| ” "yv ervevrevetYYYYvYFYYYFYPPET YET N vyevvyrr 7 1 ” trerertt trevrevreeetv? vreyvevvrY ” ” rvervevtterYrveeYfFFRETEVV PY | ” 7 vvvr v v | | svverver | | | 3 Kn . DÖDSFALL Ce sets ; rer > [Encpig spå | Ö Albertina "Andersson. Fr ) är visst inte a cn epig spärr. N ” «s |bertina Andersson, Vein ln - | | Der är, visst Inte ala: ;; som kan uppskatta 1Sst inte al et är. D dem, Cirro' Girén är Spaniens a betraktar” trots att de som skådespel de är de tnest särpräglat spanska, "=" Inte. alla spanjorer tilltalas” av Många gonsin ha fått se en tjurfäktning, andra har sett en men återvänder ata (Mrstntkdesehansjirk 7 kan definitivt passerat mästaren Louis Mi ren studerar och observerar hon- om, Därefter kommer pikadorerna till häst och ger tjuren smärtsam-' ma "stick i nacken med sina spjut, som får tjuren, att häftigt anfalla med huvudet böjt, och' kanske dö- das hästen under pikadoren. Detta är den tur, då spanjoren" skriker mest och 'visar sin medkänsla för som nationalfester man tjurfäktningarna, dör utan att nå- la spabj tjur ndra tjurfäktare just nu, men det lär väl inte drö; 0) rer fäktning ger fastighet "=. . o > fint råttskydd Den . intensiva bombning som Hamburg utsattes för under andra världskriget hade bl a till följd att igh avloppsrör mång ”] städes allvarligt skadades så att da kom att tjänstgöra som dolda till« fartsvägar för de råttor som uppe- höll sig i stadens kloaker. Detta förhållande utvecklades efterhand till ett verkligt problem som på ett eller annat sätt. måste lösas när tiderna åter. blev normala, berät- tar i Hygienisk 'revy byråassi- stent Knut Bergren, Göteborg. , '. Det var i detta läge som en fir- ma i staden kom på idén att kon- struera en anordning som genom att byggas in i fastigheternas av- loppssystem, "skulle spärra tillfar- ten för råttorna: Spärranordnin- gen anbringas i inspektionsbrun- nar « på fastigheternas serviseled- dningar. Den är tillverkad "av kor- PN sa ser Ir och består av rörliga :spröt jämte spärrbleck. som inbördes 'samver- kar så att de utgör ett effektivt hinder för råttorna. När avlopps- vattnet passerar genom rören lyf- tes spröt och 'spärrbleck — tack vare sin rörlighet — upp av vått- net och hindrar därför inte genom- flödet. Så snart vattnet upphört att strömma återtar de. sitt normala läge och tjänstgör då som spärr, | Genomluftningen av rören kan på- ' | gå normalt. >< one : iguel. är mån- städerna;'där "de uppträda gå gångér-stora, : Ett arv från araberna = + AE ta Det verkan som' om tjurfäktnin- | , Som bevis. för anordningens 'ef- gen härstammår från araberna. fektivi'et . nämndes, att "slakthuset Under, medeltider angrep aristo- i . Hamburg, - vilket” tidigare i -hög ” ” grad besvärats av råttor från' sta- kraterna tjuren till häst med lans. dens kloak; tack Denna typviav' matadorer, kallas | OCns kloaker, numera tack vare an« inte" mer, Men det finns tillräck- l or > MN sn I bringade spärrinsatser ' var ' helt a dj "pi ur- k”rejongadores?, och finns: kvar än, : , . . vt ligt många fantaster för att skapa kata Utan pikadorer akulle ful Toch en del; tycker om dom. I slu | befriat från råttinvasion via avlopps= ämning bland de folk som | få + oändligt läng. systemet, ta t . För att inte pikadorerna skall tet: av, 1700-talet och i början av ”laza de Toros". Det är I Ander lämna tjuren halvdöd på arenan 1800-talet fanns det män från byar. | , E"N8t uppgift används 'den be. lucia gom det finns mest intres | Bör matadoren ett tecken åt presi-' Hu som. till. fots "kämpade med ifortal västtyska städer och i Bre- - åt pi- | tjurar. ./ a : er H änn 3 sla 4 se' för allt det som ingår i detta|denten, och denrfe ger order åt pi PRO . ina men lär inmon!ering av dylika till. tkådespel Som anekdot berättas kadorerna att lämna arenan. Detta Några. av -matadorerna har sina och 'med vara obligatoriskt före om . en tjurföktningshabitué att | kallas ”cuidar.altoro”. . ... 