SÅ vo YtrFerYyYtYYTYFFYV "TYPYYTFTYYTYTfSYYTYTFFEYYETYTT YYYrfTeYTYTYETTTEYTETYYT TV 1959 YVTYYTYYTYYYYTYYTT CT YTYTtYTYPTYTTYTYYTYTT TT YYTYF ETT YST YYYYYTTYYTYTTYTTYTYYTT " YYYYYYTTYTYYTYYYTT: ; ”,> miska 'offef går ofta helt till spillö ».' $ den förstd omgången, Men sedan «>, "En sådan dimensioneringskänslas ee -Feinbléom,. professor vid Columbia '. och lämnade universitetet för att ".,' taktlinserna) En våg av' glädje och” ; ”Sioneringen. "Till synes vällyckade ". självförsörjande” : " konstnärer och anäåra, och den nyt-': "dem kan knappast mätas, Kontakt= >, linserna” har sedan dess ytterliga- "i det att de skapade den ekonomis- .' > nästa arbete, en långt betydelseful-: " ögonen för de nästan blinda; Av 7. ligt 50 procent hjälpas till att läsa >> bildning efter anlag och begåvning. -.. ket pengar till experimentell forsk=- dfter teleskopets 'princip;: med pa” HE. a stitutioner, Han hade "utan ' vidare |; tv Bjälpa människor med'2 procent «: Feinbloom i Califorrili , kan räkna antalet fingrar som'en da te Dr Feinbloom med oe RE 2 Nar många geniala 'uppfinningar och. ypperliga konstruktioner trots allt. inte blir det man väntat sig av dem, har åenaré erfarenheter of-" ta visat att misslyckandet berodde de geniala blindglasögonen, ” dant prov är avgörande för om han tillhör. de 50 procent: med denna synskärpa, som kan hjälpas med de två typer; läsglasögon” och. lång- på en' enda sal Deras skapare -ha- de inte blick för' den rätta'dimen- resultat 'av åratals'slit, genomgrub- blade 'vaknätter ' och tunga ekono- kan en'lycklig inspiration göra att . uppfinningen: kommer tillbaka för 'att i upp=: eller -neddimensionerad form" ändra :vår. världsbild 'på 'nå-, got område, Som! exempel kan näm- nas Rudolf; Diesels relativt obetyd- liga båtmotor, som i. dag — i ko- ; Iossalformat ''— "driver; de största oceangående: fartyg, VM andra' sidan kan -erinrag' om: en” radiosändare . som en, norrman i ett koncentra- " tionsläger byggde! i en ihålig tand, nådegåva : Har ' givits dr ' William - universitetet; vars rektor ' var nu- varande '. president Eisenhower. Feinbloom avbröt .sin' undervisning' ägna sig åt självständigt veteriskap-' ligt arbete ' på optikens'' område. "Kort efteråt noterade han sin fö "ta. seger, 'konstruktionen” av. kön. lättnad, gick då över hela denisyns svaga delen av mänskligheten, ' då | massor' av pätienter kunde befrias från, generande och missprydande » glasögon —”ett' allvarligt "handicap ör stora grupper 'åv'; människor, 'scen= tä som kontaktlinserna betydde för RR RON a el Ne ” Genom sin snabba: utbredning i :'alla' länder, gjorde de dybbel nytta val ka' gr för. dr. Feinbl ”lare konstruktion, nämligen- glas- patienter som har ned till: 2 proc cents 'synförmåga kan -:genomsnitt- på "vanligt sätt, att röra. sig fritt . omkring, leva som andra, cykla ute i trafiken på gatorna samt,, vilket givetvis är det viktigaste: få en ut- Den djärva idén till dessa glas- ögon, vars' utformning krävde myc- ning och nödvändiggjorde .timslån- ga dagliga ”expériment; "fick Dr under upp- förahdet av det nya en övertygelsen att det måste va- « Ta möjligt att Konstruera glasögon abelformade linser. . istället för äriska. Han, lät framställa olika typer av' sådana linser och börja- de experimentera med'två av: dem ör vart öga. Och till sist -lycka- des han med ett arbete: vartill han fprgäyes skulle ha sökt ekoriomiskt stöd hos privata eller offentliga in- blivit -avvisad som en fantast om han sagt att han försökte konstru- . da glasögon som skulle hjälpa . ävnförmåga att se klart: och tydligt. Re hade också. inneburit stora |s chanser: till att misslyckas. De de- fYaljerade rapporter var fjärde må- < had om arbetet somfär villkoret "för dylikt understöd i USA, hade Passat dåligt för-ett arbete, vars ” resultat inte lät sig tidsbestämmas "deh som kunde dra ut i det oänd- igen aldrig bli klart. tteteleskopet i: . . i Montana, Detta arbete följde han 5 > mycket noga. Han kom därvid till och det hela kostar endast omkring. 