errvsrer rv rent sir . NE = " FAHOLMS TIDNING ” —LT "DEN 29 OKTOBER 1959. LT= =. MR öd vägskälsdebatt: Höstriksdagens remissdebatt i - går blev en ny påminnelse om att vårt land står vid ett vägskäl beträffande den ekonomiska po- Jitiken. Regeringen och regerings- partiet har bitit sig fast vid en kurs som ständgt leder till ökad beskattnng av medborgarna, det vill säga att en allt större del av den enskildes inkomster går till bestridande av statens utgifter. Alternativet till den politiken är de tre demokratiska oppositions- partiernas krav på effektiv be- gränsning av statens utgifter. Hu= ruvida enbart nedskärning av statsutgifterna I nuvarande stats- - finansiella läge räcker till för att. återställa den ekonomiska balan= sen är tvivelaktigt. Regeringen sy- ternas aktiva eller passiva stöd för omsättningsskattens införan-. de. Kommunistledaren uppträddeN, även inte så litet kritiskt mot denna form av beskattning. Men han lovade heller inget stöd ät oppositionen i dess försök att be- kämpa omsen. Troligen blir det väl så att kommunisterna avstår från att rösta när frågan slutligen avgöres i riksdagen, vilket bety- Mejoriar riften " köncentreras ' I raskt tempo STOCKHOLM (TTsp) so 0 0 Antalet mejerier i vårt land har under de senaste årtiondena under- gått” en . kraftig minskning och £ n understiger antalet väsentligt en tredjedel av antalet år 1933, Däremot har medelinvägningen br mejeri och "dag mer än femdubb- lats. ” Dessa uppgif lämnar Byråche- fen” Arne P:son Arnegren, Stock- Iholm, i sitt förslag Hill omorgani- av ver vid me- der att r vinner med smal marginal > ; Oppositionen framförde även" för att skatten blir Kostnadsfördyrande ” ljeriskolan i Alnarp och han utta- Jar därjämte att denna koncentra- tion ' säkerligen torde 'komma -att fortsätta. Den tekniska utvecklin- för den svenska . produk vilket kan. medföra" bakslag på exportmarknader. Förre LO-ordf Axel Strand viftade bort dessa" hågor genom att säga, att det nes lertid vara pröva hur långt man kan komma på den vägen utan går i stället ” ensidigt in för att genom en kraf= tigt — tilltagen > omsättningsskatt först ta .in så mycket pengar statskassan behöver för att täcka " burdgelbristen. När detta väl är gjort blir kanske inte viljan till + besparingar lika god som om man börjat i motsatt ändå, först sparat så mycket som möjligt och sedan försökt få, täckning för eventuellt återstående brist genom ökade skatter'l någon form. : Oppositionen gav även uttryck för den tanken, alt om regerin- Kensa förslag om'en fyraprocentig omnättningsskatlt. går igenom, lig- ' ger det frestande nära till hands att finansministern föreslår höj-- ning av procentsatsen var, gång / statskassan utsältes för extra på='- frestning, Både center- och folk=" . partiledaren var Inne på detta ; resonemang och deras farhågor förefaller "Inte "ogrundade, Vis= perligen hävdade hr' Sträng, 'att omsättningsskatten kan - betyda upptakten till övergång från di-' rekt till Indirekt beskattning, Re=. " gerlngen har ju gjort ett litet, litet försök härtill genom att anamlidigt' föreslå - sänkt: direkt skatt för vissa -inkomstgrupper. Men då får Inte detta första för- sök följas av flera liknande det nu askluello;' där. ataten tar In 1.623 milj kr I nya indirekta” skatter och ger lindring I. den + direkta skatten med cirka 400 milj kr.Y såfall blir det en rul-/, nerande dålig by ösaffär förssven= .. - ska folket, : I gårdagens siksdogsdebatt för. sökte regorlngen ge sken av. att, + fen inte räknar mes kommuni Huka Avräkning övrig avslakt, = "+ Klass Ko Kviga Stut Ung- Tjur Oxa.' tjur stor Ex pr, 455 550 ' "35 520 > 445. 