et RA XY Pa vyverrYYYFYrYYYTYYYFEYY TTT EF VETEN yviyrererreveYyrTrovvYYPY EE FY YT VY n MåSNMRNAAAAeeS | LJ | - . - . | | : | Å | ” : | oe -—' KAHOLMS TIDNING . — va är - > ” ; . 3 an FT : i = SS - S - . . . 2 ”1/ ff NE tal 2 ÖN en me ww IT = | Märkligaste bilden i fotohistörten 29r. "för Elisabeth Söderström "> Alla räknar med oms: > [sweet I — Två skand ibland den” 1 i dä ? op : rNas |: É öderströ j å skvällen en ly-'. oa son Tr 3 skan Elisabeth Söderström gjorde på fredagskyfäler - yn | Sldomokosleas IB På + oc. Vår NA 3 (eihet vallen - sande debut vid Metropol Hitan-operan ÅN Både Kim Borg, i oo g lösning på : tion. Vår höga överhet vrider | onde, debut, Vi Motoplianopen EN - satens ekonomiska bekymmer dardänder oc sk t. "den finske barytonen, och sopranen” Elisabeth Söders rö a | | | E obe : . . . i i till "ledaren kan vi inte. upp: har ännu inte' varit uppe till an vi inte uppskat- i ing. Alltså har” . ta, men vi kan inte ller TS mindre. gått igenom. 'skattå den; eftersom tidningen ÅA äknar dock med en fy-' har möjlighet att fem gånger |. srocentig .. omsättningsskatt. . till i denna veckan tala illa om, É a nyår, och man har säkert — oss, HD-veckonytt,. högerorga= nledning att så göra. Dä net i' Halmstad, skäller också finns det också anledning för” på omsättningsskatten och re- DEN 4 . fick stormande bifall från publiken:” er ” ö ö ästad Å ck oo Ti förklarade : att, de + Fru: Söderström gästade som York Times a 5 " boköat för något, år sedan La: liva nykomlingarna på Metropo= mola - där. hon gav konsert i litan utgör" ett absolut vinnan? 0. » hö + ” s NH . i ödrs 5 'Musiksällskaps de par: ' et ? Spåra Hallands ” ' "— Elizabeth, Söderström, en Im : län. Norra Hallands Veckoblad heter säger regeringen, Nn . « Varbergs > tidning: bjuder samrna ”' nyheter ' tre dagar: ili " heter; säger "samma 'xegering. "Verkligen. en; genial regéring de partier som är motståndare ” till skatten, att försöka, få en. ändring på de värsta oform- ligheterna i"regeringens oms- förslag. EN AV DE STÖRSTA orätt- ' det tryckta. + visorna ' drabbar e ordet eller rättare :sagt några av de former under vilket det "tryckta ordet distribueras till allmänheten. Vid tidigare till- fällen, då allmän omsättnings-', - skatt uttagits i vårt land har tidningar, böcker och tidskrif- ter varit urnidantagna. Man har änsett att. spridande av åsikter, nyheter och litteratur inte bor-. de beskattas. : Att 'exempelvis den kolorerade veckopressen som ju i allmänhet är rena för” säljningsgeschäft-” inte "heller beskattats har” berott: på,' att "det varit omöjligt att drå' klara gränslinjer, «3. oo Ce DEN: : NU.;. SITTANDE re- geringen anser sig dock i mot- sats till tidigare regeringar kapabel att, dra sådana gräns- linjer. Man, har löst den gor- diska å sätt, Tidningar, som utkommer tre dagar i 'veckan" och mera; har ett innehåll som” inte” bör skattebeläggas,' medan , två och endagarstidningar beskattas. vi har. Se bara på vårt :eget och Nordhalland kommer ned nyheter från - norra Halland två 'dagar 'i' veckan, en syför- eningsauktion i Lindome, ett hästför kringssammanträde i Valda. ": Beskattningsbara : ny veckan" fast ”åuktionen "denna gång hålls 1 Träsl v och häst- ny- - ELLER ' TAG de-pobhtiska ledarna, Centerpartistiska La- knuten +. på . ett enkelt: - geringens politik, ' visserligen | bara en gång i veckan, men - denna gång motiverar tydligen enligt regeringen en straff- skatt på HD-Veckonytt; som Laholms Tidning 'slipper ifrån. Statskyrkans tidskrift Vår - Kyrka skattebeläggs, medan, » ”pingstvännernas Dagen ' slipper undan, . SLU-Bladet blir be- > skattat, : medan Ung 'Höger, som är inbakad i medlemsav- ; giften. slipper undan.» en ' -Exemplen -skulle'- "kunna ”mångfaldigas, men” ide ovan : nämnda -räcker mer än väl för. att ställa regeringens skatte- politik modell —59 i dess rät- ta belysning. Sc Lantmannens' Gud "(Från "engelskan av Linnéa et Norold). 