"TEYYYPTEYYT PTT EVV FE YT YYrtYeryrprr YTTYtYFYYTTE PT vv YFYYYTYTTYYTTYYYTTEY TA tvyrYfTYTY YYTYYTTereTT t YYYTEFeYT TTT YYYYTTYTTYTYYTTYT TN, tös: När nihör Klockspelet, Timlåt : tolv är det den här sinnrika och helt automatiska apparaten som . mest” spelade e Moimpositö- - . ren i Svensk Radio heter Axel . berg. Två berömda stycken dar den 31 december 1924; gå- . "7 tillvida. distanserar herr Bo- berg';.suveränt sådana 'välre-' presenterade . kolleger; som eethoven och Povel Ramel. ganisten och kompositö- ingen"vet i dag vem han ä ' Men hans ”Timlåt” och .”Ö + janslåt”. klingar bekant för alla: från, klockorna 'i Stock- ar holms Stadshus. , Via radion "går det. ålderdomligt sköna ". klockspelet ,. ut över Sveriges "> bygder och förkunnar att nu ' är klockan 12. Till radiotele- »« grafister, sjömän och utlands-' » svenskar ; jorden runt sänder - klögktornet en daglig hälsning " från S:t Eriks stad vid Mäla- > ren." . Bråmmet i svensk radio, ora ornet originell skapelse En: i klättring. .upp : genom "Stora Tornet för besökaren ge- . nom "skikt av högst skiftan- de byggnadskonst. Bottenvå- .hans' produktion -har fak-' " tiskt spelats varje vardag se- ' - bärgerar n Axel Boberg dog 1946 och : Det är det äldsta pro-" valv”, - vars vackert välvda ku- «+ pol bildar -en väldig toppfor- « mad monter mitt i tornmuseet ovanför. Detta högtidligt ekan- de cirkelrum med tycke av gammal grekisk kultplats här- gipsmodeller ' av Stadshusets hundratals skulp- : turer. Där står också S:t Eriks staty, en 8 meter hög, blek gipsjätte som 'Östberg hade tänkt sig skulle stå uppe under museet knegar en annan gam. mal hiss vidare upp förbi tre ; ”arkivbottrar”, där . resp. Stadskansliet, Kammarkonto- ret och Fastighetskontoret ru- var över sina räkenskaper. -' Vi klättrar vidare genom en - . trång vindelgång som smyger i behaglig stigning tre och ett halvt varv genom de två meter tjocka murarna, upp till själva ' klocktornet. Murgången "är orappad och de nakna tegel- " väggarna, murade i ”munkför- . . band”, ger snarast intryck av . underjordisk klostergång; än- då: befinner .vi oss nu på 68 meters höjd och genom glug- ' - garna brusar luften, Över oss - korsar sig klocktornets trä- fundament i väldiga bjälkar ingen. utgörs av ”De 100:s där några duvor sitter tryckta ”klockorha i tornet. Från torn- ”S:t Erik” och hans åtta drabanter i I Stockholms stads. hustorn intar en kunglig 245 klockor och deras spel har genom radion blivi stämma I etern. > - Det här reportaget tar oss med opp I tornet när klockorna klämtar Timlåten, Janslåten som svenskarna en Brunkeberg. a bland ka torn- t en Sveriges de tolv timslagen och Ör. ' gång sjöng före slaget vid tätt tillhopa i skydd för draget från gluggarna. 2 Här uppe sitter också de sista av de ”brunnslock” av järn som finns i varje våning ända ner till ”De 100:s valv”? och som kän vinschas undan, Genom detta cirkelrunda luft- schakt hissade gubbarna upp ' tegel och byggnadsmaterial "när Stadshustornet sköt i höj- den och den vägen. hissades ”” också klockorna upp på plats. Ytterligare några trappsteg och vi står uppe i den runda, . öppna tornverandan. Djupt ne- danför vidgar sig Stockholm i ett myllrande, glittrande pano- rama och över våra huvuden gapar de nio klockorna, Na ”S:t Erik” et consortes ; I mitten - hänger den stora timklockan som fått namn efter stadens skyddshelgon, S:t Erik väger hela 3 ton och an- - -. seg ha en ovanligt rik och ädel ' ton."Att den medljudande ter- sen är så klart framträdande Åoteras som en stor finess av " fackkunskapen. Omkring sig har S:t Erik åtta mindre klockor som sva-. rar för var sin ton i ”spelet”, 4 Där är”S:t Örjan”, den störste "av ”spelklockorna ' och mins- tingen. ”Lillklockan” på var- dera 1.380 och ' 176 kg. De nio klockorna : härstammar ". från den gåmla