1. | öknamn, sorå brukar Stå. på aff det gäller 'nybyggna- | ban "för att' kunna närvara vid Efter ett trumslag kommer 'så' e tjänar mycket .Pengar:; RES RANA . : nämnda festligheter, vilket är dyr-|den tredje turen och banderilleros pästan. alltid "mycket 'ge>, I ; ” bart, var tvungen att pantsätta klä | kommer för att sätta fast de, vim| nerösa. och många gånger fhåste |. ZE TEES ” ” berömda :; tjurfäktare;'.som :här : Spaniorerna "är ' mera '" punktliga «Kör före vi tyckt - sam alltid" tra vem" av di - den bäste, Affische ket "pråkl ' + och blått, Två tim nar man mycket be da sig mo Dot finn: Platserna; i ha till pla I delas näm I "> och ”sombi En, der och bohag, ot . "Kombinatlonen av matadorer ut- rykten, Man diskuterar, häftigt om 1 I : tjurläktningsakådespelen är myc- » med de" dormingrätide' färgerna rött med grå skuggor, .. X Ni i gå småningom, om... matadoren är iyllas. Scenen är typiskt spanskt) Skrik och . protester, då någon | tränger sig fram till sin plats, mäss sor av tidningspapper föratt 'skyd- ! ker. vin ur en "bota" dvs en ri | "läderslick”", försäljare av läskdiyce |. Ac os ven esta triumf RAA i ker, -hela skalan é,. som Om första: värjstöten blir. dödan= . i . sSläppea lös. Man öppnar por ten, vakten kom- pelprydda' käpparna i' tjurens hals, "Varje turväxling ägér rum efter ett tecken med handen "från presi- denten, som kan, vara sen magist ratsperson eller en annan betydan de person i staden med en f d tjur” äktare "vid sidän som, rådgivare, arje tjurfäktning” ett om- talsämne, Det-är nästan matadorer med växlande lem, som kommer att bli annonserar > ut on rna, som för tjur och tjurfäktare;” då maté- doren tänker utdela. det dödande ” hugget, 'Om' matådoren känner” att) han kommer' ått lyckas bra; ställdr:- han sig med mössan i handeW.owi |. filla 3 och "färgsprakande bakgrunden. grönt och mar före utsatt tid på bliken tiltägnar han' den döda tjuren Porlarna till, arenan! och 5: åt den genom att lägga mössan vid sina fötter, Ibland får presidenten eller” någon annän betydande per- son eller någon" personlig vän. den- na” tilläknan, "I 'sä' fall: åtfölje handlingen av några ord, römd, kommer arenan att t solen, någon som dric= |)" M, FE de och tjuren faller framstupa : vif- - Sahara tar .man. med wita.näsdukar. Även s olika priser på åskåd "om det då inte är en slrålandg upp- n borgare är biljetrer- visning med kappan.eller: mulelan, lige ” vå dan, Arenan beviljar "presidenten ett öra av tju- Ren två hälfter, ”sol” I yen som trofé genom att ta fram sin | mm äv 8 sol coh skug- | vita näsduk, Om matadorens man- | över med kapnan och muletan i tju- rens närhet utföres särskilt skick- ' Därefter kommer "brindis”. sträx 1. före 'det högtidliga ögonblick; både]. F "Jå det han vrider 'kroppen' mot pu-[ : mer in klädd 1 1700-talsdräkt, ri- dunde, med hatten I handen, kor- sar arenan, och bugar sig: framför presidiot, man ger honom nyckeln HIl tjurstallet, varlfrån vilddjuret skall komma, och> därefter rider i han runt arenan, allt i galopp, In- nan dess har tjurfäktarna 1 kaross färdats runt I staden för att göra det festligt — ”el paso de las cua=- drillas", i Så bärjar defileringen av "eua- dillas”, främst matadoren, därefter picadorerna, som korsar arenan till tonerna .av en ”paso doble”, som musikkårerna spelar upp. Matado=- rerna