2 "ARG. 28. CN:R 243, Laholms Tidning skriver sydhalli näskt. HELA året! Arbeta på molsed I till säpsedl oe Råd. NE start på "skollärare Nith a mi "stor. glädje. för ”arrangö- rerna — nyk ” Laholms "sta kommun och. hade många vi vill ge information! om: det n; ka” skapa kontakt; ' angav nykterh .Lahol ya i I nytt etsvårdens dagssituation och vi vill. redan iden första kvällen! Tres Verhefsnämindérna i ]punktsprogrammet den '/ första Laholms .lands- sammankomsten utgjordek av ett Veinge-kommun — intresseväckande föredrag :med hörsammat inbju- | tonvikten "lagd på saklig infor- "dan "och Kursen fick en utmärkt ” mation, ””amatörteater” med ett upptakt med ett 10- "tal deltagare par fingerade scener från nyk- ; holm,. gav i en realistisl får ar bete. | Nykterhetsvårdsass istent Kärl "Inge Elvhedén "satt i första fal- len: på . nykterhetsnämnden ' då han fick besök av hr Andersson, anmäld för fylleri och anmodad att uppsöka nämnden. :I andra jä fallet besökte han som överva- kare hr Bengtsson,' vilket fått "sig tillsänd länsstyrelsens reso- . Ilution med hot om ' intagning. .: Om Bengtsson ville bättra :sig es [4 ville . dock nykterhetsnämnden "göra alltför att' hjälpa honom så att intagning aldrig skulle behöva verkställas. Folkskollä- rare Öhnell föreställde de båda ” hrr "A. "och B-..och det gjorde han så verklighetstroget att det ;»: skulle hedrat vilken: som” helst . av dem i den bistra verklighe- : ten, Intressanta och lärorika in- blickar i ett tålamodskrävande arbete” gavs i de bägge scenerna. Många värdefulla synpunkter framkom under ” samtalet, .som ” avslutade kvällen. Särskilt över- - vakningen lockade till menings- utbyte. Några påpekade att ;en viss. skillnad föreligger mellan 'stad och landsbygd när det gäl- "ler övervakarens sätt att ta och ir De båda: fingerade ”seener, som Fotck i ”Måndägskyäl-'. lens program i. 'nykterhetskursen : på: Centralskolan ” i. La=", bi terhetsvårdens arbetsfält och en avslutande diskussion, : alltsam- : mans interfolierat med frisk all- sång till klämmig bälgatakt och ett trivsamt avbrott för-kaffet, som. deltagarna. bjöds på utan kostnad. — Vi kan påverka opinionen, vdade + : kursens föreläsare, nykterhetsvårdsassistent iv Karl- Inge. Elvheden, Halmstad, när han ' mot slutet av sin oriente- ing i ämnet. ”Riktlinjer inom : modern nykterhetsvård”, kom in å vad allmänheten kan” göra, Vi kän arbeta för en: motsed till supsed. Vi kan ta hand om ung- omarna' innan de haft förbin- delse med alkoholen. Lagstiftning är inte:det viktigaste —' långt viktigare är. upplysning, : upp- fostran, och ansvar; es upprät ihålla ” kontakt med>den han : övervakar." Upprepade be- sök uppmärksammas inte så i en - stad. som på landsbygden. Takt och "en: viss diskretion är äv nöden: Mot risken för onödig näring åt -hyenementaliteten an- fördes att. om någon blir satt |. under en övervakare, är det of- ta känt bland folk redan innan' övervakaren gör'sitt första be- sök. Vidare kom nykterhet i tra- fiken och de skärpta kraven 'i samband därmed i brännpunk- ten; liksom ledarbristen i nyk- terhetsor ganisationernas ung- domsverksamhet, de alkoholfria dryckerna och den beklämman” de vinannonseringen...En var- ning gavs också för den alltmer utbredda tendensen att på myn- digheterna överflytta föräldra- ansvaret, något. som är orim- ligt . Den första kvällens intressanta