"= där ” Själva jublloct firades under någ- » Process ur vilken Gösta Berlings veryyvYr vrevevytfeyeT v vevevvv vert rytv YvYrrv , errirevivfrrFvY? = LT DÉN 6 NOVEMBER 1959 LT =. "Samhällsnytt ig åttioåring - - för 80 år sedan bildades, alkoholmissbruk ' har åter ökat ” Ungd äristörre äckni den första nykterhetsl land. Det” var godtemplarlogen Klippan nr 1 i Göteborg. Av den lilla plantan, som då sattes i nyk. terhetsrörelsens örtagård, har nu + blivit ett stort träd med många grenar. Efter en kraftig tillväxt. under .-en tid då dryckessederna var långt mer brutala och ned- brytande än i våra dagar och då ” den sociala omvårdnaden om al- koholens : offer, . både de -direkt och indirekt drabbade, var nä- ra nog obefintlig, uppstod se- dan en viss stagnation. Dels fick nykterhetsrörelsen ökad konkur- . rens från fackligt, politiskt, ideellt ,- och fysiskt fostrande folkrörel- ser, dels bidrog det s k bratt- systemet till att göra spriten svå- åtkomligare, Samtidigt började vårt Social-Sverige växa fram så sakta, De ekonomiska kriserna reducerades, eller rättare sagt följderna av dessa kriser mildra- , des för den enskilde medborgaren, Jevnadsstandarden steg och till- ” varon blev mer människovärdig ln tidigare för det stora flertalet medborgare, s Många medborgare ansåg då att . nykterhetsrörelsen 1 viss mån spe- Jat ut sin roll som en hävstång för ökad folknykterhet. Rörel- sens nitiska förkämpar förtrötta- "des emellertid inte. De försökte ständigt blåsa nytt liv I tynande” loger och genom energiskt arbete i ungdomsleden hålla kungstan- ken om helnykterhet levande, Där entusiastiska. ledare fanns och ' --de gamla stämtrupperna, som upplevt spritmissbrukets ' verkliga. förnedring fanns kvar, där » arbetade , nykterhetsrörel-' sen vidare om än efter delvis nya metoder. Där denna person-' liga drivkraft saknades dog rörel- acn tvindöden, "i. os Men det kom en vändpunkt i denna utveckling, Detta: skedde då brattsystemet "slopades och aprilen åter blev frl, Visserligen i vårt.” " . tet, Dess,styrka ligger i att den '-, med riter, som kanske avskräckte " än på 20-, 20- och 40-talen åter på väg mot ökat alkoholmissbruk . och kvinnorna har i större ut- sträckning än någonsin tidigare i modern tid hemfallit åt alkohol- bruket, för att inte säga miss- bruket, Nykterhetsrörelsen har åter en stor och" betydelsefull Nykter bak rätten - finns” en hel del personer som fortfarande anser att ett brott mot trafiknykterhetsbestämmelsen endast - begåtts när en olycka in- träffat. Direktören i MHF, Rune Andréasson, hävdar klart och kon- cist att denna uppfattning strider mot andra av trafikens säkerhets- Doc Isen = Trafiksäkerheten uppgift att fylla i hället, Dess- bättre ser det också ut som om "rörelsen skulle ha lyckats få nytt "grepp om människorna. Sedan "ärsskiftet 1958—1959 har grund-' ; Iogerna fått 6.000 nya medlemmar och ungdomslogerna 2.000. Det ha- de kanske varit ännu mer gläd- jande för framtiden om pro- : portionerna varit omvända. Men "denna utveckling säger oss dock, att nykterhetsrörelsen inte spelat ut sin roll och att den behövsäven "i dagens och morgondagens sven- ska samhälle, oa Nyvkterheterörelsen har ' även , tagit nya former i våra dagar. Härvidlag är det främst Länk- .rörelsen som kommer i blickfäl- gått direkt ut för att ta hand om alkoholens verkliga offer, män- niskor som redan kommit långt på glid mot katastrofens brant: Den traditionella nykterhetsrö- relsen är mera av förebyggande och upplysande karaktär, Dess- "utom omgavs den åtminstone