vr veryrevyvetrereyreyrfY FTV vveyvY v 4 ad v Sör vh "de så Europas tillfrisk har cillfri PARIS (rån vår utsände meda; 1S rbétare Nils G Äsling) . : Sverige har väl aldrig tidigare befunnit sig i förgrunden för in- tresset bland dem som bestämme; " sträckning som nu. Det är med sj "peiska samarbetsorganen avvakt +. dragstexten för De sju. I alldeles tryck när man talar med folk här r Europas framtid i så stor ut- pänt intresse man ute i de euro- ar arbetet i Stockholm med fö särskild grad får man detta in- i Chateau de la Muette i Paris, . där OEEC, dvs organisationen för ekonomiskt samarbete i Euro- ” på, har sitt högkvarter: Detta koncentreråde intresse har givetvis sin ” naturliga förklaring. " Vad unionen mellan" De sex inne- bär vet man redan och man har haft rika; tillfällen att stifta bekant- skap med i. synnerhet Frankrikes « och Tysklands bestämda vilja att » följa ' Rom-fördragets utfästelser. Vad det frihandelsområde som De sju. beslutat att om möjligt skapa från .den 1 juli nästa år och som man nu som bäst håller, på att av- > sluta förberedelserna för i Stock- holm kommer att: innebära svä- var man emellertid ännu i tvivels- mål' om. Till saken hör, att arbetet här” i OEEC-högkvarteret i Paris Bedan parisförhandlingarna mellan De sex och De sjv sprack i decem- ber i fjol på. något sätt hängt i luf- ten. Det är kanske inte så mycket att undra över att stämningen i ett organ för” europeisk '. ekonomisk samverkan måste 'bli lätt förvirrad ” när: Europa plötsligt. står splittrat ftvå block, « >. - « Nu går man omkring i det prakt- » fulla Chateau de la.Muette, som > tidigare varit residens för den kän- da familjen Rothschild och senare militärhögkvarter för USA:s euro- patrupper, och höppas att de två " ,blocken ska enas, 'Det knytes vis- ma förhoppningar till” den omstän- heten De sjus högkvarter | "kommer att fö NN till Paris och'på så sätt understry- ka viljan från den sidan "att använ- da. DEEC som laftform. för. de för- li '. av: de två "blocken, som , man aft- » mänt hoppas på. » Det har blåst många vindar inom den europriska ekonomin och där- med ,i OEEC sedan den jönidag 1947: då general Marshall, USA:s dåvi rande utrikesminister, 'i ett tal gav. det' "särgade Europa erbjudan- "det "om" det: generösa ekonomiska bistånd till uppbyggnaden, som se- dan , också kom att. bära. hans "namn. En förutsättning för att den- na, stora plan för ekonomiskt bi- stånd skulle kunna arbeta var givet- dan ”general Marshall å USÄ:s. väg- | m nar gjort sina. utfästelser undertec- ”nades överenskommelsen". om sam] 7 ' arbete inom: OEEC' i Paris, tåkt sorh ingen ktnnat förutsé Detta innebär först 'och främst att arbetet” inom, OEEC:s ”regering”, ministerrådet går för halv! maskin, I stället får man en känsla av att arbetet nu koncentreras till de tek- niska kommittéerna. De är av två typer: horisontella kommittéer, som analyserar medlemsländernas eko- nomiska status och som svarar för de tidigare nämnda. examinatio- nerna, ,och dels vertikala . kom- rhittéer " som sysselsätter sig med vissa. bestämda: frågor. . Det finns t ex kommittéer för jordbruk, ol- ja och turism etc. De följer" ut- vecklingen på sina specielle ”områ- den, Särskilda och mer:' fristående organ har skapats för atomenergi- frågor. och för avancerad teknisk och naturvetenskaplig undervis- ning, två områden där arbetet be- drives med särskild intensitet. - "OEEC:s- medlemsländer ' håller permanenta delegationer "i Paris, vilka bevakar vad som händer och sker i mängden av