På "morgonen . regnar det. Inte något stritt och. hällande regn, Bara någon" dropp då och åå, från tungt hängande & och mörka 'moin, När som helst. kan: det sätta i och börja regna stadigt.' " Torpar-Janne ' kommer från morronmjölket: Han har satt ner | mjölkflaskan" på" det" ; Kopsnick- « > rade bordet nere vid ”storvägen. Han skickar ” "inte så" mycket > mjölk, men just nu 'är kon nykal- vad och då blir det för mycket . för honom att dricka själv, När han när upp på gårdspla- nen ser han bortmot skogavakta- rens, som han brukar göra med "jämna mellanrum. Y on ; Då är den röda flaggan HKissad. Den lyger ; som ' blod fast. det är disigt, Torpar-Janne myser till, -. Jojo, det. var verkligen fint fiske- , väder ida g. Så gammal han? är | kan' han" inte låta bli. att känna | en sprittning ' av förväntan inom sig i före fiskets ' början. Han snor a in gom ;en skottspole och hämtar "sin röda' flagga. Karolina måste dra på" mun där hon står, vid spi- seln och. passar” kaffepannan: 5; en” kunne tro” det! Nu alla” er hemma, för- 4. "Här är' inte tid med: svar: åt] fruntimmer... Nu, ska flaggan 4 $. topp. Snart kommer skogvakta. ken roende" över. Torpär-Janne ska | se, över” sina fiskedon också. H Och äricka kaffe, Grisarna ska också ha lite mat. Höpsen Kla Karolinal a es a se ida, sk du. Lå "Karolina" fnyser förstas: HM | . Hur. titt, har vdu sagt ae | jag! har. inte sett” äen ännu, $i Torpar-Janne ser, på henne. i 7 Aja, "du, kärring, var lagom | stor i truten, vänta och se I hår haft hen bång, a öre ska. hon blb: tagna får ”frun- | tlnmeria sköta den: saken, slår Karolina fram "och grinar lite i smyg. ät gubbens' "förolämpade ansiltsultryck. Hon sätter fram ; kaffekoppar "och skär upp bröd. Under tiden är Torpar-Jannie i . färd med att göra i ordning" rev - och: "han "letar: också fram kast-' v spöct och "några drag.; Riktigt "t' "> sportfiske ska det vara, Det'bTr man aldrig för gammal till | ”Torpar-Janne står, vid stra den | och tar emot då skogvaktaren oh kommer: Jägar-Adolf. är Idädd, i | oljeställ.” Torpar-Janne har tagit Cen svart längrock på sig "to De hälsar i hand. och” sätter sig tillrätta” i båten: Skogvakta- ren ror.. De talar lite om” ditt och datt. Men: mest tiger de. De kan varandra -:och 'de' trivs med” varandra. Då behöver man inte många ord, mn - Ännu faller bara en och. annan droppe. Båten glider tyst genom vattnet. De. rer in i. vassviken "för att kasta. Vassen iyser "mörkt grön. "NäÄckrosornås blommor Har » dragit sig samman, i regnet. ISko- gen står mörk och tyst. De bör- jar kasta, inåt vassarna; Inte så långa kast, men försiktiga så båten inte ska vicka. för mycket, Skogvaktaten får först napp. . Det är en kilosgädda som huggit - ända inne 1 vassen. Hon snor neråt botten och - utåt sidörna.: Med håven .bärjar 'Jägar-Adolf sin, fångst. Gäddan är vacker, som en strimmad tiger ligger hon På båtbottnen.; Skogvaktaren och '. Torpar-Janne ler mot varandra i : samförstånd, 'Torpar-Jannne stry ker. över: borstmustaschen. — De var ettan, den du, säger Na fär. dä sno & | skogvaktaren. dej... oroa — De "kommer, de kommer, "säger 'Torpar-Janne. Men de ' vet du väl, den som väntar på. nät " gott väntar allri för länge. , Regnet tar i "litet . häftigare. |' > Det bildas bubblor på vattenytan. - Det: blir : regn -Å., Morgon också. Det . vet både skogvaktaren och « Torpar-Janne: Bildas det bubblor | + mande silhuetter i den snabbt fal- " lande” skymningen, Hubertus-jak- höstens fest, som firas Mårtensaf- för vallarna. Och så kan man ju fiska.., . Det är minnsan inte det sämM- star oo. . . . De rör sig litet. Båten glider utmed stranden neråt udden där Skrän. har 'sitt bo. Just därute får de kontakt : med . abborren. Det ” är: Torpar-Janne som tar der: Den hugger hårt och be- stämt så fort