ARG. 28. iv sä 2 : Lösnummer 25 öre, a dk nämnd Det med Stör spänning 'emotsedda utt: går av södra Hallands kommunalförbund,' 'men det gav inte Med k relsens förslag om två: elle Hishult hade infunnit > sig.; " Sammanträdet öppnades .. ordföranden, Erik Pettersson i Berg; ' som framhöll att. före- "dragningslistan var. kort, .men att: den” innehöll de, viktigaste ärenden, som fullmäktige hittills haft 'att ta” ställning till." Man - kan” kanske” tycka att kommit- > téns yttrande :— tidigare utför- ” ligt återgivet i Laholms Tidning '— är svagt, yttrade talaren, men alla kommunerna har stritt för "sin”rätt och'vi har sökt komma till en kompromiss, som. skall : vålla minsta möjliga strid. Ingen är säkerligen. belåten med den. . Därefter. fick" utredningskom- mitténs ordförande, rektor Ge" - org Persson, ordet, och även han höll med om att utredningen var svag i så måtto att den ej tog fasta på något för och emot. Dä- remot redovisade utredningen olika ” mi ligheter < att. ; komma; fram? - - Vid dé olika” överläggningar, |: som ägt. rum,. har (främst förts | på tal befolkningsunderlag' och skjutssträckor, Det” allra” vä- |: p r tr > "stadier. Då är att märka at Vv i. Som knappast - räcker till för "tre "paralleller." Ett väsentligt faktum, som vi utgått från är att vi skall ha fullt utbyggda 'högstadier. ' Det går att lösa ind en, två eller tre högstadieorter men al- la alternativ har sina nackdelar, En fördel är dock att ha en hu- vudman' som i detta fall bör va- ra kommunalförbundet. Dui ha- de varit bra med ett entydigt förslag; men det är: ändå en prestation att ha kommit fram till en kompromiss. a Diskussionen ' inleddes av hr Folke Willstrand, Laholm: Led- stjärnan för dessa stora skolre- former är att ge barnen en så god undervisning som möjligt. Då måste administrativa grän- ser. som kommun, närads och länsgränser 'slås sönder. Barnen i gränstrakterna: bör: föras dit det: går, snabbast/ men kommu nalförbundet . bör” hållas intakt. det om enhetsskolans förlågesade fattades i "möjliga majoritet på en röst beslöt man rekommendera sty- | e. högstadier framför ett klart uttalande om endast tvåshög- s t;: Karup lade ned sina röster och. att inga representanter för "Vi bör absolut inte gå in för ' någon ' entydig ledning” för : tre högstadier; Det är en dålig kompromiss. Skolorna blir då- liga, underlaget för litet och differentieringen — för ' knapp. Skul:e beslutet här gå i rikt- ning för tre högstadier då kan staden. knappast ha något in- tresse av att vara med i rågot kommunalförbund, Då har vi vår realskola som täcker vårt behov av högstadi- um. Vi har en färdig skola i La- holm i gott skick och vi har ett stort område på Värnen där det finns plats för ytterligare ett högstadium och dessutom en verkstadsskola. En större skola är bättre ur pedagogisk syn- punkt'och ger bättre differentie- ringsmöjligheter, Yngve Jönsson i Veinge fram- höll, 'att det bör ordnas så att det blir' bäst för barnen. Om häradet blir, intakt bör det gå att ordna tre högstadier.: Eckle- siastikministern. har sagt;. att (Forts. å sid: 3) . sentlgaste är dock födelsetalen | f:, - och vid 12 promive får vi: på Medlem: möter upp - fyrtio:i i Laholm| sikte' på fackföreningarna mt . der mottot -”Medlem . möter +. upp” har tidigare utförligt be- « handlats i Laholms Tidning: "> Vid upptaktsmötet på Med- borgarhuset i Laholm kunde man konstatera att - medlem- marna möter 'upp mycket bra och ett fyrtiotal hade infunnit sig. H s - ABF-distriktets fåcklige orga- nisatör Gösta Bohlin, Halmstad, hälsade välkommen och därefter talade FCO-ombudsmannen Sven |- . Erik Bohm, Malmö. Han lämna- de en : redogörelse för kursen - ”Medlem möter upp”, Han be- rättade också om den av TCO och LO startade hjälpaktionen för underutvecklade ” länder. Distriktsinstruktör Karl : Erik Andersson, Halmstad, visade ett bildband om en -ynglings första möte med en fackförening och, > den ' trevliga träffen slöt med kaffeservering och samkväm. el 070 invånare. 