> ON om vardagens "problem, och tri Jan. jäktade och -stressade att de säl. :stunds -meditation' i hyfsa skap? Nu. At NÖRD a +. Svåra frågor. att besvara" :så ; ochét. till kontakt — verklig kon- takt — med kaninerna; ';... '" Faktum ' kvarstår: emellertid: vår personliga kontakt 'med . ninerna är inte vad den borde, "skriva några rader under; rubri- ken. "Kaniner jag mött”, finner : jag att stoffet inte är överväl ” digande stort, oo | "> Jo, visst «möter; man kaniner "”-dagligen.-' Man möts hastigt på gatan" eller. på ' bussen, kanske i teaterfoyerns - mellanaktsvimmel, "+ I affärerna: och >systembolagen, > Men mera blir det oftäst inte, > - Ia öv Jag kän dock. notera några 'un: « dantag. fot. IE LEAR PAT Det. var i Paris någon gång 'på " 30-talet; Jag strövade omkring i kvarteren kring" Sacré-Coeur; då jag 'av en händelse träffade på en '» kanin, som. satt vid Rue Saint- Rustiue och målade" sammå vy dän: på 10-talet och” som så mån- ga efter honom fastnat för. = .; Det . var" "således ingenting "märkvärdigt "med "denna : kanin, som satt "där "och målade 'denna' " En” packe grammofonskivor, ”en 1 "> tjuv vars specialitet var olåsta bi- z . "lar på Chicagos sydsida. Han grab- vs bade åt sig rovet -och "stack, föga ” anaride att han blivit: sedd åvoff- ret. Efter hundra meter hade. äga- ren hunnit upp tjuven och. åter- tagit sin egendom. Det'var inte så märkvärdigt, ty han vär. ingen. an- nan än Jesse Owens, -som- gjorde » en del flyfotade saker vid: olym- Piladen. 1926. Han är 46 år numer: och femton. kila. tyngre, men :d: gamla takterna sitter tvdligen i. - wars [Eg oo 2" Gack trygg I styrkan av ädel 7 ilja on IEeNOM provets och mödans tid. — Så kan dig världen från lyckan . OR a 10 skilja > men ej från dygdens och "sinnets Mises anor frid. ; inför. vinterns "mode är den engelske dräktforskaren James 2 " Låvers : påstående att modet alltid N-. peglat tidsförhållandena. Mr La- ver påstår t ex att när midjan inte gitter på sin rätta plats och när kjolarna blir smala kan man, vän- " > ta.sig två saker: kvinnornas moral ' blir friare och penningvärdet sjun- "ker, 7. . Nor " "revolutionen, ; då”. midjan - under ” empiren åkte upp; och moralen sjönk, Han- pekar ; även "på tiden efter första världskriget, 'då midl jan. satt nästan, nere' på höfterna or > och ”the lost generation": dansade ”e ekarleston ; och, rumiade om :som | ; om varje dag vore den, sista. 1 7 När modet favoriserar breda h ter, säger mr Laver, som på 1850- Fe > tälet, är det. ett' tecken på att det förekommer stora" barnkullar ”un+ der denna" epok Den "brittiske, Rock'n' Roll-sån= .. gare Tommy Steele skall få 100.000 pund (1450.000 kronor) för. en tre; > månader: lång turne i: Australien. Den 'startar i februari, (TT-Reuter) r, vs staden erg gläder sig åt! 3 "oc Stora elevtillströmning på de kom- «> munala kvällskurserna. En närma- re undersökning visar-att intresset >” är särskilt” stort för studier: i tyska " språket De stora västtyska. TV- sändarna kan. tas in långt upp, i ! Jylland och nu. vill; jyllänningarna "> helt enkélt ha större behållning av >> de". västtyska | programmen :i sina/ är Kaniner "jag mött Jag vet inte vad 'det kan k3ro'” ganska konventionella vy, som På' att man :så sällan träffar ka. | <« Njner, Ja, verkligen träffar, allt. '. lat flera gånger, > sån Träffas söver: en kopp. te och . en skorpa för att diskutera igen= "3 vialiteter, Det händer alltför säl- är kaninerna speciellt skygga? . Kan "det bero på ömsesidiga kon- ”taktsvårigheter? :Är skaninerna så lan eller-aldrig ger'sig tid till en länge vi inte har s rre. möjlig-” "" När