kommittéer och som, när frågornas art det kräver, erhåller särskild experthjälp. En kommitté, där man från den svens- ka OEEC-delegåtionens, sida kans- ke varit ' särskilt "angelägen om svenska 'experters deltagande - är den: som avhandlar frågor'i anslut-, ning ' till trävaru-: och pappersin- dustrin, Det är ett område som är av särskild ”betydelsé för Sverige och dessutom ett område där för- spelet - till en fortsatt ; i sknat snabbt n-fängel. ; t vid San Fra iscobuk Här V San Quenti - ternen Caryl Chessman vistats Så YA elva år i väntan på Uöcen. Näs TA "ee Nr sr nna - = "har kan ”med” lägens hjätp lyckats avvärja dena redan "exakt tidsfixérade aoden. Nu gäller det alltså ' | i sjunde gången. Pilen visar mot den plats dir gaskammaren är belägen i San Quentin-fängelset.. ex gånger tidigare MÅNEN PROJCERAD PÅ JORDE | Ar det inte egen'ligen full komligt meningslöst att kasta bort den skickligaste tekniken och mil- jarder kronor i ett försök att er- övra en stor klump sten, där dö- dens stillhet härskar och där in- gen fågel kan flyga och ingen flag- ' ga kan vaja i vinden, eftersom de! inte finns någon luft där? Så unge-' fär tänker de människor, som in- te har alltför höga tankar om av-= skjutandet av månraketer, Har de rätt? A s Svaret är, att där det rör sig om vidgade kunskaper är skotten ut i universum berättigade, ty. större k betyder alltid större Ba. Marx- samhällsåskådning stod Hegels. "Denne hade me- nat; att, utvecklingen gick' språng- artaäffiskédde' gehom vad biologen Av Melvin Berg gmt. a hällets Cstruktar,' på "dess politiska karaktär och på dess s k ”ideolo- giska” överbyggnad, d vs dess: sed- | liga, religiösa, vetenskapliga och fi- ä senare :kallat lingen — och därmed historien - - var en” ”pendelsvängning mellan yt- terligheter,: mellan, tesen, och dess redan börjat." «= i, Till: nyckelfrågorna miska .samarbetet hö! bruket. -Den . särskilda: här i 'Paris' tillmäter: jordbruket underst trykes av det, aktum att inom 'OEEC. arbetar. "förutom ' en teknisk kommitté även en 'särskild rainisterkommitté på. detta” områ- SR oa : inom ; OBEC:s + högkvarter gör man sig inga 'illustioner beträf- ande. jordbruket! Man är :medvez ten-'om de'skilda förhållanden som råder i'olika länder och som betin- gar "individuella" ; och ” nationella variationer! "i. "den aktuellå” jord- brikspolitiken: <= Jordbruket- : har gnåt särskilt; intresse det . et ekono- motsats; Tesen frambe- svor” antitesen: franska >revolutio- nen framkallåde; réaktiorien, reak- tionen ”liber: ismen os v. Det är denna åskådning, ”dénna , Hegels sk dialektiska "uppfåttning,. söm ligger bakom Marx :åsikt, att den socia- la utvecklingen sker genom" revo" lutioner:” Teorien': var bestickan- Marx" ”medar- betare och vän uttryck'e det i un- gefär följande ord: ”I varje' hi- storisk epok gestaltar de ekonomis- ka förhållanderna och den sociala organisation, som grundar” sig 'på dem, den grund på vilken den po- litiska och intellektuella historien kan "byggas. och utifrån vilken 'den ensam kan. förklaras”. — "Hela den mänskliga historien en "historia om klasskamp,” om” strider mellan "och a utveckling. ' Historien tycks ge ma- teriel till bådas bevisande: Det finns änhu intet bättre sätt att bedöma värdet hos en idé 'eller teori'än att låta verkligheten fälla utslaget.” Då frågar. vi .oss genast, vilka 'de verk- ningar är, som vi skulle" vilja be- arländstk inom den del av OEEC:s verk et. som sker i produktlönsfrämi djande' syfte, På detta fält har man tio år efter