YrretreYyrtryrv Yrrrerrevyevvr veryr vrttFeYtTtYTVEre TY YYYT FET TT vrvyrv — IAROLMS TIDNING OMSÄTTNINGSSKAT TERE " DOVISNINGSGRANSKARE lär bli konungariket Sveriges nästa statstjänstemannakatego- rt De blir mycket betydelse fulla personer dessa män och kvinnor med uppgift att på o- bestämda tider dyka upp med de bokföringsögon hos landets omkring — 200,000 — affärsmän. Därav följer också, att de kom” sin portfölj och sina felsökan- , : : = LT 'DEN 20 OKTOBER 1959 LT = "Mera folk med portfölj : vilka liksom byråsekreteraren ligger i lönegrad 19. I pengar betyder detta, att omsättnings- , skatteredovisningskranskaren kommer upp i en lön av 1562 kr i ortsgrupp 2 (1748 i orts rupp 5). ör : EN JÄMFÖRELSE med ex- empelvis de föreslagna kansli- skrivartjänsterna för det betyd ligt mera imvecklade och an- svarsfulla arbetet med pen- A Inta, > ter sig mer att bli väl 220 stycken blir de till anta- Jet, fördelade på 25 varuskat- tcbyråer. Där skall också fin- nas ett 75-tal skriv- och räk- "+ — nebiträden. Dessutom räknar ” utredningen som gjort upp för- slaget med 25 expeditionsvak- ter. Centralt krävs en instans för rådgivning och vägledan- ! de verksamhet, en varuskatte- "nämnd, som väl så småningom arbetar sig fram till heder och värdighet av ett centrait äm- betsverk, Totalt korimer detta : kontrollsystera I inledningeske- ' det att kosta 19 miljoner kro- ; os nor oo | GIVET ÄR att en omsätt” ! ningaskatt måste kontrolleras, ' men nog tycker man att denna spparat förefaller alltför stor : för en tillfälllg företeelse, som H omsittningiskatten utlovats bli. Man har svårt att bli kvitt s misstanken, att regeringen här : räknar med en permanent in- atitution, Denna misstanke stärks ytterligare av det för- alag till Jönegradsplacering som gjorta beträffande dessa gran= skare. : : närmast grotesk. Dessa tjäns- ter kommer i 10 lönegraden, vilket innebär en månadslön av 922 kr i ortsgrupp 2 och 1.99 I ortsgrupp 5. : Om propositionen, som i dag läggs fram, visar sig något me- ra rättvis och mån om statens redan dåliga finanser än de s. k. sakkunnigas utlåtande åter- står att se. Om inte, är det en skandal av stora mått och må- ste föra med sig en mängd krav på lönegradsuppflyttningar från mera kvalificerade tjänsteman- nakategorier, "= oo: st FÖR ÖVRIGT tycker man, att kontrollverksamheten för vanlig skatt omsättningsskatt och redovisning av arbetsgiva- reavgifter på något sätt bor- de kunna samordnas. Den av skatteindrivnings- plikter hårt drabbade köpman” nakåren borde på sina” kontor besparas åsynen av en taxe- ringskontrollant, en källskatte- kontrollant, en lyxskattegrans- kare '(dessa tre tjänstemän finns redan), en pensionsinbe- talningskontrollant och en om- inosel Anujen! VISSTE DU... ...att svenska folket förra året spenderade 1.8390.000-000 kronor på starksprit och vin? Den sum- man, räcker till en 3.780 meter hög pelare med ovikta femtio- lappar. > "> > ...att . fylleriförseelserna, som 1932 varit 42.000, fyra år senare stigit: till 82.000 och året därpå — 1957 — ökade till 85.000 trots den minskade konsumtionen av starksprit det året? 1958 var siffran 80.000. - Dee ... att fylleriförseelserna inte har benägenhet. att sjunka i samma takt 'som spritkonsum- tionen? Istället kan en ökning med 120 proc. bland kvinnor och 80 proc. bland ungdom konsta- ...att' ungdomsfylleriet tilltagit oroväckande? 1938 var siffran 6,56 per: 1.000 ungdomar. 