Fredagen” den 30 oktober -1959 ? T —! Aa AAesAaA tea | , O - MATVRAKETI EN SälNsage NÅ faller regnet. | droppar.' De läg- ; allting = På gräs och buskar. Gör: en. 8 vått! Nu syns inte him- . nägt Tunga moln driver lågt, an sveper in skogstopparna : "här och Var i sin kompakta grå- het, Strandstenarna lyser blankt : våta, Hällarna är hala och mör- ka.” Ute över "sjön Icker fisktär: norna; Des >flyger-runt, runt. Vi- lar på vingarna och tar åter lik- : Som sats. .Deras svarta huvuden "glänser ännu svartare i regndi- ”set, Näbben är röd, benen röda. Le |» dan ljust grå. Det är små och 2 ehändiga fåglar. Nu får d. de just i ” Syn på siklöjorna som' är nära [ "ov stranden..Då fäller de snabbt. : + och vippar till i själva" vatten> ' ” brynet, Gör "ett kast med buvu- det så fisen åker ner. Så lyfter "de åter högt upp i diset och le- er. co" " Boro, ”fiskmåsen, i håller” till” ' Undersidan: kritvit och "ovansisv;” och de byter plats. Boro styr ut- åt sjön och slår ner på” en kob- be..: Han ' putsar" vingarna ett slag. Sitter där.och för vingpen- norna tillrätta" i regnet." Diset blir allt tätare. Men det är ett väder som Boro' trivs'med. Han vill gärna sitta i regnet och låta det sila översig. ”I::denna". "stund "är han inte vaksam. För ett: slag slappnar han "av. Det betyder också att hans hona håller på- att bli en- sam om ungarna som snart ska kjäckas- Pilgrimsfalken ä Just rå, REN & upp. De kraftiga vingarna pis- kar luften. Då han kommer” högt nog glider han inemot kronosko- gen för att söka upp ett skyd- dat ställe där han kan riva sön- der sitt byte och äta upp det. ' .Boro ' reflekterar ' aldrig över att han "med nöd och näppe räd- dat' livet-- Litet senare slår han efter fisk inne i en 'vik.' Med kraftiga knyckar sväljer han fis- karna. Han kan äta massor. Han är en riktig rövare, ett matvrak som nästan aldrig blir mätt. Han ” Mot kvällen kommer det häfti- baner på i timtal att följa fisk- t. Då och då kommer det så högt upp'i ytan att Boro får , chans att slås: > cc ve e Regnet ' håller på "hela "dagen, Ingvar. Wallén + gare: Nu syns klara”streck mot NN REN dl Diset' upphör.' Det. stil iknande regnet försvin- på: jakt. Boro hinner: öppfatta ner,': : Droppärna ' kommer tätt. skuggan av den stora fågeln. , Slår som spön i hällen där ho- Kastar sig ner mot vattnet, pil- | nan ligger och stänker 'uppöver . - ) step sig' i luften: Vattendroppar”, na "tränger. inte in. under: hans” "sböklik. skara undantagsmänni- Ma 4 ; borta. på. ; Stenskär, . "redan på ägg litet. ovanför, st "byggandet. Då ; sidan av. stjärten lyser mot det > ras, svarta huvud, hans :-omkring..« Regnet stänker mot! dare” : klippan. Det har” börjat " neråt, "Otaliga bar gliser "fram: > ter har, han 'skogvaktarens röda längtans' lågor... é > på ho-' dan; . har klippans färg. Boet är bara! några sammanrafsade strån. De . gör sig inte stor möda med bo- Sitter just grimsfalken får bara litet. fjäder henne. Hon ligger alldeles stil- ; över höver Iåler sllt hösa dr ur hans ena vinge. Men; av far- la; vaksam: Härute är hon kvitt ”uda” då då sitt hesa i ten åker Boro en runda i Juften [räven men ; däremot inte. vild- juda då och då. Honan ligger ; och lyckas” "med nöd 'glida un- | minken eller. uttern- "Rovfåglar- a . Pilgrimsfalken” ger" upp. | na kan också slå. Men ligger hon "nom, Stora, spräckliga ägg som: Han ” styr med ken. Er Pp. alldeles 'stilla syns hon endast upp i-luften och 'bara några mi- otydligt. : Den . ljusgrå Tyggen nuter- senare" har han lagit en | mörknar i regnet och får klip- brukar han ha sin nattplais. Vi- ta kritstänk visar 'att han kåller till. är. Regnet spolar bort en del Utefter ban a Ra Det svirrar i trädkronorna och vinden blir halvt till storm län. gre utåt natten: Det är ett verk- ligt oväder, inte längre den still- samma 'vårfukten "som kommer. , Mot morgonen. slutar det reg- na som genom ett trollslag: Vin- den mojnar- Sjön lägger sig stil- la. Solen stiger gul och rund i öster. Dofterna blir starka: Det ångar ur” marken. "Plötsligt är våren mycket nära." Fåglarna sjunger runtom: Inte bara lär: kor, "utan". också koltrastar och sångtrastar,' bofinkar och” röd- hakesångar Livet är Ti Gårdagens regn är glömt." Allt vaknar till ännu intensivare liv. ia Boro håller till i en "flock fisk. måsar och drar sig inåt land. I dag kommer det mycket mask i dagen på böndernas åkrar, Det är > makligare" att- gå - där 'och plocka än 1 att behöva dyka efter fisk. lo i Men kvar på ”Stehskär ”liggér hans hona ruvande. "Tålmodigt, blickande: över jöns spegel lig- ger. hon där .. 2 Ne De arbeten han hade utfört hittills var bara småplock, Det var handräckning och vadsåg- ning på de ställen dit moåern gick på arbete och hon förstod att Johan inte var tillfreds med detta. Han hade. -helt andra in- tressen- Han påminde skrämrnande mycket om sin morfar, överste Enamerona. Hade hans ståtliga ”De är nästan som manna från 'nimmeln, dessa bär. De -ha visserligen inte regnat ner, men de måste ha regn än- gå för att kunna utvecklas och ske lov för att de finns'y : Så tog Sophie korgen och van: drade hemåt. Hon hade varit än- da uppe' vid Glädjemosson, Där uppåt växte de allra finaste bär ren. VÖD - ta gårdarna. Skogval et strilar och prasslat i sko" |so a Son tarens är fisktärna. Hennes röda ben och pans färg. Hon könne HE RS gens löv. Över" sjön ligger liksom m en rö ick i allt. detinäbb lyser lång väg där hon!men slappnar intet j sk tror : ” ” Sr cen dimma a järngrå. livlös hänger i falkens klor. Lå et (Forts). " | - . | - Hela natt stor "korg full raed de st te. någr iv regndis. Det är in. Nu kommer honan tillbaka Falken arbet . er natten regnar det Boro ön e vackraste Hrods hans ande genom att offe Bra stora etar sig högt, högtjsitter på en kobbe och vilar. Där röda bär : "fra en pine NN platsen för stäl bt Sophie gick litet in re fram ” och ste Sig på cv sk som H är uppifrån kunde hon se sitt lida hem. Hon satt och tänkte på hup annorlunda hen- nes" liv gestaltat sig mot vad hon tänkt sig som barn ellep mot vad hennes föräldrar tänkt sx för henne, Visst hade hon gjort yttre och 'befallande sätt, men innerst var han vek och käns- lig. han detta, som gjorde att han var så kär för henne. : vi - Sophie var ute i' skogen och Plockade lingon. Hon hade in- gen. egen mark, där hon kunde gå med självkänsla och var där- för tvungen att söka sig ut i ”tassemarkerna”, Dre Var : och en som ägde egen mark plockade så nära sin egen gård som möjligt och där” ville man vara ostörd, Detta var en oskriven lag här