wa ” - dr vr ” ” ptynN Er . - - KR s | es Lr a : S S Onsdagen den 11 november 1959 z - or oa ”.1 LAHOLMS TIDNING | pet AS og ee Laholms Tidning Smedjegatan, Labolm Redaktör och annonschef: 0 "öe öre JONSSON tionschef: a Redak OLOF ASS-PETERSSON ig? nyhets- och an- 5 aan för - Laholms stad och södra Halland, on Markaryd samt angrän= — RR " är ; ” on v ” . DET KNACKAR på Er dörr i kväll mellan kl. 17—19 00 , När Ni öppnar står det några ”Iyktgubbar” utanför. De Hödda Barnen I Laholm som skickat ut dem i vår höst- kampanj. : : s | — Hjälp "barnen att hjälpa andra barn! — J sande delar av rydvä Småland och nordväst Md - Skåne, ' lefoner: : Te Redaktionen <sr+-: 10300 " Expeditions an- nonskontoret .... 11241 Annonschef Stig Jons- sons bost, anknytn. ssöroreeerersersns 11341 Kamrer J. Janssops : bosta Annonspriser: Före text 37 öre pr mm. . Toxtsida 39 öre pr mm. Särsk. begärd placering do eersnener ti Hallands SLU-distrikt inbjuder nuvarande och” förutvårande "medlemmar, Cp och SLKF till JUBILEUMSSTÄMMA OCH SKÖRDEFEST i Stads- teatern, Falkenberg, söndagen den 29 nov, klL 14.00. ; sor historik, Högtidstal av förbundsordf. Olof Jonsson; Ur programmet: p derhållning, musik, prisu ER TA KL. 18.00 thesupé i Blå salen, Folkets Hus, med under- hållning och dans. Anmälan om deltagande i supån skall göras II kretsordf. eller kretsorg. senast den 25 nov. ' sa oe ens Distriktsstyrelsen. ” å textsida 41 öre pr mm, fr Önskas hyra, platssökand : 9. borttappat 32 öre mm. 2 Förlovnings-, lysnings-, vigsel- o. födelseannonser 7 kr, För hänvisning till 1:—, Annonser plac. . ej på första sidan. Prenumerationspris för 1959: Kvartal 11:—, mån. 4:—, VINGSLÄTT, Veinge DANS onsdagen den -11 nov. kl. 20—23. STIG WIKANDERS : ORKESTER. I Postgiro 1757 58. Lösnummer 25 öre. All uppvaktning på min födelsedag "undanbedes. Joakim Benglisson, MÖTE |. I morgon kväll ' kl. 19,30 i Ordenshuset, Laholm, Servering m, m, 4 Logen Hoppets Bild, 4 > Militär entré kr. 2:- 7 7 UNGDOMENS TRIVSELSTÄLLE Ne CTR afton dans ;: : et ckll 20--23.5 Sn ".. ' GUS EINERTZ POPULÄRA ORKESTER , ' | "med vokalist Tipsy: Eriksson. : =: >>, Buss avg. L:a Torg, Hstd, kl. 18.45. Tåg avg, till Hstd. kl. 23.50. ' AUKTION " Lördagen den 14 ds kl, 14 försäljes & Ränneslövs prästlö- neboställe till bortflyttning en byggnad .av tegel under plåttak, 9 Xx I meter. Kontant betalning. Villkoren — tillkännagivas vid auktionens början, - Ränneslöv den 10 nov. 1959, Bostillsstyrelsen, | - lar bjuogbergs Röredningsiroa Eb Biograferna. - VÄRME-, VATTEN- och SANITÄRA. MCA OLJEBRÄNNARES 0 no Sit fabrikat försäljes och monteras, av olika i Skogstag i Kåphult Skogsvårdsstyrelsen o. Skogs- « lgareförenlngen anordnar fre- dagen den 13 november 1959 skogsdag I Kåphult, Knäred. Samling kl. 10.00 vid Kåphult c:a 1500 m. in på Stubbhults- vägen, s missing, zink, KOPPA Tamini 0. blyskrot, k d RSKROT:: Fo Onsd. kl. 8 Bill. BO:s VALLBERGA-TELB87 ,JAZZGOSSEN. Sönd. FLYGMALAJEN. Torsd. kl. 8. Btill. JAZZGOSSEN. Extra: ' Djurgår- VÄXTORP TEL!09 "den Göteborgsk. Sönd. ÄTER FRAN HELVETET. "> > Torsd. kl. 8. Btil. Fridolf Rhudin HEMLIGA HISHULT - Tel.6 SVENSSON. Sönd. Enslingen i blåsväder. :; Fögerbulls Bio : '; HEMLIGA SVENSSON - Sönd. Klockan klämtar för