förr " många från ett närmande. Länk- rörelsen har gått ut på”gator och | vägar och inbjudit de svåra syn- darna till sina sammankomster. Många misslyckanden har väl in- träffat, men det finns också btrå- "lande exempel på vad gott kam- ratskap och goda föredömen kan betyda för alkoholens offer, - » Men låt oss inte fastna I for- "mer, stela eller mer rörliga såda- + na, -Nykterhetsrörelsen har, sedan den startade 1 vårt land för 80 "år sedan," uträttat ett välsignelse- bringande arbete, Den har skyd- dat. s och. åter tusental har den totala alkoholk i nen minskat genom kraftiga pris" höjningar på spriten och dryckes= ' ' « seden har skiftat form från atark« . apriten till viner och andra lättare sorter, Men spritens verkliga karga bea "tt mänsklig och>samhällelig: åde klig och>samhäl deverkningar har blivit större, De avåra ' fallen: har ; accentuerats, TFamiljetragedierna orsakade av medbörgare, unga och gamla, män och kvintor, från att hamna i al- koholträsket, Den har. också. räd< » dat många "ur" detta, träsk. Den ” gärningen är värd' ett. ärligt tack synpunki kräver alltid en säkerhetsmarginal, t. ex. två system av bromsar, trots att det ofta är tillräckligt med ett. Hr Andréasson har tagit till orda i en nyutkommen bok, ALKOHOL OCH TRAFIK, (Natur och Kultur, 6:25, inb. $;25) där han samman- sfällt ” den” senaste tidens forsk ningsresultat såväl inom som utom vårt land"rörande trafik- och alko- holfrågan. Statistiska uppgifter i åskådliga tabeller. gör bokens in- nehåll ; lättillgängligt för . läsaren, och bidrar verkningsfullt till att inskärpa den tes boken vill hävda: absolut "nykterhet i trafiken! Ut- förligt” "redogöres för alkoholens verkningssätt, "hur . man fastställer alkoholpåverkan och det ringa | värde; man: kan tillskriva de s. k. tillnyktringsmedlen. Med tanke på bokens swärdefulla innehåll är pri- set fullt berättigat, men med tanke på 'den spridning 'man önskar bo- ken skulle nog ett lägre pris bättre tjänat "det" to os . Fred Knäreds Biograf ger i morgon lördag kl 8 svenska storfilmen ”Laila”. En nyinspel- ning i färg med Erika Remberg, Edvin'”:: Adolphson och . Birger Malmsten. Filmen är barntillåten. a a "gg Li . Jarl ädgård nu i iordningställts .för vintern. Blomsterprakten ' är slut; rabat-- teria"uppgrävda; rosorna 'kring- . [grävda 'och' delvis 'vintertäckta! at anoebad ana träter >> Jäbileer med efterskörd Fl årets stora författarjubi- loum "var 100-årsminnet av Solma Lagorlörs födelse, firat mod al don pompa och ståt, aom en sådan , tilldragelso' krävde. ra hektiska dagar, men: den värmländska , sagoförtäljelesskan stod 1 contrum för Intresset mest hela året. Några av don stora för. fattarinnans verk släpptes ut I Nyutgåvor,. större och mindre low g | 'ades, Erland Lagerroth ägnade land- skap och natur I Gösta Berling och Nils Holgersson en inträng- anda studie, på vilken han dokto- rerade och Harry Martinsson skrov den ståtliga hyllningsdik- ten till jubllect, Dyningarna kring jubileet har fortsatt också I år, senast illustrerat av att en atudle kring tillkomsten av Gösta Berlings Saga 1 dagarna lagts fram på bokhandelsdiskarna, Det är Gunnar Ahlström, som med utnyttjandet av förut otryckt material kan lätta På förlåten och belysa omfattande skapelse- saga växte fram, Ämnet rör Sel- ma Lagerlöf lika mycket som verket och . den stimulerande framställningen ger en-lika tyd- lg och fängstande bild av den unga författarinnan som den bur en Initierads studie av problema- tiken kring .. hennes berömda förstlingsvérk. Ahlström