Hd Ä snabbt; Statens kursprogram .re- VYfveryFerY vävtr frrer " LAHOLMS TIDNING. .- 0 ÄH YYFtYYYTTTTF ter OYT YTTYYYYYTYYYTYTYTTYTYYSYTYTETTY YTV YYTYYTYTTYTYTYTTYN TATT 2 . Redaktör: Sven B. fån or MARKARYDS: BYGDEN | > Laholms Tidnings Tokalredaktton: Markaryd, Villagatan - Jönsson. Tel 1015 q "POPLINSKJORTA i olik; ' HERRSKJORTA. i char "SLIPSAR i utsökta färger "PYJAMAS, Melkas garanti: i Tel 10026 NL FARS. DAG- on | med nyttovaror' till Populärpriser. ” CARDIGAN, SPORTTRÖJOR, a färger kr. 11:50. cc > "meuse-nylon,; vit eller « till" ett reklampris av” endast 23 kr, ST a, säljes och mönster, . strumpor. Vackra väbsydda HANDSKAR från kr." = Allt i stor sortering. Carl Larssons Eftr. | | MARKARYD. UNDERKLÄDER, | ;Tel.> 10026. Na Libo Everform är .skjortan . som alla frågar efter. Den kokfasta, vridfasta och otro- . ligt lättstrukna kragen un- :' ”derlättar husmors arbete och ökar skjortans livslängd. . "Köp den i kvalitet ”Raket” — en utsökt, holländsk poplin "" SANFOR. - : Tack vare det extra ' H : stödskiktet har Libo Ever-: . form-krage: - , tunnare, elegantare ”snibb- ;/ Hnje, oa eta " slätare yta, mera spänst, "inga snibbstöd. Dawe JE HEnnEKIDERING-k KONTEKLION MARKARYD Tel: 101 10: böst. 10102 ennen Laholms' hantvérksförening , höll ” möte . på . tisdagen: under "ordförandeskap av skräddaremäs- , tare Karl Filip Hägerström, ' gom > också I ett "anförande efter för- handlingarna" orienterade 1 kort- ”nét om vilka: ”könsekvenser (och . Arritationer)- den- beslutade 'till- läggspensionen och den Väntade omsättaingsskatten kan: få förl". , hantverksföreningens medlemmar Da informerade föredraget följ- j des av några debattinlägg. : Förhandlingarna " överstökades nå,. och Hallands hantverksdist- rikts styrelse manade till god - uppålutning, til distriktets halv- årsmöte och 60-årsjubileum. i Jag kommer aldrig mer att ge mej ut på svamputflykt. med "Allncigonadagen i Hinneryds - kyrka” ” » firades traditionellt med ”hög- mässa vid ljus på aftonen och - med en "minnesstund över de un-, der året avlidna. En ganska stor menighet. hade. infunnit sig, De bortgångnas anhöriga var. sär- skilt inbjudna. . ;: Högmässan var fulständig och förrättades av kyrkoherden: Idor | Arlid, Ljungby, som Höll skrifte- kar över Hebreerbrevet :- 12:1 "Alltså, då vi nu hava omkring oss en så stor hop av vittnen, må ock vi lägga av allt som är oss till hinder, och särskilt synden, som så hårt omsnärjer' oss, och med uthållighet löpa framåt i den tävlingskamp som är oss fö- relaga”. Efter . trosbekännelsen sjöng. kyrkokören under ledning av kantor Signe: Eriksson: ”Men när 'tempelsången ' stiger” av Goudimel. Kyrkoherde Arlid pre- dikade över dagens text med äm- net ”Guds heliga här på jorden". .-] Efter predikan bringades de bort- gångna i erinran i ett tal och de- ras . narhn "lästes. I koret .var tvenne bord med 15 ljus tända — lika många som de händangång- nas antal —. och vita” blommor prydde .koret.. Kyrkokören sjöng efter ':minnessftunden ”Vilken-. är den stora skaran?” av Mozart. Kollekt. upptogs till Svenska. Ekumeniska Nämnden "och den- samma inbringade" 146 kronor. Till " sist följde 'nattvardsgång. Som poastludium spelade kantor Eriksson ”I himmelen, i himme- len”. av J. GS Walther. Prisutdelning i Traryd. se Vid MEF:s samkväm på Turist- hotellet i Traryd förrättades. pris- utdelning till vinnarna i IC:s: och MHF:s familjeraliy. Priserna