draget sjunkit en bit. Genast lägger de sig stilla. De Jyckas hälla stimmet och tar” ett tiotal "vackra 'stekabborrar. «Nu är middagen räddad för : båda. ' Man ska inte fiska mer än man kan göra av med. . Men de ror en runda runt sjön och” ser fiskgjusens stora bo på en "av, öarna "och "upptäcker att J Boro, fiskmåsen, har fätt ungar. Små. grå ulltottar som försvinner in i en: vass, , sf TYyr Fiskgjusen slår långt borta på sjön. Det stänker vatten kring honom! Det är en gädda på över kilot som nu lyftes ur sitt väta element, fångad i dessa sylvassa klor xom inte känner någen miss- kund. Med tunga vingslag drar fiskgjusen bort mot sitt bo. Han As T Av : Ingvar 14 ahlén UL Sens | håller sig nära vattenytan, men stiger sakta. ; De båda gubbarna njuter, Här är de nära naturen. Runtom dem lever djuren, växterna, fiskarna, De är ett med allt växande och Nu é är den, sista visan 3j ungen” IN ovember; vintermånaden C J Nu rågas människornas bröst med : ängslan, |: ; en hemlig oro tvingar dem att hasta mot nöjets rus och ögonblickets "- " glömska Np och. ”äina gyllne skänker de : > förkasta ' Så kän' man karaklerisera den anstormande hösten när, stormarna” gny och kvällarna blir långa och "> mörka! Det är en tung och dys-'” ter tid vi går till mötes. ”Nu. " den sista visan sjungen av ommarns + kvinnligt. veka röst”, säger Karl" fdr 2 ”nu stiger över bergets trap-' > frumpetarn Storm i: dunkel ;kabpa” . Detta är i all sin korthet en slående bild av den” stigande hösten, novembers mörkt blånande himmel med tunga, ofta.regndigra : skyar, och de kala trädens skräm- 3 ten, som av, vissa exklusiva säll. skap ännu firas och högtidlighålles .den 3 november — är för handen, ; Den firas till minne av en'biskop ” Hubertus i i Liége, död 727, och han! betraktas 'som de 'borne jägarnas skyddspatren. I Sedan .. kommer v "Mårtens, gås”, denna. strålande ton den 10 november till” minne av biskop Martinus i Tours, som .upp-, ges: ha varit förföljd av' en flock” gäss när man ville ha fatt i honom för att göra honom till biskop. För, att undgå detta gömde han sig i ett jgåshus. Sedan var: legenden . om " ”Mårtens gås” "strax färdig. Gässen i örrådde hans gömställe. ”. Bondepraktikan säger | åtskilligt ”om' den månaden november, vin- | termånaden, "Den: har "många bes , märkelsedagar, - -Solen. löper i Skyt- "tens "tecken: Dagen. är 8 timmar "läng och 28 minuter. Det heter; att > och. parker rimma, big gärna isigt kall — fall lätta -.. na snöflock, fall. - "Löven virvlar i dessa" dagar i i väl "I diga” fång på . gator 'och vägar, .i : i parker och "planteringar, Här. och. är lyser visserligen ännu” någon grönska men de brandgula och ka- lar träden är förhärskande. Elter den köld som vanligen inträffar i början 'av november fölier icke sällan blidväder, varpå följer stark "storm, vilken plägar avtaga under reånadens sista tredjedel, säger en gammal "spådom Sådant” "vädret "är ” i november,' "sådant skall det också, levande. Här har åldern inte stor betydelse. = Torpar-Janne drar djupt efter andan och känner. sig nästan ung på nytt. Någen gammelgädda fick de inte kontakt med "idag. Men det blir väl en annan dag. "De; ror stilla "hemåt. Håller sig nära strandkanten och nu stryker tär- nor. och måsar nära båten, för orpar-Janne tar fram sin kniv och börjar passa fisken, Med vana snitt skär han upp den och ärar ut innnanmätet. "Han "hinner nästan inte kasta ut det förrän någon mås eller tärna dyker 'och fångar fiskinnanmätet. Med små knyckar förpassas maten ner I halsen, Glider ner i krävan, Stin- na och mätta fortsätter fåglarna i alla fall "att dyka för att få ännu en munsbit., är det "kalas, så är det... Torpar-Janne tar den rensade fisken "I, häven och 'sköljer den i vattnet. Efteråt ligger den där skimrande vacker, De båda