på orten och den” respekterades i allmänhet. H - Nu var: Sophie färdig med bärplockningen. Hon , hade en Det var Svante, Rennes make, : ärvt " detta från, det " Sophie klart och. det var just: » | fjärdingspålen : ”En' sådan härlig Weteag det "Maria Döös” är, himlen, är alldeles klar; inte ett moln syns och varmt är det + i luften som under en sommar: dag”, tänkte. Sophie, ”jag tror jeg sätter mig en stund". Hon hade kommit fram till vid ”Varpaliden och gick just förbi högea' av pinnar, som lågo slängda där, Hon tog också en 'pinne och kastade "den, mera av vana och för att inte skilja sig från an- dra; än för att hon: trodde på skrocket,' som sade, att' där en man blivit ihjälslagen måste man skydda sig 'mot eller ställa till- » Boro trivs: gott: i teguct..: "mörka vingspetsarna" och 'ovan= "vita och. grå. Han är. ”större än fisktärnorna, saknar ' också. de-I all-/, 227 oo. Landets lågor, deles vitt, 'och han'har akti- ': Helgonen brukar. i konsten av- ga ben. i' stället för , röda. 5. | bildas: med en: gloria, en" strål5 Nu lyfter ' han, 'de långa” vin. krans, kring hjässan. Låt mig i garna "piskar . luften. ; Regndiset I som lagt 'sig på fjädrarna” sprids "förtjänar: =... omkring? honom, 'Hån liksom ri- . Landets lågor.» Vi inbillar, OSS att helgonén” måste vara en or. som "vandrar sin exklusiva fjädrar; han: är gehast lika tor "sony om "det" varit torrväde : Med kraftiga . vingslag "drar tagsväg — ack, så fjärran: från : han. ut över:.sjön, Han får syn: vardagens; grå pliktliv; : -på ett stim småabborre; och föl- |: Nej. dessa: landets lågor: är jer demlänge, Såsnart ;sabbors- minst. av...allt några: exklusiva rara” drar "sig för ht + upp 3 plyxljus i: några exklusiva stakar - vattenytan slår Boro och får tag: På någon :vindskyddad plats, De "på ' en fisk. " Med knyckar för-1ör- vardagens. lågor,” .som oftast ” svinner den i i hans väldiga näbb. har lyst där” det varit' som. faör- kast och "mest ogästvänligt och | gråkallt. "Ofta ganska obändiga|' och explosiva ljus, som imte hål- När 'han är mätt styr han ko- san till Stenskär: 'Flyger tungt; lit sig till lagstadgad två 'centi- och en smula ovigt. Men han, "meters låga utan, brunnit ned i kan liksom fisktärnorna” segla runt i vida: cirklar då, han så . vill; : - Men nu slår, han. till äntill "be et och ' byter. med honan ' som seglar ut över sjön. .£”r: : Boro "ligger stilla på äggen och "ser "sig med vaksamma: blickar "sin Mjustjänst. med ett våldsamt sken: cv Rakt ' igenom gå väg, tvärsigenom den stora, kal- la, glanslösa vardagen." '» Några dygdekåtaloger på två ben -har de inte heller varit. al- lesäåmmans. ”Stora,' starka. syn- kallade Luther, dem. regna | När: jag ; bläddrar i mitt hi rtas Snart Privata" helgonalbum hittar jag Väs en brokig” skara ur' alla. åldrar, och "stånd och" villkor. . Nod '. häftigare, : Vinden. ökar ska. det gå vita gäss på sjön, gor; som skummar , och. yr” fisken ska bli livligare tag. då! "mer: syre ull net. : "Boro har VS finsutsikt" i van= liga" föll. Sjön sträcker"sig långt |” ”Blött "vanliga kristna "Guds helgon 'här voro, : Vattenspegeln” sträcker. 