klockgjutarfirman Petit & Fritzen i Holland och : levererades lagom till Stads-. husets invigning" midsommar afton 1923, oc: . ". Klockorna har i inga” äppar : Det är ett | kvalitetsarbete a av den- berömda tornursfabriken Ed. Korfhage & Söhne i Buer, en stor knäppande, surrande och oljig tingest med en. rote- rande ”speldosa”. Urmakare Lars Wenzen har ansvaret för att verket fungerar som det ska och ruckar och smörjer den sinnrika mekanismen en gång i veckan. Däremot kan varken han eller någon annan . . hjälpa att klockhamrarna och hävstängerna uppe i klocksta- peln en eller annan vinterdag : fryser fast, så att klangen ute- "blir. Vid några tillfällen har Radiotjänst . måst ta till den inspelning, av Klockspelet s som finns1 I reserv. :- > ””Örjanslåten krigisk musik :', " Klockan är någon minut i tolv. På televerkets Rundra- diocentral, - kopplar man på mikrofonen på Stadshustornet; den sitter väl dold på: utsidan av muren, strax nedanför klocktornet. I sina radioapparater : landet runt hör. svenska folket den brokiga tornet: måsskrin; ibland röster från: turister. uppe” i tornet, buller från - trafiken och pål- ' YWerksarbetet nere vid Tegel- : backen,...förtunnat. genom '2' ståndet, KL: -11.59.35 . börjar H spelverket automatiskt rassla inne" i sin". hytt, rullen - med "klackarna vrider sig runt och :trycker ner olika ”tangenter”, "som "via järnstängerna lyfter Klockornas : hammare: Timlå- ten h bånglande från de Kungsgatan 8,. ”atmosfären” kring - På hisnande höjd i stads stad och bygder. Efter 12-sla- varför den tas i repris: Det -hänger ihop med att Örjanslå” ' ten ackompanjerar den' sa. k, S:t Göransgruppen, en lustig liten procession av kopparfi- gurer -som. uppträder över en Tornet. och själva kroppen, Till tonerna av Örjanslåten: kommer S:t Göran (örjan” en folklig . förvrängning. av' Gö-' > ran) ut ur muren i. sin riddar- tadshus- » rustning... Efter sig -leder-han' : - den befriade prinsessan på sin ” . häst och sist kommer följe- "känkar ornet hänger de nio berömda kli i klockspelet över land och rike. sina kolleger kyrkorna runt i - gen klämtas Örjanslåten och" ni har kanske funderat över - balkong: i vinkeln nella Stura” en av de melodivarianter som finns "bevarade till den visg som svenskarna sjöng före sla- get vid , Brunkeberg : enligt Rimkrönikan, Visan har föl- jande text i märgfull gammal: stavning: :Thera hierta war wtan twnga thy beegynnadhe the alle ' Yes siunga ' och gjorde" siik”godhan lisa > +. och qwadho sancti örians wysa, Låten. . upptecknades'. ur- | Språngligen 1849 av Richard :- Dybéeek' (mera. känd som mans vc > nen! som. gav ösg Nationnl- . Sången) I Krokeks socken i Ös- tergötland.. Dybeck fick melo-' "din :av en. 88-årig bysångare "som i sin tur hört "den som uckorna som varje dag bängar u ut es dan när man ser de otaliga In- skriptionerna, . årtalen ' och namnen (några med hjärta omkring) med vilka muren och koppartäckningen uppe 1 tors net är tatuerade — trots för. buds-skyltarna, Mellan tjuga och tjugofem tusen människor står här varje eommar med näsorna I vädret "och, följer : ”"klockspelet, , Och. naturligt ' a "lande: låter de sig fyllas av den atrå- -utsikten - uppes från Stockholms högsta plats.” När prinsen "av Wales en gång besökte Stockholm väns tades -hen också till Stadshus set, Personalen fick en hast'g . duvning :1 engelska, för att utan. bringas att klämta med" åtta' mindre klockorna, Exakt var sin hammare, Hammarsla- - 12.00.00 slår S:t Erik 12 tunga gen dämpas i anslaget av fjä- derbuffertar för att dén käns-"' klangen fyller stund slag; 'den;' mättade, allvarliga : med sin”” stad: på den dödå tx : barn v en: 100-årig g gubbe vid draken. När Örjanslåten ljuder ; -namh Jöns Lure: Denna rok-' för 'andr&' gången Öppnar en 7; ”eks-låt ansca vara den som tydligen | förfriskad -Portvakt ;, nårmast; anknyter : till: den liga malmen inte ska ta skada... enkla” högtidlighet'och vi stan«: -: ten och "pl gamla Örjansvisan ovan. ' kunna' beåvara en eller anhan fråga som , den höga gästen kunde tänkas ställa. » På den tiden gick, en” vakt . . .. uppe I tornet under visninga«+ tid och denne gode man hada ” Stora Tornet: är 106 meter ” låten i radio klock och Ör, pelar't på klockorna ovanför. ' har psykologerna lärt oss, men ". lika' välgörande för vår: and- liga hälsa är gråten, hävdar = fan hu i'Amerika, På sina håll ” bedrivs i USA systematisk be- metoden ”cure of tears” som kan” översättas ungefär med ! "bot genom tårar”. toden' innebär , kort. och t att patienten genom vissa Dr eparat bringas till gråt, vil- ket" gör . honom .. lugnare och . mera tillgänglig för vidare bes «> kändling. ' 1957 var det år då de så kal- merika. Det var helt enkelt Speldosan till höger vrider sig " N rim; de olika klackarna slår an tangenterna som via de smäckra «> fjärnivirarna påverkar klockornas hammare... >. ARR RSS SISTER ISTSIT VISSTE erna 2200 högt och står alltså med huvu- det högre än både skyskrapor och kyrkor i i staden; S:t Erik, och "hans" drabanter har . GG varje fall ännu så länge) den . i bokstavlig mening högst upp- satta . positionen i huvudsta- . nar liksom upp ett tag i vårt , vardagsknog och känner att änav en dag h; blivit 088” ven, « Tidigare. sl Timklockan sina slag så att det sista.” hamnade." exakt" på sekunden 12.00.00. Stadshusets arkitekt, i den. Däri ligger en symbolik Ragnar Östberg, ville ha det så som gamle ' Östberg, Stadshu- sets arkitekt,” skulle ha upp- skattat, cc motas Från de nio klockorna löper > smäckra järnstänger: ner till. > det kombinerade ur- och spel-' verket, inhyst i ett värmeiso- lerat rum under tornverandan. (har man gissat). därför att": Kungen - bland : ' Stockholms klockor skulle få slå sina 12 slag innan de övriga tog till orda. Östberg hade fint sinne . för etikett -och : rangordning. Men nu slår Stora Tornets tim- : klocka som sagt i korus med gör sitt intåg i slottet.” ; Klöckspelet' slår . Timlåten I tjänstenit slagit I sig några + Det var en koppardrivai Gustaf Nilsson, anställ ” stadshusbygget; som på” bergs tillskyndan. modellerade och drev gruppen. Den gör sitt andra "framträdande klockan". 18.00.00, även" då till tonernå: av.:Örjanslåten,' och kan desg-'' emellan iakttagas - på insidan ” av tornet i””De 100:s valv”; :” "' Timlåten. är helt'och hållet Axel "Bobergs skapelse; Den vill. vara. ett genuint uttryck . för svensk folkton,: Örjanslå- ten har en intressantare his "ria; Den arrangerades av Bo: : "före, varje timslag ” mellan varje dag,. klockan ”18.00.00 terkommer som” sagt också ,;sju på kvällen tiger samtliga ä klockan 8.00.00 och 19.00.007., fraser. .' Vakten räknade med att prinsen skulle fråga om ' ”klockspelet "och hade avpassat "klockor uppe i tornet av hän. ' syn till patienterna på Serafi-: merlasarettet mittemot Stads- "Huset på Hantverkargatan, Nc/ N rinsen av Wales får en chock sista september. Att platsen är en första rangens turistattrak- berg i i hypodorisk' tonart efter :.' tion får man en känsla av re- ” Klocktornet är öppet för all- " > mänheten från första. maj. till' A tolv). T 'gon ramlar ne IE igade hanit £ = ”sina engeleka svar därefter, . ;Örjanslåten. Men från och med V klättrat upp 1 tornet gjorde Men när 'prinsen' av Wales han i stället en annan, mycket. naturlig reflexion: +. "= Händer det aldrig att näs rifeån, fråg s Vakten I stram glvakt. ; ”— Yes Your Highness, every," day at twelv:o'clock, (Jo Era” Höghet, . varjo dag" klockan dh Kaj Martelivs : annan motosennanern ena bitnesndnttrnA Ada er" > Det är nyttigt att gråta. Tuffa amerikaner äter ”gråtpiller” Det är nyttigt. att skratta, ” omanligt att gråta”, får vi fära oss redan