hälsar mycket aktningsfullt På presidiet, blottar huvudet några ögonblick, med mössan som kallas ”montera” i handen. v s s ä Pp si vi s ligtt tar frenetiskt med sina vita näsdu- kar och. segraren beviljas de maxi- mala troféernat terst sällan. Det finns arenor, som ler att utdela priser, andra knap- hårda: Sevilla och Madrid. tadoren gör när ban trivmlerar, är grandios man kastar ut klädespér- samma matador kan därefter få hö- och" o han lyckas döda id första värjstöten,' blir 'bifalls= |" tormen öronbedövande, ran vif-] de. tå "öronen, vans och fot, Detta inträffar yt: r mycket generösa, när det gäl- ar in på belöningar och är mycket Färden runt arenan, som ma- edlar, blommor skor etc Men a skrik och förolämpningar från I amma publik,:om han lyckas säm- sin karak sar ut fri inte mer Kånger muletan retter, Tjurfik tapa” då Bara 13 minuter tills tjuren är död Från det ögonblick tjuren med frän han är död, ehuru kan = en mardröm för tjurfäktaren, då han Inte träffar med värjan. Matadorea — har RA ha en ljungfrun samt medaljonger - och rann a on Sälen an några” minuter innan han åker ; rsättare Under [till ”Plaza de Toros” stannar han ampen har varje matador utanför arenan sin kalfaktor, for att hjälpa honom, som räcker honom? värjan, honom ett glas vatten eller cigar- ”sucrtes”, eller turer. Först "de tjuren med kappan och re med nästa tjur..Så är dessa fes- ter, 2 a UN DD S över en skicklig matador men räds- la inför tjuren framkallar flertalets vrede. Under kampen är väl alla matadorer rädda, och den som be- härskar sig bäst, får sympatier- teristiska vildsinthet ru. ån tjurstallet dröjer det än cirka 15 minuter för- e det några na. s dröja något längre Matadoren är mycket "religiös. På sitt hotellrum, på sitt nattduhs- bord har han bilder av Den heliga med si kvar ensam för att bedja. Och i plazan finne ett kapell där: han] ber ännu en gång, Det finns ock- så en klinik där för att kunna ge första hjälpen åt Mätadorefnå; då de såras. . En del tjurfäktare är så beröm- da oh eRerfrågade, at. deras tiv t, defär ett ständigt kringfläncande och till sig de mås'e sova i bilen de timmar nutado- [de färdas, ty avstånden mellan som finns där det röda skynket — — och kappan eller sger tningen består av tre Peonerna lockar , LAHOLMS TIDNING — tidningen fö ASMSASANDA, tjänat ostora i summor 'i' sin krafts när det gäller: tjurfäktningar, än :' dagar, leva: på nåd hos; någo d vid slutet av sin levnad. vid'något annat ullfälle.. i - : - Ramön Chesa väl > ”(Taragona, Spanien) - Som en'kuriositet' kan 19-årtgd Laila Astot, dotterdotter till "Kristina Kuoljok, studerar sin mormors. sparbanksbok från 1800-talet, Lailas fader. är ord- - i bv - ningsman i Sirkas lappby. En unik trycksak med både so- cial- och bankhistoriskt värde är en spårbanskbok för samer, tryckt i Luleå 1868 med hela texten på | lapska. Ett exemplar 'har tillhört Kristina Kuoljok i Jokkmokk, som 1883 "gjorde sin första "insättning med 50 riksdaler och i december samma år lyfte ränta "med 2:06. Sparbariksboken var i bruk till 1914 då man övergick till en annan typ med svensk text. . I slutet av .sparbanksbokon finns "en " liten Programförklaring, där stavningen i hög grad avviker från den i lapskan numera brukliga or- tografin, enligt ett-siktunnigt. ut- låtande av lappfogde Fi Malm- ström. som gjort en översältning av innehållet. I den lapska texten framhålls bl a att sparbanker är inrättningar, som goda människor har grundat uteslutande i avsikt att hjälpa sådana, som saknar för- mösgenhet och som fördenskull är helt beroende av arsetet för sin dagliga försö ining. Vad man gen- :!om