'sig "ända |" > :Men landets lågor . ner till stora landsvägen, Åt ös- ra" vardagens ” Tågor hus. At andra hållet syns Räva- |. När Mästaren dytte upp sina ljungs grå byggnader. ' Nu'i ögon och såg på: sina lärjungar regndeet kan man .bara' Cskym- och sade: - ”Saliga "ären: Py är sa " MED.EN BLOMMA I MIN HAND > "GAR JAG” IN IGENOM GRINDEN ” . TILL DE DÖDAS TYSTA LAND" "it PEN SOLNEDGÅNG DÅ" VINDEN - GÖNAT: AV. OCH LAGTS TILL RO å LIKT DE DÖDA: SOM HÄR BO. , : Työr rs ocH VARLIGT SNART JAG' STÅR + ni - ViD' DEN GRAV DÄR MINNEN BLOMMAR HAN - EN TID DÅ” ALLT VAR VÅR? cin FRÅN AN LYCKLIG :LJUSBLÅ SOMMAR ns - DÄGGER SÅ:MIN BLOMMA NER : Pöa MEDAN ANDARTSPULIE & JAG "BER. LITEN FÅGEL KVITTRAR NU SÖ I SOLENS STRÄLAR . BLOMMORS DOFT” 'T HÄR LEKER FAST OCH VISST TILL. SIST. latng Strandh "Av bisköp Nils "dag ge:dem ett nämn som' de j +. en 'skir 'och' ljus "undan: || "Ira: världens ljus.” Han konstate” ITnamn: = Bolander, Lund. : det en” "och samma "egenskep hos helgonmänniskorna han tar sik- te på, det heliga missnöjet; Hel- gonéns helhetslängtan. ' . över » den - - helige" Bernhard av Clairvaux, : nedskriven” av en samtida : författare, : står” följan- de ord om honom såsom nyom- vänd" kristen: :”Från : denna tid lév han'liksom elden som brän- ner: 'upp skogen, liksom.”lågan, som förtär. bergen och först ån- tänder allt, "som finns i närheten, i det-att > demr-angri iper-det från alla” sidor;. och". därefter ”utbre- der "sig" till avlägsnare trakter”. Tre” väsentliga "ting. får: v ra oss om landets lågor, eldmänni- skorna... Landets " lågor Gud: "> jingen" kän + handskas med Guds heliga "eld; utan. att. hans väsen blir: genomlyst och upp- " Därför, säger. Jesus hetter in Jag befaller er att vara världens djus eller: I skolen va- rar: blott” faktum: :I ären värl- dens" ljus, jordens" salt, Det är ingen ansträngning för ljuset att vara "ljus. Det: är ingen an- strängning för 'en helgonmänni- ska ' alt. vara” jen "Jandets > låga. Tänd av 'Gud -—"det botyder] att” vara” behärskad' av honom, övervunnen enomlyst av Kri- sti kärlek: : Landets lågor brinn? . ”Icke kän” en stad döljas; som ligger uppe på! ett-berg?, Ej 'uel- ler: tänder 'mari: ett ljus och sät- ter det under" skäppan, utan mari sätter det'på Jjusstaken, så ? att det lyser för alla dem som äroi huset”. ': Nitälskan : för männi- skors omvändelse förtär helgon- människorna: + Ni - Först och'"sist brinner landets lågor” till Guds ära. : Det”är betecknande att "varje gång man ser 'en. 'helgonmänni- skas: goda" gärningar; så prisar man" alltid, Gud — ingen. "annan 2 SAN ” Alla? " Helgons' dag! "borde Lädets lågor; I helgonen;' få smit- ta'. oss -med ny aktivitet och fö- ra oss fram till- honom” som är elden. Du och jag ”måste leva så nära Gud i hans löfterr att vi brinner'i' vår trö. Ljusbärare är vår kallelse och vårt vackraste s 1- Matt. .5:'13—16. ; "o-V Kan du I låna nåej en L hun- dralapp? : i: — 'Inte | förrän jag. har; varit på banken. — Jaså du-ska' gå till banken? — Nej; Å 'så var det mannen som kom in i bokaffären och vände sig till en expedit med orden: " - — — Hör nu ni, rödnäsa där, kan jag få boken ”Hur man vinner vänner. i livet”, -— Jöså, " förbror har varit i IIen gammal levnadsteckning GÖTEBORGS" 'surrs FLYKT 4 5 Påc en ga ingredienser. Dessa till synes . planlöst 'ut- slängda' lådor "bildar. en "stad med 18.000 invånare.” Hade den kastats". dit" av 'en' jättehand