1+ 445 ..$3v > 515 500 440 1 435 505 480 475 435 1- 430 470 450 445 425 > + 415 ,,445 440 430 Ar 2 410 40 435 425; 2 395 "420 415 410 3+ IF H 3 380 - 7 - 370 v ” För ulliga får - 1 ulliga fårs och lammsii ka köttvikt.” . mm Fettav agt B C D Kor 10 20 30 Ungnöt ” , 40 50 60 Äldre tjurar. 10 20 3 "dt öre per kg för veckan 25/10— 31/10 1959, Priserna gälla net- to, slaktad vikt, inklusive vär- det "av : hudar och skinn, samt” -inte är någon olycka om vi under ” ett år framåt avstår från stan- dardhö " Ungefär idi; gen "på mejeri och inom transportväsendet 2 medför även ökat behöv av centralisering. - Det har sålunda ansetts alltmera lämpligt att centralisera .smörtill- " där av . K nivskarpa ses - (Forts fr sid 2) - ordet och i andra "kammaren tio av 36. Kommunisten hr Öhman tyckte att det är en utmanande politik mot de breda folklagren att lägga fram förslag om omsättningsskatt. Hr Boheman (fp) hävdade att en ökning av produktionens kostna= der hotar vår export och därmed vårt välstånd. En skattehöjning som den föreslagna gör att vår konkur- renskraft på världsmarknaden för- svag: gas. "Hr Wahlund (en) ansåg det vara fel att belägga de billigaste livs- medlen med omsättningsskatt, ; ERLANDER ILSKNADE, TILL Dagens . skarpaste replikskiften kom i kvällningen efter ett inlägg av högermannen hr Cassel Denne ” deklarerade att man inte kan be- gära att bli trodd om man som regeringen före valet i fjol. bestred varje tanke” på en ny. skatt och delbart därefter körde i' gång 'paketeringsmaskiner är ett. verk= samt medel för en effektiv” ratio- som hr Strand sade detta i; riks-. dagen stod emellertid en nu ak-= tiv LO-mah,” ekonomen Rudolf ” Meidner, inför ett helt annat fö-. rum — LO:s representantskap -— och sade någonting, helt annat,” . Dessa" med förberedelserna . till en j Her emellertid ”'en” stor Den mest omfattande centraliserin- ”gen har. skett i mälarlänen och i Östergötland. ' Enligt beräk skatt,” ; kräver |, . Vi har fått ett ökat vnderskott k 'på driftbud; på ca 1 miljard årligen men nästa år blir under: skottet en och en halv miljard. kschefen dundrar mot ban- itorde' efter ytterligare koncentra- tion, som” väntas i huvudsak vara förd "om 15—20 år, komma Han förutskick att . löntagarna skulle erhålla kom-., för, högre: nader & stundande. avtalsuppgö- ' relser: Vilken av dessa linjer som kommer att följas återstår att se. Går man den väg hr Meidner företräder och försöker kompen- sera den > allmänna " omkost- a "oundvikligt: "medför, då är farhå- gorna för en inhemsk" inflation med åföljande kande kon att återstå 300--400 mejerier i lan- det, . Förra- året - var --antalet . 472 medan man” år 1933 räknade 1.672 mejeriänläggningar. ” ret . Sedan ' mitten av 1930-talet har alltså över 1.000 mejerier lagts ned och detta har medfört en succes- siv minskning .av' rekryteringsbe- hovet.” Utvecklingen under senare år visar en, fortgående anpassning av personalbehovet till mejeriindu- string” id > strukturförändringar, . Med till industri följer kurrenskraft på exportmarknaden överhängande. Detta var huvudlinjerna i går- , "dagens remissdebatt. Något när mande ' mellan företrädarna för. de olika alternativen skedde inte. Det :var väl, heller inger. som " väntade detta. Den politiska stri- den om omsättningsskatten