presentation av 'modern nykter- hetsvård, problem och möjlighe- ter i "arbetet och sakliga infor- mation i, en väsentlig och riks- viktig fråga gav mersmak.' Kur- sen fortsätter i kväll.” stad ordförande, ' folk-" rd Öhnell, som målsättning för den tredagarsku; ve 0 rs rkti ågi han i går kväll öppnade på Centralskolan i Laholm. ; ora f i Dy erhetsfrågor tv — vi är i i regel ganska blyga. när det gäller att ingripa i andra människors liv. Tala om andrä människors liv kan vi göra; be- klaga "och så vidare. Assistent Elvheden undrade om vi kanske inte behövde få en förändrad syn på alkoholmissbrukaren, — Oftast är han en neurotiker eller lever"i en neurotisk miljö. Han måste hävda sig, har minder- värdeskänslor och mycket annat att kämpa med; Ensamheten är - (Forts. å nästa sid). ".. Sedan "avdelningen bildades : arbetare. ' - i höst är en i sjukvård i sam- arbete .med Ungdomens Röda Kors (URK), en om ”Naturen och vi” — även der i samar- bete med URK — fotografering i svart och vitt för . deltagare i åldern 14—18 år, en cirkel i söndagsskolans arbete, där "man särskilt > inbjuder | intresserade laholmare och andra sydhallän- ningar till medhjälpare, samt en cirkel om Afrika och Indien med underrubriken ”de underutveck- lade länderna och rashatet”. Vi- De cirklar man ämnar starta ptesenterar stort aan Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) har som n bekant för något SANT där man tar: ora livsåskåd- ningsfrågor,- och kurs nummer sju har kallats" ”Diktare och profeter. — några kvällar kring personligheter; i. den : svenska litteraturen och i. det. kristna tänkandet”, cs Utöver dessa cirklar kan näm- nas, att i samarbete med:Sve- riges Scoutförbund arbetar j järn- vägstjänsteman . Anders : Dahl” ström och billackerare Olle Ben- med irklar i seniorscoutarbetet, i fågelkän- dare" blir det: en studiecirkel,scoutarbetet samt att musikdi- nedom (för fågelmärket) och i "Mållösa' sångare i Laholm” : Den köpenhamnska: dreng kor, som i söndags erövrade laholmarnas hjärtan: visade i går > på > Laholms idrottsplats "prov på en annan sida av: sitt " kunnande.: Klart är dock att danskarna :har betydligt större "förmåga att få mål i munnen än med fötterna. ”Landskam>z pen” i fotboll mot. Laholms folkskolor. 'slutade” "nämligen mållös, 0—0. . mna "De danska gästerna var över lag betydligt mera storvuxna än sina motståndare, som å andra sidan besatt en klart bättre tek- nik och mera planmässighet i spelets uppbyggnad. Många gånger såg styrkan ut att vinna över tekniken, men eftersom Laholm' hade en mål- vakt, som trots sin ungdom, — han går i femte klass och heter Lars Erik Svensson — tog allt s0 m kom i hans väg ”klaradefaktiskt ha det så," även om det ". lagen föreföll "förresten år sedan har det varit men tydligen har funktionärerna arbetat med flit i all tysthet. man nämligen presentera ett innehållsrikt Program, >; avdelningen, folkskollärare SVEN A. LILJESTRAN Köphiger och han, rganisatören ” D, Köpinge, och hans närmaste med-" "der och sämre service i alla a i |seenden för befolkningen: ir "I beaktat; vatt: södra; Halland fått en avdelning i Laholm. ganska tyst omkring den, Så här inför vintern kan Pa rektör Erland Skagerberg utför ett föredömligt arbete, som, köra ledare,» > ”Aktuellt om | Kyrkan” är en programpunkt som” man hopz + (Forts, å nästa sid). Folkskollärare Sven A, Liljostr and i