72 elever, något |: j- - säger DET ÄR egentligen 'egendom- ligt, att den förnämliga tennis- sporten inte «har bättre vind i seglen när vi har så nära till ”den ' svenska tennissportens "Mecca”, , Båstad. Här har vi en lenda användbar tennisbana när "EN DEL TYCKER nog att ingreppet i parken är ”håri -- man kom i fullmäktige överens om att tennissporten för Bå- ' stads vidkommande är så viktig, att en ger träd får vika. Allt för tennissporten i | kyrkoher de'. men Båstads tyranner Båstad har sex. Men fler skall det bli och efter många och långa diskussioner har man nu börjat på ytterligare två' banor, som skall ge Båstad ett ännu bättre rykte som Sveriges ten- nismetropol. Vad som vållat de + La .TORKAN HALLER alltjämt i 'sig trots att vi är inne i den års- >» tid då regnet brukar strila myc- ket ymnigt. Ett omslag verkar dock att vara på väg Det börjar nu att bli besvärligt med vatten på många håll, inte minst för " lantbrukarna som nu skall ta in djuren och därmed får ytter- " ligare påfrestning på brunnar- na, Att det är fekordtorrt för- står man då det i brunnar, som så länge man, kan minnas givit Fritt uppfunnen : väderleksrapport 12 dagar arrest "En väderleksrapport bör na: ” turligtvis till viss del gripas ' direkt ur luften, Men detta får BV en väderleksobservatör inte tas helt bokstavligt, vilket ett . värnpliktigt — väderleksbiträde från F 14 på fredagen fick erfara 1 rådbusriätten i Halm- stad. Han fick nämligen ;tolv dugars arrest för att fritt ha uppfunnit en viderlekarapport och I stället för utt göra obser- vationer gått på bio, vv ; Hört och hänt i Hishult "| bommar - rikligt med . vatten, nu börjar sina. Vad man nu allmänt vän- tar på är ett ordentligt höstregn som kan öka på vattnet i sjöar och ' vattendrag för att minska risken "för el-ransonering och arbetslöshet. ' ARETS "ÄLGJAKT är över och ganska många älgar fick släppa «till livet. Dessbättre har inte någon människa blivit ska- dad t våra trakter. Om några äl- gar skadats är däremot svårare att avgöra, Allt för många & k, ytligt sår eller avskjuten lem som orsakar djuret mycket li- dande, stundom svältdöd.. Det vore snart på tiden att älgjägar- na finge avlägga skjutprov innan de-släpptes ut. i marker na. Även de. som: ute I markerna inte kunna hålla nerverna' under kon” troll : borde förbjudas deltaga i jakten. Här bör väl jaktvårds- föreningarna gå före genom att låta medlemmarna pröva gevär och nerver före jakten; Goda tips för provskjutningsbanor kan man ' få genom "att: studera i LS5-cirkeln ”Viltvård”, som ä- ven per många andra goda, råd. , (Forts. å sid, 3) blev i verkligheten ett |” stora. disk na är att bar norna skall, läggas i den vackra badhusparken, där vackra, hund raåriga träd, som synes på bil- den, nu offras på den vita spor- tens altare. Men - det är just tennisen, som drar så mycket folk till Båstad och därför har köpingens. fäder efter många diskussioner gått med på sköv- lingen, + ” x NÄR. BISKOPEN kommer till) östra Karup för visitation i i no- -vember månad är det nya bårhuset, som ni ser på bilden, klart både ut- och invändigt. Bårhuset i i Östra Karup! Ad det. närmaste. färdigt Tre kyrkliga högtidsdagar a av stora mått blir” det i Karups och Skummeslövs ,församlingars- pastorat den 6 , 7 ' och 8 november då biskop s " Höjdpunkten blir invigningen av det nya bårhuset. Det har stått "mycken - strid kring detta och då främst om dess placering. En del försam- lingsbor 'ville -ha .huset i muren intill parkeringsplatsen medan en ”annan' del ansåg att'ett'fri- liggande :bårhus längst i söder mot gamla" skolan vore trevli- gast. Den. senåre 'méningsrikt- ningen segrade och nu står det lila "bårhuset "i det närmaste färdigt. Det gör ett "mycket. till- 2 talande intryck och änbättre blir det när marken blir jämnad runt om detsamma och den nya in- gången genom kyrkogårdsmuren får en port., Denna. är: liksom Ibårhusetistvrigtsritad : ayvvärki= Ttekt Burt! Stenberg i Halmstad. .