1958 hade den sfigit till 17,31. ...att Sverige årligen förbrukar 3,6 liter starksprit per innevå- nare, vilket är 0,5 liter mer än den danske, norske och finske medborgaren tillsammans gör av med? ” . ...att inte bara en officiell an- märkning ifråga om onykterhet, utan även en inofficiell, är nog för att hindra en'person från att få körkort, dvs nykterhetsnämn- den kan avstyrka anhållan om att vederbörande får lämplig- hetsintyg, vilket krävs för att få körlicens? - VS ...att. 'de -skärpta kraven. på nykterhet i .trafiken resulterat i-att promillegränsen för straff- barhet sänkts från 8 prom. till 0,5 prom., att rattonykterhet an- ses föreligga mellan 0,5—1,5 promille och att därutöver det vanligtvis blir fråga om ratt- Säker grund Jag nu den säkra grunden vunnit, som håller hoppets ankar kvar. Jag i min Frälsare den funnit den lades, innan världen var. När himmel" och när jord förgår, orubbligt fast den grunden står. - (Psalm 299:1) J A Roche var en tysk präst sorq levde 1658—1758. Han var kyrko= herde först -i Berthelsdorf och se- dan i Thommelsdorf. Det var ex prästman med det allra bästa namn och stora skaror sökte sig till de kyrkor, där han förkunnade ordet, Han hade ett intimt samarbete med greve Nicolans Ludwig von Zi dorf. sk h Pp av ba tismen. Zinzendorf ägde ett jorda- gods i Berthelsdorf, där han sam= lade sina anhärgare och det var helt naturligt att Johann Andreas Rothe skulle få mycket med den- .na koloni och dess grundare att göra. : ” Den ovan citerade psalmen är den enda vi har i vår psalmbok av hans hand. Och den får anses som en av våra mest trosfrimodiga psalmer i vår psalmbok. Och när han skrev den till Zinzendorfs fö- delsedag år 1726 så hade han sä- kert dennes trosvisshet i tankarna, samtidigt som han kunde sjunga ut denna tro i sitt eget hjärta, Bå- da stod de helt på pietiszmens grund och bägge var stora själavinnare för Herren. De arbetade intensivt på att hjälpa trossyskon, som fick Lida för sin tros skull, Reformatio- nens fiender sparade ingen. möda när det gällde att komma de ”lu= therska” till livs. Det var alldeles säkert mycket svåra tider för de kristna på den tiden. Rothes ställs ning blev emellertid med åren allt svårare. Och till sist gled de båda vännerna ifrån varann allt mer och mer och man kan t o m tala om att det uppstod öppen brytning mellan dem. Rothe blev mer och fylleri, vilket nära nog und löst leder till fängelse? Kör- | . Under kriget hade mot j rande befattingshavare en gan= ska måttlig lön med hänsyn till ! den relativt enkla arbetsupp- giften, Nu däremot vill utred- ningen placera in dem I sam- ma lönegrad som byråsckrete- H ruro, Det betyder, ptt en per- son med, 1-årig handelsskola peligen — skall na samma lön som cen telekommissarie, en bilinspektör, en byrålngenjör 14 Issort granskare I. kamp om hans böcker i sin gemensamma str van att utan dröjsmål utföra kortsindragning blir aktuell re- dan efter 0,8 promille. ...att de resolutioner länssty- relserna utfärdar rörande intag- sitt höga statliga uppdrag: ning av spritmissbrukare inte i | HI | | — högre kompetens krävs näp- | eller on krlmi ec, ”Kvinnöpriist- f rågan a 1 Finstämt om .. barn och djur lodand, Av nynorsk utö- går Igen I många Al ett starkt priästorligt mot- stånd mot kvinnliga präster funnits I stora delar av vårt land är känt, liksom att dessa prUster varit mycket aktiva, när dot gillt att utse för