[ ' kvalitet som inte bara räknas as .— TAHOLMS TIDNING . va 4 OOEEOEEOOOEEET ". Detta är historien om e! oo län, , men det spe an på utlovad landsväg Vägförvaltning byggde bro'åt:bolag | men: vägrade allmän väg för:bönder n väg och en bro. Båda ligger hal. ovanligt vältaligt "olika myn be le Abe i "2 Den enskilda väg det här gäl- . "ler går mellan Västra Seglehult och ' Yaberg' inom: Hylte och: Södra Unnaryds kommuner, Re- dan tidigt ansåg ansvariga myn- - digheter, att. samfärdseln i des- ' sa "bygder » motiverade, att den ': då smala "och" krokiga: vägen .- byggdes om och togs in till all- rhänt' "underhåll. 1913 stakades den för anläggning. som allmän "väg i samband, med ett större .. vägprojekt. Krig .och' penning- Z : ad brist .. kom. dock . emellan” den FRÅN DET lila sågverkssamfhället Yaberg till Västra Seg-, IYgången.v- Sn lehult 3 km västerut går den enskilda väg, som så länge ut : : När det "åter " ”Iovats bli allmän. - | SN Fr a det "ä vor 1 un blev lugnare i terar N sea 1959 BLEV ETT svagt år för ' över vägbanan. mellan hyddor- ..' började övertyga bönderna. att det, svenska jordbruket. . Trots ANAR Me ANA Ali i de skulle, bruka' kogödseln på bakslaget har döck konsumen- i, som rycker på axlarna .' åkrarna i stället för att torka terna . haft. önskad ” tillgång" och" säger, att svälten är: av- "den 'och' använda den som på goda .jordbruksprodukter, .; skaffad mår gott av att läsa" bränsle. Man satte igång pro- och. en: sådan tillräcklig. för- :. dessa vVittnesbörd-:och .samti- .duktionen av konstgödning' i sörjning äknar de med, även. digt ta oss en funderare på det" stora fabriker. Man introduce- om. väderleken '' skulle vara + år 'som gått,” sommaren . som -:< rade'de japanska effektiva me- mer än: vanligt ovänlig mot > torkade” bort:tonvis' med hög= '- toderna fö risodling: Maa. på- jordbruket något år. Vi tycker. värdiga livsmedel här hemma ' ; började” '« landreform, som att dessa' fordringar från kon-=..”och' ute i Europa: Även. om: ;skulle befria. bönderna från det sumenternas sida och, det fak-"' 1959 innebar stora iekonomiska. orimliga. arrendesystemet. Och tum "ätt vårt jordbruk utan ”' bakslag för många jördbruka:.. man hade framgång.. Under de omfattande importe: ""re. hav. vi fått den värdefulla i. fem åren fram till 1956 lycka- fylla dem" även''ett torrt. lärdomen, att ett modernt.upp-tw.des manne år. som det'senäste är, bästa ; ista byggt: jordbruk med intensiva + självförsörjhirig med "livsmedel beviset för den svenska jord- bruksnäringens kvalitet, ; En. .brukningsmetoder ' klarar ”kri-' (kaloriförbrukningen är dock mycket lägré än hos oss, sign. im.),. och den odlade jorden att svältspöket 7 hålls på av- de enskilda jordbrukarna till; stånd la SN ökade, med.;13 miljoner hek- godo utan även deras ' DETTA HAR, GÅTT. upp Har, ass ts a organisation — inte "oven för de folk, vi så gärna: -' Detta var helt enkelt en're- tig I handelsledet, > fskallar sunderutvecklade, . > Vi -"volution” för: indierna. .Svälten DET SKADAR inte, att mari "träffade förp någon: tid sedan har vikit mer och mer. Även efter det, långa torkåret 1959 om de; dagliga portionerna är - bläddrar. något bakåt isvensk små ger, de näring och hopp. historia. Ännu finns det ctt få- Ni tal människor som minns nö året 1868, det senaste seklets svåraste barkbrödsår, : Då, — och' ännu närmare vår tid — "hade jordbruket inte ens skug" gan'av den chans. våra dagars, jordbruk "har att mätta mark- naden" ett extremt dåligt år. Vilket .med dramatisk skärpa , framgår av denna skildring av - nöden i småländska Västbo hä- » Indien-artikel 'han"skrivit kun- de han gexupplysning om det, ' värde ett rationellt jordbruk tillmättes; när «Indien skulle i bygga upp sin nya stat. "I Eli- assons' artikel hette det: ". ”Först gällde det brödet i bokstavlig mening, livsmedlen. Livsmedelsproduktionen -: blev kärnan i den första femårspla- nen. Av de-medel man lycka” des skrapa ihop användes hu- vuddelen: till. att förbättra jordbruket, stimulera -lands- bygdens | utveckling och öka skördarna. Det skedde på mån- ga vägar. Man satte i gång sto- ra bevattningsanläggningar' för att kunna lägga-nya jordar un- der plogen 'eller för-att vinna fler skördar på samma jordar. Man distribuerade' bättre 'ut- säden och bättre redskap. Man sta" inser: den moderna jord- bruksnäringens värde. rad 1868: vo - ”Det arma folket i bond- stugorna, ej blott i backstu- gorna, äter bröd av mjöl malet av ägnar och skuren halm, of-- ta utan hågon tillsättning -av - rent mjöl av säd, Ja, man ser till och med de fattiga barnen plocka och äta gräs och an- dra växter för att därmed stilla sin hunger... VN NÄR VI LÄSTE dessa rader, PERFOSFAT ” 1 på. den I y er ” i äga inte bara mot dem : id sidan om de breda allfarvägarna, och in ka sdigheter som i grund känner bygdens förhållanden. -. . , i stort"sett :uppnå |” Stort. ; har en bestämd känsla av |. att indiernh bättre än de fle-l: KEN sön on världen ' aktualiserades frågan på nytt, och Västbo vägnämnd placerade projektet i turordning nummer 1 av allmänna vägars byggande "inom , vägnämndens område. Åren gick dock och all- tid kom något emellan , bland unnat ett nytt krig. Allmän bro. MR - Mitt under detta krig inträf- fade >något märkligt. Sjöarna Färgen och Mellanfärgen står i "förbindelse med varandra ge- aom en. kanal, över vilken den enskilda vägen löpte på en bro. År-1943 skulle sjöarna regleras för att bättre kunna fylla sin funktion som vatterireserv för Hylte Bruks AB:s räkning. Vat- tenståndet höjdes och den gamla bron ” dränktes, En ny . måste byggas. Ra Eftersom def gällde en en- skild väg: och 'det var Hylte Bruk, som fick nytta av sjö- regleringen, ' tycker man. att denna - storindustri': borde be- -kostat brobygget. Så blev: det dock inte. Med stor generosi- "tet erbjöd sig det allmänna att "bekosta brobygget och vägför- - valtningen byggde en ny fin bro över sundet. Detta tände "på nytt förhoppningarna : hos ;' väghållarna. Tog det allmä ,'utan vidare på sig det mäkti- ga bolagets skyldigheter, mås- , te'det ju betyda, att det änt- .ligén skulle bli "allvar? med planerna fpå. allmän: väg ' mel?” : Jan ””Västra: <Yuber; i "Inte byggde man en. ' Segleh It '” och in' bro "mitt i skogen om det inte skul- le komma: en ordentlig väg på båda sidor om' den. Fanns” det pengar att hjälpa ett rikt bolag borde det väl inte fattas” sfats- medel för ett håndta; bönderna vid vägen. dock. Som ett hån låg den fina bron där, medar "man förgäves väntade” på 'den: många" gånger utlovade nya vägen. 