veerevr hå Yrre wmv Yereyvvyytvys TT YvYrYYFYYVEYYFYYYFVES FT TS N EO a a nen vv eitevesse tent veersrss tre a i sårsea b lö d vrvYrEreev Pas VÅRA REA + pre ESR ENN BEE A SVR RB FEN PR 'Har. stor respekt för sydhallänningar att kommä. till en välbesatt När man går till Södra Hallands öte i teater lokal. Så till lantbruksklubl bö rande, lantmästare KARL AXEL KLINKER, kunde i sitt välk nära hundiatalet lantbrukare från södra Halland. M Herr Klinker kunde inte und- "gå att nämna några ord om det gångna torkåret, det torraste i mannarninne. — Till och med de gamla och garvade farbröderna .har varit'tysta i år, sade herr Klinker. Annars brukar de allt kunna leta fram värre exempel ur minnenas gömmor, när man klagar på vädret... Herr Klin- ker var emellertid inte pessimis- tisk, — Skördeutbytet 'har blivit bättre än yi vågade räkna med, och det yi eventuellt har förlo- rat på själva jordbrukep får vi försöka ta igen på husdjuren i vinter, sade han. : «=. | 2 Och den möjligheten bör våra ganska god efter :kvällens före- drag, som hölls:av agronom E. Wäringer från Alnarp... > Agronom Wäringer talade om aktuella försöksresultat' inom . animalieproduktionen,. och han "> byter, till 10.kg: "komplett, Sher 2 SR «helsvensk | BILLIGAST) ULÄNGDEN tack väre Partner-garantin' "SVENSK: MOTORSÅG ; MED SERVICE INOM RÄCKHÅLL - Hallands Skogsägare: -" förening u.'p.'a: Tel, Halmstad 18630, 165 ”l gränd fören” lyckad: slaktdjurs;. »|uppfödning även när det. gäller. "| komma tillr Lantbruksklubbs sammankomster" kan man räkna med var det även ' i går kväll, när medlemmarna samlades I på Laholms - Stadshotell, : Klubbens -ordfö- omstanförande, väl nda sig "till - stod för nölkreaturs- antydde is, att -in- vid den danska ok- tresset för li daktio- nen är i stigande — inte minst i södra Halland. — Jag har för- resten stor respekt för prakti- ”kerna i södra Halland, sade ta- laren. Här finris framsynta hus- djursmän, ” vars insatser. . jag många : gånger haft anledning beundra och även nämna i min undervisning på Alnarp... Agronom Wäringer kom i sitt anförande : att. referera de för- söksresultat, 'som: presenterades vid de danska husdjursmännens oktobersammankomst. Likheter-:; na i inriktningen i Danmark och! södra Halland är ibland slående, och -man kan med goda'resultat använda sig av'de danska'för sökssiffrorna även på den här sidan sundet... ME ve De försöksresultat, som -tala- ren' presenterade, skrivs bäst med "siffror ' och i tabeller." Vi får här inskränka oss till ett an- I tal uppgifter, som vi fann, sär skilt intressanta: "Carl e Danskarna har en betydan- de produktion av broilers, kyck- lingar till slakt. Som: bekant. är amerikanarna specialister på det "]här området — även" när. det "Tgäller 'att. äta kyckling för den delen. Danskarna har-länge öns- .I kat komma upp till samma fina produktionssiffror. som amerika- narna, och det verkar som -om | | man nu är på god väg. Man har (gjort den lärdomen, att avkom- mebedömning -måste ; ligga "till ö ENA DS ” Man: har då. och då klagat på att ' dé danska äggens gulor är för bleka, Danskarna har sökt rätta "med ”färgpro? blemet” och bl, a. använt sig av det gamla .”torparepatentet” att ge : grönfoder | åt. värphönsen. Grönfoder "och ensilage ger”gu- lare gulor — men. det har sven- .Iskarna vetat i många år. .: Och danska äggproducenter också tror "vi oss veta.» Det är alltså en gatnmal lärdom man nu skall försöka tillämpa "förenklat och i större omfattning. ' -' nt "0 Professor Hansen-Larsen > AG 3 å fi PG G Z hö 4 2 oe SS 2 sh oo J + > SEFYR JUNIOR. > : den kände