hade delvis skänkts av de båda organi- sationerna samt i övrigt av ortens af 16 nya dl in= röstades och åt fru'Ingeborg Me- lin, Markaryd, uppdrogs att. un- dersöka intresset för att bilda'en damklubb i avdelningen, '. Segrare i tävlingen blev Gösta Svensson, Strömsnäsbruk, 120 po- äng, 2) Jan Rahm, Strömsnäsbruk 117, 3) Sven Svensson, Bergshult, Markaryd 116, 4) Ove Danielsson; Strömsnäsbruk - 111, 5) Lennart Melin, Markaryd 110. DET VAR MYCKET vanligt förr i tidén' att svenska” ungdo- mar tog anställning i Danmark och Tyskland. Men deras lott var allt annat. än. avundsvärd. La- holms Nya Tidning skrev på hör sten 1834: ”Arbetet, som af dem erfc rdras är ojerförligt stränga- re än hvad som kräfves i Sveri- ge; och lönen ringa. Unga; ar- betsföra drängar från Sverige få i Mecklenbur; g för sommaren 89 kr. för vintern” ej ens hälften. I Danmark bjuda bönderna en mjölkpiga för vintern 25 till 30 blott .20,. högst 25 kr.; och mån- gen stackare som ej har respen- gar "hem, får gå för bara maten, Vid danska sockerfabrikekrna hafva en mängd svenska pigor varit anställda; arbetet vid dem är :så ansträngande, att detär :| omöjligt att få danska arbetare dertill, och dessa etablissement äro så uteslutande "byggda på svensk arbetskraft, att de måste nedläggas samma dag denna icke mera är att tillgå. På alla större landtegendomar; såväl i Dan- mark som i norra "Tyskland har man svenska mjölkpigor, i först- |” nämnda land nästan alls inga andra; en piga skall dagligen två gånger mjölka minst 20, oftast 24 -mycket stora kor och dess- utom deltaga i allt i gårdsmeje- riet . förefallande” gröfre 'arbete. Härför. får hon visserligen + all- mänhet. : lika-, hög lön som en dräng eller från 80 till 100 kro- nor om "året, men hennes över- skott blir ringa eller: intet; ty non' skall hålla sig själv med tvätt, .. linnevaror" och 'skodon, som lär vida" dyrare i Danmark och "Tyskland; än i Svetige. — Att upplysa och varna synes ej tjena till. något: Det enda som. man tyckes kunna. göra, vore” att för de samvetslösa värvarna stadga strängt ansvar och ford- ra 'deponerande af en viss sum- ma som säkerhet för att de gif- na löftena - uppfyllas.” "ELDSVÅDA- i” Trulstorp: "I början på dec. 1884 nedbrann en gård tillhörig lantbrukaren Jöns i Petter Svenssön, «Trulstorp. Tid-. ningen skriver: : »Elden började I. vid 10-tiden på aftonen i' ett” ut” hus, hvarifrån den spred sig till manbyggnaden '" och > vidare till ladugården samt en derinvid va” rande uthuslänga, : hvilka totalt nedbrunno.- Hästar och kor samt en del,lösöre lyckades man 'räd- da, men deremot innebrunno' 9 st, får, 4 svinkreatur och ett större antal fjäderfä. Husen vo- ro försäkrade för. 8,000 kr. och lösöret för 3,500 kr. Sorgligt nog tror: man att elden uppkommit genom mordbr and”, ? Id : - t kr. men en 'dräng' eller ryktare |. tidsenligt Fabrikör Hugo Sellbjer, Axhult, >1L AHOLM F AR . visade en film från en resa i Ita- ) lien. varpå samkväm vidtog... trädgårdsmästeri." ”Med sin : tid N - ” - lärer den" nyligen” till, Laholm södra Halland för 75 år. sen EN s Plock: ur: gammal laholmstidning' hunnit ordna ett tidsenligt växt. hus samt redan är i tillfälle att erbjuda allmänheten blomman de växter och. gröna blad vid förefallande behov.