400 dollars, alltså en rimlig kostnad om man betän- er den nytta :de gör. De fram- ställs endast. till personer som har för dålig syn för att kunna hjälpas ionella slask. nya glasögonen, Dessa föreligger: i|' skapet i fri idrott genom sitt del- dan starien 1947. 1947-48 var an- os tagande i det svenska fettls På 4x400 meter. Som student var han svensk skolmästare på 400 rä. Svarta bland vita Folk-kollärare N' Kounkou Hi- talet + gsberätiigade studie- cirk'ar 114, men 1938—539 var det 2.687. Antalet deltagare i' cirklerna har under samma ' tid ökat från 1.168 till 36.356. Ni Ek sk mjssi Srbund. Jaire från Brazzaville i' Franska ') Kongo har under tre år studerat vid Missionsfö seminarium. Hans fru har under tiden bl a stud vid folkhögsk är lantbrukare Joel Björkqvist i Tofta på Gotland. Han har gått i spetsen vid restaureringen av Tof- ta 1200-talskyrka, som länge varit lämnar i dagarna vårt land. Pastor Hilaire skall studera ett år vid den logiska - fall i M 1 te lier i Frankrike, >. : Missionssläkt på träff 7 För elfte gången har; Trullsås- släkten” varit samlad till släktträff, denna gång i Ulricehamn. Det. är en missionssläkt, som fått s”>da tre av 'sina' medlemmar som missionä- rer till Kongo: S A Flodén 1892, ter Abrahamsson 1944 och Bar- med 1 per. Denna -nya optiska uppfinning medgér 'att man kan utnyttja de kvarvarande oskadades delarna: av en eljest. ödelagd - näthinna "på så sätt att. de. bildar ett :;synfält på omkring 60 grader, Vilken, sjukdom det är som kan ha förstört nä! hinnan spelar i detta anseende gen roll, Man får dock inte härav. dra den slutsatsen att glasögone DM ro 1957. En fjärde släkt- medlem förbereder sig för missio- närsuppgift, 170 släktingar var sam- Jade till träffen. Två tredjedelar av släkten är missionsförbundare och tillhör församlingar i Göteborg och Alingsås med 'omnejder,' "> . '; Ett 30-tal nya stadsdelskyrkor la och lärt sig laga mat på svenskt i I vis och hur man väver och syr. De bi Stockholms. stift just nu bristfälligt - skick. Den ' är nu återinvigd, Björkqvist är verksam i "Visby missionsförsamling — 15 km från hemorten '— där han bl a är ledare. för strängmusikförenin- gen... - ” H : Kvinnlig kyrkobyggare Värmskogs kyrka är unikt nog byggd av en kvinnlig byggmästa- re, fru Hedvig Haller. Hon var gift med iden store kyrkobyggaren:' i Värmland, ' Christian Haller, som skulle uppföra. Värmskogs kyrka. Han 'dög emellertid 1758, innan kyrkbygget hann påbörjas. Trots många protester i försar "ingen fick hans duktiga hustru överta makens maktpåliggande - värv. När sedan kyrkan stod färdig, var.fö li Ryske premiärministern Nikita Chrusjtjov smakar På en varm korv under en rundtur i Des Moines packningsanläggning, IOWA. Gör flygande besiktning innan polisen Vid. flygande besiktning tilläm- par polisen ett poängsystem, där olika felaktigheter ger olika poäng beroende på felens svårighetsgrad. När "poängsumman stiger till .10 eller" därutöver brukar körförbud utfärdas, . berättar : : ”bildoktorn”, skogs kyrka öppnades nyligen efter en genomgripande renovering. - "En sångl och musikskola med inte mindre än 200 deltagare har i höst startats i Filadelfiaför- li i Stockholm. Ledare är gen mycket nöjd med sin'kvinnli- ga kyrkobyggare, förmäler gamla sockenstämmoprotokoll. Enligt upp- gift skall det inte finnas någon mer kyrka i Sverige, som är uppförd av Jen kvinnlig byggmästare. Värm- i musikdirektör Karl-Erik Svedlund, Tjugo lärare undervisar.. Huvud- parten av deltagarna är barn och ungdom, men: även en -del äldre deltar, Undervisning meddelas ,i ett flertal instrument, +... 