YYTYFYTYTTFYTT VY YYrrerrv tTYrer YTYYYTYTYTTY , TAHOLMS" TING > ee YvTYYTtYTTYTTV YFTYYTTTeTT - ön 7 Tand: ingets behandling ay fö middag sedan utskotten i: Först. klubbades. ett: 50-tal.ä förde etR a Umär tsk d vid Jandsti sställelse” konstatera att dej enhet. Sådan prövning och v: skall föreläggas eslagit att slahdstinget "skulle" ta vänitiativet” till: jen” ”länsomfattaride ]£ konferens. med 'c stråndägande kom-' munerna och'andra av turismen be- . rörd. arter: för. att diskutera de följd ] ras initiativ. vann landstingets be- , utredning beslöts” nämligen och re" 1960 års. landsting. I | Måttlig” höjning av:-traktamenten' "Fu hade föreslagit att trak-. - fämente för "landstingsman el- Jer i förval Hemvårdsbidragen höjdes till..90.k=: --> Fruarna Gunhild Johansson” NH Tä Falkenberg ” och Alice Jöns," i son - + Snöstorp hade i motion in. landstinget hemsfällt att” "skottet samt styrelser 'och nämnder ' från och med 1960 skall böjas från 22 till 30 kr - för sammanträde i ort, där ve- ".derbörande är bosatt och eljest > från 30 till 40 kr. - ” Hr Kurt Jalmarsson i Varberg ansåg att landstinget är för njuggt med traktamentsersättning, varför vissa innehavare av sådana för- go och att” man därför inte bör > skjuta över ansvaret för, deras lös- 1. ning" på" länsstyrelser, som fu vill "avs :den: stora turistströmmen « till | Aa > Halland och, "hur HP Tore Bengtsson, Halmstad sa sig” ha-en” "Känsla "av att lands-] -Uhgets:- Knäred" menade, att om "det. förhållit sig 'så att turis- men: varit en ny företeelse för Hal- land, hade 'saken legat annorlunda till.l Men nu är: Halland .redan ett dskap. och -turistservicen är förvaltni ' ”ville rån:sig. Han mel kröns som ogibtakek viket pe "ver. cirka € en:halv milj. ö skogsbruksskola '” : förbättring "av. de radar Ilanden, om tillvaratagan-= vi | bada" och: campingplatser; som. bör ganska bra utbyggd. Givetvis finns då lock -”åtskilliga "missförhållan-, den av. bla hygienisk. karaktär vi ättas' till: men detta bör -vara: en länsstyrelsens i uppgift : $ framför landstingets; : HY." Andersson : var även rädd: för en viss "dualism om landstinget lägger sig i dylika frå- BOrsnk sö höd för I N I sjuka. skulle höjas från ntäva-, ” rande, 75 kr per månad till 150 ; kr. Förvaltningsutskottet hade Prutat till 90 kr, under det att. "hr Anders :Petiersson Å Dabl i reserverat sig för 100 kr. 3 » Vid. dstingets behandling av frågan" belyste fru- Gunhild Johans- Son. motionärernas syn på.kroni- kervården och framhöll därvid" att visserligen är tillgången på platser vid landstingets kronil i Hal- tr d inte får. täckning för I förlorad - arbetsförtjänst. Tal ville”; att landstingets ombud till ländstingsförbundets möte ' skall överväga om man inte bör gå in för att åtminstone uppnå nol'ställ- ning härvidlag. Staten och städer- na LJÄra betydligt "generösare än med trakt. ningen... « sv oc + Hr Alvar Andersson, Ki äred, a an såg att det är svårt att uppnå rätt- visa då vissa åtnjuter "lön under lands län relativt god, men eirka 70 it vårdbidrag kar emellertid utgätt för! vård 1 enskilda hem, vilket /be- visar att: behov föreligger: Den svå- ra MS- sjukdomen, gör. även många änniskor': till” lider och. bär ädestid och då det i and- ra