> För .r många har den nu avhjälpta bristen va- rit understundom rätt besvärlig och lärer det blifva en' stor lätt- nad för ungersvennen, som vill |g; uppvakta sitt hjärtas dam med en bukett samt dessutom för al- la andra som under Vinterns dag någon gång vilja njuta af Flo- ras alster, "utan att behöfva vän- då sig. till Halmstad. »” 2 UNDER röbriken ”Prisfall” läser vi: ”Tomten nr 81 1'2 med tillhörande omkring 23 tunnland stadsjordar, .. hvilken - för några år sedan inköptes av Sver Pet- ter Jakobsson (nu i. Amerika) för 9,000 kr infopades sistlidne måndag på exekutiv auktion af stadsfiska] N. Hansson” för 4,000 I: kr.” Sd : ”GUBBÉN NS 5 Frummerin, en: af vårt. samhälles forne bor” gare, "råkade i dag ut. för "det missödet att å gatan afbryfa; sitt ; ben.” Den gamle .manhen skulle i all välmening fasthålla en häst åt ett mjölkbud, hvar- under hästen blef skrämd, med påföljd att gubben föll, och må- ste forslas till sjukhusét, de? han nu vårdas; Poa ? ”VÄR > "DOMSAGA "har nu äntligen erhållit : ordinarie dö- mare: i det'att konungen ut- nämnt 'advokatfiskalen i hofrät- ten över Skåne och Blekinge, Otto Fredrik: Kiellman ' till" hä- radshöfding för Halmstads, Höks och" Tönnersjö härad.” 2 ADET- HADE "varit mäntals- skrivning i Laholm 1884. Apro- på denna skrev tidningen: ”Hög ålder lärer enligt en inlemnad mantalsförteckning, :- ett | frun- timmer här i staden hafva upp- nått," då. hon ' enligt densamma skulle 'vara född 1445. Om detta märkvärdiga förhållande ' blifvit styrkt genom: kyrkobok" känna vi ej; men då personen ännu fö- refaller " att torde; om det förtgår's Som hittills våra, efterkommande” kunna få se "en ny» upplaga a av bibelns Methusalern.”, ” DE S K. undantagen var ofta" sorgliga historie, och orsak till många tvister. :En tidning 'skrev att ”de utgöra skuggsidor af för- hållandena ' på. Sveriges :lands- bygd, skuggsidor ' hvilka förtje- na -”att bliva föremål för våra lagstiftares ” uppmärksamhet, så mycket mera som uppfattningen rörande undantagsgifvarens för- hållande till underhållstagaren ofta "är fullkomligt hednisk. I | inflyttade trädgård: ästaren 'N. .-Nyberg. vara," hvilken. redan ANNONSERA 4 LT! vara medelålder: Så fordomtima gingo de gamle och orkeslöse sjelfmant ur tiden, och säkert :' gifves : det mången un- dant ifvare i våra dagar, som lifligt beklagar att denna gamla & ”goda” sed ej längre är rådan- de, En" sorglig erfarenhet har ock lärt oss att der slutet | på undantagets tunga för länge lå- ter vänta på sig,' påskyndas stundom det samma med” tjen- liga medel. Häradsrätternas pro- tokoll lemna blott allt för mån- ga och sorgliga bevis på detta upprörande och hemska sakför- hållande, och huru många offer för snikenheten och den slem- ma "vinningen, som” jordats utan att "lagens hämmande arm nått "jmördaren, derpå gör. man bäst att icke tänka. Men äfven om kärlekslöshet ej "gått så långt, att den 'öfverskridit brottets gräns, visar den ofta' mycket fu- la sidor och: följande fakta. må derpå tjena som hevis” , skriver signaturen:' ”Jag brukade för några år sedan jemte mitt säll- skap vid rapphönsjakten inloge- ra mig hos åboen' P. S. i 1. Vi träffligt, vårt 'värdfolk, en me- delålders bonde och 'hans unga vackra maka, voro "högst vänli- ga och älskvärda mot oss, och far,'en kry och liflig gubbe; ro- liga historier. i "hvilka: Bellman vanligen - spelade ” hufvudroHen. Gubben var så. pigg o. nyter man gärna kan vara vid hans: ålder. Jag: skaftade gubben . högt och förlät honom gärna att han då och då dubblerade sina tokrolig= |" heter. I år voro, vi åter på ort och ställe. Vi välkomnades af alla utom af gubben Sven, och jag frågade genast: —" Hvar är gamle far? — Han har gått den väg, vi alla ska vandra, svarade bonden i en ton som skulle före- ställa salvelsefull. .