5 tekn dr Nils Gustafsson, i Indus stritjänstemannen. : H "Med hjälp av nedanstående Po- ängtabell,, hämtad ur de bestäm- melser som utgivits av Väg- och Vatten, kan ni själv kontrollera hur allvarligt myndigheterna ser på några felaktigheter, som tyvärr är "ganska vanligt förek sl . LAHOLMS" TIDNING | -: Man kan cykla med enbart '” SS | Å 2 procent ynförmå |: Från kristna ont .Västtyskar säljer I < procent av syntförmågan | en 3 FINGOE MR ; page ga Ae mer : a i H ÅA DIA — a >) | mest skrivmaskiner Hö Den löpande pastorn enligt vad som framkom vid en 1 WAIN . n pastor 5 gt . Xx ASHINGTON (A Nils Holmberg har i höst tillträtt | kyrkolyggnadsdag i stiftet nyligen. Amerikan. ka "ba n tjänst som pastor i missionsförsam- Under den senaste tiden har ett mentet mediear TS ienates lingarna i Markaryd och Ströms. |!0tal stiftelser bildats, vilka orga- rapport all USA under de tens oa ” niserar insamlingar för tyggande te å under de ena näsbruk. Han avskildes som pastor | av kyrkor i olika stadsdelar. I År- ning 0 ess slme ställa vid Missionsförbundets konferens i|sta har 34.000 kr ins:mlats på myc- Der Före dre vä Wrivmankis våras efter att ha genomgått SMF:s ! ket kort tid. - ” rade de stora merkn det Far teologiska seminarium, Lidingö, I Studiearberet framåt maskinsabrikerna for onkring 10 Pastor Holmberg blev förra året] prikyrkliga studieförbundet nar Znden oälda kneg I VE Nanrke b daljör vid E äster- | väseniltet övat aln vek ndgt nar en sålda skovmaskiner, Fer kriget sjänk USA:s andel til 10 Procent Var tredje ' skrivna on som nu säljs I främmande land kommer från Västtyskland och har under de senaste åren I & m ble vit de tyska fabrikernas främsta avnämare. USA:s skrvmask'n,s import uppgick år 1948 till a milien dollar, men var under ljolkrer res dan mer än 20 miljoner daltar. År 1948 levererade de europeiska läns derna bara 3.000 skrivmaskiner till USA. Under fjolåret — däremot HSAN skrivmaskiner, varav hälla ten kom = från Västtyskland, med alien På andra plats Hitta kande Japan, Österlyskland och ' Glapp I styrinrättni te + GO stora an= Fel framhjulsinställning > Glapp i styrspindel Odurlig fotbroms Dålig fotbroms won Härmn bromsverkan + Dålig handbroms Läckor på avgasrör Otät ljuddämpare Signal ur funktion ' ' För svagt helljus Bländande halvljus ' »» Baklykta ur funktion Riktningsvisare ur funktion Trasig vindruta. : Hårt sliten ring - 10 fa ta 0 UA UI ba UI fa de BM DO 0 CI N bara nå små fram= gångar på den amerikanska mark= naden. Italien har däremot ökat sin andel på världsmarknaden från 11 procent år 1948 ull 17 procent och håller "på att liksom Sverige, vinna allt flera nya marknader. V:d sidan om de nämnda länderna, Västa tyskland, Italien och Sverlge, har också England Holland 'förstörht sin resp exportoffensiv, Den blista svenska marknaden är enligt ame- rikanska handelsdepartementet de sydamerikanska länderna, främst då Brasilien. De amerikanska skrive maskinsfiromorna försöker nu att möte den europeiska offensiven goa nom anläggning avvnyna fabriker I Europa för att därifrån åter kunna uppta konkurrensen på hemmas marknaden I USA > era gör de inte, Det hela” rör sig om en genial förstoringsteknik, - inget annat, år 1957 hade 3.400 amerika- ner av alla åldrar fått dessa glas- ögon som var dem till 'oväderlig hjälp Omkring 40 amerikanska . hår, » en kurs för; utprovning. av, dessa glasögon. ve Mn en N "Framställningen. av' linserna kan as : av : vilken skicklig" optiker som :helst bara han.får instruktion om hur det skall göras. Det. är in- "gå. 'dNärshemligheter, licensavgifter eller liknande. fö. v med fram Ställäfögen — de lgängliga fö alla länder, och dr Feinbloom -re= ser gärna personligen till andra län- der. för. att instruera. ögonspecialis- ter 'och- optiker” om. det: kemplice- "rade" tillpassnings-" > och : tillsklp- ningsarbetet. ..