jag därför slår mig ner att. : =.” kaniner. kan jag dock' inte avgö- "' som.” Utrillo”. gjorde; populär ' res. . hatt och en överrock frestade en; | lysning . om. det fortfarande finns vo CMr Laver hö visar som 'stöd för > ” sina teorier till: tiden efter franska L betydligt större konstnärer må- -; Men som' jag var. ganska: road av måleri och att se konstnärer "under arbete, gick jag fram och inledde ' försynt ett samtal med : kaninen, 7 => , . han inte alls var professionel branschen, men att han ibland på lediga stunder" slog sig ner vid staffliet.. Han > trivdes "med sitt "arbete, men .han tyckte att han ";genom. sitt .. opretentiösa ', måleri . kom ”närmare tingen”; som han S uttryckte sig. > >... os 15 "På kvällen gjorde vi en rong på Paris bohem-restauranger och hade på det hela taget. "riktigt trevligt, Dock 'visade det sig så . småningom att kaninen hade gan- ska, dåligt ölsinne. Höruvida detta » Hah anförtrodde mig bl'a att|. 'målare utan arbetade i grönsaks—| . Ingen lockelse ; ” På trappan står mjölkflaskan och ölflaskan och väntar -på att bli intagna. 10.000 os . /-— Kan du inte ta mig med ut. på vift en kväll? undrar mjölkflaskan, tevos NT T — Nej, svarar ölflaskan, det lockar mig inte alls, Jag känner dig alltför väl, I dag är du nog : J) söt, men i morgon är du sur och i övermorgon är du tjock — och allting skyller du på mi >> ”Kilturintresse” + På tre ställen i den stora staden New York, vid väl valda platser, där : landsortsbor brukar Passera, butiker där stora 'skyltar manar: ”Ni får tillfälle att visa aktivt in- tresse för kulturen! Köp begagnade teaterbiljetter och inträdeskort till muséer”. '- Kommersen blomstrar. Där säljes gamla teaterbiljetter som är d ade allt efter köparer önskningar, i programhätften, rivna inträd biljetter till k rter. och är ett typiskt karaktä g hos ra; då. nan. ju alltför sällan blir "så bekant med en kanin att man | . får tillfälle att pröva hans ölsin- RES msn a ra I En annan kanin jag känner är i. Henrik, men. som, ham numera r gift har han annat att tänka på än att umgås med gamla vän- ner. Han har det ganska knalt, "stackars ' Henrik. Han går, om- > kring-i samma gröna skjorta, som han hade första gången jag träf- "fade honom, Fast den är ju inté '" grön nu längre, förstås. - 7 - s 7” För en tid sedan träffade jag ytterligare en kanin, men det vi- sade sig att han inte var en ka- ;o Nin utan en gädda, som. klätt ut .. Sig Och då miste jag intresset för honom; Gäddor. umgås jag: : verkligen inte med! " Buster i - främlingsskap för Ja, ; . r muséer, allt "mycket billigt och i massor, Landsortsbor från Iowa och Wyoming. 'kan hemkomma "från New York för vänner och släktin- gar dokumentariskt visa hur ”kul- turellt”. de fördrivit tiden i New York, soon os eat har en påhittig affärsman öppnat |” 7 Filmen heter Sängkammartjuven, men .det är inte minsann i någo sängkammare som Jarl Kulle utta- lar sej för Birgitta Andersson. Nej, det är på sopbacken, den plats dit en fattig författare (höll på att skri- va förförare) också måste vandra någon gång, Det var inte med ma- oInus denna gång, det var med min- "2 "LAHOLMS TIDNING Inte i sängkam 4 maren, men oö8 ss 'nen-om den .underskö | Madela't, 4 oa SVARAR — Förse frågoria med lämplig , signatur och upvgiv helst ålder . Och kön. Det är givet att envarz : Snonymitet obrottsligt bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA- : RAR och sänd dem till redak. tionen, ss nl Under denna rubrik besvarar . en svensk legitimerad läkare " kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen > . : -. ”Fru Kristina” A'p är