i svarta natten; kunde” bebyggel- a, det är . I svarta natten i själva: verket sanningen om darna grekiska stad, Perama; vars barn står -och.ser. norrut därför att”de hört berättas om >skolsalar, |". utspisningskök ”, och -: som skall 'komma 'dö ' Peramas - invånare flyktingar i politisk "men" väl i social. mening: ' arbetslösa ute från öarna, bondeproletärer' från Bergsprovinsen Epirus, där åker- lapparna ibland ger skördar som är uppätna vid” ”jultiden, :varef- " ter bönderna: tvingas leva som understödstagare : ' tills ;' "nästa skörd mognat. iv , + En stolt grek s att ”leva” "på det. viset. Därför tog många av: dem sina famil- jer. med. till" ”Atén och Pireus i .Jen' ljusblå förhoppning ' om ”ar-". :dräglig "försörjning. Men de" fick inget arbete x— och 'vart skulle de nu ta vägen? = Det:. var i. den situationen. några” kom på: idén "att" bygga '- sina” kojor "på. den -ystatsägda" bergsluttningen. Staten gav ald- rig: : byggnadslöfte, man anade vad i'så fall komma skulle. Men i desperation bybgde” de natte: tid; Ett:'en gång uppfört - hus; åste. ”huset? vär färdler Det 'såg 1 ut. därefter." ” : På det”sättet tillkom Perama. : Det befinner sig i vissa avseen- den utanför det grekiska sam- hället,' som. tappert kämpar mot de; sociala " prblemer: i det äv flyktingar överfyllda landet.é -"Perama är en avstjälpnings- -.; Iplats för sönderslagna: drömmar. : Dess "invånare trodde ee "gång ' att ”de' skulle” få arbete — i är situationen "den, att ett: år med femtio” fulla arbetsdagar räknas som ett lyckoår ,av fa- miljeförsörjarsa” i staden. - För några år sedan kom Yav er förvir-" INGHJÄLP: " reget Tödskimronde bergvägg vid Korintiska viken” Kan: man ibland se” "en - grupp” barn sitta och tissta — och' peka "mot norr, Deras lekar häar' stillnat och ersatts 3 - av ett drömmande samtal. Omgivningen. ser overklig ut. På sluttningarna: av det' röda” ba berget ligger ett gytter av. trasiga kåkar, ' ofta -med. ribbor "och tjärpapp som huvadsaklis' : i Prästens ' första stora” hjälp- plan är ännu oförverkligad. Han ville bygga vattenreservoar på berget, så att stadsborna Bra= tis skulle få friskt vatten istället för att som nu betala fem dré litern till kringföringshandlarna; Men reservoaren skulle blivit en miljönaffär, och så'långt sträc- ker sig inte fader "Georgios" res surser.: en Just nu” "planeras : ett bilem- centrum, Situationeri bland Pe-' ramas barn är bl.a. denna. > e Stora" syskonkullar måste tränga ihop sig direkt på golven av jord eler cement. : e 60 procent av småttingarna har tbe eller andra svåra sjuk- . domar; 16 Vart tredje barn: konimer -aldiig i skola, då föräldrarna ej kan skrapa ihop de 100 kronor, d.”som skölmaterielen kostar, Dessa ungdomar tycks dömda "att! gå som skoputsare” eller” något nande på Aténs gator. ägnå. sig åt det: lidande Perama. -laktion, "il november: De som" vill vara : generationen i en stadl.. Den amerikanska I kyrkohjäl- pen. här redan inrättat en pro- visorisk batnbespisning, där 500 hungriga små vargar får äta sig [mätta en 'gång 'om 'dagen, Nu står de andrå och ser mot norr. Fader "Georgios har berättat för dem, att finanslerandet av. barns hemmet” med dess, skolor" och" utspisningslokaler anförtrotts! åt den? svenska kyrkohjälpen. Sla= ten