Köpinge är den nybildade gudier or Klar Protest. mot indragning av Loholms lantmäterikontor SS Sc g i om vi "tidiga are meddelat har styrelsen i Södra Iallands bund bes! ' relsens förslag till yttrande i Halland väsentliga fråga. De "Det förslag, som 1955 års) lantmäterikommitté : . framlagt skulle ” innebära, ; att : Laholms lantmäteridistrikt "skulle upphör ra / och; södra - Halland uppgå. i Halmstads ntmäteridistri kt.) Nackdelarna' ; befolkningen i Södra 'Halland avi en dylik" me | 3 4 8: dragning ligger ra Halland, Kommittén när . föreslå full talar sig mot 1956 års lantmäterikommittés f indraga lantmäterikontoret i Laholm, 5, alt man ut- örslug att tåla Vi kan här återge sty=, denna för Laholm och södra” icke äro de bästa, Vederbörande lantmätares” kontakt med bygden och kännedom om Iiokala förhål- ' arbotsbelaståt 3; Det finnes så= ga: som helst: skäl som lindrågning av -lantmä= SN ktepi Laholm, , Södra Hallands kommunallör= band "finner det angeläget. fram= hålla" dessa ' Synpunkter: talar en brotest rhot' indragning av Jani bara höst; vilkén. utgör. en" enaz stående vacker avslutning på"en "Istrålande sommar. "Vårt intresse I belåtna med det oavgjorda” 3 Te- sultatet. Na för månen till trots har ' solen "slösat sitt" ”Hjus" och sin värme SD Älgjakten i södra Halland I blev « en: |. ganska fredlig tillställning = vi har. varken i . ve hört talas "om skadeskjutna djur, olovlig jakt eller farligt utsatta ' jägare. En” hel. del älgar har. fällts, som -ni läst i Laholms Tidning de senaste dagarna. En lyckad älgjakt betyder inte bara ökade förråd av kött, den betyder; i många fall även en ståtlig jaktfrofé. : En av Hallands konservator-” firmor finns i Varberg, och där har: man "mycket att .göra 'nu efter älgjakten. En del jägare nöjer "sig med hornkronan på det, fällda djuret; men andra vill ha med huvud, horn och allt. En del jägare eller kunder : vill | September i i | Sydhalland har påmint” om” sommaren DEN NU: GÅNGNA' september följde i sommarens tecken med fortsatt värme och torka, med ' ringa molnighet och mycket sol sken, -'Solskenstimmarna ser. för övrigt. ut att slå alla rekord under det underbara året 1959. " Angående fåglarna var tornsva- lan här ännu under .septembers första vecka, "för värmens. skull , Var detta inte ovanligt men med tanke på att nätterna har blivit 7, långa och dagarna allt kortare kan inte de insektsätande fåg- larna få maten att räcka till när " . dagarna blir allt kortare och in- ) Norrland | till.detvarma Afrika. |sångare, i MHF- ars Forts, å sid. : - - + Man ser honom ofta nu:om da- 2 (Forts: äå nästa "sid). > TOGT- "Are, s6v are, i are - ( NS - - ne s , fö ns ta a " -Å Ve , . . M | ih i sf ; . vr ” a . . : H + . | ” | fd . ade BOOOONT ja . sekterna' åv' samma orsak ' blir ” allt mera fåtaliga; 'Hussvalorna "stannade däremot till månadens mitt och ladusvalorna ända till månadens sista vecka, Ännu vid månadens slut var nordsångaren kvar här! på genomresa” från garna, "ibland "sjungande" en av- skedsstrof till” oss innan han lämnar oss kvar i kung Bores våld under långa" mörka vinter- nätter. och snöglänsande korta vinterdagar. De andra sångarna har gett sig iväg. förut, samti- digt med våra andra flyttfåglar. NU SER MAN inte de vackra öch livliga: måsarna som . med sina vita :dräkter. pryder upp landskapet oerhört. Man hör ej heller gökens hoande i