7: En stor 'och lärd fritänkare mötte en gång en lantmån som var på väg till kyrkan; Fritän- karen frågade mannen: — Vart skall du. gå? lantmannen. .'; < ov P:— Vad skall du göra dä gade fritänkaren vidare. : '.— Tillbedja Gud, blev svaret. "Äter fortsatte den lärde man- vi Jag ber er tala om för mig huruvida "er Gud är sen stor el- ler, én liten Gud?" "7" on '— Han är båda "delarna herre, svarade mannen; : . Fritänkaren: Hur kan han vara bådå "delarna? Föoery 10 "Fritänkaren +. ; förklarade ätt | detta enkla svar av lantmannen glörde "mer "verkan på: hans 1. alla 3 de "böcker: sinne... än S han läst och som. lärda doktorer holms Tidning, 6-dagadrs, klan" — Till kyrkan, herrn, svarade |. 7 hade skrivit om detta ämne, + : Jä vara rätt Månens , baksida RR 2: Astronauternas bukt.” 'skijs 100 km långa krater. pA ratrar” och berg. Siffrorna markerar de namn den dr ry mest > ädande kratrarna, bergskedjorna. och slätterna 3 ; Astro tera bildar fortsättning på det från jorden' synliga Södra havet. 4. Tsjolkov=. ; . Krater Lomonosov. 6. Joliot-Curies krater. olik den vi ser från I I etia är de "som Luik II å si ånen. Det är den första bild i k II tog den 10 oktober på sin färd runt månen, t der . ga år Fä Il baksida. Den märkligaste bilden i fotokonstens historie är ett faktum, oo "Månens b a jorden, betydligt mer monoton med långt färre ; bildade rysi 3 H : bestämt för , Drömmens hav. ska på andra sidan, 1. Moskvahavet, 7. Bergskedjar Sovjet, 8. ; VN ign.. beundrar i barndoms! ' i förra, seklet som” kunde unga i slutet av skämtatoch:leende” gå genom li- vet ”trot$) ätl” en stor del levde. under. knapphetens kalla: stjärna. De--odladé sin teg! utan” statliga ingripandé-Vare sig grödan blev förstörd .av. regn. eller: torka; och nutrinner, ami; borde» Hans i rdom 'var' ej :stor; | Han ".visste "lida och: leva" som en; man; som upprätt stod' ock brottades med” ödet; Eller "som äröyerksadjunkt. Moberg uttryc” Män som format.våra soctala idéer 7 Hence: Spencer blev en av den sociala "vetenskapens produk- . tivaste författare, Han fick också les va ett långt liv, hela 83 år, och he- la tiden var det filosofiska studier, som "sysselsatte honom, Han . bil- dade aldrig familj, och "invaliditet begränsade hans - rörelseförmåga, Hans största verk är Syntetic Philo- sophy i tio band, där: hans evolu- tonstanke får sin närmare utform ' hing, I ett stort arbete om Prin- , ciples of Sociology utformade han tin socialfilosofi, Hans etiska idéer Mäter oss I Principles of Ethes, Spencers tänkande står På sam- ma materialistiska grundval som Comtes, Han är — för att använda Comtes term — bösitivist, vilket be- tyder att han avvisar varje förkla- ringsgrund till fenomen i tillvaron, som inte tolkar dessa företeelser utifrån begrepp sådana som mate- tia, rörelse och kraft. Liksom Com- te vill han ur vetenskapligt tän- kande ”utmönstra alla teologiska och metafysiska element, Filoso- fien, anser han, kan inte Sysselsät- ta sig' med det Ovetbara '(Unk- howble) dit han räknar både reli- gion och metafysik, Hans stånd- Punkt är också här närmast Com- staterna on ngstanken hos Av M elvin "Bergman : varken kan kas”, s KE 2 I likhet med Comte antog Spen- cer, att samhället ursprungligen var av militaristisk typ men att det. genom utvecklingens egna krafter skulle förvandlas till en fredlig in- dustriell statsbildning. Hans .sam- hä!lssyn "domineras av "teorin, 'att samhället kan liknassvid en bio- logisk . organism. Varje samhäl- le, anser han, har ett