rereyvryvreveryv w "Av Finlands så miljoner invå- nare har som känt omkring 345.000] svenska som "modersmål, Rege- |. | finska och svenska är ka Ispråk; och : > Sprökminoriteterna oo Så nutidens. Finland . ig synvinkel, och bar därför sitt intresse. Av mötesdeltagarnas rapporter. .ringsformen av' 1919 fastslår att] att döma, finns det ur minoritetens . goda inom de sx stadgar vidare att den ”finsksprå- kiga . och svenskspråkiga befolk- ningens rätt, liksom deras kul- behov, ” skall tillgodoses enligt enahanda grunder, Samtidigt som tvåsprå- kigheten . berikar ' Finlands kul- turella liv och ur många olika en turella och. ekonomiska " synpunkter betraktas som ” nationell tillgång, medför den na- turligtvis också en hel det” rent praktiska olägenheter, som kan + vålla irritation och motsättningar. Eftersom. sAinlandssvenskarna är 1 minoritet” och utgör endast 8,5 procent, av.hela befolkningen, får » man lätt den föreställningen, "att problem framför allt uppstår när det gäller att för deras del-rätt- i ”wist tolka och tillämpa printipen och "finskspråkiga. Mera sällan obser- veras det faktumy att det också om lika rätt för svensk-. finns finskspråkiga minoriteter på sina håll i landet. Ändå är det ju så, alt den finlandssvenska be- folkningen är, koncentrerad till ett par större, sammanhängande områden, Det ena omfattar' Äland södra delen av Abolands skär- svenskbygderna i Finland. Me=" na tydligen på många "håll på ett sätt som för nande bemödar sig om "att. oväl--. digt tillgodose minoritetens beho "och intressen, så finns det å an ra sidan också "kommuner, ser sig, ha, "skäl : till. klagomål: på grund av oginhet fri ”ritetens. sida. ”påde "detaljer i fråga om det sätt . på vilket språklagens anda och. mött och iakttagit i de' svenska ”,empel, att man på sina håll före=" "faller att flagga villigare och mer”; gammalt finlandssvenskarnas sär- "skilda samlingsdag, än den 6 de- .. cember, ' republikens nationaldag." synpunkt både goda och mindre - dan de kommunala imyndigheter- ” r allt.erkän- > det finskspråkiga mindretalet an="' majo-" ” "Klagomålen "gällde ; bokstav tillämpats, och den all- > männa anda som ;de finskspråkiga : bygderna. Det påpekades till 'ex- M . allmänt den 8 november, sedan et:har' varit jämt skräp med fisket i. år, åtminstone hittills. Antingen 'det nu beror på att jag inte har haft tid att gå ut de bäs- tå dagarna, eller på att tålamo- det inte har räckt till de gånger jag har varit ute. Hur som helst har .jag. fått den ena gliringen saftigare än den andra av rege- ririgen och -det har varit tal om att ringa till: någon fiskare och beställa en gädda eller ett parj abborrar till en middag lite då och då. Jay ni som brukar fiska Tlite själv vet nog hur det kan lå- tar ; Häromdagen tyckte. jag att det kunde våra pog pratat om fisk- bilar och sådant och i en stund av övermod, lovade jag att jag: skulle gå ner till sjön och plocka upp en redig fiskmiddag. Det ha- eftermiddagen; så det skulle ju. alideles' omöjligt att få stora abborrar till + E e” åtminstone" "tog det i munnen så: länge att jag hann gö- ra : mothugget.. ö och rulle; blev nöd- De -finska na skulle. m a o här och var i de svenska tendenser, som” de har svårt att . förlika sig med. > vc i. Konferensen i Helsingfors var dav den Liitto gård och kuatk och skärgården I