har tidi- Fare Ingående sysslat med Selma Lagertörs författarskap. Redan 1942 skrov han OR uppmärksam- mad studie av Nils Halgersson, omtryckt I Aldus-serien På Bon- nlers förra året. . I början av sin litterära bana möttes Selma «Lagerlöf av både ringaktning, främst från Carl David af Wirséns sida, och super- Aativ beundran, för vitken Oscar Levertin gick i teten. Hennes konst föreföll för den förste, sammanfattar Ahlström, "pjoll- logti "a > od H en skruvad, händelserna ab- surda, stilon 'svulstig 'och hela för- fattarpersonligheten frånstötande med falska prefentioner och 'exal- terat' patos.” "Två delvis besläk- tade Brundsynpunkter, vilka båda har stöd I Selma Lagerlöfs egna uttalanden, har framförts av så- väl de avvisande som de positiva till hennes förstlingsroman. ”Den sagoförtäljerska och den "andra hennes roll son äterberättare av lokalhistoriska traditioner.” Ahl- ström menar att ingetdera syn- sättet Ber rättvisa åt storheten i hennes "konstnärskap. Tvärtom fördunklås den av överdrifterna 1 "vilken riktning de än "går. T.o.m, välmenande beundrare har "oavsiktligt blivit Selma Lager- löfs värsta fiender”, hävdar Ahl- ström, ”Det superlativa, andakts- fulla nonsens som hopat sig kring hennes gestalt har verkat i nega- tiv riktning och gett intryck av något oäkta och tantigt frånstö- tande." : ” Selma Lagerlöfs förhållande till sagan och sanningen behand- las På ett utomordentligt intresse väckande sätt av Ahlström. Lika- Så uppehåller han, sig utförligt vid den landskapsmässiga båk- grund, som hör kavaljersroma- nen till. ”Sanning i betydelsen exakt. återgivande av verklig- hetens: fakta var aldrig hennes sak, lika litet som en fotografisk Poträttering av dess Människor” skriver Ahlström. ”Hennes styr- ka åg I förmågan att dikta över sanningen, att konstnärtigt inten- sifiera dess innebörd, låta fanta- slen spela över dess händelser och Psykologiskt tolka dess män- niskodödan.” Därför är det ofrukt- bart att leta upp verklighets- förebilderna till de £estalter, som växer fram under Selma Lager- löfs . händer, Avståndet mellan förebild och diktgesta!t är hen- nes: skaparkraft och konstnär. rig och högtravande, Människo- skildringen Nara osann, psyko- skap. Gösta Berlings saga har ingalunda en lättöverskådlig til- i Vare ena gäller hennes «egenskap av i komsthistöria,' men” Gunnar Ahl- studie är-en förnämlig ci- alla. som vill göra den långa: skapelse-resan till; om inte Selma Lagerlöfs största så'1 alla fall den förstå och kanske mest roande”, roniah. ON I sö via H er. berömmelse än Gösta Ber- lings saga och: absolut större brevskörd gav Nils Holgersson Selma Lagerlöf! Stina Palmborg, välkänd. pedagog och författare till bl.a. Välsignade ungar, har gätt igenom den brevsamling på 4.000. originalbrev, som skolbarn världen runt skrivit om Nils Hol- gersson. Av dessa har hon "valt de mest spontana, som med korta kommentarer presenteras i en sällsamt roande bok. En samman- ställning.. av. . de flera hundra barnuppsatserna till Selma La- gerlöfs -80-årsdag finns också med. : Det är' riktigt rörande ätt ta del av alla de små rakt-på- sak-skrivna, När man till slut läser, vad.en Staffan från Öckerö skriver. har man 189 sidor verk- ligt trivsam läsning bakom sig och känner" man så till bara Nils Holgersson 'av Selma Lagerlöfs gestalter ger man nog Staffan rätt i hans slutbetyg åtminstone: "Boken var både spännande och ledsam ibland och några gånger tyckte jaz den var tröttsam. Men aldrig glömmer jag Selma Lagerlöf.” 