produceran- de, ett produktfördelande och ett reglerande system,- alldeles som kroppen har "organ för -näringsbe- redning, cirkulation samt fvs'sk och psykisk kontroll. Samhällets pro- ducerande organ är industrierna, kommunikationerna sköter "pro- duktfördelningen, .. sr Det kan tygkas som om .eh sås dan, uppfattning borde. leda. fram till någon form av statssocialism, men så är nte fallet. Han tror att en stat i sitt indistriella stadium skall kunna ge nästan obegränsad frihet åt sina medborgare, Det li- berala ”låt-gå-systemet” vill han tillämpa på alla områden. Han ville avskaffa statskyrkan och motsatte sig varje form av Organiserad reli- gion, Han förkastade också statli- te, Han menar att alla företeel r kan tolkas utifrån mekaniska och biologiska orsakslagar. Spencer me- Dar, att också samhällsutvecklin- gen ”erbjuder en nära nog full- ständig parallell till den biologis- ka utvecklingsprocessen” (Aspelin) "Spencer lämnar”, skriver en av Rans levnadstecknare, ket på de flesta av att social utveckling Mekanisk verkan av krafter, såda- ha som materia och energi, vilken sina läsare, ”[norm. Alldeles + "det intryc- | kanske fått, sin största betydelse, är ett slags: ga välfär ingar. Allt hjälp- arbete skulle springa ur mänsklig hjälpsamhet. Staten skullé, inte be- fatta sig med skolning och uppfost- ran, Undervisning och fostran var en uppgift för hemmen, inte för staten, : Inom etiken har Spencers idéer Han strävade oavlåtligt för att fin- na en vetenskaplig grundval för moralen. Han var inte, såsom Com- te, beredd att övertaga kristen- Spencer göra friheten till Jedande Mill hävdade han, att varje män- niska skulle äga full frihet inom alla områden, så vitt han inte gen- om sitt handlande skadade en 'an- nan människa, Utan tvekan kom han inte minst här att utöva ett be- tande på engelsk opinion. Han blev en av dess främsta Språkrör. . Spencers frihetsförkunnelse läm= påskyndas eller molver- fö domsetik, Också inom etiken ville F mer, varje, form 'av. aggres: vitet, både. från den enskildes och statens. sida." Krig" kallade” han; ”masskannibalism”, och ingen har > kanske ivrigare än han talat för in= terhationellt avspänning och fred, Intet ” högre , nationellt "eller. in. . ternationellt liv; kunde uppstå och äga bestånd utan krigets avskaffar= de. Och kriget kan inte. avskaffar" innan industrialismen skapat jäm." vikt o likställighet mellan alla folk , och raser. Detta är, som synes, ett niycket avlägset mål -Men. det ett mål -vi oavlåtligen måste str: va- mot, ”Det finns redan, ”säger - Spencer", ett mindre antal männi= skor, som ser fram mot den tid, då samhället” efter. många förändrin= gar skall. motsvara mänsklighetens innersta .dröm,; Och samtidigt och på grund härav uppstår en allt all=. männare omfattad önskan att be. främja denna utveckling. -Hädan= efter , kommer ”. de: ädlaste viljor= nas högsta ambition att Vara att: ha del i denna utgestaltning av' en . Ny mänsklighet”, . on Spencers betydelse ligger i hans... frihetspatos, som mäktigt påverka. de opinionen, inte minst i Amerika,” Ingen har kanske heller mäktat att Popularisera samhällsstudiet i den ” engelsktalande världen som han, Spencer bör kunna anses ha en be= tydande andel i skapandet av det intresse för" sogiologien, som 'gjort amerikanarnas forskningsarbete på detta område ledande i världen. Exportavoiften > på smör. 60 öre STOCKHOLM (Tf) = 0 Vid export av smör skall enligt g här tysta och trogna, vars bragd var möda och svett i grå'och tunga timmar "vid Plog och spade och spett." Den bygd, där".de" levde höstens nattliga ”stjé som lyså över mitt'hus, ni m ) m min, hembygd: oc dova sus, ni. minna om milsvida myfår och åarnas svar- ta sel; om. gläntor där hjortro- nen ' mogna : och | tjädrarna slog sina spel. Men nu åter till/min i | barndoms. folk 'om: vilket Karl- restelsens nd, fick "jag. styrka vid +tan- «Som. ni. vårdat. och älskat. ert ärvda pund. gör, mig. nöjd och glad med vad ödet gav. +; En. norsk . författare skriver Om | rfäderna: Jeg höjakter den hånd ;som holder om 'öks "spade, «fom spett og hammer. og knipe- tang ...