verevyvyevee Free eyvyyvT vrvvv i veveer, dt Hornad = fXHOLMS TIDNING + - / ” . > Onsdagen den 1 november 1959 - — LT osv NOVEMBER 1959 LT Kommunistiskt dilemma : ” Ökat inflytande brukar i regel höja vederbörandes självsäkerhbet och möjligheter att manövrera på livets oroliga hav, Så förefaller emellertid inte vara fallet med närt iti H - om op tiven, och de som återfinnes i partiets riksorgan Ny Dag gör ingen människa klokare. Och £er "nom att lägga ner sina röster i då frågan avgöres ge- ”ted. våra h som fust på: grund av.att de utgör . tungan på vågen i den nuvaran- de parlamentariska situationen i, riksdagen ' bar råkat i verkligt gilemma. Kommunisterna är näm- ligen övertygade om att regerin- gens förslag til! omsättningsekatt kommer ätt' medföra en avsevärd ekonomisk belastning framför allt å ett ställe? strax” väster om Rävaljung skjuter en landflik ut i sjön. Det är bara en smal remsa som vindlar ut en ganska jde ligga och kalasa. Där hade han ätit sig mätt och lämnat nå” gon godbit till senare. Men då var Skrän och hans maka frammé och'p de till sig alltsammans. lång bit, nästan p om en tunga. Intill sjön är stranden st : Litet längre upp har nom munisterna "till seger för omsen Då bidrar de samtidigt genom sin passivitet till att göra det dagliga brödet med allt vad dets ta innebär dyrare för människor- na, Och att den kostnadsfördy< ring omsen medför känns, hår- dare för arbetarfamiljen än för is kan ingen förneka. för ”de små” i hället. Det kan inte vara i partiets intresse eller i linje med dess ”ideologi” att rösta för en sådan beskatt- ning när frågan avgöres i riks- dagen, Försöker man följa ”den röda tråden” i partiets. uttalande : om denna omsättningsskatt allt ifrån den dag hr. Sträng lade papperen på bordet och föreslog den och tills partiet lämnade sitt alternativ till budgetsanering vi- Men 'å andra sidan kan man förstå att det kan kännas obe- " hagligt även för en kommunist alt i nästa års valrörelse möta ar- gument om förräderi mot arbe--' tarrörelsen genom att ha störtat, i en skarbetarregering. re "I stället för att berusas av sin” makt i denna fråga visar alltså -' kommunistpartiet en splittrad an- +» blick, Och att det försiggår en - sar emellortid denna förbli indlingar., Det första förbittrad dragk sinom parti- ledi om vilken väg man kom från partisekreterare Tell, som kategoriskt förklarade att ” kommunisterna skulle gå emot omsen, Dagen: efter lät riksdags- man Gunnar Öhman förstå att kommunisterna — visserligen var emot oms, men rösta för avslag I riksdagen på den frågan skulle betyda att man störtade en ar- betarregerlng och jämnade vägen till makten för en borgerlig så-. dan, Och det kunde naturligtvis ånte kommunlsterna göra, + Här gäller det alltså för kom- munisterna — antingen att följa . samvetets röst eller partitakti- kens, Och hur de vänder sig får de ändan bak, De orakelmässiga uttalande som partichefen Hag- berg gjorde I fredagskvällens TV- Rock UL el PRESSEN DEN BUDGETSANERINGSAV-= GIFT centerpartiet föreslår blir förmånligare för den enskilde med- borgaren är” exempelvis en enpro- centig höjning av folkpenslonsav- gilten, framhåller Skånska Dagbla- det (cp), som dock anmäler , be= tinkligheter för vissa andra för- ag " centerpartiets budgetalterna- kiv: > Krka Frågetecknet lir om avgiften bör utgå även för företagen, Det kan synas Inkonsekvont att så sker eftersom vi nyligen slopat den 10-procentign extra bolagsskat'en, Men man. får tlnka på syftet med denna saneringsavgift:. att bringa reda I statens affärer, Att staten får balana I sin budget är av atort Intresse Inte minst fö; företagsamheten, En tidsbestämd avKift som syllar till at' sanera hela. samhillets finanser bör glå- vetvis bäras av alla, Hade före- tagen undantagits hade de en- skilda akattebetalarna fått bära en större del av saneringsavgil- & ten, Beträffande