fall-är ytterst svårt att - värdera den förlust vederbörande gör. Så är exempelvis fallet beträffande" fö- retagare; Hr Andersson var heller inte särskilt orolig för att lands- förekommer inte så få fall av hem- vård, Vi. menar, sade fru Jo -ns- son, :, att Hallands ” Jäns. :lands- ting "föregå med” gott exempel . Joch > höja : h för skul'e tröttna på sina uppdrag även om dessa är en då- lig affär ekonomiskt: vid kandidat- nomineringarna är det i varje fall inte a svårt att få tillräckligt antal | kroniskt.:sjuka. Fru Ichansson-: an- .|Slöt sig. till hr Petterssons i Dahl kompromissyrkande, vilket” i sjuk- vårdsutskottet ” understötts av den andra: motionären, fru Alice Jöns- örsta sjukvårdsutskottets:. ord- fö ände; hr Edvin: Johansson i Os- karström, ansåg att man är enig om riktlinjerna att hemvården av kro- niskt sjuka bör stödjas, samt yra kade. bifall till utskottsförslaget. ».Fru "Alice Jönsson ”anslöt sig. till de. synpunkter. fru Johansson dek- larerat ;och, underst [- stiarisson 1. Harplin- ata tm liga; si Olsson; Sina att dock för 3 fill? köktningash påminner. "om, OSAR, sådd dej Li «tanken på förbätt- V örvaltalngsutskottete och föl sjukVårdsutsköttets' förslag o höjning avi hemvårdsbidragen. 9” "kr | I fölls | efter” vötering : med Emot! 3 16 för hr "Peiterssoris 2 vill:bara utreda. ; enhälligt, ” att. iman borde” ' satsa. i Sonal ol : hattsk pår Y VÄLA t na efter. ett: visst Duon att 3 Verberer! a. : ”särett, borde, få "system samarbetar. om skola Den" ulbyggnaden går" alltfi långsamt, och: "godkänt betyg « fick" egentligen! endast Kungs- ' backa. och Laholm, medan var- berg ådet "Jigger under all . inleddes” av vice ”ord- Detiå "meddelades: vid en] ”Kofiferens, byligen Å Stockholm”. om ”slöj ade. å ark na, arrangerad 'av' Arbetarskydds- närmindens;; ; : alkoholkommitté och Sarharbetskommittén .' mellan nyk-] / terhetsrört. sen. och: fackförenings- rörelser: | aw Nykterhe.värlnerg' > Landsförbund. | 5 Alkohölfrågan »har även numera satts under saklig debatt på arbets: | platserna -och- kommit .med..i. er brevkurs om orsakerna vi olycks. rbetet. "ingår 'professor) Svar ;' ordförande, , professo ikeonäård:; :Goldberg, "docent Gunna +». Lundquist, ombudsman Ture: Fi -beo,j förkundsordf. Sune Eriksso h. anslichefen. Erik Ftiörnberg vers intagits" ä förande,' hr "Gustav Nilsson, Göin- D egården; som''menade, att rfrågan var en angelägenhet av första rang. Yrl styfelseördföråhde? Jag har. gjort en Zdoktorsavhandling”i i frågar. CHe YT Åberg hade" inte-hågot större "förtroende för. den Jalmar- sonska : utredningen." vi skall" Änte bryta 3 shed” regionernas” arbete, avi utredd. och. ett” enigt landsting: har fattat; beslut 7 om; att frågan” skall lösas. av. komi unerna; och; utbild- t LÅ ligen tycker. man, a Birgitta Andersson, menade talaren; - . ->Det blev bifall till förvaltnings- utskottets förslag med + 27 röster mot 1. s ”Länssty elsen 'i Halland ans sitt, yttrande över. ed på effek pe insning: Stutz kan tas bort; 4 livsform och framtid, som un- der det senaste årtiondet förts på olika håll, kan sägas ha utmynnat i att de ialek Des diskusston ” om lnddygåen äv E R Gummerus ' olika. europeiska "länder skulle st kert - visa Samståmmighel i mån- sa väsentliga ting Talet om mot- sältningen mellan ' stad och land miska landsbygdskraven, sam om- fattas av begränsade svcialgrupper även kan motiveras med idéer och ideal, vilka vädjar också till andra kategorier i samhället... . . .