går alltså vidare och ställs tydligen » på sin spets när frågan återkom- mer till riksdagen efter utskotts- ett visst behöv av specialister i arbetsledareställnng på ytterligare områden av mejeridriften och för många av, dessa torde en grund- läggande 'mejeriutbildning komma att visa sig nödvändig. "En beräkning av. personalbehovet baserar sig på ett antaget framtida mejeriantal på omkring '300 och i anslutning härtill kalkylerar man med att behovet av skolad mejeri- personal :kan komma att uppgå till mellan 1 :000 och 1. 100 personer, Det ”kernas privata utlåning men säger inget om statens upplåning. Det är som att försöka dämma upp Tänn- forsen med en pilsnerkork. | >. Statsministern "vände "sig mot” "metoden alt slänga fram lösryckta citat. Före valet 1958 sade jag att några nya skatter inte var aktuella " i dåvarande konjunkturläge. ; Om socialdemokratin. bara hade att ta. hänsyn till vad som är vale taktiskt klokt skulle vi väl inte'nu inför ett valår ha lagt fram en så impopulär - sak som förslaget om oms, Invände statsministern, . Om regeringschefen en vecka fö- re ett val säger att inga nya skat- ter är aktuella måste han inge” all- mänheten det intrycket :att några väsentliga” skattehöjningar inte är att vänta inom överskådlig tid, pro- testerade. folkpartiledaren 'hr .Oh- lin. Fyra månäder senare började finansministern ' tala om att" han ville ha en oms och detta motive- rades -med kostnaderna för arbets Töshetens bekämpande. I dag moti-: 'veras omsen med'en hotande över- - konjunktur som måste. bromsas, Pasari behandlingen, Riksd nuva= . rande parlamentariska. samman=' sättning ger emellertid regerin- gen alla chanser att gå segrande ur denna första strid. Den verk='" liga uppgörelsen om vårt lands ' , framtida ekonomisia pobhtik kom- mer först I nästa års andrakatn= 2 marval, ” Då ' har" oppositionen . chansen”. tt” skap” underlag "för en ny giv i "vår ekohomiska por snotering H (B = mellanteta C = feta D am överleta). Obs! Statlig sluktdiursavgift avdrages med: För ör Horboskap vägande 200 kg eller Vägande mindre än 0 kg sana Vä a För häst, unghäst ar Bs an ären « kalv vägande 30 kg och » kalv mindre än 30 kg ........ » svin vägande 30 kg och över tnkl su Tjurar över 100 kg avräknas såsom större tjur ” sal) tivkalenotering: tför förmedling): Fläsk: Prier Viktgrupp Ke KR 103 ISA kg | 360 30 50—54,5 -— 385 ad 85-595 20 05 380 ae » 330 415 300 6725 L 1220 405 385 13-795 « ÅS 400 380 20-89, >, 405 395 390 50 kg a över 3935 335 380 läröver Göd- Mel- Spädz ” 17 > Unge kalv kalv kalv får Lamm Häst häst 865 590 595 435 600 330 prima 825 560 410 555 355 775 530 525 365 490, 315 ' 735 490 330 "430, 680 479 Föl ” 620 450 495 270 370 300 prima 605 440 ' 415 570 425 | : t 535 400 455 240 335 - 495-385 > > Ne 475 335 > 205-255 betalas ett tillägg med 20 öre per H BB CD Hästar 20 30 50 Får ' 210 150 180 Lamm 50 60 10 däröver ........ Per st 20: — kr 200 kg men minst eo » 15- 150 » »1- > . 