danske husdjurs- > marknadens billigaste a kvalitetsplog 6 Passar relativt stenfria åkrar, Vil stenpåkörning slår plo- gen upp genom s. k. knäleds- utlösning och återgår genom lyftning och sänkning med hydrauliska lyften. >» DBekvämt placerade vevar som : «oo Man besvär nås från trak- ” torns förarplats, s : $ Rymlig mellan plockroppatrna -— lättare balmuedplöjning « 9 Separata skum. och skivrist. kallbersa $ Ställbar' topp som passat alla traktorer; > es 0 5 olika, sjusemellan utbytbara > Plogkroppar kan användas. € Överumsstål i Je flesta sl dela raoterar hög slitstyr. ka och lång livslängd. Begär et ex emplar vårt Ava - prospekel a ur fv vårt nya tr KX näred SR toberkonferensen; Liksom tidi- 'gare åt: påpekade: han: kvig- pröwningsstationernas stora be- tydelse.- för nötkreatursaveln, och liksom tidigare år: kunde han presentera ett vackert 'av- kastningsrekord. :-. I - gruppen döttrar till en dansktjur Sverre "hade. man -.kommit upp till de imponerande : -. avkas'ningssiff- i fetthalten :— det blir. 289 i smörfettskolumnen, =, :. -—, : 0 Det kan påpekas, att Simon torp i Skåne hållit" sig framme och 'inköpt denna kviggrupp: Ni vet väl förresten,-att de danska rekordkvigorna här en”chans att rika exempelvis, Från Danmark får. amerikanarna inte importes ra. Men 'de ,kan. importera de åvärda djuren exempelvis via Ett tecken' när '0 dansk nötkreatursavel. blir allt tydligare. Det. är de, avkommer bedömda tjurarna, som domine- rar. Och dominansen kommer att bli lider, 05. e Danskarna har börjat till- ämpa" en : ny: form: äv, bedöm- ning. Man ansér att spenarna eller ,.rättare ' sagt spenanlagen bos "de 'unga / kalvarna "”skvall- rar” om deras framtida presta- tionsförmåga.” Genom poängbe- dörnning av "en ' skicklig I hedö- mate; kan man : klassificera” kal= varpa, och. det har” visat” sig, att dessa ” klassificeringar” och den än mera påtaglig vad det a på ett" tidigt klassa de sämsta 'tjurarna, me” nar man. Lojo ee 3 E Vi vill påminna om, att bl. a. konsulent" Per' Fjelkner i Kristienstad varit inne just på "detta förfaringssätt att bedöma kalvarnas framtida duglighet söm. mjölkproducenter- ” Några "resultat; 'har emellertid inte "presenterats i vårt land — Wiad har tydligen inte fått fram nå- gråa hållbara siffror, . ' anförande även in på en del för- - | söksresultat: när” det gäller göd- svinens utfodring. Dessa dansk- försök var, emellertid i vissa de- lar uppe till behandling vid: de ”svindagar” i södra ' Halland, som föregick och orienterade om gödsvinskontrollen enligt danskt mönster, och. vi upprepar dem därför inte här.” her Talaren avtackades av klub- bens' ordförande, " lantmästare Klinker. ' Från (sammankomsten kan vidare nämnas, att 11 nya medlemmar intogs, och. att man efter” föredraget samlades till supé på Stadshotellet. ee Vid Håess 368:e livdjurs= + auktion, >: ÖN på fredagen uppgick auktions- summan till 199,320 kr. Följan- de djur såldes: 118 gyltor högst 610, lägst 340 medel 480, 13 gal- tar högst 490, lägst 340 medel 460; 2 'ston högst 1,950 lägst 1.810 en valack 1,320, 3. stoföl högst 820 lägst 760, medel 775, 8 hingst föl högst 1,020 Jägst 670 medel 755, 3 låglandstjurar högst 1,500 lägst 920 "medel 1,200, 1 SRB- "I tjur . 