Dig. -N Onsd. kl, 8. Barntillåten. Sångstunden i Laho'ms Lut--: - herska missionshus 2 senaste helgen upptog följan- de sånger: Jag vet ett namn, eft, DUF, Herren är min herde av A. L. Skoog, Kom igen (duett) av. Byström, Så älskade Gud av okänd "kompositör, : Min ; sång skall bli om Jesus av. Nyvall,| - Vad gränslös kärlek-av, El de Capua, Vem klappar-så sakta av | - O. Anfeldt, :Trösten, trösten av Ch. Palmer samt Jag har en vän (duett) av Schuler. Kollekten uppgick till 730:;kr. Körledare var David Svensson och prodi- kan hölls av Karl Paulsson. Ett 100-tal åhörare var samlade, och dagen avslutades med kaffesam- kväm, - .- oe VCSPARA I > "Laholms. > Sparbank . Ränta 414 procent och — | namnet Colorado (i spansk käggiga - guldgrävare, exotiska äventyrare och'rangliga" prärie- vagnar har i år blandat sig med” miljoner. välklädda turister i bilar av senaste årsmodellen i den klip- pigaste av alla Klippiga bergen-sta- ter —' Colorado, ”Hundraårsstaten” som den brukar kallas eftersom den " nådde rangen av delstat år 1876 just då hundraårsjubileet firades av den amerikanska unionens nationel- la självständighet, ägnar sig näm- ligen åt att hugfästa 1859 års guld- " Colorado-borna anser sig ha all- deles : särskild - anledning ' att . fira ”the rush to the Rockies” för hund- ra'år sedan. De' stora guldfyndig- heterna i Klippiga bergen ledde till att ett tidigare nästan helt, obefol- kat område på kort tid bebyggdes befolkades ' och så snmåni statsvärdighet under betydel- se "färgad röd”) «ec i> .i städer, byar och övergivna guldgrävarsamhällen över hela sta- ten har invånarna ordnat jubileums- evenemang och festligheter av skil- da slag för de c:a 5 miljoner 'tu- rister .som i år beräknas besöka uppnådde Colorade, : . - vd Till de mest uppskattade 'insla- gen. :i' festligheterna hör förstås Colorado firar 100-årsminnet "===. 7 av den stora gul TION SS os Guldgri aret Klippiga bergen på 1860-talet enligt samtida teckning. Denver, som snabbt blev Col : delar och elektronisk utrustning; största, . Befolkningen har tillväxt i snabb takt ' sedan guldrushens dagar och medan hela staten idag räknar drygt 1.6 miljoner invånare är nära hälften bosatt i och om- kring huvudstaden Denver," | > Och nu Iockar uranet Under. senare: år "har fabriksin= dustrin passerat jordbruket — som huvudsakligen” drivs genom konst- bevattning — som statens ledande näring, Många stora företag har se- dan andra världskriget sökt sig” till Coloradé, som kan erbjuda nära nog obegränsad tillgång på vatten- kraft och goda kommunikationer med andra delar av Förenta Sta- terna, ". Den' största expansionen har skett inom industrier som SySss- > Mi i är emellertid alltjämt en betydande faktor i sta= tens ekonomi, Guldet och silvret > hår spelat ut sin roll, men nu loc= kar uranet, En stor del av Förenta Staternas urantillgånar är koncen- mr trerade inom Colorados landamä=, . ren. En tredjedel av all koppar och allt fosfat som produceras i USA. kommer också från staten; ; Men det var guldet i bergen som först drog människorna till Colora=' do, Och statens fäder har alltså iår speciellt. velat hugfästa minnet av guldrushen,. Själva har de få till. ' fällen att glömma: dess betydelse, eftersom ' kupolen till