och: : hjälporganisatlonerna har ju: händerna « överfulla ; i Grekland: : ' Perama är- ett av, v Fyckohjäl- pens stora projekt iår, och det intar, en: väsentlig plats'i'den "som inom ramen . för Världsflyktingåret . genomförs : i Göteborgs stift med början den med om att”bygsga detta barn- hem är välkomna med sina gå- vor' på postgiro 900510, Stock- holm 16. Var vänlig ange. Tin "Det "gäll, att rädda den nya Betkämpanj' vid. EN TIDNING skildrar I etta res portage' betupptagningen "(den” 8. k. betkampanjen). 1 Skåne 1899 "på följande sätt: = »”Batodlingen har. 1 Sydsverige, s särskilt I Skåne fått en betydenhet, som gjort den "till?-en avi Jantbrukets huvud- "grenar... — Det ' riktiga pettivet utvecklar” sig först på hösten, "aa iden sk kampanjen börjar. Det är till stor. del-på denna det be- ror om året blir gott eller icke, DÅ går folket 'man ur huse ut till betfälten och då komma”. .smä- landstöserna, höstens svalor, från sin” "torftiga bygd och gifva till- känna, att ”bettiden "på allvar är lätt. eHer angenämt arbete. som väntar dem på petfälten: Vinden far våldsamt öfver slätterna, Iuf- är | är ofta, disig och kal "och bland öser regnet neq i ström- mar, så att de stackars betupp- tagerskorna "bokstafligen ”Krypa I "gyttja. Mens arbetet betalas jäm- förelsevis väl och gå ;”sockerpul- — Notiser från Skåno-Halland inne. Def är i allmänhet intet] -' en händelse en advokat till" Pe- lorna'” fram på hösten återvända rama, Han upprördes i sitt in-fey sin hembygd, medföra de van-|- nersta.: vid det 'mötet. Men det; igen en. ganska” "vacker sparpän- var. inte juristen som upprörde , ning för den länga vintern. För av att se en 'stad, som var € I aen glädje hvarmed 'de då väl- Paris. Hade stan förändrat . sej mycket sen farbror var gär i sin ungdom ? "— Nej, men jag. . en ' gigantiskt svartbygge. Ju- risteh i honom dog, foch strax efteråt satte han "sig åter på . skolbänken för att. studera till präst. Först hade. han försäkrat sig. om kyrkans. löfte att helt få pars komnas, glömma? de gärna att hyn blifvit grof "och händerna skrofliga, att regnet varit kallt loch mödar! tung”. Så omtalas att ä FRÅN” HALLAND berättar; en minnesgod lantbrukare att; frän ungefär samma tid att' en bra kg. pr: tunnland. - Men, nere , vid 5.000 kg. var också vanligt/ ”Ar- Kr och tet). utgjorde "cirka 65 kr. Bet- priset: utgjorde 2,5 öre pr. kg. — Som jämförelse kan hämnas att nuförtiden är. en toppskörd 25— 'kordet"- utgör så z| dotter. betskörd ansågs vard 1213. 000 1. dem "sorg. : Hon hade Lör att modern dött snart efter der hen lämnat dem och att fadern hade gilt om sig, men han var nu ock borta. Ingenting 'hade hon fått "efter: "dem, Inte &å mycket som man kan ligga på ca na- gel, men trots detta kunde hon dock Inte ångra sig, Hon hade ju sin Jokan, och hur lycklig "nade hoa' inte varit med Svan- te. I doras lilla enkla hem in» nan olyckan tog bort bonom från "henne, Men plötsligt ryckte hon till, vad var det som rörde sig på Backer utanför hennes 'stuga. Hon såg några stora karlar, som . kom bärande mod något mellan sig, , Det klack til 1 bröstet på henne" och hjärtat slog vilt. Vad var det, det var väl al- . drig Johan, som hade" råkat illa ut? ” " Hon skyndade sig hem så fort 'hon kunde. Där fann hon