-Tanken är riktig och den ligge i tiden. "Ju mer de allmä; skill- bar ofta kl i olika samman- hang, Det är också riktigt att en ut. jämning skett och sker, även om den i få länder torde vara så ut Präglad som hos ocs Men denna utveckling berör endast föga mil- ”Sskillnaderna, de naturbetingade naderna mellan olika samhällsmil- jöer -utjämnas, desto mindre bun- den känner sig också individen av de egentliga socialpolitiska mi kraven; man får en större rörli; het, större "möjligheter till val mel- lan de livsformer' envar vill bes känna sig till. Det är ju känt att ' én sådan - omvandling- försiggår "inom alla traditionella parti och åsikts- bildningar och att den aktiveras den sociala utjämningen. landsbygdens "livsform '— öch där- med - åsyftas. huvudsakligen . den jord-- och skogsbrukande befolk= ningen och de grupper,” som står i samband :med: den + har" "drag vilka kanske mer än förr motsva- rär, önskemål och behov hös män- niskor, som inte känner sig hemma i'teknikstaden. - > Man kan dra både positiva och satsen .mellan stadsliv, och lantliv. :] Utan att gå in'på "detaljer måste "| man konstatera 'att' det är en: fråga om miljöskillnad, och att denna all. skillnader i: livssyn? Exemplen på "det är otaliga," de visar sig i det sociala beteendet och de avspeglar sig i sådant" som” läsvanornå och avlyssni. frekvensen i di grammen, : s Åsikterna och - ”bbt huvudsakligen turbetingelser som klimat, : land | måste . med nöd- starkt av ståndscirkulationen. och |" +» Det -är därför helt; förklarligt att negativa slutsatser av' det, "Till 'de|' : | negativa hör den ofrånkomliga mot- .» [tid mås'e betinga. olika Teåktioner NM "och" "i höstens ,' repertoar, ; NE | Tndsbyggst crav och landsbygdsideal . olikheterna, och dessa Kommer att bli allt starkare med den förtsat= ta tendenserna till en teknisk ci- vilisation. De tek kommer visserli landsbygden fö heller vara så. niska framstegen igen Inte an gå Tbi, och det bör ej Men även om tceks niseringen av landsbygden fortskris der ännu snabbare än hittills mås= - te även den an och naturbeti kf sig till miljö — Inga Tidblad: Jag vill hjälpa ungdomen! den ansenliga". ålder att generation IN två; d Y s skådespelarbarnen är med på. turnéerna; Tittar. man. på finner. man Claes-Håkan Westergren; son- fill Inga Tidblad” och: Håkan Wester- ären, och i samma turné >= Shake-'], dena” Avstå äsprolemen, « söm. be- härska 1 Spéarepr "I Nielsen, som 'är .dotta till "skåde- spelerskan Marianne Nielsen, I Opeå- rettem', Röda” rosor :desuterar Lars Ambile; 'son till regissören Leif Am- ble-Naess "och ' Marltta' "Marke; och ”|-skölprogrammet Vår egen ö sätts upp, av Claes Bylwånder,- som -be- kant son till Tora Teje, '. 