— Hvad för slag, är gamle Sven död? — Ja, Charmeuse- nylonskjortor av hög kvalité 3 bom, ”Du- I pontnylon”, » randig på ; vit botten samt enfärgad vit och råga ngn 195 Mm NONIEKONS JORTOR . 14:75 vita; storlek 38-44 I Dito, kulört” MEREEEESTS 4: 25 > SPORTSKJORTOR 3: | "ARBETSSKJORTOR 4 - rutiga « o. enfärgade kr: 8:75 z > SLIPSAR on enfärg, o, mönstrade fr. 50 Se Tel 11005 kat i fe tyske läkaren Theodor Binder visar här upp ett pla I Don med det sjukhus som för närvarande håller, på Röja uppföras nr niska. djungeln. "Dr: Binder hoppas + på hans. initiativ i den, parken jungeln.. Dongar. ST ORDER & tet den 14 jan- I:huset”, som Binder oll kalla det, skall invigas . t tetssjulhuseg 6 inträffar, på: Albert Schweitzers 85-årsdag. Binder | hoppas kunna has sin store föregångare vid sin sida den dagen. tion möt sprit vå EC betsplatserna hade. nämnden överläggningar I med 7 | personalorganisafionerna staden och mån, kom då överens om vissa regler som skulle följas om. sprit- "Knappt t tredje edelen hö gskoleelever -- från landsbygden STOCKHOLM (PRK) 2.07 "Det är alltjämt mycket "svårare för, ungdom från landsbygden än för deras jämnåriga i städerna att komma till åtnjutande .av utbild- ning vid universitet, högskolor och därmed jämförliga högre 'utbild- ningsanstalter. Av de under läsåret 1956/57 vid 'de nämnda lärdoms- anstalterna nyinskrivna. 5.951: stu- eller . mindre. än tredjedelen, från landsbygden. Detta framgår. av en statistik 5 över högre ' studier läsåret "1956/57 som statistiska centralbyrån samman- ställt — den är f ö den första av de till varje år planerade berättel- serna inom denna statistikgren. Av de anförda siffrorna - framgår även att icke 'endast "avlägsen. bosätt- ningsort.. utan även föräldrarnas” ekonomiska ställning alltjämt" spe= lar en icke oväsentlig roll när det gäller ' att skaffa den nybakade studenten fortsatt utbildning. Av de läsåret 1956/57 inskrivna stu- denternas fäder var. sålunda 22,1 " RRITERAR tebargs ”gtad vill införa 8 k. our vu sina arbetsplatser ' för att hastigt kunna konstate-. ra om viss alkoholpåverkan i i "tjänsten föreligger. "> Det är löne- och tjänstenämn- den som inlett underhandlingar med ” berörda organisationer 'i det deli- - kata ' ärendet. . Bakgrunden till[lig SR ” nämndens aktion är, säger kansli- prod M : chefen Arne Magnusson, '”att det platay er ” uppstått en del problem på "det här) handlas på missbruk i tjänsten arbetstagare är skyldig att. under- kasta sig blodprov, y Säger hr. Mag- nusson — men den här metoden med alcotest är enklare. . Nämndens aktion för alcotest har väckt stor, uppmärksamhet - inom personalorganisationerna.: Man ,tye- ker inte att metoden är vidare trev- och frågar sig om. rattfyllerin kall tillämpas på ”arbets- i”, Saken kommer att be- tt "möte i slutet av må- . En | procent 'kademiker 14.9 procent kad. första halvåret noterades ett över- denterna var således endast 1.807 Minskad dansk | turistinkomst 1958 : KÖPENHAMN (TT--RB) Danmarks valutaöverskott på tu- rismen är mindre än 1-fjol. Under: skott i'resevaluta på 34.2 miljoner ' kr mot 55.8 miljoner sammma tid i fjol Svenskarna lade: ned 59 'mil- joner kr, amerikanerna' 