1,510, 7 låglandskor högst 1,680 lägst 1,240 medel 1,490, 13 SRKRB-kor högst 1,710 lägst 980 medel 1425, 22 låglandskvigor högst 1740 lägst -1,140 medel ;I1,485, 42 SRB-kvigor högst 1,540 lägst 940, medel 1.225. . . Konsum i Knäred. ot Styrelsen har vid sammanträde konstituerat sig sålunda: ordfö- rande A. B. Svensson, vice ordfö- rande Hilding Karlsson, sekrete- rare Verner Johansson, vice sek- Vallberga. Tel, 23260, LANTMANNAFÖRENING reterare Algot Jönsson samt utan rörna 6.542 kg mjölk med 4,43 |: komma ut i världen — till Ame- | "för "ett kvart, sekel sedan. ” utan beror denna framfly' " stor del på att genom höanalyserna särskild funktion Kurt Ernstsson, " Rekordhö Berit det bara på höets kva- litet så' skulle de halländska korna också för nu påbörjade kon- trollår hålla sin position som lan- dets bästa mjölkkor, Men :- torkan, som tvivelsutan varit gynnsäm för hökvaliteten har' å andra' sidan hämmat årsväxten på vallarna. Ur kvantitativ , synpunkt :torde. ' man därför endast kunna tala om medel- skörd av hö i Halland detta år och på vissa gårdar i den "norra läns- delen t o,m om en 'direkt svag höskörd. Däremot ' gynnades hö- " bärgningen överallt av utmärkt väderlek. Med: vemod tänker mån tillbaka på alla dåliga höbärgnings- år man fått uppleva i dessa bygder. . Men i år är kvaliteten bättre än "någonsin och det är detta som ger anledning till att tala om halländskt rekordhö, För ett 15-tal år sedan organiserade Hallands läns Kon- trollförening och Hushållningssäll "skapet i samarbete en årlig s k hö- inventering. Därmed ville man : på- tagligt demonstrera de stora: väx- lingarna i höets: fodervärde | från ena året till det andra och inte "mindre angeläget var att påvisa ” sambandet . mellan ' slåttertid och hökvalitet samt riskerna av höbärg- ning medelst volmning (hökuar) i västkustens fuktiga klimat. -": : ' Rörande bärgningsme' oden kun- ”de redan på" 1940-talet. iakttagas en betydande övergång från völm- ning till hässjning. På 1950-talet har emellertid den" knappa tillgången på arbetskraft framtvingat en viss återgång till att ”kua” höet och det-' ta kan ju gå bra vid en sådan väderlek som i år, Men :den som känner ' västkustklimatet bör ' nog betänka sig minst två gånger innan han på nytt börjar volma höet. Hittills vunna erfarenheter av skull- .torkningsmetoden synes antyda att denna är på väg vinna ökat: för- troende, där man har möjlighet or- ganisera "arbetet för en relativt snabb slåtter, fö ve I fråga om slåttertiden kan man våga påstå att: denna "numera in- träffar cirka två veckor tidigare än vivels- ing till kunde vid en sen slåtter påvisas en stigande . växttrådhalt och därmed fallande smältbarhet, varmed följde "ett lägre fodervärde per kg, alltså en kvalitativt sämre skörd. Samti- digt sjönk proteinhalten (äggvitan) vid " försenad slåtter och : därmed följde : behov av att köpa dyrbart "oljekraftfoder för att kunna bjuda mjölkkorna vad som kallas balan- serade foderstater. Samma synpunk=- ter bör naturligtvis även . beaktas vid ensilageberedning av vallskör- darna, : " Just i år har alltså förutsätt- ' ningarna varit särskilt gynnsamma för vallslåtter och höbärning. Där- av följer att de vid årets höinven- tering erhållna analyssiffrårna klart visat de halländska mjölkprodu- centerna att de för vinterutfodrin- gen förfogar över ett hö som är genomsnittligt bättre. än . tidigare. Efterföljande tabell belyser hö- kvalitetens växlingar m h t 1. pro- teinhalt, 2.' växttrådhalt och 3. fo- dervärde i Skandianviska foderen- heter (fe) per 100 kg i 1:a valls hö med. 85 procent torrsubstans under de sista 15 åren, +; co -v "Antal Råpro- . Växt. - Fe (sk) Är prov tein & tråd & per '100 kg 1945 89 123 5 253 - 52 : 4688: 118 " 2655 50 47 11.-"-89 ' 259 > > 52 AB SL 134. 23,9: 56 1749 26 "12,0 "> 247. 54 +. 5016 125... 230 57 9,7 293 43: 5437 103 289. - 44 55 38 > 92” 254 54". 