regeringsbygg- naden i Denver lyser av den in- hemska metallen, närmare bestämt av 6.804 gram som tidigare styres= '" V män i Colorado fann att de: hade - ad lar med tillverkning av flygplans- råd att använda som förgyllning, + "+ ' ” : - ” iv : "Av Melvin. Bergixan Re > w x iv Avauste Comte är Portalgestalten Tarde, ”vad ;ärftlighetslagarna . i modernt socialt tänkande. Han | för = biologi ,. tyngdlagarna ” för . har i väldiga, världsf. d astr och lagarna för. pen-, syn= ca I En. skogsdag” « ''>]. klädda: 4" klassisk vilda. västern- " karnevalerna, där "deltagarna går ” mundering och över” huvud taget nordnas i Kåphult, "Knäred, bildäck, textilavfall, pappersavfall, kreatursben, tomglas och järnskrot "köpes till: högsta dagspris, " rs Vattentunnor. (vinfat), räls, rör, smidbari järn, järntråd till stängsel och' korgtillverkning, U-järn till stallinredning ; isskol Å dduksbi Eftor exkurston och redskaps- ete, kar, och nya h till salu. demonstratlon — serveras kaffe, EN / , - varpå följer "diskussion, film > hä ARONSSON: SKROTAFFÄR, sz - m.m H , | HALMS ” Moletv av ia Tel. Växel 18141. , Alla sk esserade = väl- 7 komna! ” . Önskas hyra ” se Kl Rum med kokvrå önskas hyra I Laholm eller dess :28:- Ett parti med mindre skönhetsfel 'skall bortvräkas till fantasipri- " r. Storl 75X190, 80X190 utan överdrag kr: 28:—, med överdrag kr. :15. Skummkuddar storl, 50X60 kr. T:85 pr st. Full returrätt. Par- i Skummadrasser kr. tiet är begränsat, Handelsfirman REKO, Borås' 2. närhet, Svar till "Sjukvårds= o, affärsbiträde", Laholm Tidning, "Laholm, ” Lediga platser Städhjälp önskas en dag i veckan cirka 3 timmar, Tidningen anvisar. fö 19:50 till varje kund, Skriv om- Köende med full returrätt. HANDELSLAGER, Box 1453, Avd, Borås 4, > ene VY duss örngott och Jakan Endast 19:50 ' | Volvo Duett —56 . hal med ny.motor mycket välvår- vi epbjuda , Eder i reklamsyfte dad, vie : under kort tid inköpa vår genom- 1 Örkell; | präktiga, outslitliga, oblekta lakans. | --ek 51071 Örkelljunga eller , väv bredd 140:em. Bländande vit]. "> =". tell 50309. 7. rsta tvätten. OBS. Endast en sats rätt. EDIS Opel Kapitän —56 körd 6.000 mil en ägare välvår- dad säljes för 6.300 kr. T r Önskas köpa: Daggamla smågrisar > Önskas köpa, Tel; 22033, 1.51071 Örkelljunga eller oe tel, 50309. Opel 4.000. mil en ägare som ny säl. jes med garanti. fört st Tel. 51071 Örkelljunga eller Zanker Intimat ” hel- eller balvantomatiska tvättmaskiner . KRONQVISTS ELFIRMA "Rinneslöv. Tel. 22240 . Bortsprungen tel. 50309. ==. Taxdrever, svart med bruna tecken, bäran- de halsband med skattekvitto, 131 Hishult, Hänvändelse till tel. 108 Hishult, - c 2ag konde aldrig aa stämt en skövrdebo och en häl- Knäredskvinna segrande part -- I tingssak om ”Lättre rät” . Häradsrätten i Laholm meddelade på - tisdagen dom i det tidigare behandlade målet "om bättre rätt till ett- friliggande bostadshus på en knäredsgård. Knäredskvinnan; som bor kvar i huset, fick rätten till det, oem En kvinna från Knäred hade mot skördeboa och ansåg att när hälsingborgaren köpte stam- f | kaffe, varpå följer diskussion, Caravan —58 | singborgare för rätt till de bo- stadshus som hon och henaes framlidne make hade undantagit vid försäljning av gården, Häl- singborgaren