2 - Ar . » EA . a w sr Låglandskalvar kr 3:75 pr kg te= vande vikt SAR kalvar kr 3:50 pr kg levande Kar suggor: Klas Pri ox 330 290 360 3 280 360 ' 360 ” Falgaltar: 2 353 — Halvgaltar: 355 Noteringen gäller för Däck av svin, suggor och galtar utan ister, Nädslakt efter ordinarie arbetstid: 24/10--6711 1959 Varberg: Tel Klastorpsby 26 Falkenberg: Tel 2679 SMÅGRISNOTERING För veckan 25'10—31/10 1959 Noteringsbas 20 kös varje kg utöver 20 kg ki Ler, vikt > NM ae He 70: 50 2, Mm ke Priserna avse För smågrisar premiegrisar klass P fritt fö R klass ? ticke hälsakontralleender or &r per st För smågrisar klass I avdrag med 13: — ki per rsevar kr 2: 40 pr kg levande vikt För tg Ore Av Kr ku a tLer vikt ke Orc på ke Erprst a 2 32 80:50 ” lastningsptats. vag med 2.50 st GCynna LT:s annonsörer låter sina motiveringar år h för ny- rekrytering '. från - mejeriskolorna skulle i anslutning härtill uppgå till 28—31 personer, : , skifta precis som det faller sig." : Y Statsministern. invände att:ar- betslösheten för första gången be- des genom en aktiv politik. iom” SE uktior Livdjurs Livdjar :Ungefär hälften av nuvarande bud- getunderskott är troligen en följd dessa å det "i första” hand" besättningar som gick under klubban. Sam-' manlagt såldes 182 djur för 195.960 kr. och . medelpriserna blev för tjurar över ett år:1.468 kr, (1.120 kr.), för tjurar under Jett år 773 kr. (S17 kr), för kor med kontroll 1.587 kr. (1.763 kr), "| för kor utan" kontroll 1.071 'kr. (1.501 kr), för-dräktiga kvigor med kontroll 1.448 kr. (1.604 kr), för dräktiga kvigor utan kontroll 1.488 kr. (1.419 kr.), för obetäck- ta kvigor 796 kr (738 kr) och för övriga ungdjur 541 kr. (570 kr). KLUDVER «I september i fjol "stod. di t "mot -bakgrunden -av.:regeringens ' egna "siffror klart att en skatteskärpning var ouaävlklig, hävdade högerle- "daren hr Hjalmargon, Frågan blir nu:' När kommer nästa skattehöj- ning. Varför en > (Forts. fr. sid. 1» > att under hela den tid, jag tjänstgjort såsom distriktslant- mätare. ha mätningsteknikerna t| regelmässigt haft 1 å 2 måna- ders planlagda arbeten framför sig. Vidkommande kontorsperso- nalen torde samma arbetsmängd aldrig ha understigit 14 dagar, Under alla förhållanden har den haft. en sådan omfattning, att arkivarbeten och upprättande av. sammanställningskartor 'en- dast i undantagsfall medhunnits. : Den föreslagna organisationen förutsätter en långt driven spe- cialisering av. arbetsuppgifterna. Bortser man helt från trivsel och ' mänskliga , faktorer "med andra ord att allt ,skall gå ma- skinmässigt synes "inte vara att erinra ”"häremot. : Jag har behandlat spi små- Jet med kontorspersonalen här- ' städes, som i bestämda och - enhälliga ordalag förklarat, att « de sökt anställning i lantmäte- riet just di r, att det erbju- dit ett omväxlande och därmed ” ett stimulerande arbete, I den na betydelsefulla :faktor helt nya organisationen synes den- ha lämnats utan beaktande. ” Lönesättningen är ju också sådan, att de statliga tjänsterna icke” längre kunna konkurrera med vare 'sig tjänster i kommu-z nal eller ' annan regi, och detta alldeles särskilt: efter genomfö- randet av den Allmänna tjänster pensioneringen. - i En ' centralicering av lantmä- teridistrikten <mot = tätorterna kommer : att. möjligen medföra den fördelen, att det blir lättare att anskaffa erforderlig kontors- personal. ” De : mindre 'städerna äro icke begärliga såsom statio- nering. pve Vidkommande frågån om di- striktens storlek synes det mig, att Lantmäterikommittén: alltför lätt förbigått det för en distrikts- lantmätare | så " väsentliga att känna den bygd, han är satt att tjäna. Att denna möjlighet min- skar "med den föreslagna orga- nisationen, är uppenbar: Det omvända "förhållandet är ' lika uppenbart... ”Att : bygdens. folk också känner ' vederbörande di- striktslantmätare. I den mång- fald problem, som dagens: lant- mätare ställes inför, där omdöme; Rs | rättrådighet ” och 7 förhandlings- |: = förmåga / ställes.: på "olika . prov; samtliga ''. omistliga egenskaper för : att '. nå 'tillfredsställande arbetsresultat, är detta' kanske viktigare än det förra! "oc fattningsvis blir mitt » Man kan inte i det k iska livet genomskåda framtiden på det sätt som hr Hjalmarson vill, in- vände statsministern, Högerledaren är själv ett talande exempel på det: "Vad blir nästa område som drab- bas av högerns besparingar när en inkomstförstärkning behövs? Hur många barnbidrag kan hr Hjalmar- son slopa etc? + LUGNANDE. - » Ett par dalmasar hade begett sig ut att ringa in en björn. De hade hittat idet, men då de inte , hade hund, beslöt den ene dal- masen att 'själv undersöka om | björnen . var ”hemma”, Så kröp than in'i idet. I 'samma ögon- : blick kom björnen lufsande ur "skogen, satte kurs” på sitt öde och började krypa in, Detta för- skräckte ' i: högsta grad dalmas nr. 2 vilken i ren desperation sprang fram och högg björnen i den korta svansen och höll emot av "alla krafter. Då hördes en röst från idets inre: o— Hocken ä're som skymmer ljuse? — Jo, de sku du nog bli varse när stjälken går av! rr MRRGSARARDA FBtsöte billigast i längden -— tack vare Partner- garantin Svensk motorsåg med service inom räckhåll " Hallands Sogsigarelrening. - Maskinav delningen Tel. Halmstad 18630 och 16514. ” : FPRPRPPP SPRREPAR | 4 "omdöme, att ' den föreslagna " organisationen icke synes mig ägnad åstadkomma ett bättre "sakernas 'tillstånd,: och det är att beklaga, att icke Lantmä- terikommittén jämväl erhållit i uppdrag att utreda frågan, huruvida icke en avsocialise- "ring av Lantmäteriet och åter- " gång till den organisationsform som gällde före år 1948 med de modefikationer, som dagens och morgondagens läge bjuder, vore - ägnat . att . erhålla en bättre effektivisering i arbetet och därmed en minskning i Statsverkets kostnader. ' "Den' korta tid som” stått till buds och pågående förrättnings- verksamhet hår omöjliggjort ett mera ingående studium av de översända betänkandena, > | . o . . Tjugoårs'. :.. (Forts. fr, sid. 1) tagare, . var kontrollassistenten Daniel Hedlund i Pershult, Våx- torp, och i en paus i lekarna be- rättade han minnen från sina första år som klubbledare. Då sysslade .man med köksväxt- odling. Den trevliga festen slöts med : samkväm, . servering och lekar. NT ” - Ränneslöv. Tänneslövs Lottakår e.o > hade Då onsdagen år: ad gamla folkskolan agen binärt deskap av frökekn Linnea Hans. son, Vallberga,. Styrelsen omval- des i sin he'het och har följande Lan nansättning: ordförande ha Hansson, vice 'ordförande föken Elin Nilsson, kassör frö- fn Ingrid Sandberg, sekreterare tu Ellen Hansson. fröken Edel E ”SS0n "och frå” Majken Örjans- On. Revisorer: fröken Anna If- Yärsson och.fru Elsa Andersson. TI ombud vid ombuds- och års- möte med Hallands Lattaförbund valdes fru Märtha öiasson med fröken Inger Bengtsson som Suppleant. Suppleant för ordfö- randen vid distriktsstämman blev fröken. Elin Nilsson. Till mob- lotta — omvaldes fröken Ingrid Sandberg. Laholms..." se "t (Forts; fr. sid. 1) : släpning” så att det dröjer några tiotals sekunder efter det man tryckt - på , tangenterna innan piporna ljuder och sedan håller ljudet på för länge: Det är där- för mycket svårt att ackom- pagnera på denna orgel. Kyrkoherden omtalade att man i somras hade reparerat 30 stämmor och hr Sven Lilje- strand framförde önskemålet om än större fondering nästa år. Därefter godkändes avsätt- ningen” av 15: 