som små. Vi finner' det exotiskt och lustigt med de” livliga” . sydlänningarna, och ryssarna anses hå speciellt lätt ör att gråta. Men allt detta ' är > enbart miljöfaktorer. En ”tuff” amerikan eller en ”kor- rekt” svensk ämbetsman har - en form av lugnande medel fö EREMITEN Italienskt original byggde eget. "höghus". Erenit3 konstnär och origi- nal”, kunde Erminio Dio-' I TORNET. "Ttalien är mast stolta över sin eremit. Gärna berättar 'de . -"stadsmänniskor. reklam ; och : en: enorm åtgång. Nu är det me--: 'handling mot: neuroser enligt - ade ”]yckopillren” slog igenom . neurotiska och jäktade stör-. Pillten fick omfattande , "ningen att starta en hr Rd kampanj för ”gråtpiller” Det hela verkar kanske när- . mast skrattretande, men. bak- , om gråtpillren ligger en sund » tanke, nämligen den att gråten” kologer är av en annan me- är något av en säkerhetsventil när depressioner och olyckor . hotar den psykiska' balansen. : Gråten likaväl som skrattet är : känsloliv men vår uppfostran undertrycker uttryck för BOrg > särskilt 'hos mannen. ”Det är” samma emotionella utrustning som genom vår uppfostran tvingas > dölja - och undertrycka - jvåra gg - känslor. + att gråta än män. Många psy-.. hålla sig så att kvinnan gråter. - fattningen om "det starka” och . naturliga uttryck för. vårt "det svaga” könet tillåter hen- | : enklast med vissa kemiska pre- li trycka på sitt visitkort om han hade ' något. Men slik italienare. eller ryssär. ” världslig fåfänga ligger inte. Skillnaden är blott den att vi. 1 "för: denne” vatriarkaliske åld-+ : . det lilla de vet om den ensam-, me i tornet. Erminio Dioli som. nu är 74: år gammal har. ett brokigt "liv att se tillbaka "på. - Han lä de som 20-åring sin ring; med” blida ögon” och ett vördnadsbjudan- « de, vältvättat helskägg. : " Kvinnor: anses ha lättare för 7 : va Värje trakt här sitt original. och de fattiga bönderna i inorra: ning. Det torde snarare för-' . därför att den-rådande upp- ne att göra så. Män får oftare neuroser än kvinnor och det ligger nära till - .hands att sammanställa detta med teorin om gråtens förlö- sande -och helande -funktion. Kvinnan gråter. sig från sin '” sorg; mannen bär den oförlöst inom sig och kan på så vis: ådrå sig psykiska rubbningar. För den senare blir alltså det enkla receptet att som första led i.en psykisk behandling försöka lossa spärrarna "för gråtens mekanism. Det sker' I köket utvecklar Diolr samma parat och det är alltså dessa händighet. som eljest. Tsäsnit- som amerikanarng, nu:ska tan- tet på väggen liksom alla andra Scera i form av ”erätoiler. konsiverk huset har kan giort IP. Bo os 0 siäiv . « lien, mätt på intryck från en: "=. platsen utanför den "illa byn : födelseby, "Caspoggio .och till- bringade många oroliga år på i kontinenten; prövade olika yr- ken men fann sig inte tillrätta.- 1925 återvände Dioli till It: bullrande värld. Han ville bli eremit. . Och " Diali fann "den rätta Chiesa ' i Norditalien. Här byggde han med egna händer. sten för sten'sitt originella j tornhus högst uppe” på” en klippa. Han sprängde bort de” lar av klippgrunden och anlade” .. en : förtjusande ”terrassträd- gård, där det inte ens saknas en badanläggning. :I trädgår- - den driver Dioli upp medicinal--; växter och dessutom har han ett "högst märkligt hönshus rn a (ett ”gallinarium” av sten) att pyssla med. För övrigt syssel- sätter sig'Dioli med att mäla I och ibland spelar . han klassis! musik på "en : hemmagjord | grammofon. - : Ne : nyfikna. - -Han tar emot dem ”" med” stort jömemad och ger alla svd kvunstf Oct Vivssll Erminio Pioli får naturkigtvis inte vara ifred för turister och ” "Eremiten Erminio Diolis ”höghus . "> byggt på egen hand. ” i tre, våningar som han dertiga "rådet: Gör I som Jag: i Lev i frid, | M AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.