det. samarbete OEEC a inletts passerade Europa den kan- ske viktigaste milstolpen och, ieck- net: på fullständig ekonomisk. åter- hämtning: införandet av "den fria konvertibiliteten i de flesta euros peiska valutor I fjol. Därmed” häx, - de den europeiska ”betalningsuniö nen inom OEEC tjänat utan som tlearing-organ ' på. den europeiska "penningmarknaden, ' Ye +Förutsättningarna ” hade alltså förändrats 'och den balans mellan olika medlemsländer, som '.betal- mingsunlonen redovisade lades till av den europeiska trak- tortillverkningerl.” Inom den pro- duktionsfrämjande sektorn" har man även ägnat särskilda'utrednin- gar åt de mindre företagens sä skilda. problem : på: skilda områden: I avvaktan på att.de stora -dra- gen i:-den. framtida ekonomiska samverkan i. Europa skall. klarna | är man alltså inom OEEC i. färd synpunkt - kan svaret: formuleras inre, växande självkritik. erikelt" nog: verkningarna får san? ses gynnsamma, om. utvecklingen föres> framåt. utan. att utvecklin- gens” bärare, -människan; : förlorar sin 'personliga frihet. I "friheten an- ser vi det. vikti de,. men : det! var" inte lättare att styrande "och undertryckta klas- ? bevisa" detta. är 'dess' motsats, att | ser”. " Så” heter. : det i t det. ända den” sker/genom” ssiv; fredlig ska” fi + som Marx och Engels tillsammans ' för- fattade 1847, Medelklassen eller bor-" garklassen :besegrade . en. gång de privilegierade ” klasserna, ' Nu . står striden, menade Marx' mellan ka- pitalet, varg bärare är. medelkläs- sen, rbetarkla: , pruletaria- tet.” När proletärern! le egendoms- ”Tlösa, besegrat kapitalisterna och pro= letariatets egendom, kan. ett.klass-' löst samhälle grundläggas, som gör] ett "defini ivt slut”, på all klasskamp. Under den kris som inträffar, när samhället : skall. omdanas från ' ett kapitalistiskt till ett. socialistiskt, till” vidare - utveckling ligga, Utan fri: tanke. och. fri forskning är framåtskridande endast en'chimär, en -lerkoloss; som förr eller senare faller: sönder; under tyngden av en med ett möd och tidsödand men dock överraskande resultat> rikt 'arbete med att lägga" grun- Marx”. lära. kan karaktäriser S sker : mak genom "en proletariatets diktatur. ”Denna dua- lism '” mellan — proletariatet -" och kapitalismen var för Marx lika viktig och allmängiltig. som. den äv Agustinus -:, lanserade. mellan frälsta och ofrälsta”” säger socialhistorikern - Charles , Ellwood. Allt som; kommer från Kapitalfst- |” klassen måste betraktas -med, miss- het, medan proletära ideal som "ek ,'en lär ra' om 'de. ekonomiska ”faktorernas den till det nya Europa så å fast som möjligt. » I bestämmande; inflytande: på sam> "grund för en allmän över melse. om: ömsesidigt fortsatt bi- stånd mellan medlemsländer rna, oe "I ett par fall har det ekonomis- ka biståndet under det sista året tagit Asig även "andra och mer seri- . ösa uttryck, OEEC har sålunda. i förening med USA och Internatio- nella. valutafonden uppträtt som |. kreditgivare öch rådgivare för att hjälpa ekonomin :i Frankrike och Turkiet, vilka ' är de medlemslän- dér som kämpat med särskilda svå- — righeter; på fötter. + Överhuvud taget har OEEC: s ambitioner att uppträda som rådgi- vare I den enskilda medlemsländer- nas ekonomiska politik. Det-är en linjé som man följer dels genom ått avge mer -.eller mindre allmänt "hållna rekommendationer 'och dels genom en mera direkt examination av enskilda medlemsländers + sär- skilda problem. För en tid sedan undergick t ex Sverige en sådan närgången examination, där