|Det: har "allt. som allt kostat 19.000 krisens TS = Det kommer ' . främsta rummet att. bli bårhus, berättar Henrik : Ljuhgman för Laholms Tidning. men vid behov skall vi också kunna för- rätta begravningar där. Så skall kunna ske under: den tid då kyrkan skall restaureras vilket beräknas taga ganska lång tid. Vi skall därför söka göra bår- huset ',”lite 'annorlunda”, och kommer sålunda att frångå den vanliga uppställningen med ett altåre längst bak och en kata- falk framför. — Vi hade i stället tänkt oss tre blickpunkter, altaret snett i ena hörnan” så ' att ljuset från fönstret faller på det, katafal- ken snett framför och på väg- gen i andra hörnet en fresk, ut- förd av konstnären Viking Lanje i Laholm, Det blir dennes första kyrkliga arbete i södra Halland och det 'skall bli-intressant att se. Det kommer, att bygga på motivet där ' Jesus efter upp- ståndelsen möter Maria och hon tror 'att det är örtagårdsmästa- ren. . ” — Kyrkans ”reslaurering har "vi inte tänkt 'så mycket på och just , nu: inriktar vi oss 'på visitationen, och det gläder oss "mycket, att' biskopen kommer -Igolvyta cirka 400 m f "Östra , Bo Giertz' förrättar 'visitation.” hit. Restaureringen är så pass omfattande att den måste före- : | stämde i detta och. menade, att för uppvaktning i Kommunalförbundet valde kommitté lontmäöterifrågan ” Södra Hallands kommunalförbund tillsatte vid gårdagens : .. sammanträde en kommitté med uppgift att arbeta för bibe= — hållande av Laholms lantmäteridistrikt. Samtliga ledamöter var eniga om, att en indragning 'av distriktet enligt 1956 "års lantmäterikommittés förslag skulle' medföra svåra oli ' ":genheter för södra Hallands befolkning. Yr diskussionen = som "förekom i anslutning till förbundsstyrel- sens förslag till yttrande i ären- det hävdade; ' Karl Johansson, Ränneslöv att lantmäteriets upp- gifter i södra Halland är så stora att. det inte finns motiv för en indragning. - Folke Willstrand, "Loholm in- man inte borde nöja sig "med en skrivelse till länsstyrelsen, som har ärendet på remiss. En kom- mitté borde tillsättas, som per- sonligen - uppvaktar landshöv- dingen och ' landssekreteraren, Agard Carlsson, Veinge påta- lade lantmäterikommitténs förslag om indragning blir verklighet, om inte: södra Halland med kraft går in för att behålla distriktet. Einar Pålsson, Laholms lands- gås av en noggrann utredning. kommun, ansåg, att förbunds- den ' stora ' faran för att]: styrelsens yttrande" borde göras mera detaljrikt,' Det. finns, me=. nade han, åtskilligt som talar för ett bibehållande av distrik=" tet, Skrivelsen: till. länsstyrelsen bör sedan ' följas ' av uppvakt= ningar i Stockholm, : "Folke Willstrand menade, att' den' kommitté, som tillsattes bor< . de få följa frågan i alla dess faser, + I denna kommitté invaldes Erik Pettersson, Våxtorp, Erik Nils= son, Östra Karup, Verner An= dersson, Köpinge och Stig Jons= son, Laholm, . Sammankallande blev. Erik Nilsson. + a s ot . sa ENN BL LN YTT .: ON NNE NTA Nykterhetskursen | " kommun,' blev "én fullträff. referat och ”axplock”, och + sig: om: kursen och de” lärdomar” den givi -— > Nyktethetsh rågan. sl stort samhällsproblem; söm . alla oda ' krafter i. samhället hjälpas åt' med att lösa, påpe- "Ikade folkskollärare: Sven, Well- sjö, Köpinge! Ur 'den 'synpunk- ten har kursen varit värdefull ach gett en: hel del-värdefulla impulser. Särskilt givande har arbete! i grupper varit.” io” är Ieynnerligen stort, 1 Laholms Tidning har” som slutvinjett "I i följ it: givande ”öch ”intressef. för. den "tyckte- länt- brukare Einar" Pålsson, Laholm. Särskilt tror jag 'den' varit. till stort gagn för nykterhetsnämn- dernaås' arbete” i: kommunerna, i så. måtto. att de lättare kommer att få hjälp. av "allmänheten i Kommunalförbundet vill vividga "sin, lånerätt med het: Til till .en miljon: kr. | riktet' uskolat och Ia lord det. träde i Laholm. stora frågor vid I i, går. Polishusfrågan diskuterades -:mot bakgrunden, av :en Verner And » Köpinge. : redogörelse. av'f. r Han. meddelade, att. byggnads. kommittén "för polishuset ansåg att såväl landstinget som kom- munalförbundet skulle tjäna på, om tandvårdskliniken inrymdes i polishuset, I så fall kunde man antingen bygga detta i