"- En sak som kommer att hälsas ” låga med tanke på det arbete . behandlade 'adoptivfrågor, före- "> stadium talar om att barnet är RA påbörjas : .sin del, . nya barnavåcdslagen, sam skall . gälla från den 1 jan, 1961, får . barnavårdsnämnderna möjligheter att ingripa tidigare |- > för att. förebygga - tog tillfället -i akt att få sina ”lokala ' problem ventilerade. > Elsa Ekström, Hälsingborg, När . makar begär att. få ' adoptera "na "göra allsidiga utredningar ; -N:R 255, ARG. 28.0 :TRE INTRESSERADE åskådare, Fr, v. instruktören, fanjunka- re Finar Johansson, lantbrukare Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm ONSDAGEN DEN 4 NOVEMBER 1959 Ansvarig "utgivare J. B. Bengtsson 'Tore Jönsson och rustmästare « Karl Kjellberg: -Socialvårdskurs i i Laholm - 22 med 23-tal barhavårdare < SA Hallands läns socialvårdsförbund hade” igår "anordnat en socialvårdskurs på Stadshotellet i | Laholm för ordföran- + dena och barnavård i barnavård d > södra och mellersta Halland, . Inalles var ett 25-tal när-” - varande; Don vo So, : " Sekréteraren. i socialvårdsför- adopterat, Väntar bundet, syssloman . Olle Hed, . Halmstad, "hälsade välkommen. Barnavårdschefen i Hälsingborg; hr: Lennart Karlsson; tålade” om « bårnavårdsmännens arbete. och : dess samarbete med nämnden. Talaren "kom även" in få ung- |. domsbrottslighet; ten;: och nämnde | > Så, salt inom Hälsingborg har! "denna brottslighet minskat. Or- - saken härtill kan tillmätas olika - faktorer, men' talaren: ansåg för . att de ra - större ”snedvrid- ningar” bland barn och ungdom, med tillfredsställes från de ung- | domsvårdande myndigheterna. - Det var många frågor. som diskuterades, och de närvarande " Det diskuterades även :arvo- desersättningar ' till tjänstgöran- de ' ledamöterna i nämnderna. Det ansågs att arvodena var för som utföres dels av barnavårds- männen, dels av ordförandena.: I andra delen av kursen, som "läste 1:e" barnavårdsassistenten barn, skall barnavårdsnämnder- "om - lämpligheten att mottaga barn. En sak som är oerhörd "viktig för barnet är, att adoptiv- föräldrarna på ett mycket tidigt Ränneslöv LSS - Johansson, Falkenberg, medver- na inom - man ' med (Forts. å nästa sd). Unga ryttare från laholmsbygden - fick. fint betyg” av; inspektören” Det var gråkallt och di igt på söndagen när medl » .. ning hade anordnat en högst det hindrade inte att en del "> mars förmåga på hästryggen. Den var glädjande " Kjell b erg från "Halmstad hade endast lovord, Uppvisningen anordnas. en . gång om året, och anledningen : är att man skall få anslag till verksamheten från Sveriges Ci- vila ryttareförbund och det be- hövs och det vill man gärna ha. : Ridsporten är inte billig — det " kostar satt 'hålla hästar: Men in- - tresset är mycket stort och ha- de vi bara fler hästar, så hade vi säkert många fler deltagare, omtalade Ryttareföreningens ord- förande, lantbrukare Tore Jöns- son, Östorps gård, för Laholms Tidning. Nu har vi tio hästar, hälften ' krorshästar: och hälften privatägda, ' och det räcker ju inte så långt. Vi har hållit på sedan 1952 "och särskilt glädjan- de är det att så många ungdo- mar är med. , Under ; ledning. av klubbens instruktör, sergeant Einar Jo- hansson, Halmstad, "satte man sedan igång med de olika rid- Privat uppvisning — egentligen na i Lahol ryttareföre- för en enda herre. Men intresserade fäder hade mött upp för att titta på sina ungdo- momenten där dö tio seniorer- na började. Även för en icke sakkunnig | såg .ridningårna ut att. gå utomordentligt väl och det hela avslutades med en li- ten .hoppuppvisning där Immer, Polka, Odensia och vad nu de vackra hästarna heter visade synnerligen goda hopptalanger. Därefter" tog .de. sex juniorerna vid och även dessa visade prov på goda Funskaper, -— Jag i är 'storligen överras- kad över de 'prestationer, som ni har visat här i dag, förkla- | rade rustmästare Kjellberg vid den : efterföljande : genomgån- - gen, Med tanke på de förhål-: landen under vilka ni arbetar här, den långa väg som ni har - till övningsplatsen och möjlig- heten 'att endast träna en gång i veckan, så har ni nått utom- HAR EN SAMLING ouktiga ryttare från Laholmsbygden: Vid uppvisningen på söndagen fick se .de ett mycket gott betyg av inspektören. : a ordentligt goda resultat. Lika- | - "latt deltaga god och ”änspektören”, ; rustmästare