veder- börande representant för finans- » departementet i Stockholm hade att både ta och ge. Man söker allt- så göra dessa examinationer till ett "slags seminarier på regeringsni- vå, där man förutsättningslöst och fritt utbyter erfarenheter utifrån de förutsättningar. som kan gälla i ett visst land,, -Man får 'nu som sagt en känsla &v att en del av OEEC:s arbete "> bedrives i €tt slags vakuum i av- vaktan på att de två frihandels- blockena relationer skall lösas. — Rn Öm kriget kommer blir” utrym- ning av våra - tätorter en. av de främsta åtgärderna för att begrä nm sa förlusten av människoliv. Ovan- stående skiss visar hur utryinnin- gen numera planlö enligt de tagningen och inkvarteringéen förs beredes och hur det hela skall Ie das. De flesta evakuerade får bo i enskilda hem, För personer, som inte kah klara sig själva — sjuka, åldringar och. invalider — ordnas beslut, som: statsmakterna fattat. Planerpa berör över 3 milj män- niskor, I 'en broschyr, som Sveri- ges , civilförsvarsförbund gav ut härom året, lämnades närmare in- formation om . själva utrymnings- förfarandet, Förbundet har kom- pletterat denna med en broschyr, som orienterar om planerna för inkvarteringen av de. evakuerade. et är ur denna broschyr, som har rubriken ”Inkvartering om krig Kommer”. vi har" hämtat Pprincip- skissen, Broschyren vänder sig närmast till kommunala rmyndig- "heter, blivande värdfolk och alla dem, som skall hjälpa till med mot- : - VILL NI LÄSA OM SÖDRA "HALLAND. 0 CH: kilda ' internat. ' För blivande mödrar upprättas provisoriska för- lossningshem.; : ” Vistelsen ”på den nya bostadsor- ten kan bli långvarig. Naturligtvis blir den många gånger påfrestan- de för både' gästerna och värdfol- ket, påpekas i” broschyren. Ömse- sidig förståelsé för varandras' situa- tion och. problem är därför nöd- vändig för att komma över svå- righeterna. "Så får man också veta att deeva- kuerade skall erlägga betalning till värdfolket för vistelsen." De, som saknar ' kontanta medel, kommer att få ekonomisk hjälp av myn- di. ighelerna. ' . , proletär konst och politik på allt sätt måste befrämjas. : ." Kritiken har. ofta i gått - hårt åt marxismen, Om Marx nöjt sig med att. hävda, att de ekonomiska fak- torerna spelade en mycket stor roll i den sociala utvecklingen — vilket man ofta' både tidigare och senare förbisett :— så. hade , detta. varit riktigt, men därifrån är steget långt till ett hävdande: av” att de utgör en. yttersta orsak till allt som sker i samhället, Alltså: 'de ekonomiska krafterna är endast en av kom- ponenterna i det historiska kraft- spelet. : " Klasskampsteri ien tviveläktig Lika svårt har det varit att för- svara den marxistiska” klasskamps- teorien, : Historien ger oss många exempel på klasskamp, men inte .| har alla slutat med revolution, Bio- logien talade: på Marx" tid mycket om" kampen för. tillvaron. som den biologiska utvecklingens främsta drivkraft, men denna uppfattning har nu övergivits. Tvärtom är. det klart, : att: den: sociala driften, be- hovet av gemenskap och. samar- bete spelar .en lång större roll än kampen, i både djurens; och -män- niskornas, liv. Historien . visar, OSS, att utvecklingen i hög grad är:en fredlig, högst intellektuell: process. Stigande bildning "och ' växande kunskap om -aaturen och dess' ut- nyttjande" har. bland jordens” alla kulturfolk lett till sociala framsteg och ökat ' människovärde. - Endast i de fall då ett onormalt motstånd (Ryssland, Kina) restes :och omöj- liggjort en fredlig evolution har