fyra vå- ningar med tandkliniken i halva tredje och fjärde våningen, eller bygga huset något större o. nöja sig med tre våningar. båda fallen fick man fram tillräcklig , tand- sa vårdsändamål, vs Folke Willstrand undrade” om landstinget. var " tillfreds "med dessa utrymmen utan möjlighet till utvidgning. Einar” Pålsson tvivlade på, att landstinget med inköpt tomt . och färdiga Hit, ningar” ändrade sina pläner på nybygge. Birger Rehnqvist und- rade om” >'förbuhdsordningens |” lydelse: inte äventyrade möjlig- heterna till lån för tandvårdskli- nik;. Kommunalförbundets -kom- petens ' är. nämligen: begränsad till ; polisväsende samt” .utred- ningar i andra frågor. . Denna : osäkerhet "kom. även igen i. förbundsstyrelsens anhål- lan om" att få höja kommunal- förbundets" lånerätt från 50.000 till 1: miljon: Fullmäktige, till- 1: styrkte ändringgförslaget, men kommunerna måste ! est ge sitt nycket : : | vägstjänsteman Ingemar Laholm; som anordnats ” av staden! landskommunen och Veinge + - denna. - värdefulla kurs: med . " kursen "och det ägna sätt! Hå ' vilket den 'genomförts'. Har. gjort kursen till en alltige= nom värtdefull "upplevelse, fram- höll; fru -: Ann-Marie : Jönsson, Mellby, som , hade" idel rosor . » att strö för den: i Väldigt lyckad! säger järn Gus= tafsson, Laholm; "4 som "slutbetyg - der. rymt. 'Mång | bildade- polishusbygget med eller utan - tandklinik , en .trio | har den” gett" oss, Till alla de "- 2 xalla och nyktra fakta vi fått tyckte jag avslutningen av fö- redraget i "måndags med. Stig Dagerman- dikten :”Världen kan du inte göl om...” liksom he=. la "kursens" avslutning med hans = En eloge till assistent Elv- i heden, som '; vårit " förträfflig egenskap” av ledare: av kursen; anser i lantbrukare Bertil Ols= son; Genevad. Grupparbetet har . varit väldigt" intressant. Natur= -. ligtvis är det bättre att få delta i en grupp och fesoriera igenom > ett spörsmål, än att man. skulle i amina - kunskap , Ve Sagt i kurse; — Det som främst behövs. är långt, vikti" tillstånd; i Jinté lagstiftning Rekordfriskt i södra Halland. oe Lägsta 'sjukprocent i. tände a in brukar ock å tafluonsaopt demierna komma. : Hör vär det a somuraron inverkat på sjukdomstillståndet ” "När höstrusket börjar sätta med den saken och hur har den vackr : Halland? Laholms Tidning. stäl'er fråzorna till sjukkassoför reståndare t son i Laholms” allmänna sjuklcassa, » rd Någon liten: säsongsmässig ökning av infektionssjukdomar- na, frärnst influensan, får vi räk- na med nu i oktober men-annars måste, jag säga, att det varit o- .vanligt jämnt med sjukdomarna under hela: året. Några epidemi- er eller toppar har vi här på sjukkassan Inte haft klinning av. Södra Ifalland är sedan ett mycket ”friskt” di och vi har jandels lägsta sjuk- procenl tillsammans med en kassa i Skåne. Så har vi också landets lägsta, javgifter, Hb Räknat "proc sentulit” Pr medlem tigger ”fven våra administratjonskost- nader blasd de gsta i tyrdet. — I fåga om sjukskrivning- arsa finns det en. mycket klar tendens nå ätt allt fler, siuka vår las på, sjukhus. .Detta sam- marhängar : givetvis med att sjukhusen fått bättre möjlighe- ter. och särskilt har ju lasaret- let i Halmstad under senare år utbyggts väsentligt. ” ”— Inverkar ' den starka till- strömningen av sommarj gäster på sjukkassans arbete? södra valfrid Göran . Det kan man knappast sä” ga att den gör. En del sjukan- rmälningar kommer ju in till oss och då vidarebefordrar vi dem genast till vederbörandes ' sjuk- kassa som 'sedan efter' hand "pr postgiro utbetalar sjukhjälpen. Efter 'hända att vi utövar. en viss sjukkontroll för andra kassors väkning just bland sommargäs- tern; | i Något. fiffel med sjukhjälp "anmodan ' kan det också " Gutäbröllopspår, i i Hishult - "GULDBRÖLLOP firas på sönd: Charles Wallin och hans, maka Amanda, så att vederbörande arbetat un- (Forts. å nästa sid). "i Ysby-år 1885) Wallin är född år 1887 i Nyboholm, Hishu lagen av förre janibrukaren - Agård, Hishult. Hr ' lt, och hans maka - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.