en för- kortning av Antiprotrombin, nam- net på en medicin,' som alltså mot- verkar Pprotrombin, vilket deltar och är ändigt vid blodets koa- "I Messing som i filmen spelas av Ga- by Stenberg. Ki gitta en, framfusig damtidningsjo- urnalissa. Göran. Gentele. har hittat "kommer i färg till vintern. Flor ömt a onsten får inte vara en ”sluten - värld”, "inte, leva i ”ett lufttomt rum”! Konsten 'ska spégla livet, rättframt och oförfalskatt «>,» "Vi känner alla igen den här pa- rollen. Det är realisternas angrepp mot ”de akademiska' konstnärernas livet” och mot nas: verklighetsflykt och skönhetsdrömmar”, . > > Någon strävan att gripa in ilivet ogioka I M som gav upphov till fascism : >= Ett femtioårsminne chapli ustasch,. Men hans ögon var mörka och brinnande, och hans gester . var energiska och livliga. Marinetti nöjde Sig. inte att som |> Guyau falla på knä i lyrisk extas inför ' lyftkranar,” ångfartyg : och kranbalkar, han sade inte att allt detta vittnade" om "”sublim kraft”, nej, han förklårade öppet och oför- färat krig möt hela den gamla eu- hade de JE FE örtroliga stunder ”Tjustdräkt”. 1. Något förbud att använda de smycken som ingår i en folkdräkt även "till andra klännin- gar, existerar givetvis inte. Sedan är det en annan sak att de vanligen passar bäst ihop med den dräkt de tillhör.: 2;. Slå. upp ”Perukmakare” i -yrkesregibtret av er egen eller stockholmskatalogens så får ni upp- någon .som tillverkar hårarbeten i form av kedjor etc. Är det f ö möj- ligen någon läsare som skulle kun- na ge någon adress, ska jag gärna vidarebefordra den i brev. . 3. Ar- betstillstånd för utlänning söks hos Statens .- Utlänningskommission = i Stockholm. Om man. söker plats i utlandet brukar arbetsgivaren ord- na . med tillståndet, Med hjärtlig hälsning, = soc sr ina ; Gallie”, : ”Tinne”, Om ni:slår upp Före- ningar och sällskap” i katalogens vrkesregister — finner ni många föreningar att välja på. N: 'ykterhets- föreningarna har trevliga ungdoms- föreningar ,. där .det även förekom- mer.'dans: Hembygdsföreningar av olika slag brukar också anordna "ngdomsträffar - och dansaftnar. Lycka till och hjärtlig hälsning; fore 2" ”Gallie”.. V Det 'sades för 110 år ' no fedanil nas ' Vid en” föreläsning "om. musik- ; "jdess högsta uppenbarelseform, ropeiska kulturen. Detta skedde i erna | ett. ifest,'. publi "i. Parise egentligen ej. De var. visserligen |tidningen' Le Figaro. '; Manifestet radikala; den störste av reali kallades ” ”Futuri ifest”. Courbet förklarade sig vara socia- list, han, ville omforma det dåva- rande kapitalistiska franska sam- hället genom att 1 sin konst påvi- sa ' eländiga förhållanden,” fattig- dom, slit och släp, , Men "varken Courbet eller några andra realis- ter syftade att direkt påverka socia- la eller politiska framsteg, De var realister, alltså sakliga, de var in- ga drömmare eller fantaster. MA Denna restriktiva inställning till konstens möjligheter väckte natur- ligt nog mångas misstag.' Inte var det så klent bevänt med konsten att den skulle nöja sig med att in- registrera påtagbara : fakta, - Nej, konsten var, menade man, en kraft, . Det var den "franske filosofen, Jean. Marie Guyau som med skärpa framhöll att konsten inte skulle nö- ja sig att spegla livet, Dess syfte var framför allt att tjäna livet och göra det rikare och starkare. fram ur människans kampinstinkt, Enligt Guyau sprang . konsten |: Kriget var i Marinettis 'ögon en manifestation :". av '. maskinernas måximala potens: och följaktligen något att'dyrka mer'än något an- nät ve mm rr mn]. så > Marinettis 1 3, «> Här ska festas . Tillfällige'. hamnarbetaren ”Calle med : ögat” har tjänat storkovan och tänker läska sin strupe i, jule- tid. Han stegar in i en bättre Spe= ceriaffär, talar och säger: > Finns dä vin? ” Ja, portvin till 12 kronor 7 — Finns då inge dyrare? . .