1951 ansåg vägförvaltningen' tiden inne att åter kittla väghållarna en smu-. ja, Vägen stakades på nytt, men därvid stannade det. ” "Nu slutade väghållarna . att hoppas på staten, Man byggde själva en ny väg, inte för' att vägförvaltningen skulle slippa skämmas över dén fina bro de byggt, till ringa nytta, utan för att man skulle få en väg för de bilar som i ökad ström" började rulla den 3 km långa genvägen mellan Västra . Seglehult och Yaberg. . a :Man byggde rejält, 112.500 kronor kostade vägen, som av länsstyrelsen i Jönköping gavs en nittio år gammal verklig] > > sc : : PLA FN hetsskildring från, vårt eget Då n rannnet. fö da l - land, kom vi osökt att tänka ä rsväxt- och skörderapport för den I oktober 1959 - på ett pur färskt vittnesbörd], . - : EN en : ora om svält och umbäranden. Fil, H oa el ve es HÖNA lic, Mauritz: Bonow' medVerka- fö tin & el - ve " de för någon tid sedan i en Bö a - radiosefie om" rika' och fattiga | . NE eg ” ” Fd länder. . Särskilt en passus i Dons . 2 nee or - &r ne = hans reseskildring från Paki- rm Horne ww & «8 3 HM Af BT stan och dess många flykting] -- >: or og Bg FL PRV Si ost läger rörde och upprörde: pe FE Brte 2 =. Fre Fö Få = = s , Filen Kryssade in på en så . 5 re Bo ROR OR. of 8 TFA kallad - huvudgata, och följde |1, Karup 80 og A 2 ak ast on : N Ne hv A .Karup 32. 30,:23 > 25-. 23. 23 a : To sedan "olika huvudstråk genom'[ 4000 2400 1600: 1800 '-1600 I 1600” 0 2,7. 2220 TU: 28 flyktitiglägret i en timmes tid. J2, Våxtorp. :— ..25 > 30 ::20--.20-- nm ar sa IL OO: 3800: Det var en mardrömsliknande 2 100 1400 220 : a — 25 2825 oo om = upplevelse. : De understa och |3; Hishult > > - 30 "20: 20 20 är RR SSA föjste:avdelninsarna' i Dantes | = +" "> > 22 > "2000 . 17007 11500" 1200 1500 — 20-20 20 — 80 helvete r. hälsosamma plat-'|4,' Ränneslöv 32 25725 27 30 20 SS 27 28 TA — 3000 ser i jämförelse med den nöd AR . 3200 2100. 2300” :2500 1500 - 1700 — 28-Vro— st i 0 25. och det elände, som utbredde |3, Laholm + 3,0. "207: 20 1320: 20: ' 20 Mm Bö 3R AR TA 3300 kängdet omkring 085. Bilen] 30... . 2600-1400 1800 1009 1200 1400 2 krängde och segade sig fram | 6. Knäred — 29 vagen 35 22 23 TT Ao över gropar och genom stin- Sfi > 1400 1200 1300 1200 1200 I 2 = ee 28 kande Fbölar, stannade för-att 7. Veinge > - 32 2£l: 22050 - 22 .'28 är I So —" — 3000 > fläppa förbi åsnor och kame=] + =" 3200 "1800 1500 - 2100 1700 3100 — 27 28-30-28 — 30 ler, bromsåde in för: att inte 8, Mästocka —— . = SN 30: es oo om — 1700 1400 — 3900 lemlästa utmärglade barn. 'som so oo 2200: 20 0250 28 24 0 28 - kryllade uf alla språng, lekte ]9, Eldsberga 35 - 28 25 2 2 RT s- 300 & avskrädeshögarna vid, gatan : 400 2100 "2200" 2400. 2200 2300 28 ATTAT 3... 3, — 28 . och svärmade härs och tvärs N sa - Mkr diffrr RR 1800 - 1400 I 3200 . 2 TE ÄR rs sn oa . 2 > ' . enn | v. , : . eh s > : ” - or oo MA AR m AN sA AA MA AAA AA RA RAMAR AAA AMANDA AR > A | > a nr + i i i ättar” ärfö : tgör ett i hanget mindre roll, Vi berättar” den därför att den u fr ST Då d onc) stalliga myndigheter ibland visar mot dem g till små-' "Förhoppningarna sveks förl "I ledning till att frågan Västra—Seglehult- -Ya- . äg Västbo härad i Jönköpings!" utan också mot de ägen är detta fina : betyg: ta hänseende kan alla rimliga fordringar anses uppfyllda, även vid en: förändring av den en: skilda vägen till allmän”. N Det 'var, just. det betyget. väg- byggarna ville ha. :Nu borde na från att ta in den nybyggda vägen. till allmänt underhåll Vägförvaltningens bro hade fått en värdig fortsättning, och tra- fikanterna — både de som bod- de vid vägen och många andra — en fin genomfartsväg till och från .. huvudorten ' Hyltebruk. Vägbygget .. Västra Seglehult—- Yaberg kunde avföras från väg- förvaltningens långa lista på ny- byggnadsprojekt. a ve + 'Bleklagt nej. kl . Nu inträffade dock något som inte ens 'de genom många års löftesbrott "härdade ; väghållarna trott "vara möjligt. Trots