hagarna eller 'spovens' smäktande drill, som under sköna försommarda- glimmande blänk och tornsvaz Jornas vassa skär, och jublande skrin under sommarens soliga kvällar: FÅGLAR "SOM ännu finnas kvar är här, men” sjunger ej. gar. Vi saknar även, svalornas |" SS Gamla. älderdoimshemmet - und Våxtorp. Kyrkofullmäktige” i I Våxtorp hade i går sammanträde under ordförandeskap av kyrkoherde Arvid Hallind, Därvid diskute- rades" 'möjligheten att när det gamla ' ålderdomshemmet , blir. ledigt få övertaga detta” och där inrätta ett församlingshem. Det beslöts att göra en framställning till kommunalfullmäktige i detta ärende. "von öd + försailingshön?. ”Statförslaget som slutade på 32.338 kr, ' godkändes -med ett pår mindre ändringar och ut- debiteringen ' blir oförändrat 40 öre pr skattekrona. Till kyrko- gårdens utvidgning - — "tidigare omtalad :i Laholms' Tidning — anslogs 12.000 kr: vilken summa avsattes till särskild investe- ringsfond. - Me .Godtemplarna i de" gamla gränstrakterna, arbetar för ett vidgat samarbete och i lördags avhölls en synnerligen lyckad komst i detta syfte i Förutom förut c nord- 2 är fortfarande” rödha- Folkets' Hus, Timsfors vartill Sydnalndsta godtömplare. - Ce på | kontaktrs öre. i "Timsfors' i och- JHF-are" från södra Hal- land; norra” Skåne och stora de- lar 'av Kronobergs län inbjudits. Meningen är att godtemplarna i fortsättningen skall: samlas till blir allt llsyntare att man vill ha hela : älghuvudet bevarat. Därför att ett. älghuvud är" en mycket omfångsrik sak, som tar” allt för stor plats i den moderna lilla lägenheten, där man trots allt gärna vill ha litet plats även för möbler och. andra husgeråd. Men för: den. som har tillgång till en stor. entréhall, eller gott öm Utrymme överhuvudtaget, är det | ingen. tvekan om att "att huvud i. naturlig storlek av en älgtjur . är en mycket. pampig ak. "es Hornkronän” på ”norrlänningens och sydsvenskens älgtjurar skil- jer" sig ganska” väsentligt i ut- seende, , vilket naturligtvis , alla jägare ” känner" till,' men som a kanske är en överraskning för (Forts. å nästa” sid). HÄR R MÄRKER ni skillnaden. på de - ländska tt. vd är (skålformig medan - den bor n norrländska .och den syd svenska älgkronan. : SPRAKANDE: fåröpa akt im då å Os. Tacksarat kommer vå ter ögat överallt i'denna under ' alt minnas solsommaren 1959, Visst ' är. det torrt. och många: brun= nar” har Sinat, .mien solig. och ljus är. dess -minne, .På tal. om sinande brunnar, så har brunn= grävarna "högsäsong i våxtorps= trakten, Dagligen harr de arbete med att fördjupa gamla ' "och gräva. nya brunnar. eta - | ”VAXTORPS kommuns styreg=. män har gjort upp 'statförslagen” för kommande år, För Våxtorps del blir utdebiteringen per skat= tekrona oförändrad. Och'det är en" orsak till tacksamhet. Värre är. det med. "statskassan, > Där. är det svårare att balan= —- "I sera budgeten. ', Blir det omsätts. ningsskatt," går "det väl. det ock= Vv så. Det blir till 'att leva på lite mer. frisk”, luft och fågelsång .., och "draga" in. på den privata: staten. Å oo . DEN: "AV. Våxtorps . kommun « byggda bostadshusen : går med raska. steg. mot färdigställande, ' ee Det "ena huset har redan fast- ställd -köpare och det-andra har. starka spekulanter, 'Och” nya sydsvenska 5 är r bety diigt enklare, - Nn (Foits. å nästa sid). I Ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.