1959 "nar "Stkså haft sitt stora författarjubileum - den 6 juli då hundrarårsdagen av Verner von Heidenstams födelse inföll. Til de större volymer av dikter, brev CcCh analyser av hans författar- skap, som, utkommit, har nu ock- så sälat, sig ett litet häfte inne- hållande det tal som Professor Ragnar "Josephson, årets Övra- lidspristagare, höll vid skaldens grav jubileumsdagen. Till det är bara att tacksamt instämma i att förlaget "funnit det angeläget att bevara detta tal då det trots .| fått träda tillbaka för den galak- Verner Heisenberg: Den nya fysiken och filosofin, .Na- N MH i Plockning, t. o. m. att man" ofri- | villigt får tur och Kultur. Kr. 18:50. Inb. 23:— : Författaren, professor Heisen- berg, är: chef för Max Planck- : institutet för atomfysik i Göt- tingen, Tyskland. Planck hette den forskare som år 1900 fram- Jade sin teori att strålningsener- gin består av individuella små- delar, s.k. kvanta. — varför den, kallas kvantteorin — och således : inte är kontinnerlig. Det är kvan- teorins utveckling man får följa i boken och man möter namn sådana som Einstein, Bohr, Bo- kens författare intar en framträ- dande roll i denna fascinerande utveckling. Naturligtsvis har det- ta påverkat andra vetenskaper inte "minst filosofin. Boken ger uttryck för människans . eviga fråga om sin bestämmelse, . om tillvarons innehåll och mål o.s.v. ov rea " P-O.N Människan utifrån och "inifrån. Världsbilden har genom tiderna undergått stora förändringar och därmed har värderingen 'av män- niskans roll som levande varelse på en planet i värdsrymden skif- tat avsevärt. En av vår tids mest berömda =<astronomer, 'Harlow Shapley, professor i astronomi vid Harvarduniversitetet har gett ut ett. populärvetenskapligt arbe- te på Natur och Kultur, Världs- rymden och vi (Kr, 13:50, inb. 20:--).. Den geocentriska världs- bilden fick vika för den heliocen- triska och denna i sin tur har nu tocentrizka världsbilden (galax= vintergata) ”Enligt den galakto- centriska . världsuppfattningen be- finner sig jorden och dess levan- de varelse i utkanten av en galax i ett av miljoner galaxer: Män- niskan har ' blivit. gränbo i. sin egen .vintergata samtidigt ' som paleontologin "och : geokemin av- slöjat henne som en senkommen och kanske högst tillfällig uppen- barelse i de kosmiska tidsåtdrar- nas evigheter”, Detta citat är ett litet smakprov" författarens p>- pulära framställningssätt. ' Han ger inblickar i en.rad vetenska- per. : Optimistiskt ser'han. fram mot den lyckliga värld som män- niskan själv skall kunna "skapa genom sitt förnuft... Boken är spännande att läsa' fast man nöd- gas sätta frågetecken för. dessa ljusa' framtidssyner. En' bok av annan, art är Hans Hofs :”Har människan en'siälv?” Natnr och Kultur: MKr är 'präst 1 Norrländ och bedriver ett. omfattande” själavårdsarbéte I de. tre. essayerna finns en be- stämd avsikt "att. åt. människan återerövra den -levande' helhet, som" är. hennes egendom (; .» Han angriper. människans pro: blem -inifrån ' och fastslår att.i människans : centrum . finns det som sätter henne i stånd att vara fäst vid det absoluta, att dyrka Gud.