000 kr till orgel- fonden. Statförslaget godkändes. I sam- band -med prästlönekassans be- handling framförde hr Carl Eric Lundblad önskemålet ' om att avsättningen till . kyrkofonden skulle minskas och mindre be- lopp tas till oförutsedda utgifter. Då vore det bättre att minska utdsbiteringen ett kommande år ansåg han. + Beslöts att höja" gravplatsav- giften för urngravar från 25 till 50 kr. Vidare beslöts att försam- lingarna skulle ingå som med- lem "i Sv. ' Eldbegängelseföre- ningen från 1960 mot en årlig avgift av 200 kr. Därigenom har församlingarna ' möjligheter : att få konsultationer. i tekniska, frå- gor." Genom . testamente av fram- lidna" fröken Anna - Nilsson i Gamleby har man för kyrkans prydande" eller" annat kyrkligt ändamål fått 2.000 krön C Hr Sven Liljestrand undrade om det fanns något ”series pastorum”, alltså” förteckning över" präster, som verkat inom pastoratet '. och uttalade även önskemålet om. en kort "historik över kyrkan och dess prydande samt kapellet i ' Skogaby . som kunde" stå till. besökares förfo- gande. "Kyrkoherden meddelade att det.i Skarstedts ”Herdamin- nen”. finns en-”series pastorum” från: 1200-talet men den lär inte vara fullständig. Det skulle dock vära av intresse att få en sådan, Beträffande historiken hade han i samband med de nya korfönst- rens invigning" fått i uppdrag att utarbeta.” en. historik, . "vilken kommer i sinom tid. « (Forts. fr. sid. 1) - satser för att driva arbetet . vi- dare; Detta förstod Förenta Na- tionerna, som den 1 juli i år in- ledde"en av de mest storartade hjälpaktioner, som någonsin: in- av världens" nationer' att' under tiden 1/7 1959—30,6 1960 -”göra en världsomfattande ansträng- ning att lösa wärldsflyktingpro- blemet”.' De anslutna nationer- na har vädjat till all-världens folk att under detta; världsflyk- tingår fördubbla sina bemödan- den för att så långt det är möj- ligt bistå de 45 miljonerna hem lösa i'deras nöd: + Även. vi. . Välfördssverige får vara med. och hjälpa till i Världsflyktingårets hjälpakti- on. Sydhallänningarna har sitt tillfälle nu i helgen, då en del av de kyrkliga kollekterna kommer att uppbäras för det- ta speciella ändamål. Kollek- terna inom stiftet är i stort bestämda lång tid i förväg. Söndagen den 1 november är emellertid .”ledig” kollektdag och i Göteborgs stift 'går då kollekterna till flyktingarbetet. Det kan framhållas, att även den kollekt, som ”uppbäres i Skogaby kapell på Allhelgona- dagen, går till samma behjär- fansvärda hjälparbete, Alla bör göra sitt bästa för att medmän- niskorna i världens flykting- distrikt skall kunna omplan- teras i en vänligare miljö och |. till ett värdigare liv. Enhetsskolan ses (Forts. fr, sid. DY > möter, varav från V. Bjäre 8, Karup 7 och Båstad 8. H L ö i utre mittén har varit hrr Verner Ake- rud (ordförande), 'C. E. WaHen- quist och Sten Månsson, Bästad, Nils H. Nilsson, Erik Widén "och ; Bernhard Jorlén, V. Bjäre, samt Henrik Wennerholm, Axel- Öhlin och Gösta Warnegård, Karup. Som sekreterare har fungerat hr Torsten Sjöberg. | om- + Hemvärnschefen i Äke Eliasson var närvarande vid mötet och framförde ett tack till kåren för dess arbete. Mötet slöt med samkväm, letts, - Den! dagen . beslutade" 5911 pc . CENTRUM, Laholm, ! i rä orsdag och fredag samt vi Brnne föreställningar på lördag »”91 Karlsson muckar” med Sti tig; Grybe, Holger Höglund, Gun” Jönsson, Ake Grönberg m. "fl, film för hela släkten, sägs det, 1, som till slut. Ett milltärlustspel, j helt klassar ut sina. föregångare. I . skytte Laholms 'skytteförening. . Söndagen den .1 nov.. träning 1 fältskjutning ' vid : Kungsvallen. '. Nästa söndag den 8, årets sista kretsfältskjutning med Laholms .skf som arrangör, ” >: kr Båstad. Kommunalfullmäktige i Båstad ar - : sammanträde under ordförandeskap av kamrer : Emil Hofbard.