deras syften lämpliga prästerliga om- bud tull kyrkomötet. MINDRE KÄNT och onck- ligen ganska uppscendevlickan- de, är att den prästerliga om- budsagitatlonen 'avdan — linge utsträckta att liven gölla lek- » mannaombutten. Sydhallän- ningen Axel B. Svensson, re= daktör för Bibeltrogna Vänners tidskeift Nya Viktaren, ger i senaate numret av denna tid- akrilft ett tack tll sina valmlin fuljande "exempel" på den sa- kon: ns I mycket god tid före valen till kyrkomötet 1931 fick jag ett brev från en kyrkoherde i atiftet, och där! kände han sig för, om jag skulle vilja emot- taga en kandidatur som lek- mannaombud. Jag svarade Icke direkt avböjande, Sedermera förekom ban emellertid ej I det sammanhanget, Så var däremot fallet med två andra kyrkoher- dar, J. Marelus och Lave Johnson, samt k inistern. J. vare och en av Norges främsta författare, för att inte säga den förnämste bland de nu verk- samma, Tarjel Vesans, har I höst utkommit ' samtidigt i Norge, Danmark och Sverige novell- samlingen EN VACKER DAG. (LT:s förlag, 17:—, inb, 21: Samlingen innehåller tio berät- telser, där barn och tonåringar står I blickpunkten för författa- rens intresse. I några fall är djur till synes huvudagerande t. ex, hunden Japp, hästen från Hogget, en älg eller en fisk. Författaren följer dock troget sin Arladnetråd: intresset för de unga människorna, de från vu- xenvärlden utestängda, utlämna- de, Även när han skriver om djur finns det liksom en lod- lina, som pejlar djupen i de mänskliga sammanhangen. Han närmar sig även där de käns- liga åldrar, där all tid är som "en ömtålig tidpunkt” men går så mycket varsammare fram. "Japp" är mästarstycket i det fallet. Tarjel Vesaas behöver dock Ingen förklädnad eller symbo- lisk språkdräkt för att varsamt och finkänsligt behandla de öm- BR Darell, som alla tre önskade få mig vald ull representant I kyrkomötet, Ingen av dem var okunnig bm att jag brukade uppträda som lIekmannapredi- kant och ätt jag närmast kunde anses sam lärljunge till C. O. Rosenius churu denne ju dött lingt före min födelse. Det kände även” Goteborgs Stifts Tklninga dåvarande redaktör, prosten Ivar Rhedin, mycket väl tilll Han var dock med om saken, och "bade tidigare slutit helhlärtat upp och stött mitt Inltiativ tU en prästerlig opinlonsyttrog mot avfallsten- tdenrer om Svenska Kyrkan Såval dessa nu nämnda män tåli ting. Det är både rätt och riktigt att tala om psykolo- gisk fulländning och djupodling av det inte I de ungas tanke- värld och känsloliv, när det fäller Vesaas' skrivkonst, men det är samtidigt på något sätt miltals ifrån de uttryck med vilka” man ville beskriva hans lyhörda, barmhärtiga sätt att förstå barn och ungdom. In i sin korthuggna, kärva stil Kju- ter han känslighet utan känslo- samhet, förståelse utan pjunk, han nalkas det sprödaste spröda med de finaste instrument Den värld som skildras i En vacker dag är en labil värld, fylld av tvära kastningar än hit, än dit Tonåringarnas litt- som jag fann det mojuigt art samarbeta ifråga om håvdande av den Heliga Skrifis gudoms higa auktoritet och vie kyrkas fasthållande vid dess bekän- Rel, MED DETTA EXEMPEL för ögonen är man böjd att undra, om Axel RB Svensson varit prästernas eller lekmånnens sårade kånslor under en period när de inte riktigt vet I Vilken tid de hör hemma, de minder- Åårigag eller de vuxnas mäster- ligt av författaren, som inte ba- fa måste ha fascinerats PR