Johan I ett med= taget tillstånd. Han hade varit nära att drunkna, men han lov= de, Han hade friviligt gått I "I sjön, berättade karlarna. och de hade fått syn på honom och räddat honom,. men det värsta var, att hon ville tillbaka dit . igen. a Nu blev det en svår tid för Sophie,' Johan 'fiek vaktas natt och dag. Han ville bara 'kosta , sig I sjön igen, så fort hon såg" någon möjlighet: "I detta 'svåra läge beslöt S0-, phie sig: för att. söka en klok gumma, som sades kunna: bota alla, möjliga sjukdomar, från okey, +. som till själssjukdop.,” . , . Hon ' ordnade, vakt för Johan och. inpräntade noga alg han skulle” bli ;väl” fillsedd, hor fick inte-lämnpa utan uppsikt ch ene da stund" och så begåv hon sig lväg, ;" z - Hon gick förbi hälsoktillan vid Alebo. Där låg ett långt rödmå- lat hug med en hälsobrunn fri am förs! op sa TNA Gt "Kanske skulle: man försöka med att'låta Johan dricka brunn, tänkte hon, men slog genast bort : tanken som förflugen. + a Som litet barn hade hon vas ; rit- med föräldrarna "1 Ramlösa brunn, där modern sökt bot för sin reumatism, meny tänkto hon, den hälsokuren verkar förlång- samt, och det behövs onjedelbar " hjälp. . Sophie travade " ” vidare, hon skulle. ut till Löfdala vägsköl, Här 'utmed- väger mot .Fem= , sjö, låg: backstugan Annelund "och "här bodde: Annika Bvens= 4 Det 'var. Henne - hon! "kulle uppsöka för att få hjälp för Jo- hans". sjukdom "' eller" vad man t skall” kalla det förvirringstill- stånd, som så plötsligt: kommit. på honom. "äs oc : Hon knackade på, steg ia och . DA hälsade som seden bjöd: : ”Guds fred i stugan och. tack för första gång”. Anhika svara- de: ”Tack I” och: bjöd gästen sitta ner. si... H Sik å efter något mesohesande hit och . dit kom” man slutligen till saken och Sophie berättade om. Johans hastigt påkomna och | "Betpriset utgör nä- got över.T öre pr kg: vt MA .- Charles. ” Chefen hade haft besök av lett par damer, och när de gått frå- gade 'springpojken: — Förlåt chefen, "men. ; vilka var de dä två damerna? — Det var. min fru och Brir gitte Bardot, -blev svaret. — Vem av dem var- Prigitte Bardot? undrade pojken. " f. = Chefen tog upp en krona och gav honom. . —Tack så mycket. i varför får:jag den? ' = Jo, det är för att du, "när du blir utrikesminister, ; skall kommå ihäg mig som den som en gång gav dig, en' krona! - ">, Det må jag säga =— när sit- ter du som är äl och syr i li önskan att kasta sig i sjön. 4 Då sade: "Annika Relt. plöts- ligt: 4 ”Har hon själv velat" göra åv me se, hån gång I sin ongdom?” Detta: måste ju Sophie tillstå och så berättade hon för henne. om hur; son kastat sig i kvarn- dammen den gången hon för- stod,'att hon väntade Johan. s Ja, ja, ja trodde nok dé”, sa gumman," ”men då är de' inte farlit, sånt, kan en kurer? De hade vatt värre om-hon inte ba” de vatt i kvarndammen, för då hade han inte haft. ärvdasjukan 'Hennaes. ' Nu vet en ju va söm hjälper. Öm hon ger han tre dröppar av sitt eget blod, ut= > + spätt i krösenamos tre gånger vid nytänning, - vid fullmåne och-- i nedan, så blir han n bra, eanna knappar i dina kläd — Det är inte mina a läder, get? I äct varit vackert ”hegdagsvä- är min frus. 2 . , PEPEPETSNN ses mina ord.” a "=> Forts
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.