54, ' väst" tyskarna 45 och Norge 19,7 mil-, joner," Själva har:danskarna an-'. vänt drygt 21 miljoner kr. på N Svefige—resor och 10.4 miljoner på > resor i Norge,” u - Under "1959 års första sex - nader. passerades de Danska gräns- stationerna av 947.672 motorfordon , 'varav 788.639 personbilar. Huvud-" parten av/dessä var tyska, näm- : ligen 414.941 st, därnäst kom 225.642 : danska och 108.362 svenska. bilar. Toppsiffrorna för passageraranta- let noterades vid den södra land» . gränsen och i Helsingör med res- pektive 572.316 ' och 122.898 för per- sonbilarnas vidkommande, ur | kategorier eller att uppgifter om , deras: yrkestillhörighet , saknas. Av . uppgifterha framgår tydligt att det 7 - finns full statistisk" täckning för på- NH ståendet att socialgrupp I är över- repr d och söcialgrupp JIIS högre tjä än (utom ker) eller utövare av fria yrken, 14.3 procent arbetare, 12,4 procent handlande,'. handelsresande och hantverksmästare 9.3 lägre tjänste- män, 9,2 godsägare och lantbru- kare (utom lantarbetare, soma hän- förs till gategorin ”arbetare”), 7,9 underrepresenterad vid våra högre : läroanstalter. , Endast 6 av de 24 läneh kan upp- visa - ett större antal högskolestu- denter från landsbygden "än från städerna, men för dessa län (Kro- nobergs, - Kristianstads, Kopparbergs ' och Norr- procent direktörer, d: ter och grosshandlare, ' 5,0. procent ' folk- skollärare, "samt 16 procent offi- cerare. För övrika fäder till nyin- skrivna gäller att de an- området”, Ungefär; sarötidigt Ymed | naden. med Carl-Teodor, —— Vad gjörde! har då?, i Hån plockade svamp! ua k änta "att 1.O och SAF för ett par år-se- Ole dick ston. därom. vän! dan inledde sin gemensamma ak-l sig livlig diskus: Nos : . 1 ” ARMAMA, rn tingen har ett yrke som icke kan hänföras till någon av ovanstående bottens) gäller att stadsbefolknin- gen relativt sett är mycket liten. Av 440 högskolestuderande - från Hallands län kom 172 från lands- bygden. Motsvarande siffror var för Älvsborgs län 852 och 33 och våra hundar hade det för-]' på: qvällarna”. berättade gamle- |” + kv per st. För smågrisar klass 3 avdrag med 13: — han lå "sej - hvila" i vårast. — paren spionliga, som "danska kriminalpolisen Avslöjade i tillo har a jäpb ke mer snart att ställas inför domstol, Hit r altal väckts mot de sju medlemmar a a : iv. ligan, so är pestänkta för spioneri ”till förmån — för främmande . mal och som suttit häktade sedan den 3 juni, Spionaffä- pen är först och främst knuten till Stevns-fortet på Själ ands östkust. Uppgifter har förts ti Östtyskland samt ö ö- . ycrämnats till det östeuropeiska lands agent, som var upp> he et till Spioneriet, Fem av de sju misstänkta åtalas on- s spioncrip i straffl straffet kan bli ända up 6 SÖNeen, dör ä p fr 16 : Köpenhamn i dag- : års fingolse. : Avräkningsnotering i öre per kg för veckan 1/11 7/11 1959, Priserna gälla net? to, slaktad vikt, inklusive vär- det ' av. hudar och skinn samt > övrig avslakt. ; oa : Klass Ro Eviga Stut Ung- Tjur fäd- Mel- Späd- tjur "stor kalv kalv kalv får Lam pr. 5 -540 525.510 445. - 885 590 595 435 600 de 490 435 — 845 560 410 555. 25 470 "425 > 785. 530 525 365 490 295 440 415-735 490 330 430 rr on, 680 2470 rs Föl 1 "620 450 des a 20 495" 270, 370 "280 PR ss 570 425 : 535 ' 400 455 220 835 nr 385 | 35 För ulliga. får. och Jarmnskinn betalas ett "tilläge 5 20 öre per "kg kättvikt, Fettavdrag: : Doeorlotor for MN 30 - Hästar 20 30 50 nast 60 " Får 110 150 180 ldre tjurar -. 