5638 997 57-38 > 10,5 58 39 ; 94 59 38 "93 Tabellstuderaren tror sig . ome- delbart finna att vad som sagts i rubriken härovan är fel, "Men nu förhåller det sig så att t oo m år 1950 bestod "analysmaterialet av de - höprov, som enskilda jordbrukare frivilligt insände, varigenom de för åren 1945 — 1950 erhållna medel- talen påverkats av urval som häri- genom ägt rum. Dessa .medeltal är sålunda missvisande och säker- ligen påtagligt för höga i förhållan- de till normalt halländskt hö under resp år. Sedan år 1953 har höproven eniigt utsänd instruktion uttagits av länets fem jordbruksinstruktörer med ent ävvägt " antal Prov inom Varje Änstruktörsdistrikt, varför nå- gou selektion icke förekommit, De ; sista årens medeltal kan anses som mara verklighetsbeton: i Halland: L Larsson 5 0, tös sen mellan de båda provtagnings-! metoderna, Däray finns det sålun da ingen anledning tro att rubri ken ovan är felaktig, Hö 1 Till vad förut påpekats om sam= bandet mellan å ena sidan slåtter; ra sidan proteinhalt och växttråd halt. eller :fodervärde skall också uppmärksammas växtmassans halt detta års höprov, vilka liksom övri- ga .i' tabellen avse. hö från: 1:a årets vall, finns dylika "med ,en- + dast 10 procent klöver, medan and- är 53 procent klöver. Sammaväx= lingar i vallbeståndet har registre- rats även tidigare år men års- medeltalet beträffande klöverhalten var 1956 c:a 40 procent men näst- följande år så hög som 67 procent, Enärs klöverhalten är en. viktig faktor för. proteinhalten har de nämnda — årsväxlingarna . medfört ökade krav på de använda klöver-' stammarnas vinterhärdighet. — Det kan tilläggas att i tabellen redovi-. sade höprov för år 1947 visade en så hög genomsnittlig ' klöverhalt som 21 procent medan motsvarande medeltal för år 1945 och 1948 ut- gjordes av ca 80 procent. : oe Det är väl känt — också genom våra halländska höanalyser — att vid torr väderlek under växtperio- den följer en lägre halt av vissa neralämnen främst fosfor i äljar- tid och bärgningsmetod samt å and«: : av baljväxter eller klöver, Bland.” ra visat 90 procent, årsmedeltalet ' Brogatan 6 — MALMSTAD .— Ti - i färgerna mörkröd, so lax, strimmig och vit. ” . Pris efter storlek, ' kr. —, 11: 12:50 I Ne Odlingsanvisning bilogas . ; "7 varje Tök, Te "Bönderna bl vn Lil A VÄRLDEN ALLT FÄRRE RÖNDER -. ÖVER HELA VÄRLDEN ALL JV DEN TOALA 2 FOLINGEN ir allj färre” kn AGRARISK YRKESBEFOLKNING 5 ö 8 rioden 1928-1 Il===—=?e 942 er "| == = "Perioden 1943-1958 . rr : stelt . . bered na försumma givetvis inte tillfället. att utnyttja detta förhållande och därav föklaras mineralfoderfrontens livlighet -just denna höst. Det re- kommenderas djurägarna att an-" vända -'2—3 hg - mineralfoder per . djur dagligen eller t o m mera. Säkerligen kan det finnas gårdar där -stor "halmutfodring m in motivera 'en sådan rek d kan . > elgien U ISA Holland väst Canada Nn on > Tyskland mark Sverige Frankrike Fin- = "land Men det finns all anledning på- peka" att om: den höfattiga foder- staten kompletteras med foderkakor och spanhmål, vilka är. relativt fosforrika fodermedel, torde i all- mänhet en giva av 100 gr per djur |och dag vara fullt tillräcklig. Några" särskilda "vitaminpreparat. till vux na idisslare torde endast vara be hövliga. vid. konstaterad förekomst av vissa: bristsjukdomar, Beträffan- de höets halt av lättsmälta kolhy- drater spec socker; vet man att detta nära beror av väderleken un- . der slåtter ' och. höbärgning. Ur' denna synpunkt: får årets höskörd anses vara bättre 'än under s k normalår. Men: den sockerrika me-' lassen är ju sräskilt väderfull i de fall då rotfrukter saknas, - 0 07 