3 Av..de :här nämnda är det barå unge. . Claés-Håkan "som "är i den a på h ddola har: agit. sin början ” och | | fö ide el 2gitesr” rpräsiö kan: "aldrig 7? " helt « utvecklingen, hur; långt "den all- + Bengt-Göran ' Fröjd, Skara, Erland son; Grimeton,' Per Ivar Johansson, Bergs ' slussar; Östergötland; "Arne 2 | Olander;: Åsunden; Alf Olsson, Var- berg, Gösta Olsson, Torestorp. Ä Lilian Abrahamsson, ' Torestorp: Gunnel” Andersson,” Borås, . Ulla Borås, Berit Andrén, ” Borås, : it." Askérdal, Hyssna," Irene Axelsson," Gråbo; Gun-Britt Bergstrand, Borås, Gun= nög nel Börjesson, Skéne, Valborg Sti- - na Ekdahl, Sandhult, Kerstin Eriks< son, .Lundafc Gunnel H Borås, Britta” Johansson, Förlanda, Else” Joha fr ce" ordförändens, egen ' Te | i. särklass" 'svagast, sade .hr Alvär:'Andersson,' Knäred. Gör en insats och lita inte bara till lands- "tinget... För : om. landstinget, bygger skall de ge" en "helt annan, under- visning än den -som' åligger de ret gionåla ”. skolorna; Det ..går - inte längre? att bara; skjuta frågan. på framitic Om bid från lands- tinget "är för, små,” så. angrip pro- blemen den väger i stället: förta > Hr Jalmatson: och: hr: Gust Nils- son” hade” vett” gemytligt”. ;replikskif- te,' om vem” "som vet mest.i frågan innan hr Nilsson” "poängterade, att tt ilbyggåh une "inte "kan ålägga: a ösklassi k et växer, I år, hår 138 fler ele- i fjol, Problemen .grändligt . 1957,- sen ny ledande ; till: ett a | utreddes . spabbutredning,, a | provisorium "är onödig, innan .'re- gionsystemet är. utbyggt, och en hel. del .görs, även -om- det "kunde ske-ji snabbare takt. Det är menin- gens-ått . kommunerna " skall. göra 1 någonting, att vänta på landstingef är. inte. meningen, för 'de centrala yrkesskolorna skall ägna sig åt specialutbildning av elever, rekry- terade från hela länet. Hr: Wallin, Kungsback: Halmstad får regionskolan klag blir] det gott om platstpå Centrala" yr- kesskolan. +". > Beslutet blev, r m ranledde någon åt; fick 1.000 kr mot av Fu föreslagna 5001. -500 kr prutades I på anslaget till ' förbund och. 500, kr på anslaget till. Hallands Till centraltvätten i Sollebrunn, "som: skall "byggas av Försvarets fabriksstyrelse. . ställdes 1.550.000 kr till Förvaltningsutskot- tets disposition. Hr Nils Chr Måns- Kurt Jalmarson, "Varberg: "Pro- blemet.+ är; inte”; landstingets. Det” gäller: för de. kommunala förtroen- Vad har" hh Gust Nilsson jort Å. 'demännen , att lösa frågan. Snart | son; ”änisåg, att landtinget borde "andersöka . möjligheterna, av: att Ting! ir. Moss- jo, star ta eget centraltvätte; berg É. s instämde, - Johansson, Slinminge. Gunhild Joc ihansson, Idalåa,'Sol-Britt Joh Johansson,” Holm; : Göran " Johans- h Karlsson: Limmared, :' Lars-Göran fa I männa” i äm fortskrider; & Till: den: positiva" sidan »av' säken dsbygdéns' livsform svål hos” "betydligt går: av. åtskilliga” unidersöl ikningar om. trivsel och .vantrivsel; det finns också en "mängd indirekta bevis på det. -Den- egentliga stadsbon- 1 kon= tinental mening, 'som är född i sta- den, trivs” där och aldrig: längtar är. inte” heller desarm-. i:stadslivet — eller. har;.en.:helt ännän' innebörd: "Dessa" skillnader - upphävas. "av Ira ä bort är 'en mindre vanlig företeelse ensemble som ' mamma, och pappa, Han är. med + alla. tre. avsnitten ur de. Shakespearekomedier, ' ::söm Riksteaterri under namnet Vad :Vi vill eller 'Söm' Ni' behagar,' sänt ut i" höst. ; Och "för familjen" Tidblad- Westergreri är arrangemanget ' att fara, på: sammå turné både