gib- barna kan inte se rig ,mätta på synen, Varje fisketur är nästan lika full av spänning. Man vet aldrig hur det ska gå. Vad ska man få idag? ' Flaggstången hemma på Räva- ljung talar om att förmiddags- kaffet står på bordet och så kan de båda gubbarna få sig en kopp I9 reseen Forts. "Han hörde sången och sprang upp i backen och fick se solda- ten Wiss stå vid skorstenen och åh, RADE =ÅlSOI FTSE SKETUREN Yg | if — rea as . IT TINITIILTIEITRrsaaaa EN SANNSAGA TA enes . me Unnaryd kom ju också Sveriges förste diplomat, sägs det). Här i gränsby; gden mot Danmark har utföra sin Visst blev han' häpen, me samtidigt tjusad, det tilltalade ju pojksinnet och han beslöt sig för att gå upp och tala med sol- daten. Han hade ju tid medan han väntade på sin tur vid så- gen. Johan blev ombedd ' att stiga in: förstår inte, om jag ska de, jag tror inte jag tröstar”, svarade Johan dröjande; men han fort- satte ändå in. "Detta svar kan ju verka" av- visande, men är tvärtom; Då man säger så, har man redan bestämt 'sig för att gå med in, men man. måste protestera lite grand, åtminstone inte verka lite blygsamhet får man ha. som ” fordrades : hett och starkt kaffe i regnrus- ket och sitta' och pratas vid ett stag om andra fisketurer och komniande fisketurer, Några gliringar om gammel- sängan bilr det förståg från Ka- .solinas sida; Men sänt ska "man Dy "Eg ont Kärringar mäste stenarbete, Si ”drängalyft”, trots att han; var stor och kraftig. När pojken tillstod detta, 'sva- rade Wiss inte med jaså,. som «är ett ”god dag yxskaft” och in- te med nej och inte med ja; Han svar: ade med ett betänksamt nä- MI gränsen och samtidigt få behålla "Tack så mycket, men jag |. alltför angelägen, Man blir :hål- 7 len för, att vara påflugen då och". Johan Yick sedan följa med: soldaten ut och se på den stora 7 fan som han hade lagt upp. Här skulle bli en apelgård. : . Det var ett väldigt arbete han"? nedlagt här och Johan beundra= > de mycket den styrka och kraft, för allt detta Sly kunde han "inte ta. en folket haft god övning I den Et om man ville behålla sina — affärsförbindelser = över huvudet; ” När allt vederbörligen beund- rats, tyckte Johan, att der var tid på att gå hem. Han sade dir för adjö och tackade för sig och för vad han fått se och solda- ten svarade lugnt: ” ”Jaha då, för ingenting". «Denna vinter var inte som de andra. Sophie var, sig inte lik, hennes 'krafter började avtaga och Johan märkte tydligt, hur avfallen och tunn hon blivit. Det hade kommit så smygan= de, detta hemska och det blev han, ”här kom ringningen först och klämtningen sedan, ' först Av aven Maria Döös -+ IPTTLIILvAs sassad sig till graven I morgon? "Mor skulle nog bli glad över den hälsningen”, Mor kunde ju inte mera bli ad. Hon kunde uldiig mera känna varken glädje eller sorg”, tänkte han, "men -Johan satte sig på den stora stenen och tUttade ut över sjön. Här var rofyllt, vackert, men också ensligt, Sko- gen växte ända ner till strands kanten" och speglade sly I sjön, som låg så blank och stilla, vilsamt och Det 'var så egendomligt, man såg skogen upp och ned, en o- jämnt taggig kant I det spogel= klara vattnet, ” Johan hade ju en RÅNR velat. dränka sig I detta vatten, men nu kände han Ingen lust"att gå I sjön, Han var botad, han viss= te inte hur. Johan drog sig in mot skogen, S Här var svalt och skönt I den stora pelarsalen av raka, ståtlis ga trädstammar, " som soldater uppställda i led vid De stodo där led, eller också kunde mun få en känsla av högstämt allvar och tro sig vara I en kyrka medan vinden susade och 'brusade som 1 mer 'och mer påfallande huv hon förändrades och ingenting var att göra åt saken, Någon läkare fanns inte på orten, endast ctt litet läkemedelsförråd hos ”mam sell Trina” I prästgården. . När vårsolen gjorde sina tre- vande "försök ' alt smälta bort snön och småningom blåsippar och vitsippor stucko' huvudena ur jorden för att sedan följas av Tiljekonvaljerna, som I mingdir klädde sluttningar och dikes- .