avs stånd av denna värld I vardan- de Utan också på nära håll, ja mitt I konfirmanditderns oro, onbud I hyrkomötet OK FRV SKOGEN en 60-årig livserfarenhet. som bakgrund. "Hemligheterna,' "de skira ljusen och den nattsvarta förtvivlan i människolivets and- ra decennium är alltsammans med 1 Vesaas' noveller. Han göra sin upplevelse förnimbar för andra. En vacker dag: hör till det sannaste som skrivits om barn och ungdom, Tuffa ytor: och hårda attityder är för Vesaas bara skal, lögner om innehållet, men innanför finns dagar och dagrar, världar och värden, som ofta är okända för den vuxen- kloka försteningen, men som kommer att finnas där så länge de nästan vuxna finns i vår värld. Därför behövs också i varje tid en Tarjei Vesaas som för livets,' det ofullgå och har sett och förstått och kunnat |. mer kl d och han kunde ej följa med Zinzendorfs vi= dare utveckling. Så han tog sin Mats ur skolan och begärde ' och fick förflyttning till en annan kyr= koherdetjänst 'och det var alldeles säkert mer än en gång som Zin- zendorf önskade: Rothe tillbaka, Det var som om Zinzendorf miste något av sin kraft när Rothe drog .sig ifrån honom. Lf Psalmen har blivit bearbetad av C D af Wirsén år 1889 och senare av J A Eklund år 1911. Den kom in i vår psalmbok i 1921 års tills lägg. s oa : På denna grund, jag vill förbliva. så länge jag i livet är;; =. . >. 'Från den:skall intet. mig fördriva, så länge jorden än mig 'bär. - ., "Sist sjunger jag-i- evighet: ' O djup av Guds barmhärtighet. (Psalm 299:8) Torild Lindblom 4 B Byg strand ändras, sl Med anledning av besvär från hr Victor Nelson, Skummeslövs- strand, över byggnadsp'anen för samhället har länsstyrelsen för- klarat sig inte ha något att er- inra mot att planen undantas från fastställelse I vad anser en utlagts som parkområde i p'anen, Länsstyrelsen anser, att hans yr- kanden om bebyggelse på en del av fastighet närmare bör prövas, sedan : besvären. . tillstyrkts. av Karup: Lå utvecklingens talan. Olof Lindström. NN ” NY : TV . Kul fritidsbok NELL — > Avsikten med denna bok är att skänka förströelse. Den av- smakas lämpligen vid aftonlam- Pans sken, under regnvädersda- gar, på resor och inte minst vid sjukbädden. Det rädet ger för- fattarna Arne Ahlman och Len- nart Sundström 1 förordet, eller ”Bruksanvtsningen” som inled- ningen egentligen kalas, = till knåp- och knepboken VEM VET VAD? tWennerbergs förlag, 4:85 Inb. 7:50), Samma författarpar har tidigare utgivit X-PERI- MENTBOKEN, som gav uppslag På en mängd roande kemiska och fysikaliska experiment. Liksom både ungdom och vuxna kunde ha glädje av den boken bjuder också ordlekarna, frågesporten, fäkneproblemen och alla de om- växlande tankenötterna I Vem vet vad? på verkligt trivsam un- dérhällning? Några av de närma- re 130 pysselproblemen är gamla bekanta, mer, glädjande mycke? är nytt, friskt och fräscht. För mika höstkvälar och tråkiga vinteraftnar och närhelst någon vill ha en visserligen anbpråkstös mena småkul arkoppling är Vem vet vad? att rekommendera. Fred. — trots och trevande blivit som en av de unga på nytt, men med w Ånnonsera i LT representanter och ägarna till angränsande mark. Kyrkostämma I ö. Karup. Börsfacit ' . I takt med Iondonbörsen har vå- |, ra aktiekurser under veckan pas- serat en nivå, som ej förekommit på mycket länge och industriak- tieindex har toppat alla-tidigare rekord. 