utvecklingen sökt sig fram i de rev lutis a » ” våldshal nas spår. . Här 'visade också ' Marx tveksanihet. Pan ansåg hämligen dualismen |" att samhällets omvandling i Eng- land "och Amerika skulle kunna försiggå på, fredlig väg, men han hyste inga sådana förhoppningar beträffande det kontinentala Euro- pa. Där skulle bourgeoisiens tyran- ni endast med våld kunna slås ned. Om Marx levat nu skulle han ha funnit, att det inte behövde gå så. Ändrade förhållanden har inträtt och ' åvägabringats . genom evolu- tion, fredlig utveckli ten visar oss, .alt: ”revolutionen är den mest kostsamma väg, på vilken vi, kan åvägabringa önskvärd ändringar i det mänskliga samhäl- let” (Ellwood). ZE Ce or. Kålle och Askar hade' vunnit på lotteri. Högsta vinsten. Vad skulle de göra av pengarna? : "ls - — Du Åskar, sa Kålle; vi te 'staterna ett slag. Det gjorde de. På 1:a .klassbiljetter. ” "Allt gick väl utom att” medpassån gerarna, vid samma bord i matsalen inte 1 iktigt trivdes med. Kålles- och Äskars - dricksvånor. "Chefsstewar; den visste sig ingen annan råd att tala med kaptenen, M 2 Sätt da m vid mitt t bord, sak Pr terien.. ; Denna förnämliga bjudan frama- möjligheter, vilka utan alla dessa prov inte- skulle kunna uppnås. Columbus upptäcktsresor betydde också mycket mer än vad hans samtida förmådde överskåda. Nya världar betyder en ny, fram- tid, och detta gäller också försöken kring månen, vilka utan tvivel är mycket kostbara, Enligt beräkning kostade. den 'ryska månraketen närmare 50 kr per km! Från och med de första försöken att nå må- nen och fram till att den första människan sätter sin fot på månen, kommer hela projektet enligt be- räkningar att ha kostat lika myc- ket som de totala kostnaderna för det första världskriget. "Utan tvivel spelar den ' mi! sidan av saken också en roll i an- dan "hu: arbetar General Motors, Westinghouse Electric" och :Doug- las Aircraft på ett försvarssystem, där månen: kommer -att' intaga en .| strategisk. plats- Utan tvivel kon- struerar också ryssarna ett dylikt bli ger upp från jorden, ”. - "Dock intager de militära intres- sena inte den största platsen, utan skapen har därför också det största intresse "för att försöken, att nå miånen fortsäties, . För närvarande ” arbetar" veten- ä som sysselsätter sig med studerandet av universum, som en ”blindbock” i fördes. Kålle såg betänk ut: — Du'Åskar, vi köpte biljetter till lyx- klass; det gjorde vi: Då ska en la inte :behöva' äta med besättningen. ligt stör iakttagelserna av stjärnor- i en djup avgrund och detta på grund av det faktum, att atmosfären runt jorden allvar- För årstiden i: itt något. Kallare; törkan Tortsätter - s sin långtid: ognos för tiden intill urider normal temperatur 'i syd- östra Sverige och fortsatt 'neder- "| bördsknapphet i hela riket förutser den amerikanska -väderleksbyrån i 8 Som ' tersperaturkartan antyder beräknas ett område med mycket under normal, "medeltemperatur u ut- bildas med ,centrum över Ukräjna och i någon mån beröra, Götaland och östra Småland. Denna avvikell se blir dock enligt . prognosen , av ringa storleksordning, För övriga delar av landet förutses ungefär normala . genomsnittstemperaturer, möjligen med en dragning åt blida re väder i inte Norrlanq, .. « På nederbördskartan intar Sveri-1 ge ett centralt läge inom ett omräde med sannolikhet för knapp neder- börd, som berör hela det. skandi- naviska "området, Denna -prognos kar. alltså » uppfattas som. relativt säker. > ve Aa a under periodens första c:a 3 veckor, 15 