- Boken . är inte. precis 'lät- tillgänglig men man: känner . att den för en in i det centrala pro- blemet, man måse finna sig själv inom sig och den upptäckten kan i. avsevärd grad påverka ens världsbild. +. ve cs «oc P-ON | 215) - Författaren |. FÖR POJKAR OCH FLICKOR: NN " i! HISTORIA. Natur och Kultur, kart, 8:50. TA " Ella ' Wilcke: NINA OCH Mycket kan hända på en bär- ra hur ett par skum- ma typer gör "upp om" att stjäla en bil. Nina som 'råkar få lyssna till det, lyckas naturligtvis inte smyga. sig ljudlöst: bort "— deh ”förargliga torra grenen" och så knastrar det till i den tillfälliga tystnaden. Vad som händer se- dan och - hindrar" Nina från att tala om att'man tänker stjäla fars bil skall inte avslöjas. även om Ella Wilckes språk inte pre- cis flyter lätt och man ibland har | :: svårt att acceptera en del av bo- kens figurer, kanske biltjuven allra mest, är Nina. och biltjuven underhållande och bisvis. riktigt spännande: : En av dess förtjän- ster -är att:den vågar visa att godhet. och vänlighet är starkare än elalchet, - Nog måste. det vara trolldom. med i spelet, när nattlugnet i 18530-talets Wien plötsligt förbyts | i ett fruktansvärt oljud och natt- skjortsklädda: .wienare i säng- kamimarfönstren och mänga sena nattvandrare : skrämda bevittnar hur en kärra rullar fram över gatorna; utan” att några. Hästar drar den. Trollkarlen den gängen > Om bilar och biltj Phil Drackett: SPANNAN DE, ÖGONBLICK I BILISMENS BILTJUVEN,, Bonniers, 'inb. 6:50. nette Siegfried Marcus' och det var i nästan för-bilismisk tid... Många trollkarlar inom biltill- Laholm 10 h Skogab: Veinge "10 hgm kh Ljung, 11,15. se. ee ssk, + dn ä 'Tjärby 13 hgm komm: Nyqvist, verkning" och bilsport har sedan samtid. Om fartåk och folkbilar, uthållighetstävlingar och kall5lo- digt erövrade 'hastighetsrekord berättar Phil Drackett, som verk- ligen lyckats samla' 140 sidor spännande ögonblieok' i bilismens historia, = > ” SE . "Fred, ” UPPEOP! . s lHishults Rödakorskrets kommer i. år liksom tidigare om åren att anordna höstsoaré, Till vinster i tomboa och lotterier brukar kretsen kunna räkna med skänkta gåvor. Styrelsen v il där- för åter vädja till dem, som vill stödja föreningens . verksamhet, om .gåvor,. stora eNer små, som kan användas till vinster. Dessa mottagas tacksamt 1 Agardts af- fär, på Nya Gästgivaregården'e'- ler hos lärare Lennart Svensson. Då festen skall äga rum den få /gåvorna före den 17 dennes, Annons om soarén kommer sena- re att-införas i denna tidning. " s : Styrelsen. ; Nötskrikan planterar | ek skog - gehom att ”glömma” ollonhög + I år är det ekollonår och om det varit som förr i tiden hade man rog ”fått-se större eller mindre flockar lyft för att samla in. mera till vin-, terförråd.: I — Såvid -av "svin på lösdrift. i na. Det blev ett fett och. löst fläsk av ollon; billigt att-framställa. Numera |. "att svinen sås här års, Det är nötskrikan, som är" och flyger, i skytteltrafik mellan ekarna ioch. andra- platser, Den intressanta joch färggranna få- geln tycker : fortfarande. om, ollon och, har samma gamla, hamstrings- I höstefid -samlas nötskrikorna d [+ ekdungarna och -håller ett' väldigt |" oväsen 'om ollonen. Sedan nötskri- kan fått ett ollon i näbben flyger hon till. .skogs. och gömmer frukten under löv äch mossa för att ha den lagrad. och till hands under vin- terns hårda dagar.: Hon förefaller dock vara mycket glömsk av sig och glömmer tydligen bort de många gömställena. En teori är att hon tar märke på gömställena efter” mol- nen med påföljd, att hon blir grund- ligt lurad. på det märket! Ollonen får i regel ligga kvar på ”gömstället” i"marken, där de gror och ger upp- hov till en ekplanta. Denna egen> skap hos nötskrikan att samla, göm- ma och glömma ollon har gjort hen- dec) 1 RAVE Ränneslövs Bridgeklubb har slutspelat sin -”gåsatäv- ling”. De bästa resultaten: 1 Gunnar Jönsson—Gunnar Nilsson 1.230 "poäng, 2) Vega och Edvin Wivardszon 1.170, 3) Karl Nils- son—Sven ' Karlsson 