Nyland. Det andra » området omfattar 'en: rad kom- muner I Österbotten vid Bottniska vikens kust, Inom dessa” områ- . råden finns det, både landskom" muner, tätorter och t o m stä- der, där :befolkningen till: över- vägande 'del är svenskspråkig. Här har det naturligtvis uppstått finsk=, språkiga minorHetsgrupper, pre (Finskhetsförbundet), en förening . . för den finskspråkiga kulturens, utveckling. " Konferensdeltagarna; ' beslöt föreslå, att en särskild kom=-; .mitté för bevakandet av de finsk=;- skulle” tillsättas / inom”, förbundet! Det förslaget får väl. tas. som ett/" » konkret bévis för att "problem a » rätt ifikt slag”, d cis som det.finns svensk a. -minoriteter på ' många. håll i de delar av Finland, där tens språk ä är finska, «. ”- "För någrå dagar. sedan hölls 6 en konferens 1' Helsingfors med ”del- tagare» från just sådana 'finsk- språkiga” rminoriteter inom: kom= "muner med Svenskprålig major ”ritet, -Tillgi: at ajorite: . länder med mer än ett national" språk: Men' naturligtvis bör in > svårigheterna ” "överdrivas.: ; Efter : krigstiden i Finland har ju, ba "präglats av att föregående ; dec | .cenniers 'bittra språkstrid : avlösts av en ständigt ökad förståelse de två! språkgrupperna' emellan och” från "mötet belyser” två åkighe- "det" är :karakteristi kt, att”. mötet; + Helsingfors framför ällt rek tens problem ur en mindre van- an Tänker du a ligga dej till. med holskägg? e - Ja "det är för min Hon har börjat plocka S min elektriska rakhyvel." ooh abolgt "att eftersträva ett sak- ligt samarbete över språkgränsen; ' "Mötet: i -Helsingfors bör 7 & inte tas som. ett tecken”på att motsättningarna och svenskt: :l Finland. skulle ha” skärpts; det belyste endast sedan. gammflt. kända problem litet an- sonia vad” man är van vid. bygderna stöta på separatistiska : vars huvuduppgift är att arbeta. - ”språkiga minoriteternas' intressen! vå ”möanderade ' de, finskspråkiga mic: - +» mellan finskt ” torftigt: ävdammade' 'och i rullen fick sig ett: par droppar olja på evighetsskruven "för ”. skull, Asken” med de'mest, läckra, nnare blev nerpac- jag färdig för ett; nappataäg med de store. För na-. turligtvis skulle det vara rediga;' bitar, ; svilken: fiskare ger sig. ut för att ta'en' del småkrafs? «>. : Abbörrgrundet utanför” Galg- backarna "blev första etappmålet. Här brukar det: vara bäst att stå. på stranden -och” kasta-'ut: mot grundet . och följaktligen'; tilläm- "I pade. jag: också: denna metoden. En'av de lättaste spinnarna blev knäppt på" patenthaken och. så började armgymnastiken; Spin- naren. for "ut i kast efter : kast, | meh;den kom alltid lika tom till- baka. ÄÅtminstoné nästan, för det mesta satt det naturligtvis: .en del v] Det vär som att kasta f ett hand- fat, inte det minsta hugg förråd- de,. att ;det'.kunde' finnasfisk i sjön”: Det ”var”inget' ånnat.