— Jo, champagne till 17 kronor. ”ära kriget, denna världens : enda på - och regisserat . upptågen, som | ' |fall, där man åstadkommer en liten d g gulation : -eller vid. en blodpropps- bildning, När man ger AP minskar man alltså blodets koaägulationsför- måga, Proppbildningstendens, Vä ena på protrombinindex, d v's ut- trycket för blodets koagulationsten- dens ställs” in, olika för olika åkom- mor och i vissa fall går man läng- re i behandling än i vissa. andra sänkning av detta index, -Kontroll mäste emellertid ske kontinuerligt |2v läkare, då annars blödningar kan AP-tabletterna ordineras. med hän. syn "till detta indexvärde, : Neuro- parat, som ges av olika slag, id nervösa besvi ”ges' vid vissa former av hjärtsvag- het.: Vitatonin är en vitaminhaltig "| medicin med kraftgivande tendens och aptitretande. .; H 4 /”Många krämpor 84 år”: Det är inte ovanligt att man efter en gall- operation företagits kan ha besvär an pe mer eller mindre besvärliga smärtor kramplö och känningar; Med vissa MH arr / es: få ur det första världskrigets: aska. De svarta skjortorna kom att ta' hand om'den estetiska doktrinen, De till. talades "av "”läran om farten”, ”djärvheten”- och ”faran”; De såg skönheten "i. det: moderna ' kriget. Mussolinis'.son, stridsflygaren, be rättade hänfört om hur härligt so- lönt glänste ” över "dei alienska bombrl " Snart. nog" född härrörde från det faktum, att han var italienare,, Italien var i ännu högre grad för ett halvt sekel se- dan än nu ett land tyngt av störa minnen, av klassiska ruiner och tung, gyllene renässansprakt: + 7: — Vi komma, utropade Marinet- ti, att vara oförskämda mot alla ut- länningar, vilka dyrka vår forntid hal. ur di bomb- regnet, föll över de, värnlösa infö- dingarna i. Afrika, Ännu härligare skulle det bli då "det stora kriget satte igång. el an : Konstnär ga pöbelupplopp . - På det konstnärliga området gick futuristerna till attack genom att i ätta 'skandaler oci ud och förakta oss som positi e, ciceroner ' och tiggare;- vi. skola tvinga dem att i oss beundra värl- dens :mest begåvade ras. Tack vare oss skall Italien upphöra att vara den kosmopolitiska världens gläd- jehus; ” ÖA MN En bil är vackrare än oc vec Venus från Milo. : silv . Alldeles som Guyau tidigare pri- av olika slag. Man 'siormade 'det vackra - mausoleum”; som. Italien kallades för; startade pöbelupplopp mot museer och gamla byggnader, att man: väckte: : uppseende," På | ”Överraskningarnas” teater” i Flo- rens drog olika scener förbi utan inbördes sammanhang — man fick se'en man och en kvinna tätt om- 1: Konstens ' kraft hängde . med, behovet ' och begäret. Skön- heten var det nyttiga och det åtrå- värda, Därför . uppenbarade" sig k i rörelsen; i var ef- tersom maskinen gav det starkas- te intrycket av liv. . tea 2 : Guyau blev poetisk, nästan re- ligiös i sin hängivelse, då han ta- lade om maskiner. Lokomotivet var mäktigare än : någon människa, ångh en var ”ett rörligt berg, historia på tet erin- rade” prefessorn -om ett uttalande av kompositören Robert Schuman, Den tyske musikesteten och "kom- positören sade år 1849, efter der sly kad: tyska revolu en; ”Musiklivet står under Guds skydd. Han ' skapade tyskarna för att. kom- ponera ” musik, och "de gör det. Fransmännen har fålt på sin lott att spela musik, 'och' de kan det. Engelsmännen: är de bästa musik« lyssaarna och amerikanerna