höjning av radpriset På tippning och brevportot anmä- ler Sk D betänkligheter: För egen del anser vi att den nuvarande ltpsavgiften bör bibe- hållas. Den har för kort tid se- dan höjts med fem öre. Det bör räcka, Samma uppfattning har vi när det gäller brevportot för vil- ket contern också föreslår en av- giltshöjning, EN SEGER för förnuftet är skol- Överslyrelsens nya anvisningar för fostran och undervisning på sko- lans högre stadie, anser Expressen (fp), som särskilt tycker på att här slås fast att skolorna inte skall ha några förbud rö fritid: rande elevernas Skolöverstyrelsen säger också ifrån att den inte vill veta av nårra förbud för politiska skol föreningar. Även På den punk- ten blir de Ny& anvisningarna en nyttig läsning för de rektorer som motarbetat de politiska skolför= eningarna, t är också värdeful skalöverstyrelsen försöker u slut det skrivningsraseri som för rekommer vid vissa läroverk, De 3 laposkrivningarna ses uppen= bart med mycket ogina ögon av Bepyredsen, Er av avigsidorna med lappskrivringar I oriente- Fingsämnen är alt de uppmunt- mn Inpluggandet av detaljkun- tre en sd helt enkelt till kajor ån ev bild av vad kun- —A Kanjunkturutsikterna fö i Inde det ter sig enligt händelämia hRister Karjalainen ljusare än LO år. Totalproluktionen i - räknas 2A ä | fjol (TT-FNB) BE9e större än "skall ' vandra är" uppenbart. Vin-' 'ner hr Hagbergs moderata an- passning till regeringspolitiken el- ler den mer ettriga oppositions-. falangens? Det är en intressant” fråga inte minst för regeringen. : Till bilden hör även att kom- ' munisterna inte heller tjänar någ- - ra sporrar hos något annat parti ..hur de än gör. Socialdemokrater- na vill inte veta av dem även om de klär sig i regeringslakejens - > dräkt och den demokratiska op- ' positionen har ingenting till övers för kommunisterna. Nog utgör väl "den situationen ' ett bittert öde för ett parti scm äntligen fått chansen att spela en politisk roll 1 vårt land, Men, oförtjänt är det sannerligen inte, > En ung teologs öde Det är ju oftast de'unga som M drabbas av den förrädiska sjukdo- men multipel skleros, Många MS- sjuka vittnar i brev till MS-insam-= : lingen om hur .de börjat känna symtomen vid mycket tidig ålder och hur den sedan så småningom brutit ut just då de stått | be-., grepp att bryta sig en bana eller nyss börjat den, ” ” a Se —Iett av dessa brev, som är myc- i ket belysande för hur sjukdomen bryter ut och utvecklas och här den därmed stäcker den unges planer, berättar en teol kand bl a följande. DN v . ” a När -Jag. var, 1. års. student och gick på högskolan kände jag de kar ' kom- . blåbärsriset bitit sig fast. Sedan kommer +ljungen och lingonriset. Så: småningom växer här också tall, men tallarna stär inte tätt, utan Jängt ifrån varandra och har därför blivit stora. och resliga. De saknar grenar utom uppe i jälva toppen Längst ut mot sjön, själva" spetsen av. udden, står den allra största tallen. som har en så stor vidd att en vuxen karl inte kan famna om trädet. ” Uppe i den” tallen byggde Skrän, kräkan, och hans maka bö”dettå "Ar. Tallen hade dragit |demi till sig. Tidigt på vären satt ' Skrän i toppen och såg över sjön. Han hade. fin. utsikt över strän- derna och strax intill var: en stor sten där”Abbu, uttern, brukade Där: hade, Skrän kommit ät fina smakbitar, . Det . gjorde kanske sitt till att Skrän beslöt bygga i tallensw" 0 i. « Redan början av maj häde de fått fyra ägg i boet. Gråakti- ga ägg med oregelbundna fläckar i mörkare brunaktigt. Det var vackra ägg, boet var inte' heller så dumt; det bestod av flätade grenar och längst inne en murad rundel .klädd med 'kvickrot' och hästtagel och ull och vad Skrän och hans maka hade kunnat fin- na. | mv ” Nu hade de ungar. Fyra mat- friska gynnare med stora häng- magar och väldiga näbbar. Deras gap öppnades så fort någon av