äå att byta” fisk plats och kanoten fick Ute de närmaste två: time marna fiskade jag över samt- liga kända aborrgrund i sjön och då var held dångsten en, abborr- pinne på så. där en' femtio” gram. Hade »det. iinte; varit så sent på dagen" kaffärer rna hade va- rit stängda: så 'vet katten om de : inte hade fått. en kund. För äran | KAN. Lär FÄNGSL FLERA PORTUGIS im 4 EN RAD FR I9G KVAR Som GIS NRMA INDI : KEPP.. RASANDE "I SAMURINDA NÅR PORTUGISERNG SLAN PÅ SITT JVINGBDES PRRTVGISEN VASCO DÅ GEN TILL IN NDIEN. I HAN DIT EFTER 1 "OCH SJUKDOM, KAMP HÄRSKAREN SAMURINDA FLÖDADE Av GULD ; UPPVAKTADES AV SKÖNA NA PRAKT. HANS. > FÖR "SIMPLA. Få NES RER TT STORMAR NEGRER ”P F "KUST, INDIENS PRAKT BLÄNDADE. HONOM OCH. ÄDELSTENAR: HAN VILADE PÅ EN BÅDD Av. Rå SAMMET OCH DA GRMA HADE INTE: VÄNTAT: DEN- RE MAN. SAMURINDA- MYCKET ILLA TOG. GAMA” FANN saö- MAJ 1498 KOM: PA LATS "ÖVER" KVINNOR: VASCO GÅVOR VAR ÖR DENNE .STO- SÅ TR Y ER, SR re yright: SNRA att det här var det sista kastét | BES 150] för kvällen, klämtade klockår. | | = Hela spöet riste tär en grann | vi : ” i > i an | ” | ; MN de kommit en liten regnskur på säkerhets ! måste ju räddas, åtminstone ut- åt. Nu var det inget annat att göra, än att låta dr aget hänga ef- ter. kanoten och så finkamma sjön. Och finkammad blev den, varv efter varv, in i alla vikar och runt alla: öar och uddar. Ja det vill säga, runt öarna blev det ju inte så ansträngande för det finns inte mer än två sådana i sjön, men i gengäld brukar det alltid gå att få fisk vid dem, åt- minstone vid Lerör, där brukar en god del av sjöns aborrbestånd hålla sina kvällssammanträden. Men denna kvällen var det som förgjort. -Inte ens när jag bytte till vassdrag och begav mig in i de' tättaste vassarna, där det ju alltid + brukar stå någon smal Å ston Peterzon n | gäddskrutta. som låter -förleda' sig av dfagets: vickningar, fick jag hugg. . Jag hade, kört igenom hela dragsortimentet - ett otal 'gånger loch armen började kännas' öm lefter allt kastandet, utan . att ”abborrpinnen i fören hade fått "något sällskap. Alla dragen ha- "de jag förstås inte pr ovat. Längst ner i redskapslådan låg något som med mycke fantasi. kunde tagas för ett drag. . För, en: del år sedan hade jag kommit iväg på 'en fisketur till 'en skogssjö, en bra bit hemifrån; lite bråd- störtat: och det var inte förrän vid framkomsten till ,fiskevatt- net som jag upptäckte 'att-allt vad drag'hette' fanns kvar. där hemma; Det var sent på :kväl- len och tiden räckte inte till, för att åka hem och hämta draglå- dan, så det var inte precis nå- Jgot tal som passade för en kon- firmand som frammumlades-ne- re, vid skogstjärnen. Det såg ut att vara en alldeles. ypperlig fis och ; småfisk” över , vattenytan, när "gäddorna jagade; "Just en "sådan. kväll "då ' man skulle ge rätt så mycket för, att ha donen M edan det ena skvalpet avlös- e det andra, grävde” jag i fiskeväskan: och längst 'ner 'i bottnen hittade jag faktiskt en bit kopparplåt.' Ni som har fis- kat en del har väl också någon gång gett er katten på att'det skall: gå” att själv tillverka ett drag som. är en'.bra bit mer fiskligt, än de som finns i mark- naden. "Alltnog; / plåtbiten ' som farins i :; väskan .: härstammade från en sådan period. Som tur var : hade - jag .reservkrokar: och lekande i en särskild ficka: på väskan och. med hjälp av en in- . |te allt för vass fiskekniv, lycka- - |des jag forma till den glödgade kopparplåten så att den fick en form något mitt emellan flund- ra och pannkaka. På knivuddens bekostnad borrade . Jag ett.par hål för fjäderringarna, 'och sen dröjde det inte många minuter förrän mitt drag 'fick 'elddopet, eller man kanske skall säga vat- tendopet. Under mitt fabriceran- de hade det dock blivit så" sent att fisken hade. slutat att jaga, och någon fisk fick jag inte