hade stämt sköv- debon med samma yrkande eller att skävdebon skulle betala 5.000 fastigheten 1:53 ingick icke 1:15 i köpet. H PN "Skummeslöv' på "fredag, Efter exkursion och redskapsdemonstration' "serveras film m, m. Se annons! oe sc) Hallandskretsen av Sveriges folkskollärarinneförbund har. haft” höstmöte : på Hotell |- Svea i Halmstad. Vid val av kandidater” till . Hallands ' norra lärarförenings styrelse omvaldes Ingeborg Eliasson, Varberg, och Sylvia Pettersson, Ullared, . Till |: Södra ", Hallands . lärarförening i . omvaldes Viola Steinhausen, La- holm. Ellen Wahlberg och Ing-|- rid Egenvall lämnade ”en rap-|-. port: från" sommarens kongress. Därefter besvarades en,de] frå- gor, som förbundet sänt :ut, ef- ter :en mycket livlig debatt. .: - Efter. förhandlingarna . följde] . supé. och samkväm. gemensamt med folkskollärarförbundet un- der vilket rektor Valter Dahlén, Hökerum, kåserade 'om-Västgö- | ten samt berättade historier. UPPROP. ” Laho'ms landsförsamlings Fi ka Korskrets anordnar sin tradi- tionella höstsoaré i Lagagården den 24 rovernber och vädjar här. med varmt till alla inom kretsens verkramhetsområde . boende att skärka tombolavinster,” frukt, bakverk m. m. tP' denna snaré. Alla gåvor mottagas tacksamt av rotarna. Hjälp oss att hjälna röd- Iidand> både inom lara. Laholms Bridgeklubb. Resultat av ”gåsabridgen”, som Hästförsäkring n I Skummsslöv : hade föreningsstämma i. - gen. Förhandlingarna klldas av förre lantbrukaren Algot Jöns- son, > Vrångarp. Styrelsen hade föreslagit. att föreningen skall kronor till hälsingborgarena för det omtvistade huset. - Knäredskvinnan förklarades nu äga bättre rätt till delfastigheten 1:15 än skövdebon och hälsing- GCynna LT:s annonsörer borgaren. Samtidigt som .knä- redskvinnan förklarades äga rätt |, ot, å enlighet med förslaget, N a Till likvidatorer utså. till fastigheten undanröjdes Jönsson, Vrångan, SN Omstae skövdebons lagfart — avseende | Nilsson, Klockaregården i Rän- fastigheten — 1:13, Häradsrä neslöv. Enligt st; i 19, ätten dyvädartien CISt Stadgarna skall li- ilj älsj kvidatio! - bekra ogillade hälsingborgarens talan en extra inkelladt a bekräftas av , ss 8 träda i likvidation. och stämman ' . kan göras till John javsh då : 1) H. t StaneD. Lange 750 p, 2) K. j Persson—G. Andersson 667, 3 » I Jönsson—G. Jönsson 653, 4) A. ISSIN-—G. Andersson 682; 5) BR. Nilsson—F. Christensen 7. 6) K. Alfredsson—T. Svensson 632, 7) G. Gunnarsson B. Johnson |. +631. 8) E. Nilsson—V. Andersson | ” 617, 9) B. Henningsson—T. Jo- hansson 609, 10, M. Jannerdahl —K. Nilsson 607, Medel 624. An- mät!lan till tävlingen om Gerda och Egron Hansons vandringspris Jannerdahl. och utom vårt | .- -Vaste leende: : uppträder. på ett sätt som minner om guldrushens dagar.: Men det årslånga jubileet syftar också till teser skildrat den mänskliga .kul- turens . och > den : mänskliga ''samå hällsutvecklingens 'väg.: Men :det var inte sådana synteser sociolo- gien<nu i forsta hand behövde utari en idéernas konfrontation med att fästa ä ten på Co- lorados insatser. på vetenskapens industrins och kulturens: område. Det sker genom utställningar, mäs- sor, musikfestivaler och folkdans- uppvisningar. Sport och rekreation får Sitt genom en hel