gammelkråkorna ” visade . sig. Skrän och makan hade fullt sjä med att skaffa mat till dem, Här gick det, åt | massor. Skrän var annans, ingen" kostföraktare, . allt kunde han äta. Men bäst tyckte han om lite halvsurt kött, fisk, eller ägg. Ja, ägg, det var en annan historia... Torpar-Janne, hade förstås | höns, Och bolt höns här Örivina ville också dessa ut från inhäg- naden. Karolina hade svårt att hälla ide Innanför stängslet. En dag hade de kommit ut ordent- ligt. Torpar-Janne hade inte, tid att ta in:dem den dagen. Karo- Una höll på' med tvätten. Hönsen fick hålla-sig ute. vo. . "> VI säljer hönsen, Lina, sa visserligen , Torpar-Janne ilsket om, middagen. Se som dom sak- första 'sy n av sj Jag kände mig 'så underligt svag i be- nen och hade som' klister under fötterna, Det gick tillbaka ibland. Läkarna sade alla, att det var en organisk nervsjukdom, Jag ville ej tro på obotligheten utan reste till Uppsala och skrev in mig vid uni- . versitetet för att avlägga en efter- längtad teol kand examen, Med seg vilja och efter. mycket slit och knog med trötthet och dåliga ben flick jag min examen, Sedan kom det svåra år, när jag kommit hem igen till mor och syskon, Det bör= jade gå upp för mig alltmer att nå- got arbete gick inte alt få, när man inte kunde gå eller röra sig riktigt. Det var de bittraste åren, i mitt liv. Då höll jag på att gå under. Men genom kristna vänners hjälp och kärlek kom jag igenom, s Nu är jag hliven alldeles ensam. Tack vare en invalideykel, som står under trappan, klarar jag mig själv, och det är mig en ständig källa till tacksamhet. Varje söndag försöker jag komma till kyrkan antingen med bil eller . med min cykel, I kyrkan finns det inga trappor alls vid stora ingån- gen, så det går att cykla direkt in från gatan. Det ger mig styrka och kraft för nästa etapp. s En sak skulle jag önska, och det ir alt en sjukgymnast ibland kom och hjälpte mig att träna musk. lerna. En gång fick jag sådan hjälp och jag tyckte det gjorde underverk Nu försöker jag själv på morg- 1 Nara göra samma rörelser så det je | 1 rörelser så gott . Genom MS-insamlingen, kan just ' dan och mycken annan hjälp bringas de sjuka Kanske han också ful! bot ges genom att Likarveten- skapen får medel för forskning. Hjälp till: M3-insamlingens Postgir — är N 1007 "efter andra Den som försöker inrätta sig och i första hand pnker på deras ov märker Snart att det är just det ö livet värt att eva SK Som gör ant som vi gör bara fö vår egen skull förlorar snart sin charm, Men det ligger en djup utvecklar en självdisciplin so N K mn är Hill Oskattbar nytta på äldre Att vara till gladj der glädje för andra egen livsglädje levande och kom. mer oss att Tam - rg att se fi mot morgon- Hillfredsstältelse i att sörja fö ja för än: behov, Sådana uppgifter Eleanor Roosevelt, et som håller vår r de djuren ställer te i sä-Akern, ” Lina försvarade sina höns och tyckte' latt ”Törpar-Janne kunde hålla bättfe stängsel. Hon sluta- de med: . | : — Aja, kokta ägg 'vill du ha, stekta osså, å inte säjer du nä till å få äggkaka mä stekt fläsk, va? Då grymtade bara Torpar-Jan- ne något i sin borstiga mustasch. Se," äggkaka . med riktigt fett stekt fläsk, det är hans bästa mat, ! ss sa Nå, nu är det inte nog med att hönsen kommer ut och ställer till ohägn. Dom har så svårt för att låta bi att försöka gömma ,sina ägg. Nedanför dyngstan är en så inbjudande” nässeldunge. Dit gick den bästa värphönan i ett par dagar. Och hon drog med sig också ett par andra hönor. Inte såg Karolina något, inte heller Torpar-Janne; de hade sitt att står Co : Men den "som såg, det var Skrän det. Han kom seglande och såg en vit leghornshöna som smög in I nässelhögen. Nå, Skrär. var en gammal filur som varit med I många år och kände hön- sens vana. Han låtsade om inget, men ett' par dagar senare då hönsen redan var insläppta i sin gård igen