idichet och" svporeamhet får över, sedan man täckt de nödvän- diga dagliga behoven, kan lämnis till förvaring i banken. Geno: - räntning ökas penvarna dj år från år, så att trygeket skopas för kommande oförutsedda behov och för ålderdomen. Spararen kan få njuta sin ålderdom i egen kåta fri och oberoende av dem som har att å socknens vägnar ta sig an de fat- tiga. i Om räntan sägs, att den i de svenska sparbankerna är högre än i tt: d inginrättningar utomlands. De utländska sparban- kerna ger ej mer än två, tre eller i bästa fall fyra procent i ränta, I Sverige ger de flesta sparban- kerna fem procent.” Detta fram- bölls antagligen för att avhålla lapparna från att blacera sina pen- gar i Norge eller Finland, där de långa tider av året uppehöll sig med sina renar. - Vidare anförs exempel på vad räntan i längden ger den sparsam- me. Man räknar med att den då- tida inkomsten medger ett sparan- de 'av meltan tjugo och femtio da- ler om året. Efter 5 procent ränta har den som sätter in tjuga daler om året med ränta på ränta efter 10 är 244 daler, efter 20 år 684 da- ler ete. Den som sätter in 50 daler om året har ef!'er 30 år inte mind. re än 3488 daler — och är räntan 6 Procent, har han mycket myc« ket mer, slutar 1868 års lapsk språkiga sparpropagande. . r sydhal länningar - avlidit 93 år gammal. Hoj Se född ir Knäred och «änka efter ” Sven Petter; Andersson« il, Knäs FÖDELSEDAGAR 90-åring . La F. hemmansägaren Anton Jansson, Boda, numera bosatt på vårdhemmet Tallbacka i Mar karyd är. inte församlingens äldste men han: kan säkerligen göra anspårk på att vara en av de piggaste 90-åringar på flera mils avstånd: Den 3 nov, fyller han 90 år och trots den höga åldern är han pigg och kry och i somras gjorde han många.re- sor för att' hälsa på barn och barnbarn. samt ,övrig släkt och vänner. Ma TA Den vitale - smålänningen är egentligen hallänning, Långalt, Hishult, men redan som 13-åring kom han till Markaryd då . föräldrarna slog sig ner i Boda by. Då jubilaren var 20 år så riste han till Norge för-att göra affärer. Han handlade imed smidesvaror och varje resa om- fattade cirka sex månader. Norr männen var bra att göra affärer med och Jansson kunde tjäna ända upp. till 1,100 kr på en så- dan resa, en stor: summa pengar i slutet på 1800-talet... : Sedan Jansson gift sig slutade; han upp med resorna på Norge och i stället började han hand- la med fjäder och filtar för vils ka varor han fick avsättning i norra Halland, Att göra : affär rer med: hallänningarna var be- tydligt svårare och mycket må- 'ste säljas på kredit. Han höll på "med affärsresorna "till Hal- land i sju år och därefter ägna- de han sig helt åt att sköta går- den hemma.i Boda, som han ö- vertagit efter föräldrarna: Jord- bruket skötte han sedan ett bra tag "efter 'det han fyllat de 'åt- tio.-Makan avled 1953 och jubi- laren > bodde-' 'sedan ensam - på gården fram till' hösten 1956 då han . flyttade. in ' på Tallbacka vårdhem.” I: äktenskapet. föddes nio” barn av vilka åtta "var, poj- kar' och 'en' flicka. ':Av.barnen är nu endast: kvar i livet, tre av + sönerna”. har. under årens lopp + avlidit” ärav två under deni sistå” 105årsperioden, - Anton Jansson har. alltid var: i besittning av ett' glatt: humör och han har alltid haft en stor arbetsförmåga. - Hans : vänkrets är stor. och; dessa kommer sä- s kerligen' ätt! ge sig tillkänna" på den stora :högtidsdagen.. . : fyller i morgor ren Adolf Bengtsson,” 'Ålstorp: -| Han är född"i; Ränneslöv: och innehade i många: år ett'lant- bruk i. By- Numera är han bosatt hos en "släkting i Ålstorp, I' sin krafts "dagar var Bengtsson en