hel- ler med mig hem. : Sedan dess hade den ofor mli-. ga plåtbiten legat i väskan, mest därför att det aldrig hade blivit av att. demontera" den, och nu satte jag i ren desperation fast missfostret "och började kasta. Där jag för tillfället Befann mig var dock vattnet för grunt för ett drag av så grov kaliber och 'j varje kast resulterade i botten- hugg, hur fort jag än vevade in, Det verkade som om det så kal- lade draget, åt sig ner mot bott- nen vid inspinningen. Jag var starkt betänkt på att uppge hela fisket och gå hem och erkänna min oförmåga att infria mitt löfte. Skymningen började ' tätna” och det fanns "| snart inte stor chans för att fis- ken skulle se -draget: Hur det var så paddlade jag ändå en bit ut till en djup håla 'och började: kasta där. Det. oformliga draget slingrade hit och dit i vattnet ” som om det var fisk på, men fastnade "gjorde, den inte. Inte och ett par gånger kändes det, ' förrän jag hade” bestämt mig för ,. - a ' - ' a. ' - + SS fisk var: uppe och, välvde:i vat- tenytan. och flera gånger var det så att det riktigt skrek ' i slir- rusade. Till slut var den dock så: pass tröttäd att den följde med om än motvilligt och : jag den, m det nu var + på grund av det = alltmer ' ' tilltagande mörkret eller det berodde på ren fumlighet vet jag inte; men jag tog miste på fisken och på något sätt hakade en del av ståltafsen fast i håvgarnet, Skrämd av hå- ven ' mobiliserade ., gäddan . det sista av sina krafter :och slet av tafsen. Jag såg bara en ljus buk som -. välvde - till i' det mörka vattnet så var den försvunnen. >Kvickt bytte jag till det för- sta drag jag fick' fatt: i, bytte] kanske jag inte skall” säga, jag knöt fast, det vid linan och kas- :-tade åt det håll där gäddan för- svann.. Och nu såg det ut som om den falska gudinnan Ran var : mig verkligt: bevågen, för jag hade inte mer, än börjat inspin- ningen när det hakade på, tungt och förtroendeingivande. . Denna gången - blev inte' kampen . så långvarig, och mina 'misstankår om att def var samma gäddå som huggit på. nytt. bestyrktes, när jag fick in henne i kanoten. «En bit av min avslitna tafs stack ut ur hennes mungipa och draget satt långt ner i svalget på henne. - Gäddan "var grann, vid kon- trollvägning befanns den hålla modiga fem kilo, så den räckte mer s väl till den' fiskmiddag jag ”håde skrutit” om: "att bärga. Men av vilken orsak det gick att få hugg först sedan" jag hade på- bromsen” på rullen när fisken . gjorde mig: beredd till att håva : m den unge sidenvåvarlärlingen Claudius Berthet, som börja- de sin. utbildning i Lyon år 1842 hade vetat om att sentida svenskar skulle granska hans. anteckningar hade han inte kunnat göra ett nog- grannare arbete, Det är fint prän- tade vävnotor som den väv-intres- serade kan hämta mycket ur. ”Si- den 1500—1900 heter den -utställ- ning som ' nu ' visas ' på "Nordiska Museet i Stockholm. Den har hu- vudsakligast lånat sitt material från Röhsska konstslöjdmuséet i Göte- borg, som är det enda i sitt slag ilandet, : 0 7? Vi vill inte -visa så "mycket av dräktparad utan mer av materia- len. Vi:samlar på ”olika sätt "att mönstra” en yta”, förklarar. göte- bör fröken" Elisabeth monterat mitt h jorda un- derverk, och varför gäddan blev så i' tagen sedan den hade sma- kat på-det, att den högg en gång till, ' det ' tillhör väl .de' problem som 'är -rätt så svårlösliga. Men det är ju just" sådana små inter- mezzon som gör 'att: ifisképassio- nen hålles vid liv. : Sedan dess här jag Pr ovat mitt "hemmagjorda drag! ett . flertal gånger, : och då alltid "i största ensamhet, för att inte bli allt för begabbad av bröder av Petri skrå, Och jag får säga att varje :' Igång har fisken, åtminstone vi- sat sig intresserad av det, så det kanske när allt kommer omkring inte. är så dumt... s . AFORISMER : | 'av INGVAR WAHLEÉN Ordspråket, "Ändamålet helgar medlen” "visar att världen, ännu är full”av jesuiter, En människas "mun är ull för sanning "men brukas stundligen för lögn, ”X "Jag. "föraktar ” ” männis skorna; därför . föraktar jag mig själv. : I min ensamhet gråter jag; tillsammans med "andra måste jag skratta. . ont .så upplinn en lögn mer fruktansvärd ” än alla lögner du hört förut. Mitt minne 'vill svika "mig |] levt: för: längesedan blir ä dröm- men vackrare än det var; det fula som hänt har jag redan för längesedan. glömt. fö Varför oroar Gud om han inte finns? Är vi rädda för en sago- figur?". "Sladder & är ett Djävulens hant- verk bedrivet i Guds namn, Hon!” » Hur kommer det sig att du inte var med på bjudning- en hos Pettersons? . - Han: — Åh, det har sin sär- skilda orsak. Hon: — Kan jag" få. veta den? --Han: — Ja, om du: lovar" mig att inte nämna den för rågon. har Det: lovar jagt. i an —I9 ser du, i bjuden rån jag var inte ra ij I Vill" du en' människa riktigt | stundom; allt vackert: jag upp-|:. som arrangerar . utställningen;- med Kungliga 2 kiöningsdräkter" ' måste "också: hallstämplas ; Söderberg som. är en, av :deml| ; FEET I föl MARE ole - i = ar d . . an sot . . i S . " — rAHOLMS TIDNING : ! i AL - — LT DEN 20 NovEMBER 1959 ' [TT = + € | slottsväggar med siden i underbara varmt gröna . eller karmosinröda färger, Under Ludvig FIV — om- kring 1660 — började fransmännen tillverka siden' och Italien och Spå- nien' placerade sig mer j bakgrun= - den, En mycket | känd - konstnär och arkitekt under denna tid var”. Daniel Marot som lanserade två- färgade sidentyger,- han ägnade sig åt att försköna vid: hovet,: Lyon” var tidens förnämäta sidenstad och här prövade man för första går gen, att få en tredja dimension mönstren kom att fram: mot. ;bottenförgen. Ett dennä: teknik Sr Under rokokon ma krav på siden helä dess omkring. 300. k Dyrgripen är 'en underbar ” mäss- hake i rött och guld, en praktsak i brokad vävd i Italien på 1300-ta- let med fågel Fenix, hundar, djuré huvuden och med djärva rörelser typiska för gotiken. .. . or I kronologisk ordning. kän” n man "följa. "sidenets . utveckling. ” Under 1500-—1600-talen var det endast Ita- lien och Spanien som kunde odla och väva siden, Allt eftersom tek- niken gick-framåt förbättrades ock- så metoderna att färga sidan Ba-. Tocken älskade. att klä kyrk--och . ; gjorde på. gerna liksom r möv: na"uralist |. angände sig med för lommönster. Blommor ' blev' "också för en” tid- fram. åt. den” mest an dekoren, . stora blommor” på vig”XIV:s tid, normala under. Lad- V vig" XV-och.. spensliga; och. under udvig XVYL Gr > LOCK" UR - "EN NY KOMMUNREFORM sig- naleras : av - inrikesminister.” "Rune Johansson. Att, en sådan utredning behövs, anser . Skånska Dagbladet (ep), som skriver: sö indeln? 