| kanter, var Sophie. så svag, al bli i mars, trodde man. Medel peraturen. i. denna månad. plägar hålla sig omkring 1,4 plus, men ka växla starkt och bli betydligt de” kallare och varmare. De klara och 'halvklara dagarna växla niel 17." Medelnederbörden uppges hålla sig omkring 47 mm. Isläggningen på sjöar”, och . "vatlendrag plägar icke, sällan” spåras i slutet ånad av” "Om den 25 november heite det: ”Cle= mens är första vinterdagen”; Regn mellan den 25—30 november båda= de blid vinter. Ty, sades det, om. bben bar hatt Andersmässnatt, är vinter satt "och varar till Vår- frunatt” ss. st November månad är som skapad för. innesysslor, studier. och medi= tationer, Detta präglar också i hög grad månaden. November .varslar om” vinsterskymning, tystnad och ro, men under dess svårmodsstäm- ning de vårliga drömmar gro. Men november har också sina minnes- dagar.; Den 6 november. är det Gustaf II Adolfs dag. Denna" dag år :1632 föll" hjältekonungen : i sla- get vid Liitzen' och mångenstädes håller man” Gustaf” Adolfs-vesper till minne härav. Den 30 novem- ber 1718 föll Karl XII för en ku- De rika a nu "feta gäss sig köpa . Jag hugger ved, till elden jag löper. Till bad och okyskhet jag vill dig ”. ' icke råda, a ej dricka och åderlåta, : , N - Man "skall i denna” månad, icke göra svettebad, och all spis skall vara varm. Det är nämligen dystert 'med fördel äta senap och Agremo- » nica samt lök, vilket skall ens liv 'med rening och -arsete beveka. "Man skall vidare bruka dricka för slevrens skull. Lever en novem- : ber-människa till sitt 28:e år så har hon utsikt att bli 80 år, säger sam- ma visa. Åska i denna månad bå- . dar sträng vinter, Sträng vinter är "också att förvänta om döven sitter länge på träden,: om det är torrt ” väder, om ' våren med väld måste drivas in och om fjäderfän visar benägenhet ' att bli bra feta. är "Mårten-dagen mulen så blir vin- tern ' obeständig, men en- ”skarp” vinter är att'förvänta om "det är klart. väder. Är. Marie Offerdag den 21 november regnig .så blir "vintern slaskig. Frost på Katarina- dagen "den 25 november bådar in- ge lång vinter. Snö på Andreas- "dagen den 30 uppges vara skadlig för 'säden. Regnar, det: denna dag skall det frysa vid julen och > tvärtom. Inträffar, frost s så blir det en slaskig jul. November, ”vintermånad, gör skäl för ditt namn,” ht sol och' himmelsblånad kelysa -stad och hamn, förskona oss från dirama, låt träd "därute, mörkt och kallt! Man kan |: Ja på Fredrikshalds fästning i Nor- ige, och den dagen högtidlighålles. ännu på sina håll. Den 8 novem- ber är det ”Fars dag”, -så "att" nog: har november” sinå innesdagar än” pi våra då dagar. . Du stolta höst, "Jin lag är ir hård som och obevekligt när du fräter rosten till ständig strid från livets egen fra ssköldkoegö oc oe "Peder Haspe LEN a r : November Bladguld regnar '': över parken . sländan dröjer fången bakom citronträden i Stabios alléer smeker novembers gula klänning ' . hastigt faller mörkret över cikadernas sånger - flugor av eld 0 - . lyser de flyende på de upptrampade. vägarna i bergen ridåer av regn faller .: "över ringen på strenden ' sommarens snäckor spolas av vredgade vindar från vingårdarna vid klostermurep i > Mendrisiotto.. - Solveig Johs oc lan den 6—9, de mulna mellan 9—- inomlands : VAKSAMHET . ;. Mästaren i den tiden" då manar, sina Järljungar,. att hava det lutar mot Domssöndag- upp- ena länder omgjordade och sina lampor' brinnande, är det vak- samheten: hen. slår. vakt kring, den kristna" verksamheten. stund då I icke vänten det skall Människosonen' komma”; "Var redo! Var. "redo