- i vh "Jätteteleskopet . blev .dimensione- rat" ned till ett par barnglasögon. Massor ' av blindskriftsbötker 'kan läggas åt sidan, och blindhundarnas antal « kan. inekränkass..barn 'som hittills varit” hänvisade till” dessa hjälpmedel och .var predestinerade. till en trist tillvaro kan nu övergå till vanliga skolklasser. +15 > KA f - Med: utgångspunkt från det im- ponerande och ', världsberömda” jät- teleskopet. har "det. skapats. 'ett mat men av. en betydelse: vars räckvidd ännu inte kan överblic- Nästa mål. för dr Feinbloom: är en kombination av, kontaktlinserna och de nya blindglasögonen;' varvid han tror sig ytterligare kunna ut- vidga synfältet till normal vidd. In- te bara patienterna själva utan även deras anhöriga, samhället och alla i deras omgivning ser med förvän- tan fram mot den dag då den ge- nialiske, vetenskapsmannen infogar detta, nya blad i uppfinningarnas "0 Sigrid Mellbye | | 3 iginella krog- skyltar. En avide mest tidsenliga är nom-den här som tillhör ett dsmtd.. i Bletchley som heter England är rikt på ori Två Procents sy åga kan il- lustreras 4 ex med att patienten annan person: håller upp: i luftén itellite”, och skylten utgöres som sig bör av en sputnikmodell på ett stycke stjärnbeströdd himmel. Inte " få en meters avstånd, ech ett sår VILL NI minst traktens barn visar ett levan- oo de intresse för skuiton Tatar mot sitt fall. hjälpmedel för miljoner, i litet for- |, 1747 fick rarkijekten” Bo nanno' Pisano i uppdrag av kyrkomyndigheterna i - Piss att bygga ett fristäende klocktorn till stadens berömda /'katedrat, Por- + pet skulle stå i' stadens norrå del. strax "innanför dåvarande" stads- i omedelbar” anknyt: muren" och i ning till den 'grupp' kyrkobygg- nader som kröntes av den romers- "ka basilikan. ; NS "+ -Pisa.var på der tiden en stark :och blomstrande handelsstad, an. "lagd på ömse sidor om -Arnoflo- dens utflöde i Medelhavet, = "+ " Pisano" var fölvisso en genial arkitekt men ' den ' här” gången Xp nära 300 år har Det Lu- NH tande Tornet i Pisa dragit turister till staden vid Amo- "floden, Nu lutar sevärdhe-” d are mot sitt 3. slarvade: han betänkligt - med grundläggningen." Senare: under- sökningar har visat, att. han inte ens 'stagade : fundamentet" med pålar utan vörjade mura det ring- formade, tänga-tornet' direkt på marken. Denna är bildad av flo- dens slamavlagringar som -vatt- net fört med sig från landets in- re-och sålunda mjuk och instabil. Det är för övrigt detta flodsläm som "under : seklernas lopp byggt ut kusten undan för undan så att Pisa i. dag ligger: 12” kilometer från Medelhavet. Sato : Ea nutida "arkitekt skulle ha' gått omsorgskullare tillväga. Han tjocka tornets tryck mot marken och dragit slutsatsen att Pisas po- rösa mark var 'ett alltför vansk- Jigt underlag för en så ker och tung byggnad, > >. > | « Pisano satte alltså raskt igång med tornbygget men hade bara nått elva meters' höjd när han märkte att tornet lutade ' Inför denna oroande ' utveckling "gav Pisano upp och först 100 är-se- nare tog Giovanni di Simone itu med : att fullfölja arbetet. 'Han | byggde de återstående "våningar- na helt i överensstämmelse med Pisanos graciösa stil med'sex gal- lerier smäckra psjare, 30 på varje våning. Denna arkitektur är er avspegling av katedraiens fasad. hade beräknat. det sexton -meter|- det är dessutom" skevt: SOL "Simone gav våningarna en svag lutning åt norr för. att i görligaste män räta upp den fatala lutning- en; denna skevhet i byggnader är inte stör men ändå fullt synlig ur lämpliga synvinklar.” . . "75 år senare eller 1350 satte Thomas av Pisa kronan på ver- ket genom att föga den lilla över- byggnaden med :- klockorna