'Det har. under perioden som högst, legat i 16839 mot 119,97 vid årsskiftet (ultimo 1956 — 100). Det är emellertid inte enbart Lon- don, som inverkat optimistiskt på vår börs (det är att märka att va= re sig New Yorks eller Västtysk- lands fondmarknader reagerat på liknande sätt). Hos oss har vi ju, förutom inflationsspöket, även ma- | 'K terialbrist, Aktierna ligger till stor del låsta på fasta händer såsom hos försäkringsbol; kassor, i klubbar 0 s v. Rapporterna från näringslivets olika områden - målas i ljusa färger och Göteborgs Bank framhåller 'i sin senaste månads- översikt att allt tyder på att en allmän högkonjunktur håller på att |. utbildas i Sverige. Nämnas (kan vi- dare att de hittills hållna skogs- auktionerna genomgående visat be- tydande prisstegringar. Börsen är inte sen att ta ut vinster i förskott och så har också skett” vid detta | tillfälle.” Även om man f n kan an- se läget något oregelbundet är dock undertonen mycket fast. Den största dagsomsättningen är 2,2 milj kr, vilken är den högsta siffran sedan juli månad. | , - Under veckan har ett tjugotal papper omsatts i nya årstoppar. De största vinsterna har inkasserats av realvärdepapperen. Sålunda har »Cellulosabolaget klättrat upp 9 kr till 393 medan Billerud och Udde- holm avancerat 6 kr vardera till 366 resp 276. Verkstäderna har ut- vecklats oregelbundet, ASEA top par uppgången med plus 13 till 248 efter beslutet att till förmåns- kurser utbjuda ett.antal aktier i ytterligare två dotterbolag (Svens- ka Fläkfabriken och Skandinavis- ka Elverket) till sina aktieägare! Vidare har Aeroplan stam förbätt-' rats en femma till 202 medan Se- parator B fått vidkännas en :'för- lust med: samma belopp, till 310 kr. Volvo, där affärerna är livliga, har omsatts i högst 123 och 'sedan.da- lat till 117 betalt..." 1. I ' Obligationsbörsen "har" rats med 1/4 till 1/2 proc för flesta statens o h kassans dust 4 och 3,5-or. Trots vissa tecken 'på ökad säljbenägenhe, har avsluten” varit sv ringa omfattning, "="; Vi Edi; "Fransk höger; « : beskylls för. "+ mordatentätet Det misslyckade försöket att mörå da den franske oppositionsledaren, senator Francois Mitterand, var av allt att dömaett verk av ett mord- do från de hö emis- «. ter, som tilidelades in Det blev Agne Simonsson, Örgrutes 'och it Guldbollen 1959. Agne blik svenska” landslagets cen= fick på söndagen mot« + på Ullevi I samband med ta inför nap2 +» landskampen mot Norge. På bild laren i göteborgshemmet tillsam an ses den lycklige guldbollsspes . .- mans Det är endast något mera än + ett år sedan general de Gaulle "kom till' makten i Frankrike och det är närmast ett mirakel hur han på denna korta tid lyckats föra ett" under decennier söndrat . folk till ekonomisk framgång och politisk styrka. Den franska fran- | > cen håller på att bli hårdvaluta 100 nuvarande ;'france . blir . lika ned : en”, ny, ”tung”- france,' Via förtrendet: för "den "egna "valutan z hela u nervsystem förbä "franska folkets överretlighet,.'soni ”" decennier "plågat både frans- ” männen självå och gästande. turis- Gaulje; för vilken Frankrike 'och fransmännen är de enda, verkliga , reuliteterna. i , Mid: de ..Gaulles" makttillträde hade man på många håll i utlanz "det; sätskilt i de anglosaxiska län- :.derna onda föraningar: om att en i d ärkenationalist som de tiska — kontraterroristerna, sade kvällstidningarna i Paris på freda- gen. Wer ta Två tidningar. Paris-Presse och Le Monde tyckte