november, , Väderleken kommer enligt prognosen att präglas av hög- tryckssituationer inom större delen av Skandinavien. - sjUunder spö ine + hormal H För Europa i övrigt förutser by- rån "mestadels för årstiden" kyligt väder och ungefär normala regå- mängder, - ven >> Anmärknin "Tångtidsprognosen' är ingen "förutsägelse i vanlig mer teorologisk . : mening utan: en på globala observationer grundad be- av den d vär derlekstypen under ..de 30 dagar som prognosen' omfattar... Om ut- sikterna på kortare sikt kan fn en: dast de dagliga rapporterna lämna besked... Prognosens . säkerhet är störst inom temperatur- och neder- bördsområdenas centrala delar samt RSA svaret för skotten mot månen. Re-' "Månen skulle bekvämt få plats 4 Atlanten. ' = : FÖRSÖKEN ATT NÅ MÅNEN I : SOLEN RR 1 N ”eten Pionjär 4) okt 1958 JAm.raketen | Plonjar 1 ju. har” hittills na. Först utanför den jordiska” at. mosfären är det möjligt att under- system, varvid.det bl a kommer att söka . universum .utan dessa. stör" öjligt att från måren med ningar. av vår -egefi "atmosfär, På ' strålar förinta rymdskepp, som sti- I månen,: som praktiskt: taget inte har någon; atmosfär, skulle man kunna” upprätta” en idealisk obser- den £trikt vetenskapliga sidan vid vationspost, ". varigenom vi -skulle uppskjutandet av månrakeier är av kunna lära känna universum på ett ” alfa sförsta betydelse, och veten-! sätt, som” "torinalt- ä Om det en gång lyckas människan . : att sätta sin fot på månen, öppnar sig inte endast, m na förändra” klimatet på jorden” utan har man också 'ett nära nog idealiskt '”flygfält”. "för. startandet av rymdresor, 'Det återstår ännu att” se, om inte månen också, i så" fall kan bli eh leverantör av ener-' gi ty förmodligen : innehåller. månen, kemiskt bundna, ' ? nästan alla” grundämnen, som ”före- | och råämnen,' kommer på jorden. Placerade i ett '.. slags växthus "skulle vissa mat- nyttiga växter där växa tre till f ra gånger fortare och, bättre" än på 7 jorden, En framtid; där människan fö fogar över. månen, ' kan' öppn oöverskådliga " möjligheter. Månen SS blir då, bildlikt uttryckt, ”herhäm= tad” till och fastkopplad vid jor= | den. "Om "detta inträffar, kommer . Se vår världsbild att drastiskt föränd=, ras' och det kommer utan tvivel” att också resultera i en ”rymdpo>s litik”. Då kommer inga internatio=: nalla händelser mer att kunna för- siggå utan att månen kommer att, utöva sitt inflytande på de beslut”. som skall. fattas. För en stormakt” kommer det inte längre att räcka . 2 med: att påpeka sitt inflytande: i": världen ' utan -nödvändigtvis :måste" . detta . land ; också " kunna" under= styrka. sitt inflytande I i "rymden. Hur de små ländernas läge. kommer att + bli - vid dylika: 'maktförhållanden kan man lätt tänka sig, eftersom” dessa länder inte haft någon del å. erövrandet av pymmden Det står så tycket I i kvällstid. ningarna. Alltid har jag hört att . te innehåller. så mycket' garvsyra och då har jag hållit mig till kaf= fe. Nu läser jag att det i själva " verket är kaffet som har den mes= ta garvsyran, : > Det, finns inget annat att än att, övergå till te, Eller också "får man vänta tills det kommer : en artikel där: det står tvärtom,” så de "stackars ”kaffedrickarna äntligen blir kvitt all denna garv= syra som ligger och pyser i ma= gen, lar kaffe. En tid, tyckte jag om "tomater, så blev de. skadliga och det tog nästan ett kvartal innan de blev I pyttiga igen, , Sätt in artikeln snart; jog gila
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.