till tornet, Hela klocktornet blev på så vis lika högt som själva kyr- kan”men har 'under' tidernas lopp sjunkit "inte mindre än 2' meter och 40 centimeter i jorden: 17 dé tornet alla ”arkitekters förtviv- lan; men de' hade” säkert tröstat sig om 'de kunnat ana' vilken fan- tastisk, turistattraktion "den" gode Bonanno lagi grunden till 1174; -. Tornet har nu i nära åtta sek- ler räknats till ett av världens sju underverk och under samma väl- diga tidsrymd har människor från all världens hörn stått uppe i det övre gallerie: . på sydsidan: och känt svindeln pirra i maggropen; avvikelsen från tornets bas är. här uppé'4 m, 55 em och 6 "mm, detta enligt senaste uppgiften. Lutning- "en har hitintills ökats med 8 cm per decennium, men tänder senare år bar den visat en oroande tendens att tillta ytterligare.. Det innebär 'att tornet 'snabbare når den lut- 'ningsgrad då det-tappar-balan- 'sen och störtar överända; Mer än 300 år till står Pisas lutande torn säkert inte, menar den undersök- ningskommission som "numera ansvarar” för byggnaden.: Som- liga experter-uppskattar ”nådeti- 'den” endast 50. årturn Cs ' "Denna ” kommission”” tillsattes 1911 mén först. 1933 gjorde man allvarligare försök” att hejda lut- ningsrörelsen genom att blåsa in cement under tornet Vare sig sök har dock ej lyckats. nordsidan och: 54.52 'm på den södra. 296 trappsteg leder upp till klockiotnet där de sju klockorna hänger. Klockorna” bringades ur- sprungligen att klämta” med ep som. hängde" ner. genorh ”schak- tet innanför den cirkelrunda mu- ren. Men med tanke på skakning- arna anslås numera. klockorna -i stället" med sina kläppar. För att - För:700 år sedan var det lutan- |: detta eller andra bromsningsför-| '- Tornet är 5522 m högt på skydda tornet för vibrationer är det dessutom förbiudet "atv köra T ' fors a len Ne VA FIVETEFTIVvT AADMADNDAÄAADA. i Pisa meg tunga fordon i närheten äv byggnaden.” vö PIN : Tornet väger 12.800 ton men genom '' lutningen” fördelar sig deqna tyngd. olika. på. underla- get (9.61 ke pr kvadratcentime: ter på sydsidan -resp.- 0.64 kg på nordsidan; vid stark nordlig vind ökar det ogynnsamma trycket yt- terligare); AR . : Kommissionen” har installerat en” hel” arsenal ”mätningsinstru- Se noga på det lutande tornet i else åt vänster — som sökte det liksom -elt sn Experterna, är nu en smula Tnitiva falls nee H ment 'T luftschakt hänger en 34 m låna pendel med vars hjälp den exak- ta lutningen kan ' studeras dag rit dag På et”inbygg: golv älta meter från marken finns två seismograler och uppe på sjä våningen - Bitter apparatur - för mätning av Julltryck temperatur vindhastighet m. m. Med bryd- samt "intresse följer 'tnan '> mer utan alt kunna, göra något Äl sa- ken — tornets atillsamma men 0 bönhörliga stjälpning mot sitt tall = 7 en ; Det har spekulerats i. möjlig heten. att riva hela byggnaden | och sedan bygga upp det på nytt sten för sten. Därigenom kunde tornet säkerligen: tornet. Rätt igenom dess] tiden men samtidigt ginge Pisa örlustig den årliga. inkomsts bringande invasionen av turister, - Detta bleve förödande för staden: finanser, co ” : Förra året önskade en omer kansk miljunär, Bruce Lambert lösa hela problemet genom at kontant köpa tornot och forsla det, styckvis. och . delat hem till Massachusetts. Stadens föder av. böjde erbjudandet. — Sålunda står tornet, varifrån "VV Calilej en gång gjorde sina be- römdå tyngdlagsexperiment, än- nu. kvar i Pisa. och inväntar allt- mer fallande det öde. som i dag förefaller mer oundvikligt än nå- gonsins op, des ss toa fe 205 fa Pisa så ol bsercerar ni kanske att. det vrider sig i em skev mot edruxet träd räta upp sig alarmerade av det faktum at tornet elli hastigare rör FIEFETETTYVTEvv! ADAAhddn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.