K arl så sköter ni sadlarna 'och rem- tyget bra. Det är klart att man kan rikta en "och annan de- taljanmärkning men på det stora hela taget ' vill jag ge er ett synnerligen gott betyg. Och det betyget. gladde både ryttare och de ledande inom |. ryttarföreningen medan hästar- na tog det hela mer oberört och helst -ville vara i rörelse, EN BISKOPSVISITATION är. alltjä I Östra Karups kyrka agen) blir Visitation d Oo. Karups pastorat 1 nu på söndag, jämt en stor församlingshögtid. det | sammanlyst högmässa och "Stora högfider i församlingarna "Bo Giertz" visitation i Östra samlingar. Biskopsbesöket varar tre dagar, och under de da- gamma blir det flera gudstjänster, skolbesök och samman- : komster. v En biskopsvisitation är "allt- Jjämt en stor församlingsfest -— :linte minst för skolbarnen, :som vid visitationerna alltid får ett besök. >, Till "V församlingarnas samtliga medlemmar. riktar stif- tets biskop en. hjärtlig inbjudan i -kyrkohögtiderna och gudstjänsterna, Pastoratet "har: kyrkbussar: till h ordnat med ndagens hög-, skopens perdikan::i Skummes- löv att beröra den svenske 1600- talskungens medverkan i försva- Klockan” 15 den 6 novem (0: (nå | på fredad) inleds biskop . Sa lövs kyrka: Eftersom det på fre-' dag är den 6 november och Gu-/jtjä "Istaf Adolfs-dagen .kommer bi- Karups och Skummeslövs för=- ret av den protestantiska Färdni. ' Till ledning för, församlings- ' - medlemmarna i i Östra Karup och Skummeslöv. Publicerar” vi här ett- utdrag: ur” programmet vid: biskopsvisitationen inom . pasto-: ratet:' sn a std FRED: DEN 6 NOV. | ee samlingssalen i Ö. Karup med: pastoratets kyrkl, arbetskretsar i Skuinmeslövs kyrka med' predikan av H. H. Biskopen, [6Talg fer till "Lutherhjälpen fö dens (flyktingar, ” or Forts. höll startmöte |: Ränneslövs LSS-avdelning ha- de i.går kväll ett välbesökt startmöte i Solbacken i Eden- berga. Ordförande : var Tage Jönsson, Edenberga. Distriktets studieledare Arvid kade med föredrag om lämpliga kurser för vinterns studiearbe- te samt visade en film. Cirklar kommer att anordnas i följande ämnen: ' jordbruksavtalet,' ”Vi vårdar viltet”, Vilhelm Moberg och Utvandrarna, : ”Känn Dig. själv och andra”, gobelängväv- ning och tillverkning" av lamp- skärmar. c./ Styrelsen fick i uppdrag att söka anordna en folkbildnings- kurs under: vintern... Anmälan (Forts. å nästa sid). - Hundra skyttar. | på Hallandsås båt kommer att knalla bra på söndag" i terrängen väster om motellet på Hallandsås, Då an- ordnar. - nämligen - Sydhallands |, Skyttekrets årets sista fältskjut- ning ” i : detta : vidsträckta och vackra terrängavsnitt dit man väntar »" omkring ett hundratal skyttar,' däribland några gäster från Ramsjö skytteförening, ' . Skjutningen gäller främst å- SKÖRDERAPPORTERNA för året ha varierat beroende "på regnmillimetrarnas ' antal, vilka dock överallt varit i underkant. I 'Tönnersjö lär inte den sam- manlagda . nederbörden sedan vårsådden nått upp till 100 mm. — en bekant tror enl, egen vat- ätarstatistik på c:a 80. På rets : individuella — kret: skap i fältskytte. och här gäller det om Laholms enda represen- tant, :veteranen" och skytteordfö- randen Nils Nilsson skall kun- na hålla fyra anstormande Knä- redsbör stången. Det mötet kom- mer att bjuda mycken spänning och '. blir nervpåfrestande. :. Be- träffande - skjutvarning se an- nons, :« . vn sättbygden har skörderesultatet blivit ganska gott — i varje fall blev kvalitén god. Man har, talat om 27 säckar vete på tunnland — och det är ju vackert. På Krontorp' och Stora Böslid har man bärgat rekordskördar. Här finnes ju också den allra bästa och .mest välkultiverade jord. En. annan sak, värd att notera, Framåt. lahölmare i i Trönninge: står. bakom aktuell byggnation är att på dåligt dränerade jor- dar har marksyran kommit till sin rätt — det har blivit num- merettskördar både" ifråga ' om kvantitet och kvalitet, ”Bergsur” mark och sidlänta mader gav i skogsbygden på sina håll ena- stående . gräsväxt — en lant- brukare -som är ägare till. dyl mark påstod i somras att han bärgat sitt livs bästa höskörd — han hade t. o. m. hö till avsalu. Potatis och sockerbetor synes ha gett gott utbyte — båda är sol- skensväxter. Kålrötter är däre- mot dåliga överlag. Men tork- sommaren 1959 (som varat i 5 månader) har visat att väta till övermått