— : som löfter ”verktöjet höjt i luften mens munnen nyn- ner. en. liten sang. : I + en nu "till min” barn oms folks ättlingar . vid "Missis- "År .1887' var "det år. som slog rekord med 50,800 personer vad utvandringen. till Amerika: be- träffar; "och 'den var ju en ren naturlig. hödvändighet : på den tiden, ty gårdarna var uppdelade så de kunde icke' delas vidare. Barnkullarna var i allmänhet på "]10 å 12 barn, "5 0 .”De unga längta bort till fjär- ran länder för dem är hemmet kvavt och tiden lång. De 'gamla längta åter till de stränder, där deras " barndomstid förflöt "en gång? sa Ta » För några veckor sedan fick jag besök av en min .”sockna- bo” Hugo. Svensson född i Ass- rabygget, Knäred, men som se- dan en del år tillbaka är bosatt och har sitt (arbete i Varberg. Denne man har en hel del: ku- siner' i USA som han brevledes har stått i livlig” förbindelse med under flera år. Så på för- Sommaren blev hans förvåning stor när han en dag kom hem till middag, och hans fru visade honom ett brev från en av ku- sinerna i: Saint Louis "att han och hans fru inbjöds på 'en gra- tisresa till' Amerika för att under en månads tid hälsa på och gäs- beslut av jordbr från tisdagen erläggas en utförselavgift - med 60 öre pr kg. Ett av nämnder” utfärdat bevis att avgiften erlagts skall uppvisas för tullen innan ut- försel får ske. en : Annonsera har ingen plats för löslighet, Han ta k "na. - Anbudet antogs |med glädje och "Start, var” de båda makarna” på väg till det land som de aldrig tänkt sig skola få se. Varför de' nu efter herakomsten -köm och hälsade På mig var därför att de” hade hälsningar till mig från ett par goda vänner i Omaha och Chi- cago. Denne Svensson var stor- belåten. med sin' (vid: De" hör till de vid Krökån i Knäreds.socken det "vänliga mottagande han fått. Det. var också en person som var värdig sin gratisresa ty, ian re- ste” med. öppna 'ögön och, öron och 'kunde på ett intressant;och spännande 'sätt berätta vad han hört" och: sett,. ..' Fåsdt La NN Heder 'åt sådana kusiner som icke 'slitit 'släktskapsbandet med fosterlandet, i; men /. säger, Hugo det skall vara huvudsakligen så- dana 'svenskar;: som "äro föåda i Sverige; många av dem är redo att instämma med Edvard :An- dersson, :..Veka, :: Skummieslöv: Med ' förhoppning jag hitkom från ländet i nord, här med tälia knivar. guldet man skar”, men fastän " jag . trampar Amerikas jord, > är hjärtat - i hembygden kvar”. Det är något: helt' annat med 'den generation som är föd- da-av. svenska föräldrar i' USA och. gått i skola: där.” Ävenså omtalade Hugo. S. att "de svens- kar. som" utvandrade . i 20-års- ör. cirka 60 år sedan och i Sverige 'sedan, tror idke >'hurudana "framsteg "som här gjorts sedan” dess. . Sålunda hade . er 'min kusin, inbjudit en del äldre: svenskar -för 'att från Jmig höra hur vi har det ;' Sve- rige nu, men då jag omtalade att vi hade ungefär alla. de mo. derna . saker som amerikanarna har, då steg en 80-årig gumma upp och >gick' sin väg, sägande sig inte vilja höra på den sven- ske ”lögnhalsen”; En av H. S. kusiner hade ” berättat "att en svensk 'gumma hade på gamla dar rest. till sin dotter i Chica- go; så blev hon en däg skickad ner i "charkuteriaffären för att köpa grisfötter men hennes: en- gelska, förstod icke biträdet, då formade, hon : handen som - en