beta- televisionsapparater (TT-RB) äl; ; . la musikanterna i hela världen”. höjande sig 'genom sin egen kraft för att åter sänka sig över en elds- våda”.' Allra märkligast. och allra skönast tyckte han att kanonen var, ”denna vidöppna mun; denna - | enorma hals, som sträcker sig över "I fortens och . kringsfartygets sidor, detta stål som glimmar med :'glan- sen av ett spanande öga”. Maski- nen är mer än en 'må aniska, en övermänniska,' > A i. po ':”Maskinerna som skulle frigöra sade Mari i nas skön- het..: "En" kapplöpningsbil”, - sade han, ””är vackrare än Venus Milo”. Den ' nya: kulturen, "deklarerade han, är maskinernas, teknikens. Men för att nå fram till 'denna nya” kultur måste man förinta den gam- la. '”Vi vilja” förstöra museerna, biblioteken och akademierna”, vrå- lade han. ;; fis Pl, Också. gamla eller nyaré förete- elsér, som ' vittnade 'om ”svaghet”, skulle 'gå upp i rök. ”Vi. vilja”, skrek han, ”bekämpa moralen, fe- minismen och alla. de opportunis- tiska ”fegheter, som +; syfta . mot nytta.” met en skjuta ned dem med en revolver för att sedan vända på de livlösa ma, jag misstog mig?” konstnärliga rörelse som" förmått ingripa. i. livet och -.uppburit en mäktig politisk strömning. Fascis- men föddes. ur futurismen: Futuris- men, som dyrkade ”de kalla, sak- liga» maskinerna, var '”handlingens mystiker”; så benämnde de sig själ- va.: Om dem . gällde - vad "Herbert skrek och tjoade. Huvudsaken var. och en ' tredje : person I kropparna och utropa: ”Fan amam- ; Futurismen är faktiskt den enda |" besvär lindras väsentligt; Era be- svär av andfåtthet, ökade trängnin- gar till vattenkastning nattetid, cir- kulationsrubbning i armarna, med ha ett visst samband med ämnes- omsättningsrubbnitgeén! "ni tidigare haft... Man .kan tänka 'sig att. ni. i samband med er :str jukdi fått én viss hjärtsvaghet; som gör er definitiva övervikt därvid har en ogynnsam : betydelse; Jag tror det finns betydande lindring i era be- svär för. er-förutsatt' att "ni "ställer er under behandling, går" på: kon- troll hos läkare: och. försöker hålla en "lämplig diet, 'som . | får före» skrifter. om "vid nästa läkarbesök, " Man "väntade sig allmänt fantas- tiska avslöjanden "om" vapenhandel och andra mer: eller: mindre. hem- liga : storpolitiska. affärstransaktio- ner. när. ”Europas mystiske man” sir Basil Zaharoff'1936 dog i' Monte Carlo, 86 år gammal; Den - mäktige dlaren hadé ägnat sig fli- Tingsten ' sagt. om fasci ren" och "dess överstepräst: DA ' = Ledmotivet i Mussolinis: utta- janden är ärli, av det ir- Guyau hade hyllat det ändamål enliga,. nyttan, Marinetti däremot saknade sinne för något så pass mo- derat; För, Marinetti var maskinen förhärl a rationella, ständigt skiftande "livet, på de "teoretiska systemens be; kostnad." De. instinktiva”, på: ett mystiskt sätt ur: livet framgångna handli: tigt åt att, skriva dagbok och man trodde nu 'att: dessa anteckningar skulle" offentliggöras.'; Besvikelsen blev stor när testamentet sade ifrån att dagböckerria skulle brännas, Za- haroff föddes i/Grekland och .var "mycket '' fatt Han arhetade. sig snabbt... fram "genom 'stora affärer, uppstå om indexvärdet blir för 2 sedyn är ett allmänt lugnande pre-!. ”59-årig kvinna”. Adocardin cump blåseinflammation ” och : trots - att i från de' tidigare. skadade gallgån= |.” k garna med lätta spasmer, som alltså k kan dessa |” blåfärgning . och svullnad kan allt!” sig påmint på deta. sätt vid smärre ” ansträngningar, Det är självklart att |' | KSO Nana SAGT och. SKRIVET Med "vad som än händer, så ' snälla hr Upmark, avveckla nte Alvesta station, vi är så