30 > Lamm 50 60 10. BB = mellanfeta. C = feta D = överteta), — | Obs! Statlig slaktitjursavgift avd; H För sförboskap vägande 200 kg eller däröver vårages med: st 20: — kr 2 150 ken mindre. än 200 kg men minst S | Vägande min in 10; = . "För häst, unghäst och föl ör 20:- a iw. alv vägande" 30 kg och. di SN 8 — , » kalv mindre än 30 kg ön ln » Svin vägande 30 kg och öva tinkl. sugg . 3 25 u. ,Tjurar över 400 kg avräknas såsom' större tjur. ”Fivkalonotering: (| (för förmedling): Låglandskalvar kr 375 pr kg 100. + > vande vikt: og kr 3 50 pr kg kevando 1: Fläsk: > Pris: a sa vt " Viktgrupp | Kl ep Lu 1 Hj 2 El 3 suggor) Klass Dra 35-49,5 kg , 1380 20 355 | ! 7 03 50—54,5 ». + "0 405: : 380 360 ' 2 1205 55—59,5 » 420 405: 380: 360 N 13 2855 60--67,5 » 11.430” 415 390 360 me | 68—72,5 > ,,' > ..420 > 405 385 1360 -.' Fargaltar: 270 73--79,5 5 415 : 400 , 380 355 +. Halvgaltar: : 80—389,5 ” 405 395 380 355 < Noteringen gäller för fläsk 20 kg o. över. 395 | 385 av svin, suggor och galtar 380 355 | "utan ister. ld:. 7/11.—20/11 195 Falkenbi rei Tel, 53 'SMAGRISNOTERING ' os - ve För veckan 1/11—7/11..1959 et - 20 kg:s pr kr 3 20 pr kg lovande vikt, varje kg utöver 20 kg kr 2 Lev, vikt Kg Öre pr kg; fKr [er 234070 0 sinav vik "vikt ke öre pr ko Kr pr at o > 328 20 15:50 2: 2 TB 2. 80: 50 s Priserna avse premicgrisar" klass I I fritt föreningens lastningsplats, + För smågrisar klass 2 ticke hälsokontröllerade) avdrag 'med 2:50 . kr per st, de mörka och bittra känslor som dessa upplysningar framkallade, ty han inföll genast: — Men han kom skickelit (hyggligt) i ioren. Hvad fattades honom? — De ska jag inte, kunna si, men de satti maven (magen) på'n, å han va och kyrkogård besiktigas- Kyrkogård. besiktigas. : kåsen 'å-fråvreen i långa tider tess han äntligen gick i joren, — Hvad hade Ni för en doktor? — Doktor! Hva sablarna skulle en mä doktor, te en så gammal man, Han va öfver 60 år, å så hade han ongantag. — Jag ville knappast trö mina öron. I flere ; | månader hade de 'obarmhertiga menniskorna låtit offret för de-]— ras snikenhet: plågas och pinas, utan att kröka ett finger till lin- .| drandet af den gamle faderns | och 'svärfaderns qval. — Bonden måtte "ha läst på mitt 'ansigte Vi hade. bået (bjudit) åttatie ' personer ' te» begrafningsgllet. Alla" va nöjda å belåtna innan di gick, Vi ska alla den vägen vandra, å når en ä gammal å u- sel å: bara' ligger annat folk te tunga så har man inte möed att lefva för. Presten fick en tia å klockaren en hel femriksdaler. ' Jag hade ingen befogenhet att: störa hans tillfredsställelse med sitt barbariska handlings- sätt, men ”högqvarteret” flytta- des genast följande dag till” ett annat ställe.” : Visitation. oto d. FREDAGENS dstjäi Gustaf Skummeslövs kyrka. (Forts. fr. sid. 1) : LÖRD. DEN 7 NOV. « KL: 8.20—10.10 Besök i pasto- ratets skolor. KL. 10.30 Skol- och barnguds- tjänst i Ö. Karups kyrka. KL 13.45 Skummeslövs kyrka KL 15 Ö./Karups kyrka och är förlagd. till Adolfs-högtid KL 16.15. Sammankomst med församlingarnas kyrkoråd i prästgården! = vv occ : SÖND. DEN 8 NOV. KL 10 Invigping av bårhus å i ö. Karups kyrkogård. KL 10.30 Sammanlyst högmäs- sa i Ö- Karups kyrka med pre- dikan av past. loci Visitations- tal och visitationstämma av H. H. Biskopen. ' PEYYTTvTTT. FEVYSYTYN go
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.