att möta Herrens dag! . -”Saliga «äro. de tjänare som deras herre finner vakande när han” kommer”, ve Vaksamhet > — det betyder att vi inte” slarvar med. svårt and- liga liv. Vi är nu till dags. - "så noga med det "fysiska, kr oppsvård och hygien.” Varför är vi inte lika noggranna I det gäller det VE får inte? slarva ”med vår bibelvakt. « Man ; tänker kanske "som de fåvitska jungfrurna - att det räc- ker med att låna olja” hos de andra. Man bryr sig inte om att söka sig till. Kristus själv, där han låter sig sökas och fin- nas — i sitt dömande och upp- rättande ord. I evangelisk kris- ” ]tendöm- är Guds ord: och tron Jin oskiljaktiga. Jag lär livets bröd”, säger! Mästaren: Det är och förblir trons enda fullgoda, oersättliga näring, Jesus Kristus. -Tar vi det. lättsinnigt med bibelläsningen i vår kristendom lider snart vår själ svältdöden. Inte heller får vi slarva med nattvardsgången. Jesu egen or- der hänger över: vårt huvud: ”Gören. detta”. Man avskär. sig inte ostraffat från en: av den kristna livsföringens styrkekäl- lor. Liksom det nte gå går att fuska med bönen i. kristenlivet. ”Där ej bönens låga brinnety tron förgår i köld och natt” ”Vi borde tala med Gud innan vi talar med människor "dag för dag Det är den bönesnåla kristen” domen som fostrar griniga och snarstuckna kristna. Vaksamhet måste alltid inne- bära. att - leva! kristendom, : ge Av biskop Nils Bolander;, DN Lund. oe en as ; ': ”Så varen ock I. redo; ty i en. -| blicks- tt. kristet var- Anden rum” ie dagsliv. Vaksamhet betyder också = att vi måste ta oss i akt. för den andliga: säömnaktigheten. -' Ingen idyll är farligare än den sömnaktiga kristna. idyllen, ; . . Vaksam är den kristna män-, niska som inte byter tro under väntetiden utan "håller fast vid det hon har och. inte faller på näsan inför tidens många ögon- s-' och -modegudar. Så sär ger Han som var död och åter blivit levande: ”Var trogen intill ”Idöden; så skall " jag giva: dig livets : kroria”. '”Vandrarscouter- alltid scaut”.' I dag lyder parol- nas "motto löd: En gång scout — len: En gång kristen — alltid kristen. Vaksamhet ' betyder förs och sist: Kämpa dig fram till ' en personligt tillägnad tro! -I Guds rike: går det inte att leva' bära på lån” Det går inte att: Jeva på andras tro. 'Ingen enda: människa kan åka 'snål- skjuts på fars och mors tro in i himmelens land, Kristus måste bli min Kristus, Annars lär det det bli klent ställt med vaksam- heten, när . de snåla. tiderna stundar och frestelserna. sätter I Stockholm öppnades i-juli månad anti-bomb-itställningen ”Ingenstans att gömma sig”. Nej vi har ingenstans att gömma Oss för adventskravet på vaksam- het. > oc An > Text: Luk. 12:35—40. TPPrROP. Laholms landsförsamlings Rö- ka Korskrets anordnar sin tradi- tionella hästsoaré i Lagagården den 24 november och vädjar här- med varmt till alia inom kretsens verksamhetsområde boende att i Man hade börjat använda” sig "| gentianan. hon mest. fick Jigga till sängs och fram | på. sommaren vur så allt hopp 'ute..Sopule gick bort just när naturen stod i sin fög- raste.. skrud. + ”Själaringningen för Mor plov inte 'som för' Far", tänkte Jo- med 'den lilla och sedan med den stora klockan”, - » Denna gången. skulle Mor få Ia till kyrkan eller till kyrk gården rättare sagt. : av hästskjuls för transporten äv de döda: Det var på en öppen liten flakvagn, klädd med små granar, vilkas toppar voro brut- na, som den svarta kolstybbs- beströdda kistan placerades, ' : Eftersom det var sommar och mycket varmt satte man per kistan direkt i graven och där skulle den stå till I begravnings- dagen, : , Johan hade ensam gålt efter vagnen med: sinnet uppfyllt av sorg och med-tunga dröjande steg och hem igen gick det in” te lättare att vandra den tunga vägen. . Han var nu alldeles ensam