många Som är känslöbundna vid den, Vi ser med Eripenhet att den fyller femtio år och får impulsen alt blommografera, Det stationshuset, . Som i sin ungdom var Skandina= | Yiens modernaste, har varit fast . bänkar under -en nattlig väntan " På byteståg, Och hur många ton kappsäckar, skrivmaskiner, äppela korgar och syltburkar har man inte under årens lopp släpat upp och ner för statlonstHfusets slitna trätrappa, slitna + småländska gum-knän, Sömniga minnen har man också från nattväntrummet . i annexet med " knarrande -tröfrappa, - där man slumrat under on röd ,SJ- filt 'å 4 kronor, 'och tänkt att så här måste det bestämt kännas ätt . Sova i ett kronohäkte, modell äld« r s on > (Karzo I Medborgaren) : " Om det växte guld på träd, så vet. jag kvinnor i min bekant= . skapskrets som gärna skulle. gifta Sig med apor, ON se (Bertrond Russel) N mA ' '— Som bevis på hans storlek kan. jag visa er den unge mannens borste, fal t A oc id :Benbrott limmas. Den farmaceutiska firman. Wils liam'S Merrel.Co i Cincinaltl har experimenterat fram ett, sorts. ben lim, som garanteras kunna få brut- na ben:att fästa ihop :inom' loppet av. 48 timmar utan användande; av .”. den. nu vanliga, metoden med si verspikar, -, ” Enligt firman är d limmet, kallat ”Ostamer”, beståen-. de av”en tjock plastisk substans som ' innehåller. ämnen "likvärdiga med ben. -En. människa" med ett ”Hindrigare benbrott sägs kunna gå . | blivit, >" 48 "timmar : efter det benet hoplimmat med "0 tamer", Hela Skandinävieris saltbehov täcksav.-- KÖPENHAMN (TT-RB) kostnad inte behöver överstiga tio miljoner. kronor; kommer : det att av de. mest, framstående represen= direktör Gunnar Andreasen. a i Fabriken skall i'så fal ' läggas . intill de stora - saltfyndigheterna ciell teknik skulle det vara möjligt naderna till omkring 20 kronor pér ton; vilket betecknas som försvin= nande små omkostnader ' relativt. oe - Med en ny Dansk saltfabrik, vara. ' en prövning för: alla, . tand: vv, ut ou let nya. ben= == gt att täcka, hela. behovet ' av salt i skandinavien, förklarar en I tanterna för dansk kemisk. industri | på nordvästra Jylland. Med eh spo- ' att: nedbringa - framställningskost= . > desa värd pv 3 Dag 2 Nr appara t d a slånena äro av värde; ratio- blev. engelsk adelsman' och verkade seten klör La far varit fö- åg i al n na | OENEEN iseri, re- - sonell : rit f . ) . som. . vapenhandie ångar; ö äv. eggade livsandar vv Dess produk "Ip överhuvud und Ingen kom honom nära inpå livet kemiska för vå I dessa ”un- ' var ikenilen get åg Marinetti något | livskraften.i.+ > Tod 225 doch han kallades allmänt ”den mys- åsrubvecklade" trakter av Danmark len i kriget så; + : mt , nn var ” ns len trat Peak derbart, ”Vi vilja”, utropade han;: NTE Christopher Jolin, 7 tiske mannen! sr l : na Do Det var 1884, Guyau deklarerade denna: hänförelse inför ”vår tid”, 7039 Han fick många anhängare, främst förstås bland ”esteterna”, men ock- så» affärsmän, tekniker och annat praktiskt folk.tyckte om utt höra sådana här tongångar." Man levde ännu i den, fasta "övertygelsen, att | maskinerna kommit för att' frigöra männskar.; Man hade ännu, inte hemsökts av världskrig, då dessa maskiner verkligen fått visa ”sin underbara destruktionskraft”. ; Nå, jinnan första . världskriget lamslog denna. optimism, närmare | bestämt” för, femtio år seden, dök det i Paris upp: en italiensk poet ZP ERRAS er ili a Mari- vid namn Filippo Tommasc ; -Å netti en Ji'en lustig karl medtas RTAGCET — DE LOKALA NYSTTY BILDERNA. FINNS I LAHOLMS TIDNING. NEFEFFFSTERIVVEFESN ven
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.