Nu gäller att på bästa sätt ut- nyttja, de för året kvalitativt ut- märkta men kvantitativt rätt svaga hötillgångarna, ' Härvidlag står. de sig -bäst,. vilka. har sörjt för til gången ' på välberett ensilage, grönmassans ” karotinhalt bevaras t' oo om bättre ' än i hö. Tyvärr: har år efter år odlingen av foder-: rotfrukter. trots” all "propaganda minskat och därmed löper 'man' risken av. att en: stor. halman= vändning medför växttrådbelastade foderstater, varigenom högmjölkar- nas mjölkavkastning reduceras, Nu tvingas man att köpa' dyrbart pro- teinrikt oljekaksfoder för att rätt kunna reglera (balansera) fodersta- ternas olika näringsbeståndsdelar, Återigen befinner vi oss i em fodersituation, där tillgång på lutad halm hade kunnat ersätta vad. som kvantitativt brister i höskörden och där ett omsorgsfullt tillvaratagan- de av rotfruktsblasten — när sådan finns —-får anses som utomordent-) ligt viktigt. Att utfodra hö till kvar: stående arbetshästar — "med ”un-' dantag för fölston och unghästar och att helt dra in höet för liv- år säkert inte tillrådligt. Ej heller bör sinkorna ställas på "helt hö, »l eller: ensilagefria foderstater och en jämn fördelning av som mini- mum 3--4 kg hö till alla. kor är: väl vad som" bör rekommenderas, Dock bör i första hand övervägas en hård utgal!ring av produktions- svaga mjölkkor, medan man gör allt vad göras kan för att de väx- ande ungdjuären får kvarstå intill nästa betesperiod. Det är. sannerli-' gen inga -lättlösta problem som möter djurägarna vid den nu stun- dande yinterutfodringen och några allmängiltiga anvisningar . kan knappast bjudas, = H VÄNNER PÅ VÄSEN SÅ BUR TRAFIKEN SÄKRARE 4 — får anses som föga rationellt .; kalvar 'och ungdjur under. ett år ; "Mer .än hälften av mänskli - Finlands bönder, har minskat 10 locent på 30 år.” ten lever” "på landsbygden, var- "för. man" lugnt kan påstå, att den större delen. av. den arbetande be- "Holkhingen ”&r sysselsatt med att hälften av befolkningen. Lantbru- ket och trädgårdsskötseln är emel- ken ständigt flera människor för- . svinner till städerna och industrin, som bjuder. dem :'bättre villkor. | Denna flykt från landsbygden är en process, som sedan länge är i gång, och så framgår också av den senaste statistiken, att den. agra- "ra . yrkesbefolkningen i världen | Överallt. är i.avtagande i jämfö- relse med andra yrkesgrupper. Med andra "ord: befolkningen har väl | tuellaintal "producera livsmedel för den andra "lertid en ”läckande kran”, ur vil-/ ökat mf bönd in ökat fämma takt. På den. gr fiska frvän framgår. det tydligt, att öv hela världen det procéen. ellaintalet. bönder . minskar jämföke med andra yrken, Ej bart rlän 1937 'och 1950 har anta let nr i. världen minskat med tre =. Detta är emellertid ' ett allmä genomsnitt för hela värl- : den, In i olika länder i Europa och erika är tillbakagången än- re, framför allt i Canada är. nandet” av bönderna på , vilket i första hand Inonsörer Okänslig för steniga åkr Vid stenpåkörning lyfter si plogkropparna ' judividuel "och går automatiskt ' snabl "ned i rätt plöjningsläge. Hel 3 cc etiden kan "traktorn - kör, 27 framåt, Net Bekvämt placerade vevar so utan besvär nås från tra] torns förarplats, . Kombinerade skum- 17 Crister med kullager. och ski N NV N A kr TJ NN TS 3 TA den KR rn - Plogkroppar kan användas. egär ett exemplar av" NIOR-A - Ryml, mellan plogkropparha.” 8: sä 4 olika, sinsemellan utbytbara - ' : or ) + > "» + Överumsstål i de flesta slit. delar garanterar hög slitst ka och lång livslängd. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.