duktig och arbetsam ' man.” ":80-åring |” - Åttio år fyller i morgon f. född il n f, "lantbruka-' som, 60 år ' ss fyller i dag husägaren Folke Winge, Vessinge, Veinge. Jubilaren har tillsammans med ,en broder i många år "innehaft - gården Blomstervången u haft 70 år "> fyller tillbr [9 5 . darinnan Emma Nilsson, Pensio- närshemmet, L:a Tjärby, holm. Hon är född i Ålstorp och har alltid" varit en duktig oc arbetsam 'människa, Inom dett u morgon hushållerskan Signe Carlsson, Linghult, His- hult, Hon är född i Hishult och har alltid gjort sig känd som en humor. duktig människa. Hon har alltid bott på fädernegården och sköter hushållet för sin bror. 60 år fyller den 6 nov. köp- man Gustaf Alfred 'Lindvall, Villagatan 16, Markaryd. : Herr Lindvall är född i Mar- karyd och efter slutad skolgång arbetade han som elektriker vid Lagamills AB i Timsfors och vid posten i Markaryd, Efter:slutad ilitärtjänst: eller” närmare bes stämt: 1921 erhöll han anställ- ning ' som ' försäljare ; för »Hus- a qvarnadepoten ' och". tilldelades han: därvid : Markarydsdistriktet, i omfattar "södras. Småland; norra' Skåhe” och södra Halland. . område 'har ' sedan jubilaren” varit verksam och där har han" förtfärande: sin dagliga gärning. ”, Åtskilligt ' över ' 2,000 |; symaskiner har.genom "hans förr |- medling'. funnit .' köpare inom området "och det. är” ! inte; många "hem. som inte; vid "TI något tillfälle haft besök av ju- bilaren,. Hr. Lindvall: har dess- utom” varit' werksam : som fö säkringsman:'; PN Även inom;det kom vet har Jubilarens krafter tagits i anspråk. ' Således tillhör nan 'f. n, ' köpingens social-- och . pen- sionsnämnder: och: var med: om att starta” Markaryds racerbåt- klubb. var: tillhörde. "=". "Glad 7 och ' gem skaffat sig vänner bland: alla de beröring med -i sitt arbete: eller "kategorier som" han ' kominit si under: sin : fritid. Högtidsdagen ingar - jubilaren ' på' okänd Orten US Mn första. ytlig har” han N NH red har, hon bott' ensam; cirka 60. 'år. Fri? Anderssön' va d ypperlig hälsa. ända till "strax före sin bortgång. För tre år: se- dan råkade hon ut för ett brot på lårbenshalsen' och har sedan bott på Eldsberga kronikerhem; men' hon var i daglig verksam= het med stickning och andra be=: styr. Hon såg på tillvaron m "Närmast > sörjande ' är . dottern Agda, gift med verkmä= stare Knut Bengtson, Halmstad, samt sönerna "Hjalmar, bygg=, mästare + 1 Veinge, . och" Fritz". skräddaremästare i . Halmstad,' samt: barnbain : och . barnbarns, barn,” . : La- ax Axie Pålsson, I en ålder ay: 57 år avled på lördagen,i, sitt hem i Veinge fru Axie Emelia Pål son, ; maka: till. f. banarbetaré.. Nehard Pålsson. Hon var född Knäred, Ar 1926 ingick hon äk | tenskap .o, makarna bosatte s då :i Veinge.' Fru: Pålsson "var känd :; som ensstilla människa; s Närmast sörjande. är maken; tre, barn, samt barnbarn och syskon. Erik Hrrsson.: F. vägarbetaren | Erik" Hansson, -Hallavara; Hov,” avled i sitt. hem natten till tis-.- dagen, Den En Den avlidne var född i'Vege- 'holm,' Välinge" försarmli I un- ga år. kom han med föräldrarna .