1.168, '4) Stina och Anders Jönsson 1.125, 5) Hasse Nilsson—Sture Karls- son 1.120, 6-7) Greta och Allan Larsson och Sigurd Johansson-— Gösta Andersson vardera 1.067, 8) Martha och Gunnar Sandberg 1.082 och 9) Erik Gunnarsson— Ake: Waldemar Nilsson 1.026 po- äng. Medelpoäng: 1.026. - Eldsberga Eldsberga SLKF-avd, - s | har haft månadsmöte hos Gö- ta Johansson, de i Klasstorp. Det ha- nkommit en inbjudan från nersji SLKF-avdelning — tl familjefe: t den 7 nov. i Tönner- siö bygdegård. Värdinnor till nä- sta" möte blir Irén Abrahamsson och Clara Karlsson, Perstorp. sin korthet Fymmer så mycket av skaldens liv och diktning:” Olof Lindström Gunnar Ahlström: KRING GÖSTA BERLINGS SAÅ- GA. Natur och kultur, 18:50 inb. 23:50. Stina Palmborg: ' NILS HOLGERSSON FLYGER! ÖVER VÄRLDEN, Natur och kultur, 14:30, inb. 19:-. Ragnar Josephson: VID ne till en betydelsefull tör. Vi har många exempel härpå, t ex å det vackra och namnkunniga |- säteriet Äskakärr i Tostareds soc- ken, Västra Marks kommun, där rtötskrikan genom sin ollonsådd för- sett över åtta hektar med värde- full ekskog. I många . tallskogar kan vi få se ett ofta ganska tätt ekuppslag som åstadkommits gen- om nötskrikans ollonsådd I åtskil- liga fall får vi se dessa unga ek- telningar helt. nära tallstammar. Här har nötskrikan "tydligen. tagit trädet som ”märke” för gömstället. Men som det finns många träd i skogen 'så har den flygande ollon- ” samlaren ' (gömmaren) ” troligen glömt gömstället i ock med att den åtminstone |; strövande" och får'sj -fornfolk. "uppmärksammade", Enligt : gåmla', anteckningar : bereddes i ett :gott öl av :rostade ekollon och med sådan, dryckjom släckte. man törs- ten vid gästabud 'och' även vid and-' ra tillfällen. Eken jämte en'del and- ra fruktbäraride.;träd blev ormhul- dad. och skyddad, såsom ””bärande träd” på grund av. den ekonomiska | nytta man hade av den, ' - att fartygstrafiken alltjämt är den ledande på Nordatlanten? , . Även om lufttrafiken . med sina stora och mycket snabba plan tar in allt mera på sjöfarten, tar farty. gen. dock ' alltjämt största antalet Passagerare fram och tillbaka över Nordatlanten, Det är genom New orks hamn som den väldiga re- sandeströmmen går. Sålunda expe- dierades nyligen i New. York inte mindre än 9.500 ankommande Ppas- sagerare inom en tidrymd'av blott 5 timmar. HETDENSTAMS > GRAV, Natur och Kultur, 3:50, ' ee a Professor Wladimir Demikhov, den världsberöma . » den v sh "Som transplanterat hjärtan på hundar, har der i Moskva, De båda hundarna på' bilde: > På vänstra sidan, som fungerar bra vid AX . yske kirurgen, - t laboratorium . ti extra hjärta sidan om det rätta hjärtat. ses här i sit n har var sh nu i Mestocka 10 hgm komm Nyqvis dess både skrämt och tjusat sin Knäred lörd. den 7/11 missions- Hishult 9,15" ssk, 13,30 hgm Norra Össjö Ysby 9,30 hem" med Hasslöv 18,30 hgm biskop Joh. . 21 november vore vi tacksamma | Ekens: fräktér blev" redan. av vårt | t gm p Larsson, T den 10/11 18,30 missionskr. 1- lingssalen, , : . > no moaby 13,30 hgm 'p Larsson". e 11,15 ssk. : : j bi kl. gdtj biskop Joh. Sandegren 19. Koll. till missionen, sönd. 18 . hgm kpr Eriksson, et Gustafson, ". kola 10,30 gdtj kh. Gustafson.” : : Ränneslöv 13,30 hgim, Torsd. den 12 kl. :18,30 hustörhör i Eden- " berga. skola. oa ena nattvards- gång. Onsd. den 11 ki, 18 hus- förhör i kyrkan, N Sandegren från Indien, so Våxtorp 10,30 hgm' biskop Sande- gren från Indien.: - JÖstra Karup lörd. 7/11 kl. 10,30 ' skol- och barngdtj. HH." Bisko- ' pen Bo Giertz, 'Sönd. 10 invign. Fredagen den 8 november 1959 ” kb / , av nytt bårhus 4 Ö. Karups : kyrkogård. HH. Biskopen. Sam manlyst hgm för Ö. Karups och Skummeslövs församlingar i Ö. - - Karups kyrka kl:.10,30 med vi- sitationstal och visitationsstäm- "ma av HH, -Biskopen. Kyrkbus- " sar till söndagens högtid se, an-" 1 nons i onsdagsnumret av denna', I tidning. a : Skummeslöv fred. den 16 kl..'19 Gustaf Adolfs-gudstjänst med .Pred. av HH. Biskopen ' Bo Gertz, Koll, till Lutherhjälpen: för världens flyktingar..