var Skrän morgonii- dig och undersökte nässelhögen. Han fann ett rede med fem ägg. Där höll han Verkligt äggkalas och tog också sin maka med sig. Ungarna fick någon del av detta överflöd. Den dagen var verkli. £&£en en kalasdag då Skrän kände sig mätt och upprymd hela da- gen, | krän hade sålunda en hel del fula tricks för sig. Han ansåg det inte som Någon synd att stjä- la. Abbu, uttern, hade en dag ta- git en and på hennes rede inne 1 vassen. Abbu hade släpat upp faden på stenen där han bruka- SARMAA, a hälla. fill" méd mat han fängat. : Ingvar Wahlén Det Hev några ' fickerbitar år ungarna. Uttern fick ut och skaf- fa ny mat. Nol VS Skrän for vida omkring. På tunga vingar flög han ända utåt slätten, Alltid fann han något matnyttigt. När bönderna plöjde och harvade på sina trädor,var han snabbt framme och plockade mask och andra godsaker. Men han var. uppmärksam.” Fast en dag höll det i alla fall på att kocta honom livet att resa ut på sätten. | Lens Han såg en bonde som körde hästar på en åker. Han plöjde. 'Tiltorna såg svarta och inbjudan- Oe NOK, . Av oe a de ut. Skrän var hungrig, det ha- de varit ett par dåliga fångstda- gar. Han 'slog genast: ned i en fåra och började plocka i sig av masken. Han skränade till ett par 'gånger och såg.sig omkring med sträckt hals. ”En plöjare var han inte'så rädd för. I regel är de ju ofarliga." Hästarna drog se- digt mot Skrän. Då de kom för nära lyfte Skrän och flög med tunga vingslag "en liten runda bakom plogen. Då stannatle” plö- jaren hästarna, Skrän hann upp- fatta att han lyfte ett längt svart rör mot honom. Da visste Skrän att det var "verklig fara... Han kom upp i luften och gjorde en snabb dykning: Just då gick skot- tet.',Skrän kände en brinnande smärta i- ryggen och ' fjädern virvlade omkring. honom, "Men han kunde: flyga: Utmed marken for han iväg. Det andra skottet fick han inget obehag av. . tale Han lyckades ta sig upp i sko-' gen. Men där satte han. sig på én gren. Hau höll på att falla till marken. Till..sist för. hän, ner i ljungen och lade sig. I två dagar hölls han i stillhet. Han hade tur, inget djur kom i hans "närhet. Inte ens räven fick vittring 'på honom, Han låg nästan som död, Han var mycket illa däran. Men en morgon då han vakna- de kände han att han var hung- rig. Han rörde sig och då smär- tade det. Men inte värre än att han kunde plocka i sig: några bärkart. - RE Senare på dagen :' hittade han en del av en död smågris på en åker. Då kalasade han väldeliga. Efteråt var han ' mycket bättre. Inte ens detta skott hade tagit käl på honom. ==. lc : . Makan hade haft styvt arbete med att ensam klara av ungarna, Men det hade gätt. De hade nu växt så de hade fått svarta och grå fjädrar över hela ryggen och de liknade redän kräkor, men ännu hängde magarna som stora och tunga påsar mellan de svar- ta benen. cn. : vr a Skrän fortsatte skaffa mat ät dem som om han aldrig varit borta. Men ”nu' var han. ännu skyggare för människorna: oo E. dag kom två småpojkar ge- nom skogen, Det var en söndag. Nere i byn ringde kyrkklockorna. Malmtonerna flög över skog och sjö. Det -hördes riktigt. vackert. , Skrän : och! hans maka hade ' mättat ungarna "och. sig: själva med. lärkungar. De hade funnit ett bo ute på klöveräkern på Rä- valjung. Lärkorna fick denna dag börja bygga nytt bo. - Skrän satt en bit från boet på udden ute vid sjön. På långt håll såg han pojkarna komma utmed sjöstranden. Men Skrän satt tyst, han visste att ofta kom här folk och gick förbi. Det var bäst att inte visa sig. Men hela tiden säg han efter pojkarna.” Lade det kraftiga grå Kuvudet på sned och de svarta ögonen följde nogsamt allt. som "skedde." ON cs Pojkarna stod ett slag och såg ut över. sjön, Det var, en grann söndag. Alldeles -lungt.