1952 var. alltför stark "bland kom- munalfolket ; och statsmakterna - böjde sig i många fall alltför snällt för lokalpatriotiska intressen, . Resultatet har vi i dag: kommu- nerna är för små och en ny ut- ” redning måste ta itu med proble- , met. Om" man gjort en ordentlig operation 1952 hade man inte be- hövt syssla med frågan nu, Tan- ; ken med reformen "1952 var, att så vackra, mältat glada färger? Mån= ga vackra prov.finns här på .sidu damast och brokader, för.s desbruk ' som för, heminred - | tast var det samma måterial för. bå-= nan de, fick saluföras.” Proven' är»-de manliga,” glada. tygerna siden- -dirouget, > i Mötistringarna 7 diagonalrutade med invävda blom mor. När får vi 'se våra herrar” g-0f- da ändamålen, Ett' par' gamla ”hal! stämplar” kan också beskådas; alla” tyger måste förr hå” en :sådan in Gustav Im. och. Sophia ”Magdale - man :skulle slippa k Iför- | åsatta hall ä Mä bunden, : "Men i däg har vi likväl praktfulla” : " silverbrokader bund. Ki - | mindre” lockand är: de » na kan inte klara skolväsendet; ålderdomshem etc, Detta får kom- krönta tapeten". avsedd Fredriks' munalförbunden skö blir; kommunernas ''självbestäm- . manderätt urvattnad... För närvarande” anser man att en funktionsduglig kommun. behöver minst 6.000 invånare, Eftersom be- folkningsunderlaget. sjunker "varje år. i: de flesta låndsbygdskommu- ner måste en ny reform. bli 'ganska radikal och en god befolkningsmar- ginal « åstadkommas, . Annars löper man risken 'av en tredje reform 9 om några år, framhålle Sk "DET BLIR en Utrikespolitisk åe- batt.i riksdagen i höst trots att bör gern inte förefaller särskilt intres- serad av att få en sådan till 'stånd, "menar Ny Tid (s) och pekar på he], Lundbergs interpellation: Det förefaller - riktigare att sa- ken klaras ut 'och att regeringen « får tillfälle att inför riksdagen re- dogöra för de skäl som föranled- de dess: beslut! om sammansätt= M ningen av: FN-delegationen, Vis- serligen finns det ingen anledning erna om vår utrikespolitik. ' En . klarläggande . debstt' borde" dock - kunna komma till stånd utan att så behöver ske. I vAnvänds vårt land? ta upp den gamla seden: igen. En ljuvlig sådån frår små, bitar och” 7 ftiders. : vävteknik + och ; sätter fantasi öl stort sutbyte av detta - samarbete mellan ; Röhsska "kon; tmusée Nor prdiska muséet. eller två MS. si ka, in slutet "av. 1700: talet "finns. på” utställningen.” En gång i tiden har den- hållits över" " unga brudpar | på "Orust. i > Det "är" fantastiskt hur' dess prover av gångna, . skicklighet re else. Man har. i -verksainheten fått. - Svante” och till, minne av: > avliden' syster... för: de. MS-sjula Ingegerd Bursie' här en i” multipel sklérds till MS-.: > att. i onödan förstora divergenser- : Göteborg över. , na mellan 'de demokratiska parti- rn 10.000. kr till en fond, ber Christine! .Bursies minr nes. fond. Avkastningen, därav skall nm ligen” efter ansökan utdelas till.:n en (TT-spös) dt i TANTE SERENAD Mörmor. hade fått moped och Bav sig ut i stockholmstrafiken. |räter diverse manövrer -kollide- mm e-hon med trafikpoliskuren på egelbacken och . for iväg: efter gatan i ett fladder ” av .Särkar, Ambulerande Mopedseha ETS te..Bofink. hade opsern ast Känt mors” framfart Med största bes undran, s oppade " IR upp och sade: upp och På den ne tanten, Bara
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.