rad idrotts- evenemang + 7 Dn plena Det första guldfyndet i Colorado gjordes år 1850, men det var först nio år seare som stora fyndighe- ter. ledde till en formlig kapplöp- ring till de otillgängliga bergstrak- ”- terna runt Pike,s Peak, en snöklädd bergstopp på 4.300 meters höjd som upptäcktes av den amerikanske ar- mélöjtnanten Zebulon Pike år 1806. Guldgrävarsamhällen' växte upp som svampar ur jorden. Tusentals lyckönskare sökte sig 'upp bland bergen för att vaska guld, många fann vad de sökte, 'en del blev för- mögna över en natt, andra dukade under men de allra flesta valde verkligheten, ett t och 1tål- modigt arbete i fältet, analyser av samhället och dess många - pro: blemställningar. Därför" blir Com- delns . svängning - i fysiken”. :Be= ” greppet: "imitation"; använder. han:;:: emellertid i vidare mening än som; fattning av: företeelser av > vanlig imitativ innebörd, ”Med imi- tation. menar jag”, säger han, ”var= - je spår av en psykologisk. avbild= ning, : så ' att "säga, medvetet. eller ', omedvetet, - passivt ' eller, aktivt”. Och denna avbildande process, den= tes sociologi både startpunkt. och vändpunkt, Efter honom -blir. so- ciologien "mer och mer: en' analy- tiskempirisk'vetenskap. ++ ku 2 Comte var fransman, och det var också f som ny let; Imitationen är det ”m na" efterapningens process; finner '" hän vara förklaringen till alla för-.. ändringar i det mänskliga samhäls + est :ele= mentära av 'sociala fenomen”, ”det ' sociologien och riktade den på nya metoder och "arbetsuppgifter. De två främsta var Gabriel Tarde och Emile Durkheim. CN oc N - Gabriel Tarde var född år 1843 och ägnade sina studier åt juridik, vilket blev av mycket stor betydel- se för hans samhällsåskådning, Han blev mycket tidigt brottmålsdoma- re, och han ägnade sina första studier åt brottets psykologi.” Han vände sig redan 1 sina" ungdoms-. verk mot åsikten, att brottet. hade sina rötter i biologiska orsakssam- h och hävdade, att olyck- att för gott slå sig ned i åd och bidrog till Colorados snabba ut- veckling : ” Guldby blev silvercentrum "Omkring år 1874 hade silvret er- satt guldet som. Colorados största rikedomskälla. Silver- och blyrik malm hade upptäckts och på kort tid förvandlades det övergivna guld- grävarsmhället Leadville till en av världens rikaste silvergruvor, - På några år blev den lilla byn uppe bland bergen på 3.900 meters höjd en livlig nybyggarstad med 30.000 invånare. 5 Bland. andra städer som också styrelsens ledamöter i de olikaj byggdes under den perioden var Inte lämplig | Lillan, 3 år hade fått ovanan att Lanidsförsamlingens 4 ä ä öda Korskrete efter middagen sätta pappas. pils. Styre'son, "nerglas till munnen och sörpla i sig de droppar, som blivit kvar på bat. ten. En dag överraskas hon av mamma, som säger: =. > — Men Lillan, vad gör du? Sluta upp med det där genast, an= nars får du inte börja söndagssko- ” En tid senare får Lillan - följa med mamma till kyrkan och vid högmässans slut kommer en blid o rar söndsgsskollärarinra fram till dem och frågar med sitt allra lju- — Skall inte den här lilla flic- kan snart börja söndagsskolan? sJter [€ liga sociala förhållanden var brotts- lighetens groningsgrund." ">, , Det mest karakteristiska för Tar- des