- : Till - ombud :i ”vägnämnden om- ” valdes herrar Frans Karlsson och' Gunnar Borgevad med Sten Måns- son och H, B. Berg som supplean- ill den, 15 Fullmäktige beslö . pplåta- sam- realskolan hyresfritt till Jett .even- tuellt' kommunal förbund :« :för en- hetssköla och på villkor' i huvud- sak att förbundet unde: åller. fas- tigheten,, Inter'communal; ”skölkommitlén ill ”ärvoden S. äv, fullmäkti- 3.000 kr anslogs ul omändrings- arbete: vid utökandet ' av: en ”lä- genhet' i";polishuset! ' För repara- tion. av saltvattenpump badhuset. samt "ledningar - anslogs 1500 kr. Till hyra” av en lägenhet i stiftelsen Båstadhem ' avsedd - på -nyåret nytillträdande tandlä kare vid tandpolikliniken. bevilja- des. 921 kr. Kommunalnämndens för "inköp av inventarier till 'pro- visorisk :- läkarmottagning "bifölls. För utrednings- och. förhandlings- arbeten i samband, med inlösen. av k vid Kö om- . läggning anslogs 4970 kronor. Kom- munalnämndens förslag. om inlösen - av viss mark. i Pershög bifölls och” 320 kr ansloga, En” retroaktiv" lön för år '1957 på 2.120 kr. beviljades : idrottsplatsvaktmästaren,, . ' Beträf- fande ett remitterat ärende om: att. anställa .medarbetande förman: ha- de lönenämnder ' föreslagit: att -så- dan skulle . anställas medan ;kom- : I munalnämnden ville" vila "på frå- gan. Fullmäktige beslöt i: .erilighet med kommunalnämnde » flertal." anslag" gjordes" till . ideella föreningar" och 'sammanslut- + j ningar ”på ”till 710.290, kr. med skratt och jubel från början Nr anhållan om ett anslag av 1750 kr. . Kommunalnämndens' förslag höjd hundskatt. till 30. kronor, an- såg "tvenne talare" ej. skulle" kom- ' ma” till stånd och oförändrat 20 ' kr. , fastställdes. En "del" höjningar . av: arvoden 'beslutades ' och gatu- avdelningens . ordförande; fick': höjt från '1000 kr till: 3000 'k kan anses' något så när stå i 'pro- portion . till arbetet. : ' Ordföranden ; i hälsovårdsnärin- den fick höjt med 200. till :700 kr, hamnstyrelsens" + ordförandearvode höjdes från 100 till: 200 kr; 'soci- alnämndens ordförandearvode' fast- ställdes till :1200 kr :samt nykter. - hetsnämndens ordförandearvode- till 1000 kr." Utgifts- och", ;inkoimststa- ten ”:för "år 1960 fastställdes : — Va är det för slösert kontorschefen : . ett halvari att skriva" sex räder. Skriv nå nast. om? döt på vv Södra funiorserien: : : . Långås Halmstads BTK I. 4-6, : Tångås Halmstads BTK II 2-8 Falkenberg I . 3 0021-16 Falkenberg II '3 | Halmst. BTK II 2 Hal TK 012-22 012-44 - 4 16—24 2 2 412 0 03 0-18:0 "SoK NNYWY sescsc 1:a norra | Teservlagsseric - Hanhals 1—Lerkil I 0-6 :Hanhals II—Lerkil II 16 " Hanhals II--Lerkil I 0-6 - : Hanhals ILerkil | "4-6: Lerkil I 2 Lerkil II 2300 oe or 1.1-0-0 Hanhals I st - å : 2 Hanhals II 200:2 . Norra juniorserie Ränneslöv |' Hanhals—] Hånhals S- Terkil, &3 2:11 0 Varberg i logg Forkil 8 1.0 2 sa 10105 Varberg II "10 0 1,4 . Mellersta reservlagsserien: : I Ärstad " r 2-1 1.01 Långås 11.0 033. Morup I ' 1100 06-33: Morup II... 1 15.070 & 32 vr 20/1 1: 511 1 opberg 30003 ag «om 018—-9.6.-'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.