till. nö- je och nytta, :. = Man får a vara, tillsammans, mi "kanske hemma, och så. man Ipa varandra i i arbetety ger. Inga Tidblad. Gärn vill jag ju hjälpa ;inin :son; när jag kan, och jag är naturligtvis mera kritisk mot Konbm ' än t mot: andra "ungdomar. ler: spelär på. anhan: teater - skall. man inte -lägga sig i hans, spel, när. ma spelar. till Lantlivet : appellerar alltså till”én proportionellt: betydande del av.'bes idigt är 'derina inte Kerstin i Johnsson, aa S Larsson, Frändefors; ” Anita ' Lars- "Mona -. Larsson, =' Larsson, Sätila, Vivi: Målén,” Sundholmen; Birgitta Nilsson,” "Kungsbacka, + Ingegerd Nordlund, .Åsunden, Birgitta ”Odé- en, Svenljunga, Margareta Elisabet Olsson; Göteborg, Kerstin Persson, a: utan "vidare beredd ”att accéptera | r. de' sociala, ekoriomiska och kultu> rella behov och krav, som Ian an” ses" nödvändiga för. landsbygdens fortsatta "existens — för att lan- det inte iskall "blir. stad!” "Stadens mot. landsbygdens producentintres- se, Man stöter här på en "motsägelse, en” paradox: --.den 7 genorisåittliga stadsbo, sir: nte vill tänka sig en konsunientintresse :bl a kar' brytas | sarninans Då går det. liksom. lätta- ré att. på ett finkänsligt'sätt rätta i vad man tycker'kan göras bätt "Anser; sedan ungdomarna” alt de 'vet' bättre självå, jar då "kan mad inget göras tripp : :till sydli, eturnén slutar-i decem- dalen, Aina. P: Hede- insersin- 7 hus, Torild Lind, Viskafors.” - » | kånsson,' Lahelm, Elna « kas, "Gertrud Svensson! Göteborg, [Monica Svensson,” Jonsered,' Ker- stia Östergren, ' Oskarström: 2: :a frskutrsön, nan av Ronny, "Andersson, skene;- Len- > närt. Bäck, Göteborg, Tage Johans-. son; "Grimslöv, Bertil Karlsson, Bo- 2 a årskursen, kvinnl avd: 2 Monika Albinsson, Haréstad, Mi rianne- Andersson, Björketorp, Lis- | beth -'Dahlstrand, Horred, :' Lei lansson, Gafvelin, Götevoorg, Karin Fisketorp,':" Horred, - Irene" Hermansson, "Hajom, Eva” Holmén, Olofstorp; Rosie Hå- Ulla-Britt Henriksson, |... te "alltid att ländsbybdskriven dock ki —'-om -man: vill. äcceptera det 'nå- got' bedagade-. ordet, ka, Redan en 'sådan sak 'som av- stånden; vidderna, vilka för” lands- bygden är ett direkt praktiskt | pro blem, uppfattar: stadsb n som 'en punkter ger också -en . a. antydning om. att det här till slut. gäller ock- 1 ande livs- Berghem, Ingrid Johansson, Förlan- så. syn. och livsform, :Med den. -världs- d jämni - som.- den ärta Jot Vävra, Elvy. Forlsson, Berfendal, Gerd 'Karls- son, Horred,. Birgitta Mattsson, Gö- teborg, Inger -May : Olausso' .; Bul= laren;" Helena Siöö, Luz alk, Åsunden, Sina! Valfrids- För!snda; t-:Marianne svennfran, Kun tekniska civilisationen medför, föl- ätt landsbygden som livs- form: blivit en åskådning med minst lika stor internatjonell bärvidd som den för "vilken den normala stor- staden kan läggas fill'grund, En rundfråga” på landsb; den id slutligen är förutsättningen för ”att .| hans önskemål om grönbete skall < kunna ippfyllas.? exemplifiering : av. att Jantlivet « erbjuder värden. som staden "inte kan skän- || ber blir det kanske Spanien, » s Rikstostern har numera uppnått | 7 ins Morica - tt han.spelar. i samma on Så länge han går'i teaterskola ,el-7 N Inga Tidblad omgiven 'av sonen Claes-Håkan och maken Håkan sta Westergren, De teser på samma turné I höst, . 