att samtliga lokala myndigheter in- klusive' Västbo” vägnämnd. till- styrkte intagande" av vägen till allmänt underhåll! sade länssty- relsen i Jönköping nej. . : Väg” och Vatten" följde snällt oc hlydigt i länsstyrelsens spår, + -Den-väg' som ' sedan "1913 stått på [varje vägplan' hädé nu, när den var byggd helt plötsligt för- lorat allt allmänt" intresse. För ått få något att hänga. upp sin .de man:en :trafikräkning juntex tre; dagar. Man -valde tider på «| dagen, när trafiken är gles, Så- lunda 'aktade man sig väl för morgontimmarna, då mjölkskjuti sar,. timmerbilar 'o.'d:. är ute. Vid den "Iokala” polisens ” och andra myndigheters försäkrin- gar; om stor allmän trafik vissa tider på dygnet.fästés inget av- seende. Länsstyrelsen i. Jönki ping ansåg: i Dålig affär, vy. > RN Att tidigare” löften . svikits är illa: hog.; Att. man, inte lyssnar till ;sin. na lokala represen- tanter' är än värre. Därtill kom- mer, något som. många betrak- tar som: det. allra” värsta i'den- na sorglustiga fråga. Den nuva- dålig affär för alla parter. Även ett intagande av vägen till all. mänt underhåll, is. 008 Nu kan 'vägförvaltningens bilar inte för skams' skull kö- ..ra den genväg som ' Yabergs- ' vägen - erbjuder" utan : måste : köra runt om sjöarna på sina förrättningar. De enskilda väg- ”hållarna: kan få hyra vägför- valtningens:redskap för 27 kr "i närheten men tvingas betala "hela 120 kronor, när vägför- -ut enkom för denna vägs un- derhåll. När man måste anlita "de redskap Föreningen för Västbo . enskilda . vägar . har stationerade '3 mil bort blir "kostnaderna än. högre, - : + Dessa siffror "visar. klart, att underhållskostnaderna ' "skulle kunna nedbringas väsentligt, om vägen bleve allmän och under- hållet kunde 'utföras i samband med skötseln av de omkring- .liggande allmänna" vägarna. «Att länsstyrelsen i Jönköping "| utfäst dig att med .statsmedel betala 80 av underhållet på "I den + enskilda' vägen, att 10 9; betalas av landstinget och 1096 av kommunerna "betyder, att döt huvarande slöseriet till 100 T går ut över Våra skatter." - Detta är ytterligare en an- den fläck. väg- berg- länge utgjort "på "myndig- Keternas anseende . bör tvättas "I bort” omedelbart. "Det har inte bara väghållarna ätt, att kräva utan" också "Sveriges skattebe- talare, 100 ss ” byggd med-god standard. I det- | ingenting avhålla myndigheter. ändrade uppfattning: på 'ordna-' :|3 mindre köttiga 207—212, kl 4 rande ordningen är en mycket | staten skulle faktiskt tjäna på |' i timman,. när. de har arbete |: "valtningens: hyvlar skall köra Sn - > Du på sjunde till. >> ÅRETS RUN "Svensk motorsåg med — Hallands Skogsägareförening ; Maskinavdelningen i . Tel. Halmstad Role RR | PARTNER ÖR ne billigast i längden — tack vare Partner-garantin FÅ service inom räckhåll 18630 och 16514, Mocploolon öd on rod Lantbruk: Malmö kreaturs- och kött- markprad. H Doo " "Tillförseln ” till Malmö krea- turs- och köttmarknad "under: veckan 13'/10—19/10 utgjordes av 208 "storboskap (därav 15 tju- rar," sju kalvar och tre hästar). Handeln var medelmåttig och samtliga djur såldes. - - Priset höjdes för. extra prima kor med fem öre, övriga klas- ser. med tre öre pr kg., kvigor och .stutar: extra prima med tio öre,. klass. 