sociologi är hans försök" att finna en psykologisk förklaring till alla sociala fenomen, medan Durk- heim, till vilken jag senare åter- kommer, drog en skarp gräns mel- lan Psykologi och sociologi. Tarde närmade sig varje socialt problem från individualpsykologisk utgångs- punkt, Och han blev därför grund- läggare av den Psykologiskt inrik-'| mest fund tala sociala faktum”, kriteriet. på att det verkligen ä fråga om ett socialt fenomen, . ag - Emellertid är inte efterhärmnin-. . gen ensam princip i den sociala ut-- vecklingen. Den uppträder som tra- vad en tidigare skapat, den'kan' också vara en moderörelse'i sam-. tiden. Dess komplement är uppfin="> ningen, /den geniala ' människans . nyskapelser, Ibland samverkar dej.” ibland bekämpar de varandra, efterhärmniuger”; alltid karaktä medan uppfinningen är nyskapan=" de, revolutionär, Alla förändringar” i samhället "beror av' samverkan eller kamp" mellan :dessa två" prin= - ciper. Uppfinningen är ep översos cial, radikal och förnyande. makt i samhället. ”För att förnya, för, att . upptäcka, för att: yakna ett ögon- blick från sin dröm”, skriver Tar-' dé, ”måste individen, för ett ögon- blick fly undan sitt samhälle, Han är suprasocial, snarare än social, i det han äger. denna. sällsynta " djärvhet”. vs ol et tade skolan inom sociologien. Han |. vann också erkännande bland sam- tidens ledande psykologer, bland dem den berömde William James, som ansåg Tardes arbete Les lois de Fimitation (Imitationens lagar) vara ett verk: åv ett geni, Det fe- Hömen,.som" Tarde alltid finner i bäkgrunden i all social utveckling är den från ge sla personer, ge-|l4 niala" individer - utgående sugges- tionen, som alltid drar med, sig en efterbildning, imitation från andras) sida, vt Det finns enligt Tardes menirg intet kollektivt'$ocialt medvetande eller förnuft, Samnäållet är ett psy- kologiskt bettngat samarbete mel- tan individer. Och s2ciologien "som vetenskap måste helt ägna sig årl ett minutiöst 'studi av relatio- Det är utan vidare klart av det sagda, 'att Tarde förkastar Bpencers .: uppfattning, att den sociala utveck. lingen har en biologisk struktur, Den . sociala". utvecklingen är för <> honom inte ett verk i nisk evolution -uta; en stege, vars pinnar 'utgöres av) geniala och nyskapande uppfinnin=., sociala utvecklingen är ett de stora uppfinningarna, 5 spridning i samhället, Sammanfattningsvis kan sägas, att Tarde representerar den frans- ka reaktionen mot Comtes sociala ". filosofi (Ellwood). Man kan se då no föra .cit originellt försök att återa : öra "sociologien från de spekulati, — av. en orga=-" Pr nerna mellan na. Aila kollektiva yttringar i samhället är resultatet av skilda former, av ”ef- rbildni imi i). ”Den efter- Lillan svarade själv, bestämt: ! > Nä, jag dricker pilsner! Sildande upprepningens allmänna ”2gar är för sociologen”, skrivår ättet var för »r kelt och för mekaniskt”. Mö inte förklara hela den i utvecklingen i: det mMänskli.. furella | hället som : ett resultat 5 suggestion och imitation, N LAHOLMS TIDNING - lokaltidningen just. för | riseras av ' ett konservativt drag, dition,''då en generation, övertar — : dgrävattiden" n, liknar mera ao mg ba v H i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.