grisfot .och så sa hon nöff, nött. ÄÅ, sa biträdet ni vill köpa gris- fötter; då sa gumman: men i all sin. da, kän hon tala svenska, å så står jag här och talar engel- skans ess a sh - Ytterligare.” en lustighet var Svensson ute för nämligen : då han en däg på en järnvägssta- tion i Chicago skulle lösa bill jett till' Minneapolis och” begär- de en tiekets (biljett) dit, så stod det en bakom honom i kön som på bred sydhalländska" frå gade honom: Värifrån i Sverige är du? När han så svarade Knä- red presenterade "den frågande sig som född i Veinge. or D å jag. häromdagen läste om att Kaj Munk en 'gång sagt att de flesta män som betytt nå- gonting för Danmark de har i sin barndom 'vaktat fåren på Jyllands, hedar; så kom jag att tänka på en av mina goda vän- |: ner i USA som i sin barndom Tesa och över vaktade fåren på Knäreds ljung- !. "> (Forts. å nästa sid). N : till. stor del av skandinaver, Å en= lonin i New York var repres terad liksom diplomatkåren och New ' York-sociteten, Bland de ”-I mest prominenta gästerna märk- tes ' generalsekreteraren Dag Hammarskjöld, . ne : » Elizabeth Söderströms roll som Susanna fick en enhälligt strå- lande kritik i New: York-tidnin- garna på lördagen. Hennes och Kim Borgs debut, förklarade many' gjordes inte lättare av att de "parats :med sådana stjärnor som Lisa Della Casa och Cesare Publiken i New York bestod attraktiv sopran från Sverige, fångar en helt som Susanna? törsta delen av finländska ko- Hennes röst har färg, styrka, s pb K omfång och -briljans. Hennes tolkning 'av' Mozart, visar hen-'> nes 'stora musikalitet. ” En död älg Soc med” helt. avskjuten "ryggrad ' har hittats I Torared på det s k komministerbostället ca 20.m' från den plats där jakträttsinne- - H havaren eller hans sällskap un- der den lovliga jakttiden fält en äljtjur, «= 205 - Inga tecken k tyder på att djuret varit vid liv Stepi. : pN Howard ” Taubman i New 1 sedan det: fallit omkull. Polisut- redning pågår. Hur fritid Av sekreterare Fr hundra år sedan innebar li= vet för flertalet människor mest arbete och sömn. Något tred- je — fritid — fanns knappast i an- nan mening än att söndagarna var lediga. I någon mån kan vi förstå . den tidens problem, om vi erinrar oss att när Motala Verkstad”på 1840-talet — förkortade arbetstiden per dag från 16 till 12 timmar 'an- brytande, Det fåtal människor, som hade vad vi numera kallar för fri- tid, ville: inte tro :påståendet att till följd av arbetstiden. - : - En "normal - arbetsvecka - om ”blott”. 70 timmar blev -först :om- kring 1860 vanlig i svenskt afbets- inom industrin : kommit ned till sågs detta mycket djärvt och. ban-' Motala .:Verkstads - produktion. steg 4 denna” förkortning av liv. Vid sekelskiftét 1900 hade man Per Holmberg + normalt 60-timmars art jämförelse med förhållandena inom bl.a jordbruket och handeln... Se- "kelskiftets"arbetstider gällde i stort "sett fram till dess att 1919 års lag om arbetstidens begränsning träd- som då ansågs mycket gynnsarit i > de i kraft, Denna lag berörde från början dock enbart industrin, med undantag för de minsta företagen. Ännu 1925 hade blott hälften av 1, ge. Men i huvudsak kan drivkraf= terna bakom denna" utveckling säs gas -vara fyra: förbättrad teknik i produktionsapparaten, » "höjd bild= ” ingsvivå ho: ; landets anställda "en arb om 48 timmar eller mindre; Genom lagstiftning och kollek- tvavtal utsträcktes sedan 48-tim- marslagen "till allt fler grupper i samhället. De anställda inom han- deln och inom sjukhusen” fick denna ' arbetstid 1939, inom hotell och restauranger 1944, inom jorå- bruket 1945 och inom sjöfarten 1948." Även på andra vägar nåddes minskning i” arbetstiderna och. en ökad fritid. Genom lagstiftning 1938 