- till Hov. 1927 erhöll han anställ- ning . vid. Bjäre vägkassa men lämnade, denna tjänst 1955. på grund -av. ohälsa. Vid 'uppnådd pensionsålder. erhöll han Gus= : tafs-medaljen, för 'nit och red-: 'ighet i' rikets tjänst. Der "bort sörjes han' av. maka. och: dottern” ift med, lantbrukare Hildegard; säkerligen egna stationer” 1'Skåne" och” före” pensioneringen tjänstgjorde han" i Ödåkra: Därefter flyttade "han ' till Hälsingborg; Han .var med-" > lem ' av. Logén' F..B. Nö sörjande: är: maka. N munala li Sven " Johansson. - Professor ” Sven”. Johahsson, Sahlgrenska A, sjukhusets förutvårande 'styres> 3 man; här, avlidit "i, Göteborg 79 år gammal. Har född i Karls: hamn; Han! fick; professors titel 1936 för sitt vetenskapliga arbe-. te särskilt inom: skelettkirurgien.: Professor : Johansson var” även konimunalpolit iskt”. intresserad. Han var bl "a. i'flera omgångar styrelse "han, Halmstad. För. ett, tiotal år se- |: dan avyttrade de gården och bo- satte sig i Veinge. Jubilaren är nn. stilla och försynt man, - holm och har i många år inne- Gustav tanför ett mindre lantbruk - mel- + ro ledamot : Fan”. samarbetade även:: med SKF:s och Sandvikens ingenjör rey. för en 'undersökningsmetod om ”rostbeständighet hos stål > BEGRAVNING — En” högtidlig 'begravnings- akt ägde i tofsdags rum i Ma karyds kyrka då stoftet, efter £. lantbr. Nils Johansson, Fjärho ma, vigdes till gravens ro, Pre=: . . > av: stadsfullmäktige. or ft staverande » voro landstingsman. r : morgon - keramiker Algot, Lundin, Ekhult och lant-' : Ragnar . Bengtsson; ' Såghuset, | bruk. Edvin” Svensson, Gällare- Laholm. Jubilaren är född i La- | böke.- De NR Den” högtidliga akten fnled- Jan Såghuset och Glänningesjö. Sedan ett tiotal år arbetar han dessutom" på Janikeramik,-Jubi- laren är en duktig och arbetsam man. Personligen är lantbrukaren Johan Johansson, | och trevlig, Sofiero, Laholm, På jubilarens önsan inskränka vi oss. till det-|50 år . : ” fyller i dag fru Hilda Ågren, maka till fabrikör Gösta Ågren, Vessinge, Veinge. Hon är en duktig kvinna, som helt ägnar | åt sitt hem, > ta omnämnande. TS år: FPA fyller i morgon hemmansäga- ren Joel Jönsson, Egernahult, Knäred. ' Han är född på den gård, som han alltj och som han för ett fyrtiotal år sedan övertog efter Jönsson har 'alltid varit alltjämt en Synnerligen och arbetsam man. Gårdens sto- ta skogsmarker har han skött omsorgsfullt och även åkrarna a har under årens lopp förbättrats | VIGSEL an utvidgats. Jubilaren har all- i arbete har han' utfört på bästa sätt. : H 70 år Karl haft ett gott humör och sitt prästg; ård Gust; ämt innebar, FÖRLOVADE ” : — har tillkännagivits för med, fadern. | kand. Sune Wetterlin, Lund, och é och är frk-Desirée Almlund, dotter till duktig konditor Rune' Almlund, Malmö (förut Laholm) och hans maka, född Andersson. oo På . fredagen mellan af Johanss retagatan 28 och . | Maria Emilia Henr . gelbruksvägen 14, - fyller ir morgon f. husförestån-=' tare var kyrkoherd s . a s - i MArAteAA a fölltinnnana ” VYS des: med” ps 579:1—2 varefter komminister" Wiktör Magnusson höll ett andaktsburet' griftetal med texten hämtad ur Johannes evang. 11:25... Efter jordfästnin- gen sjöng fru Wera Westerstad, Misterhult ”Blott en dag, ett ör gonblick i sänder” varpå följde | begravningsmässa och som av-' slutning ps 577. .' va Vid graven ” talade" sonem ': handl, . Johan Johansson, Fjär holma, landstingsman: Algot Lun” din," Ekhult, cementarb, . Johän” August Troedsson, Fjärholma, 7 ' - fru Astrid Svensson; Gällarebö- ke, hr Sigfrid Svensson, Ströms- han försynt näsbruk, fru Agnes Gabrielsson, Strömsnäsbruk, - trafikbilägare” . Gunnar Nilsson, 'Fjärholma, och: lantbr. Axel" Noris, Göshult; Stud.. Vivian Svensson, Fjärhol. ma läste. någrå verser: och f) larna Wera” Westerstad,' Mister" hult. Sonja Svensson, Fjärhöl- ma" och 'frk.” Malin Pettersson; Fjärholma utförde sång. . Kom- . minister Wiktor. Magnusson lys-- et te frid över griften och lands- tingsrhan ' Lundin framförde de närmast sörjandes "tack. - i Laholms vuikanisören On, Marga- fröken Elin iksson, Te- Vigselförrät- e Håkansson.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.