är långt farligare och Birgit Nilsson gäs på Lyric "Som alla LT-Jäsare vet i den stora nordamerikanska staden Chicago — så många ' "till och med, att vi vid något tillfälle använt benämningen ”sydhalländska kolonin i Chicago", vs KM ön ; va Just i dagarnz har it från sin " gamle vän och trogne medarbe- tare Martin Bengtson i. Chicago — : Motorväg - år 1960? Det' har” "4alats ' och . skrivits, mycket om motorvägen genom 7 södra Halland och man. hoppas att snart få-skriva att bygget kommit igång, Men än har man . inte hunnit så långt trots att vägen : enligt de ursprungliga planerna skulle ' ha ' påbörjats redan på hösten 1958, Det har dels varit besvärligheter med : (Forts, å nästa sid). | |lyssna - spelar > > Opera of Chicago” finns det flera sydhallänningar fått mottaga ett brev med en del trevliga underrättelser, Till des”. sa skall vi återkomma inom någ- ra dagar, För dagen nöjer vi oss med att meddela, att sydhallän- till landsmaninna, operasångerskan Birgit : Nilsson, född ' i ' Västra Karup och med många vänner i våra. bygder. Fru Nilsson gäs- Chicago, som den 12 oktober in-. ledde" sin, sjätte säsong, "Den framgångsrika . sångerskan blir höstens: enda representant för scen, medan man på Metropoli-' tan, där fru Nilsson kommer att sjunga de flesta rollerna, kan ningarna där borta just nu kant". en välsjungande tar " nämligen .Lyric. Opera oft-' det - svenska namnet på denna|” lyssna till flera Kända svenskar. : (Forts. å nästa sid). [ I a Ska du äta oss ur huset, kattrackare?, "I”Kanans land”. "Iskördat upptill 27—30.000 kg, : I sockerbetor på tunnland. Från- "Iregnsamlare; 'På Gotland med knappast är " att "befara. ett torkår. Tack vare gödsling "och rationell. drift." Sign, har förut |. relaterat året, 1868 — då blev torkan hungersnöd. 1794 var ett annat år då de uttorkade hal- ländska fälten irite ens gav ut-' sädet tillbaka. Landshövding var då 5: J. W. Cedercrantz, jämväl ägare till Stjärnarp -— och man kan då' också säga eldsberga- bygden.” Han höll syn på flera hemman på Eldsberga : slättbygd och då visade det sig att medan utsädet kunde. betecknas som 1, så var"skörden av råg 1,4, korn 0,3, havre och blandsäd. 0,5 och! rågblandsäd 0,7. Det var inte ro- ligt att vara bonde den" gången. TRÖNNINGE har i alla tider gett goda skördar skulle man kunna . tro. : På — 1700-talet -|var dehna eldsbergadel den enda socknen i Halland som inte bara "hade spannmål för eget behov, utan ; också till avsalu. Sedan gammalt har det också fått heta sett 'dessa toppresultat brukar det hålla sig på .20—25.000 i " | genomsnitt. Här, liksom f. ö.' på slätten synes betan hävda sig väl både ifråga om volym, vikt . loch sockerhalt denna höst. Blas- ten visar visserligen en gulaktig färgton och ger nog mindre i foder men roten har klart sig bra: Miraklet förklaras väl också så att betblasten' är utmärkta sin nederbördsknapphet och varma kalkjord,' odlas ju med H (Forts. å nästa sid).: SKL: 15 Sammankömst i Förs < verklig missväxt och” katastrof kyrkoherde Henrik predikar vid h san i Östra Karups. kyrka, på : söndagen. — . ju 4 Markaryd. c centrum för. stort . område Här har rån | h "Markaryd (LT). a Lokaliseringsutredningen . för Kronobergs - län : som just nu ' "kanske är en av de' frågor som” | mest debatteras inom länet blev föremål för ett närmare gkärs " skådande av länsarbetsdirektör [Martin Colliander, Växjö vid ett ' informationsmöte ' som ' var anordnat av ABF i Markaryd. Tyvärr var publiken fåtalig men de som kommit fick inte någon anledning att ångra besöket. Länsarbetsdirektören, som nu gjorde sitt första offentliga fram trädande, i länet, hälsades väls av A. Adolfsson. : För. Markaryds vidkommande, omtalade hr Col- liander, kommer den utvidgade köpingen att bli centrum för en B-region söm omsluter förutom den vidgade köpingen ävén. hela Traryds köping, Skånes Fager- hult och Vittsjö kommuner i Kristianstads län, Efter föredra= get visades ljusbilder och däref- ter höll instruktör Henry Gren, ” Älmhult, ett anförande om stu- dieversamheten varvid han sär- skilt poängterade en kurs ”Kro= noberg i Centrum” som behand- lar just lokaliseringsutredningen såväl regionalt som lokalt. [j EEE Folket vid Krokån i i Knäreds socken och dess avkomlingar vid | Mississippi NIE . TT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.