blev 14 dagars semester var mans rättighet och 1951 blev de 14 da- garna förlängda till 21. Därutöver bör nämnas att vi fått ytterligare en .del helgdagar, bl a första maj, mera är arbetsfria för stora grup- per. Dö Ne " 45-timmarsveckan ”på gång” Den allra senaste "åtgärden för utökning av svenska folkets fritid 'är övergången till 45-W.mmars arbetsvecka under åren 1958—1960, Egentligen är det en aning miss- visande att i detta sammanhang tala om ”45-timmarsveckan”, ef- tersom för omkring hälften av lan- dets anställda 48-timmarsveckan bibehållits under årets mörka del och att många -helgdagsaftnar nu- | liga arbetande; s - oförsvagad - vilja- till "risktagande hos företagarna och aldrig upphös 7 rande ' missnöje" hos ide ”.anställda,; ' Missnöjet :" gällde. inte minst den - eller obefintliga "fritiden, . Fördöl- jas bör inte heller: det faktum, att kunnat förkortas utan något offer” > | för” produktionen ' enbart 'av den” ledni: "att en någorlund ut-, vilad "arbetare". presterar. mer per arbetstimme än en lång arbets- sme a av tid uttröttad arbetare. 2 "Många här ingen öl | ””fritidssysselsättning. SS tid numera börjar få rimliga inbö, - des proportioner för den: enskilde människan får man emellertid ut= över. ett .arbetstidsproblem också" att fritidsproblem; Vi skall inte in billa oss att fritidsproblemen sak | nas för nutidens " människa. E sociologisk + undersökning ' för tre av de /tillfrågade männen. och ; ka. stor: andel av de tillfrågade -., egentlig fritidssysselsättning, ; Och då var ändå fritiden kortare än va den nu är. Att övriga. 57 procent. ; I önerrå hade: fritid. gar "främst som utbyte mot lediga 7 dagar, sv fer oo : År 1960 skall emellertid der : för året genomsnittliga veckoarbetsti- den allmänt vara nere i högst 45 timmar, - - pro Enklaste sättet att sammanfatta det senast förflutna århundradets utveckling av våra arbetstider och vår fritid är kanske att "jämföra årsarbetstiden 1860. med årsarbets- tiden 1960 för en heltidssysselsatt Person, För 100 år sedan var den- na årsarbetstid ca 3.500 timmar, nu 'är den ca 2000 timmar... Inalles 1.500 timmar, eller. lika mycket som drygt 2 av årets 12 månader, 'har "genom den dagliga arbetsti- dens förkortning och genom till- ikomsten av semestrar 'm m förts iöver från arbetstid till fritid, Man kan fråga sig om orsakerna till denna högst betydande utveck. "ling "av arbetstid och fritid. Vad ligger bakom? Och, varför har vi Det var ju DU 3Om tänkte skaffa säkerhetsbälte — Bra tänkt — söt det ocksål” NIE A- y i anslutning; till” hemmet, tomten och sommarnöjet hjälper inte upp saken. Efter en lång och mödosam utveckling mot; nuvarande fritids. + Ao eller - skottskador . tvistligt svar. är: hog' omöjligt, att ' år sedan visade att hela 43 procent" ' - kvinnorna inte kunde; uppge någon ..,., långa arbetstiden” och den korta ' - till - betydande del- arbetstiderna ” befrämjande fritids eo : - Den. åberopade uUndersökningei liksom" de Sparundersöknin; vårt Konjunkturinstitut gjort, visar måhända på en lösni av de akt fritiden. Man kan konstatera att för åtminstone sådana" personer, ,. som inte är företagare, sparandet. hu=- vudsakligen. har att göra med eget hem; villa, sommarnöje och sport= Stuga, Antingen görs här sparandet | direkt för dessa ändamål eller ock. så sker sparandet" för att förse hemmen / med - åtråvärda och äns vändbara inventarier — bilar, tv= Pppafater, mäskiner Mm m, Ett. tyg. ' ligt samband mellan Sparande och "| förnuftigt 'änvändande av fritiden kan spåras, Skall vi knäcka d; fritidsproblem och skall vi. finna : sakliga motiv för framtida utöknin- kan 'vi inte kom= uella problemen kring » =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.