1 Under Svérigoa , Dilförsatjningen , september " såldes sorligt > Automobilindustriför= enings prelimjnära ,stutistik; 12.413 personbilar, d vg något: fler lin: un= der « Fiskeristyrelson talbyrån:: som befunnits -vaåra:” ren een Volvo” 2.880' Ieata i Oster m niner, att bindarna ännu. doinérat ! över skördetrös- ' korna,” "Användningen" av? självavs ot läggare" har. alldeles” upphört, vare jämte, användningen av' slåtterma= skiner "och. lär är på. upphällnina. . gen, Efter arealen ar skördbsätlen skördelröska' 39,3 ; proc, v » bindare" 60,1 Alötjerniagkin 1 0,1'och lie 0, + Endast ifråga” om ; i. dominerade i fjol skördetrös= minskade däremot och uppgick Vill 909 fordon, jämfört med" 1.129 under gencralagenlornas. per= ljning var under sep= . förra" kret 1.609), Scania 2.368 (1.979), Philipe sons 2.158 (1,656), GM 1.929 (1,807), Ford 1.078. (979), . (541) ANA 330 (290) 4 r it M It i har beviljat lån ur fiskerlånieron- den på sammanlagt 3,8" milj kr, Stockholms läng ock stads hushåll 39.000, . Till. .våren "återvänder Inga Tid kr, Uppsala . blad till: Dramaten, och. då väntarl| dermanlands län 30. 000 kr, Öster= . henne en stor ill i.en ny :O!Neill-'| götlanda - Jäns' 50. 000 kr, Kalmar pjäs, den” ännu" på svenska odöpta | läns norra 63.000 kr, Kalmar läns "More stately mansions”. Men dess- | södra 165.000 kr,” förinnan' ämnar Inga Tidblad och I 278.000 kr, Blekinge läns 388.000 kr, hi d en. jul- | Kristianstads . tipp till syd iga länder — Här möhus läns 7.000 kr, Hallands läns Göteborgs och Bohus -läns/ Gotlands läns läns 483.000 kr, Mal- landsting (2.042,000 kr, Värmlands läns Gävleborgs läns 28.000 kr, Väster Jand. ÅA > Älgjakten fortsätter alt rasa över landet, så det kanske passar med den här lilla biten? pet «' Gubben Efraim var ute på älg- jakt. När han smugit omkring länge och väl blev han trött och hängde upp sin ryggsäck ien gra Efter "mycket ytterligare tras- kande $ skogen fick han äntligen syn på det efterlängtade ville= brådet, kastade upp bössan och sköt.-Men när han kom fram till vad han trodde vara den stupade älgen visade det sig att han skjutit sönder sin egen ryggsäck. Då sa gubben Efraim? + "= Vilken tur att jag tog av mej ryggsäcken! Annars hade ” jag varit fördärvad nu! ; i I läns ' 85.000 kr, Väster- z Y bottens.' 6.000 kr och Norrbottens 7.000 kr, läns hushållningssällskap 3000 kr, Intresset nr "kommunalpolitik ” tycks att döma -av deltagandet 4 '- fjolårets : kommunalfullmäktigeval vara större -än i. flertalet andra län, Statistiska centralbyrån kon- staterar sålunda; att valdeltagandet från männens: sida i länet var gott och väl 81-procentigt och att kvin- norna röstade till 77,7 proc. Me= . deltalen för'riket har befunnits va- ra 80,6 resp 76,7. Särskilt för kvin- nornas del 'var valdeltegandet Jiv- ligt men så har också den k kvinn-: tiga representationen i kommunalfullmäktige här ' de valda blivit större äm i;de resta andra län, i. det att av Ing valda fullmäktige . 120 utgörs av kvinnor, I medeltal för riket är kvinnorna erdast till ca 9 vroc' representerade, i fullmäktige. YTYTYYYTYTTTTAN [d ov
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.