-' a rn N . Men oftast 'såg pojkarna upp i trädtopparna. Därmed . visste Skrän att de var på jakt efter hans :bo. - Varje år brukade poj- kar vara. ute 1 skogen .vid denna tid; för att söka, efter. kräkbo. Socknen betalade femtio öre för paret kräkben, Det 'var. en liten biinkomst' för 'skolpojkarna,”-'" "ISkrän :hade fått sitt bo rövat mer än en gång.' Men. han hade blivit" listigare och listigare.” Då han byggde ute. på själva "udden var det först -därföp-att.de flesta som kom alltid. trodde att. udden var obebodd, De ginade rätt över landremsan till sjön igen. Då säg de'.inte boet. Och skulle de till ko äventyrs få syn på boet i den jättestora tallen ' skulle de 'ha mycket svårt föratt klättra upp. Skrän var därför ganska trygg. Men dessa' pojkar följde: stran- den ut på själva udden. Då lyfte Skrän - stilla 'och for längre in i skogen där han'satte sig på en gren 'och såg"vad som: skedde. . — Där! Titta”Arné, där är ett Han ställde sig vid vägkanten SS . nall Gustav III:s vän Elis Schröder- heim gjorde" en lysande ämbets- mannakarriär, men denna avbröts helt tvärt och från samhällets höj- der föll Schröderheim snabbt ned i glömska och fattigdom. Schrö. derheim var son till bisk 311 och högg ved när hertigens vaga k ades. : ot resten 'en gåva från kungen under sötebrödsdagarna. Förgäves gjorde han sig då och då påmind hos de nya herrarna. En gång ställde han sig alldeles intill landsvägen' och högg ved när han visste att her= tigen skulle fara förbi Men till ah Karlstad, och som denne var Gus- tav II:s handledare i kristendom knöt Elis tidigt kontakt med kun- gen. 1773 utnämndes Schröderheim till ordinarie kanslist och redan samma år blev han protokol!sek- reterare vid kungens konselj. Hans karriär fortsatte snabbt, han blev 1782 ordinarie statssekreterare och |! mal. senare en av de 18 i svenska aka- demien. Vid riksdagen 1792 förval- tade han hovkanslerämbetet. Men Gustav IH mördades — och efter ” kungens bortgång började motigheterna för många av hans vänner och Li Hertig den förnä ens ' olyc- ka var Reuterholm med i herti- gens vagn. Han märkte i tid vad Schröderheim hittat på och lyc- kades få hertigen att intressera sig för någont annat än omgivningen "|. Personer som behövde ha hörappa=- kråkbo, skrek en av pojkarna. : — Var då?” Nn : — Där! Ser åu inte? ..Den” ene pekade ivrigt upp i tallen. öre . s Ne — Jo. du, nu'ser jag: Det är nytt, det var inte där i fjol, . Til yttermera visso hade en av kråkungarna . kommit , så långt upp på bokanten att en av poj- karna fick syn på honom. Han skrek 'formliga ' jubelskri. Men Skrän satt lika lungt kvar på 'sin "plats och lät pojkarna hålla på med sitt. Han:kände sig ännu trygg. res i Men Yiktigt lugn var inte hans maka. Hon tog'en lov utanför udden och . skränade till ilsket ett par gånger, Då kröp. alla kråkungarna väl ner i boet. ': Pojkarna jublade mindre när de såg närmare på tallen Skrän byggt i. Då upptäckte de :att Skrän verkligen byggt sitt bo så att han, kunde vara säker på satt inga pojkar skulle kunna ta sig upp. Men länge stod. pojkarna där nedaanför 'och talade om hur de skulle göra. En av dem för- sökte till och med klättra upp. Men det var. omöjligt. Han kom bara en liten bit uppåt stammen. Där var det stöp . Då. gick de.. SN "Skrän 'satt tyst och stilla tills de försvann. Han kände sig rik- tigt nöjds+" Cs. oe Ten Nu ringde inte kyrkans kloc- kor längre. Allting var tyst och stilla, Solen ' flödade, över skogen. Ett' par. bofinkar matade. sina ungar, . Rävaljung stod Tor- par-Janne : och '-Jägar-Adolf och pratade med-' varandra. .' Torpår- Janne hade fått på sig. de svarta söndagsbyxorna' och den randiga skjortan. ! Men han hade :öppet kring halsen; Slips tålde Han inte. Skogvaktaren" hade" som vanligt sin jägarkostym på sig, äv grönt diagonaltyg. Han hade. rocken på. Han syntes i alla falliinte' svett, Inne i stugan falades Matilda och Karolina vid. Denna söndag bjöd Karolina "på eftermiddags- kaffe med