att händelsen be- kräftade deputeraden Lucien, Neu- wirthsvarning - i nationalförsamlin- gen på torsdagskvällen då han sa- de att mördarkomtnandon har gått över gränserna och har en lista över de män som skall skjutas, «so =. Neuwirth var tidigare talesman för 13-maj-rörelsen i Algeriet som förberedde den fjärde republikens fall och general de Gaulles makt- tillträde, fmen . Paris-Presse . påstår att han nu har blivit suspekt i kontraterroristiska kretsar för att han stött de Gaulles plan för själv- bestämmanderätt för Algeriet. - Ordinarie kyrkostämma ' med Östra Karups församling hölls på I fö i "en i De ”märkta sännen” på kontra- under ordförandeskap av kyrko- herde Henrik Ljungman. Man be- slöt godkänna det av kyrkorådet uppgjorda förslaget till utgifts- och inkomststat för 1960. Utde- biteringen blir oförändrad en krona. | - behöver verkställas om veder- börande sköter sig. Inte mindre än 1351 resolutioner behövde aldrig verkställas under år 1956 och 1958 behövde endast 3 proc. anstaltsvård av alla som nyk- terhetsnämnderna arbetade med. terr uppges va- ra fyra: politiker, fyra journalister och två höga ämbetsmän. Paris- Presse erinrar om att flera kända personer, bland dem förre premiär- ministehn Mendes-France, som 1954 förhandlide inokinakriget 'till eld upphör, en längre tid regelbundet har mottagit hotelsebrev. Le Monde manar myndigheterna att ta itu med kontraterroristerna med samma stränghet som de till- lämpar mot den algeriska rebellor- ganisationens terrorister. Kontra- terroristernas mål är, säger tidnin- garna, att försvaga den franska all- (Uj från inf i 8 ånd inför kursen i nykterhetsfrå ål en ny rörelse från Alge- Centralskolan i Laholm.) riet. S X Bilen (vår keliga indiska ko) al inte drabbas av ytterligare a - Gaulle "skulle" föra : utvecklingen tillbaka genom att "skärpa mot- .sättningen mellan Frankrike och andra västeuropeiska länder, Des- sa olycksprofetior har: helt -Kom- mit på skam och det kan även i » efterskott synas doxalt, att | | "Fransk pånyttfödelse och 'den'.1. januari. 1960 skall en p : révalvering av francen skej. så ätt.) ” ter är som bortblåst, Patrioten'de | kallas av yttersta vänster-: och : högerflyglarna har inte varit sen att fånga derna möjlighet att för; verkliga vad franska aspirationer' högern, ssom ofta lidit av natio= motstårid synes emellerti + brutet även om entusias! a från” det hållet för. utvecklingen "Hänu lyser med sin frånvaro, På:säm= . ma sätt. uppfattade "den fransk |. storindustrien först på ett felativt ” ” sent ;'stadium” vad .. klockan var « slagen; Men. nu” är: dét” full fär framåt i'det! lägret! och nya” bo lagskombinationer,'.. sammans .. ningar och karteller över 'de tyska och. italienska giänserna hör näs='', ,; tan tll ordningen för" dagen. Me ett "ord, evropainarkhäden "synes Te ”Bå längre” och "få rnivcket vidare förutsättningar 'än . planläggarna' "av. 'densamma ' ursprungligen :fö utsåg 'eller ens vågade hoppas på, ”, De, enda verkliga 'missljuden komma" från England, som inte” "önskade gå med i europamarknaz' den av hänsyn till imperiet” och som på senasté tidisin pressframs "ställt." Frankrike 'som ' Europas! + blembarn den franske generalen lyckats åstadkomma precis motsatsen, Han har 'fört. sitt Frankrike fiamåt inom ramen för ett federalt kon- tinentalt Västeuropa i vardande och ' därvid lyckats utan synlig "ansträngning, ”dåf en sådan” en- tusiast