1: lägsta nöteringen med tio öre, högsta med nio öre, klass 2 0:.3 med fem öre pr kg. Samtliga klasser tjurar med fem öre pr kg ,samt .slakterisvin 'un- der 75 kg med.tio öre pr kg.' Däremot ” sänktes . priset för slakterisvin 75—100 kg, 100—110 kg och ö : Övriga pr ndrade. ÅDE nya nöterfrfärna? "ve Kor: Extra prima 215, kl i yn gré fullt feta 200--205;kl 2 äld? re fullt feta, 170-175; kl”3 min- dre feta" 150—155, kl 4 magra, simpla 145-15 KEN 'i Kvigor och stutar:-Extra pri- ma 270, kl 1 fullt feta, köttiga 260—265, -kl. 2, mindre feta 237 242, kl 3 'mägra '222,/1227, urar: Extra prima 250, kl .1 235—240; kl:2 äldre 212-222, kl magra, simpla 202—207. "" . Svin: slakterisvin under 15 kg 210, 75-—100 kg 251,:100—110 kg el. RR Kyrkobrödrakåren et ' hade på tisdagen sammankorast (Forts, Lö Få ” et j en föraren, som” var ensam 'f' bilen, krossades, 1... "us 2 . Den andra olyckan inträffade vid 2-tiden på eftermiddagen i den besvärliga korsningen mel- ska: skyind. .På”Apelgatan «kom en lastbil . och : på Pärongatan personbilen, 'som. vändes i sam- dessutom fick stora skador. .' , Hishult Gästgiva på" Nya. hölt Nan. studerade ett 'avsnitt .ur "boken ”Vad, säger” förhållandet till vår. nästa, meddelad2s, :. att " kornventrådets ordförande i: Göteborgs stift, ”lä- roverksadjunkt Axel Gustafsson, helgonadagen,' och han skall då medverka ',i hults kyrka. Grannförsamlingar- nas ”kyrkobrödrakårer skall in- ' "| bjudas." Efter . gudstjänsten ord- nas samkväm på Nya Gästgiva. regården, : Kyrkoherde Gustafson 241, över 110 kg 231 so ov bön och sist sjöngs en psalm, -' rg em : 23 Svältkonstnärinnan i.” så En av det tidigare 1700-talets största "sensationer i Sverige. var pigan Ester Jönsdotter, ' som, ansågs ha levat i över 10 år utan föda. "Hon fick flera uppenharelser . och allmänheten vallfärdade till sru- ”gan i Åby socken" utanför Malmö för att se undret, Ett par skilling- tryckvisor skildrade ; den ; unga kvinnans märkliga öde. När kyrko- herden i socknen, kontrol!erat hen- ne blev han så övertygad att han rapporterade saken: till biskopen i Luna. : . . - Läkarna blev förstås irriterade över de envisa ryktena om 'män- niskan . som -levde utan' föda och "beslöt utreda fallet. Men inte hel. ler de kunde ;avslöja Något bedrä. geri och nu lanserade ma; om att Ester: möjligen kunde, in- andas näring genom luften, As 1710 gav en ung studerande Erik: Ro- land ut en i Skara tryckt redogö Telse för fallet med titeln;' "Sann- färdig Berättelse Huru en Pi; - Skåne, Ester Jöns Dåtter Benämnd uti Nårra' Aby i Södra "Ab: keny' tre Mihl n en teori 0 YS Soc- ifrån Malmö hafver Åhret lefwat utan den ve : Kyrkoherden blev övertygad om = undret, aldraringaste Mat "eller Dryck”, ” > ”korpös fört svältkonsti Sar klarade /sig” tröts "att. vindrutan . kom ext personbil; hemmahöran- > de'i Laholm: Lastbilen körde på .-<- Torsdagen den 22” oktober 1959 > lan ”Pärongatan/ och Apelgatan. .. . ; på Värnen. Här är sikten gan-. h diskuterade . Guds ord” av -biskop Bo Giertz.” ;J Avsnittet behandlade denna Halmstad, kommer. på besök Al-- högmässan i His. |: September 1713 födde hon en dot-- fer och 'då parterna förklarade att rätten döma dem till något straff, Men nu gav en medicinsk storman | sin syn på fallet, Han tvivlade 'på' Esterg uppenbarelser 0 att han ”svårligen kan ter om .hon levat på bi kunnat uppfriskas till fördriv” att hon ble utlåtande tryckteg' en. hälsosam tanke; som" trodde "på belsea gr > tro att Es. sådant tids. ' ev mor. Detta' och spreds som ställare för dem” wa e ville gifta sig kunde inte härads- ,. . ch anförde”, ' ma rikning som lastbilen. och - - "Det ' avslutade "sammankomsten ' med... lotta luften . skrock och vidske=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.