många kakor. ft » Och"i.ett. träd 1” skogen satt 'Skrän och vilade, nu 'helt. slött och 'ointresserat, "", He ton ":Han -var' trött sov — mätta. ,. FANS Ne <'Kom ihåg att du här i livet skall uppföra dig som: på et gästabud, =; ov bre d Epiktet.. sa "4 Tzata än exempel Och ungarna : |inbäck t poeternas inre värld har "BOKNYTT. ; : MERIKA ÄR FRAMTIDS- ” se : INRIKTAT: . ny - En fransk filosof tar i. en as utkommen bok upp en rad feno- men .av intresse i det amerikan- ska folkets struktur. Rasfrågan, liteten och äktenskapet, By- nen på: arbetet är några frågor | han där behandlar, Författaren -.. har bott i Amerika i 25 år. och: kan således skärskåda problemen ,. inifrån. Jämförelserna med. andra i E ls skarpsyn. Samtid.gt som han alls inte b undar "för svagheterna är - taglig. Optimismen; framtidstron, . friheten, hjälpsamheten och 'ar- : betsamheten är några av de po- sitiva drag han framhäver. Det religiösa livet ser han som en frisk underström och han pro- feterar om en'ny kristen kultur med Amérika som födelseplats. En fascinerande bok. Hållen i kå- serande stil är den lättläst men samtidigt tankediger. - er : ”VARFÖR JAG BEUNDRAR .; - AMERIKA”, Jacques Ma- 11:50, inb, 15:25. DET MÖRKA VALET.. ” Att såväl tidigt som geogra- fiskt lokalisera en äventyrsroman till det näraliggande är ett fli-.. tigt "begagnat. grepp i genren. Många har änvänt det med fram- gång och utvunnit spänningslad- dade effekter på löpande band: Risken att det hela förfelas MU ger' dock snubblande nära. Även- tyret' kan Ibland" få sådana: di- mensioner att tidsfärgen och :lo- kalbeskrivningen ' hellre blir en: black om foten än ' en bevingad mot spänningens höjder. I' DET. MÖRKA VALVET (Natur och > Kultur, 7:50, inb, 9:75) låter de- buterande Henry Holm ”ett "his=- nande äventyr” utspelas under de "senaste beredskapsåren 'loka-: liserat till Karlsborgs gamla fäst- äventyrsromanen fart och :fläkt., över sidorna, inte: heller att dia- Henry. Holm: att :han kan: ladda ea bomp” av, spänning: och låt den detonera i en sensatione! "addning'', Likväl :blir t-intryckej efter läsningen. av boken blandat därför att: man' tänker.på : 1943 ' och Vättern med omnejd och'"frås ken ens'skulle hå skuggan av en tar man > Vättern, Tiveden” och Karlsborg som - ett ganska: önö-' digt” staffake, visst: erbjuder Det mörka valvet en tur i.en virvlan- de ström' av, dramatik. - : Ch ov Alf Re POETPORTRÄTT. s I 'en. bok' på: knappa "90" sidor tecknar-Artur Lundkyv.st tolv. po- fae' Alberti; Ezra Pound, Tristan Samtliga är av utländskt märke; ; man får. För den som vill ha en denna "skrift mycket att ge, <: "POETER 1 PROFIL”, Ar , Lundkvist, - FIB:s . Lyr. klubb,' Stockholm, |, --. Pris 5: .kr.' "> Förra sommaren var jag inne i en hörcentral i Stockholm i”ett ärende, Hörcentraler ät platser där hörapparater utprovas försäljas och repareras vid, behov, Där försäl- jas batterier," sladdår och andra tillbehör "och déö' åtår under ”sjuk- husens och landstingens regi: Nu- mera är, körapparaterna så små och" lättburna att ingen behöver vara generad för att bära dem. Den gamla långa hörluren som 'den gamla tanten eller onkeln bar förr och som skojades så hjärtlöst med, de finns inte längre Men skräc- ken sitter i hos många, Det finns rat både för sin egen och omigv- . ningens skull men som inte köper någon av rädsla för att verka löj- liga. Många som har en apparat döljer den så gott de kan, M . Medan jag stod i butiken och talade med en ingenjör om ett fel på min egen apparat kom en dam in i butiken, Hon var i min ål der, säkert välstucrad. och världs- van. Hon skulle göra en längre re- sa och behövde få batterier med sig Hörapparaten hade hon i sin handväska, Det märktes lång väl hur hennes lyte gjort henne skygg och sårbar. Det tar tid at vänja sig.: Men dettär inte bra att ha hörapparat i en handväska" bland allt möjligt