—— I öv- rigt se Östra Karup.v CC, se. Båstad 14 hgm, 10,30 samtal med : barn. 00 es : Hov 10 hgm med infogat samtal . med barn, . E'dsberga 13,30 hgm.' Därefter : nattvardsförhör, ssk. ' Stjärnarps skola ,16,30 | ssl,' kh ' ” Adahl. NA Tönnersjö 10 hgm,'11,15 'ssk kH Markaryds kyrka. Högmässa kl 11.km Magnusson." Sönda, la: i kyrkan/krl:10..0, : Hinneryd, . Söndagsskol; (Obs, tiden!) Högmäsra kl, (Obs, tiden!) kh B, 'Andersson. Därefter' serverar -Kyrkh, flick-" visar därefter "filmen'””Mänrnen : i. pojkstaden”. (fortsättning på filmen ”Han som tänkte med ; hjärtat”; soöm"visats. tidigare) Tisdag kl.'19 Kyrkl, fickvingen "4 skonfirmandsalen.:. Halmslöjd. - Torsdag kl, 14 symöte hos, fru .. ' Emma Pålsso vv Lahom. Salembk an RÄÖ) JÄndström; HAN 1, lingsmöte. Tors möte. Lindströ: Veinge ”Tabernakle Pojkklubben.' Sönd.: 9,30. S-sko- | ; la. 14 gdtj.' Lindström, Månd. 18. (Obs. ändrad tid) GK Onsd. ringen kaffe.i- Kyrkskolan "och , Språxkhuut;v van oc ha kh Adahl. 157 Y nn 20 ÖftehdliEt on Fred. 17.30 ' 17.30 / Flickklubben. 119,30 Of- ". fentl.-' möte: "Lindström. . Fred. 17,30 Pcikklubben. före AT Hishult Betania,: Tisd. 17,15 GR” 18.30 ,Ungda. klubben.' ligt möte. Lindström att Skogaby, Martinssons, Sönd. 9,30: söndagsskolå. .. : - ont Laholm Sion, Lördag 19 Bibel- «: klassen. Söndag 11 söndagssko- "Ta, 18: bön,..19 Offentl.: möte. P.. - Carlson, Sång av Isakson och sängarna; 'Torsdag 19,30 Gru MÖtesa Ken rgot öre Vallberga, : Mis: dag kl.:9,45. söndagsskola. - ' 0 Offent- Knäred, Kyrkhult; (Maacks). Tis- - dag 19.30 Offentligt möte: Laholm, Luth. Missionshuset. Fre- dag kl. 19 pred. av Ture Pers- > son, .. IA RA > NT Laholm,” Luth. Missionshuset. Söndag kl. 15' sångstund,” Tal av Carl Paulsson. (Se annons i dagens tidning)! - ge Hishults Missionshus,- Ungdoms- möte lördag kl. 19. os: a Våxtorps Missionshus lördag kl. 16 pred. av Thure Persson. Fladalt hos John Johansson sön- dag kl. 14 pred. av Thure Pers- sön, vs Es Betel Våxtorp. Fredag kl. 19,30 Missionär ' Leonard Sundqvist. från . Kongo. : Missionsoffer. Sång och musik! Söndag kl, 10 vr rn söndagsskola. kl. ..15 försam-: :< lingsmöte. HAN. sees os os ov Filadelfia, ' Örkelljunga. ” Lördag N kl. 19.30 Bibelstudium och bön. Söndag kl. 10 söndassskola kl. ' 19 väckelsemöte. Dasa och Axel Vigelsbo m. fl, "siken, - H < Ekeryd, Betania." Sönd. 1 > skola. Obs! ändrad Ha 11.30: gudstjänst. GQ. Börjesijö, HH Nattv. Månadsoffer och offer för inre miss. Tisd, 19.30 sång- - övn. Fred. 14 systramöte i Be-. .' tania.. Fru Jenny Bengtsson inbi. 17 juniormöte. - Knäred, Betel.' Sönd. 19 s.-skola, 1030 bibelklass. 19,30 offentl. möte, Olof Lindström och G. - "Börjesjö. ' Sång. . Månadsoffer och offer för inre miss. Torsd, 17,30 juniormöte.. I «stor , Trånget, Betania. :Offentligt. mö. ” te söndag kl. 15 av Ivar Karls- son. Sångarnas. . sov Men Markaryds .. Luth. . Missionshus.' Lördag 19.15 Ragnar. Wihlborg. "Söndag --10 : söndagsskola, IT, Linné Björkman, . sö i strängmu- >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.