på det lilla torpet. Det kändes så tomt och svårt Mors smala en gång vackra hand, som allt ar- betet inte kunnat riktigt förstö- ra, kunde, inte mera smeka ho- nom: Den var för alltid stelnad och kall. fa, Mor slapp nu arbe- ta och sträva Ny låg hon där borta på kyrkogården och i mor gon skulle prästen läsa över henne och jorden kastas på kis- tan och så skulle Johan: vara alldeles ensam i världen, åtmin” stone tyckte han, att det. kän- [des så, tomheten var stor "och | hundradon kämp hjärtat att slippa fogdar- med alltför stor makt, men när det patag med Sveriges fiender, då litligaste, bland de pålitliga.) turer om herraväldet. Han viss? te inte vad han helst skulle vil- fa bli, präst eller soldat. stenen, han var här för att taga avsked av sta barndoms lek- plats. I morgon skulle Mor be- gravas och han själv lämna sitt barndomshem för alltid och se- . dan väntade honom exercisen och framtidsbekymmerna. , Laholm 10 ham. kh Håkansson, före, örjade gå ner mot) 17 aftonsång p Larsson, Tisdag ohan » började ef frn: ; 17/11 kl. 18,30 missionskr. sam- ett or Som barn hade Johan haft sin , lekplats här och från den stora stenen där borta I fonden hada han ömsom varit präst och ta= lat fridens ord över en:låtsad méenighet och ömsom varit häir- förare och lett sina tappra sol: , dater till seger mot fienden. "Här I Unnaryd funnos många Famla soldater och indelta knek= tar, som varlt med uta I dvt al. sta stora kriget och av dem ha- de han hört och lärt mycket om krigets möda och besvärlighet, men. ockrå om dess tjusniig, när man lyckats driva fonden på flykten och varit en liten kug= ge I det stora spelet. . Eftep. hemkorasten — blev ju också den minsta lilla småsok förstorad och berättad wom en bravad, och Svantes pojkhjärta slog i. vild tonk vid tanken på, vad han själv skulle kunna ut« välg. (Smålänningar; ha under år- ; främsta Ice det föp Sveriges försvar och obe- roende. Visserligen var dat J- tet si och så under Dackefejden men det var från deras syn= punkt inga yttre fiender, det då främst "gällde. Det gällde bön-=- dernas oberoende och det har alltid "legat bonden varmt om blivit fråga om att ta' ett nap= här smålänningarna varit de på- Inom 'honom kämpade två när Johan satte sig på den stora 'orts. sjön... Han följde str fram till en Jiten udde av stora stenblock... "> - Här växte i skrevor bland sand och ris den lilla vackra]. Han hade sett den många gån- ger r förut. men inte tänkt. sär- skilt på den. - Nu såg han hur väcker den var. Den blåa färgen var som ett stycke av himlen, när den är som klarast « en vacker som- . frukt, bakverk mm m föl denna soaré Alla gåvor mottagas tacksamt av styrelsens - ledamöter. i de olika retarna. Hjälp css ait hjälpa röd- lidande både inom och utom. vårt land. Landsfö församlingens : Eöda Korskrets tyrelsen. Han böjde sig ner och vid- rörde en' av dem. Den såg när fan ut som en uppåtvänd kloc- ka. Ja, i morgon skulle kyrk- las i F Skogby 12,30 pgm kh Håkans- Vänge Mestocka 10 hgm kh Ljung. Genevads skofa onsd. 18/11 kl. verksadj. Jogl Wanda (minds Hbholt $, quist. Räånneslöv 920 hgm 13 hgm komm. Nyqvist. Tjärby 10 hgm kom. Nyqvist, -11,15 ssk. Nyqvist. . tj. komm. en 10,20 hgm läro- ed 9,20 ssk. m, a. av kh Bratts döds åa. tisd. 171 kyrkoröders 15 ack, 10 hem kh , Ca 16/11 kyrkobrö- kyrkoadj. Alme kn Perg- . ström. Onrd. 18/11 kl. as hus - 7 förkör I Alstorps västra folk- skola, kl. 19 husförhör i Vall- tafson, mänd. derna ” 19,30, folkskola. Poa grad kul | Eda rela AN BS val kn Han bröt av = 'hults sj 1e han plocka några och ta” med Sjöholm > e 2 | i mängd kommer, regnet att fort- > NN - No s i 7 "sätta, Nå, regnet kanske gör goft I > ; | : sa 3 AAAAA ARR AASKALAA. Nena FIOVEFESTEFIEITYSN AMA AAA, AN 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.