annat. Den trivs inte där. Det är nödändigtv att bära nd. när vagnen for förbi "lh g tycktes hjälpa —- Schröderheim tynade hastigt av under motgån- garnas tryck och han dog, den 30 augusti 1785, endast 49 år gam= — nn Et sjuttiotal finländska renar ar rymt in på sovjetiskt område i "Salla. "an antar att. rengärdet vid riksgränsen skadats av älgar och att renarna tagit sig genom Karls gunstling Réuterholm satte igång med omfattande utrensnin- gar och Schröderheim blev inte skonad. Han misste alla sina äm- beten och alla de goda inkoms- terna, Ilsken och förkrossad må te han dra sig tillbaka til sitt hus i Järva utanför Stockholm — för i gärdet, Värdet av de försvunna djuren uppgår till omkr. 700.000 mark, Man hyser inga större förboppningar om att återfå renarna eftersom det inte existerar något sådant avtal mel- lan Finland och Sovjet. Ibland har dock sovjetmyndigheterna återläm- nat renar som försvunnit in på sovjetiskt territorium (TT-FNB) och ä för att kun- na vänja sig vid ljudet så att den man lika bra som en annan hörande men man lär sig inte det på en dag. Därför sa jag till min ödes- kamrat > c 2 : — Den där apparaten vara i väskan. Bär den var di Bär den hela dagen även om ini strömmen ebhöver vara på hela ti. den.” - j - Man blir en smula fr sig ibland. Men hon Var så rö de att jag inte kunde låta bli. fören a När Jag gick stod hon fortfaran- e vid dörren.” Hon fattade båda mina händer och sa: : — Tack för att ni talade till mig! är många som drar sig för ska inte I är besvärligt, Mång att tala med en hörselskadad dejt Tack för att ni taladé till migt”- ot Av Märta Leijon FORE blir till full nytta. Är den bra hör |k: -. Det finns allti le säga till oss: talade med mig! vetande har de ri, a av de hörsel- 22 FÅNger sen dess, - i skadade drar sig för att besvära, .- De håller. sig .undan, "de sitter ån vrån, gör sig så må de kan för att slippa få' uppleva minst hundrade, . '» gången att någon i .den stojande larmande hopen får sambetskval ock då och” då gallskriker i örat på "dem: "Vi talar om "Johanssons duyvet rotera sted 3 Men det är inte bara människor. som är mer eller mindre döva som blir ensamma. En del är framfu= siga. De göra sig gällande var de,” är. Det ligger i deras natur, De är födda med säkerhet och själ förtroende, ' De tar för givet att just de skall dominera ett samtal, att de alltid skall stå mitt i kret= . sen av en uppvaktande skara, Det :- finns andra som inte är så säkra : på sig, som inte tycker om höga röster, som inte kan förmå sig att trängas och breda ut sig och domi= : nera. De sitter dä de sitter, Jag" har :många gånger sett dem, De ' har inte något synligt lyte, De hör 7” bra och ser bra och ser ut som vanligt folk men de har det lytet 2 för sig, Inte Pondus. och ivar 'och' skrika, tills de blir beaktade, De kunskare få den goda plats derag - fö aper berättigar dem till där= för att de'inte kan göra 'reklani -" Ör Sig själva, Med tiden: blir de tesignerade ' och bär -sitt "öde! så Bott de kan, fast inte titan bitterhet, ," - De "skulle "bli häpna, de' skulle . Jomma igång det i många år efter... åt om någon kom och: talade ” dem, De finns överallt i alla säll. + skap, alla yrken och "alla stång. : Om vi tänkte på dem skulle vårt eget nöje av samtalet bli mät ” lika stort som deras, Jag har gi Inst själv gått förbi dem i blingg ert ga gånger. ' 9 mån« d 'någon Tack; fx SÅ Imitt NEt många, m hans beundran för detta land på ”- -.ritaln Natur och Kultur. sar om”sig om .händelserna, 4 bo- . , på ” några; I i länder ger prov på en synnerlig . . P.-O. Ne cl fågel med 'vilken man skulle stiga. . ning. Det.-skall inte: frånkännas :' logen flyter snabbt-:och lätt” och. chans att tima då och där! Men ' i, vd + etporträtt.' Salnt-John Persé, "Rad kt > Det är: koncentrerade analyser" 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.