för "saken, som Robert Sch Seclvelead. . Ad av y "och genom honom hela Västtysk- land. + ohöljda, ;-och «obegränsade . beundran för den starke franske mannen har hjälpt till att göra de Gaulle även till en stor euro- på. Försoningen Vösttysklaud — Franktike har vidare starwt un- derlättats av att Västtyskland av i dag är övervågande katolskt. Det finns de som påstår, att general de Gaulle föredroge att vara enbart en stor fi n ;Pr n.. Faran för England Är att Frankrike kan komma att. framstå i USA? som: en: stabilare 5 och starkare makt än England'och:'3 « alt amerikanarna i framtiden dä. « för kunde' tänkas komma: att :gö. > ra. Frankrike | till sin " Allierade' "tr "ett. "Faran för England hadé” varit överväldigande i det 'avseen= det om" labour. vunnit valet; Det >> kan . väl tänkas, att en upplyst opinion" i England "inför "dessa perspektiv bidrog till den" över- tygande torysegern, : rt Pensionsetapp 1960 | | Såsom Centerpartiledaren. a | Hedlund, framhöll i sitt förenar 0 höjningarna i huvudsak i den'takt som pensionsbered men i så fall är kontrasten mel. lan vad han tror sig göra och det han verkligen åstad "bei Det gäller främst trappst år. Det skulle enligt pens ningens förslag bli 700 eget nästa ionsbered. kr för en- tydande. Västtyskland. har haft mycket betydande teknisk med- verkan vid utvecklandet av t ex det förnämliga franska Caravelle jetplanet och der franska'A-bomb Som nu uppges vara färdig, Men Tyskland visar ingen avund alls mot att allt detta enbart .går un- der de franska färgerna, Tvärt- om hela, Västtyskland gläds åt den franska återhämtningen. Vid utbyggandet av oljefyndigheterna i Sahara vimlar det av tyska, bel- giska och stalienska experter. Fö- retaget är enbart franskt till nam- net men kommer i första hand hela den västeuropeiska gemen- samma = marknaden = tillgodo, vare sig Frankrike önskar det el- ler ej. oa ta Av praktiska orsaker emotser därför det kontinentala Väs'euro- Pa nu att Frankrike skall ta led- ningen i Europa på ett ungefär lika självfallet sätt. som hela den fria världen anförtror ledarska- pet till USA Och ”Charles de A. och 800 kr för två ma- kar. Besparingsutredningen före slog att hojningen nästa stanna vid 250 res Centerpartiets redningen, Sundborn, Positivt inte, ". Den pensionsdeb; der de senaste 5ägas vara ett löfte till folkpensio= närerna om att folkpensionsförbätt. ringen snabbt skulle sättas + hett genom en vä 1960. Det löft, medel utöver ningen genom pektive 350 kr. riksdagsman Eliasso i sökte få fram ett mera förslag. Det gick tyvärr att som förts un-; | 2 un=; et får inte svikas. De ' som kommer att behövas” räknat med får anskaffag' folkpensionsavgifter.; Folk. --' g -Be= skilda avgifter är ju Edet . hanget en fristående fråga! sn Centerpartiets förslag . möjligheten att i vårt ni ansträngda budgetläge få bättrade folkpensionerna kraft på det sätt som Pe rtedningen avså; AE Uvaranda de förp. snabbt nsionsut. France”, som general de Gaulle a I. "ÄNNONSERA I'LT! ej I med glad fru Anita efter > >< + "beskedet om juryns beslut." . a så länge drömt om. Den franska :: nell: blindhet -var i det -längsta: hk emot. Frankrikes : anslutning till +. Äg Fe föreslagit. .. - år skulle” ”- representant i ut«y åren måste allmänt: ”« e sättas i kraft i. sentlig lyftning redan . dem som besparingsutred-' xo är "enda ” - JA grn RR RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.