yr vvv vary yrtreveyyrerwYvyvyy Te TR Oo vevvv verery — YAHOLMS TIDNING: , a TrvFvYV yyreryvY i vrvevYvYvYyvYYYrV a åa e 25- november 1989 7 , Onsdagen den a sor Å er td v - . SJUKDOM OCH HÄLSA i den tekniska civilisationens tid var ämnet för en' kombinerad artikel-anmälan i LT för någon fid sedan. Ett tangerande spörs- eknik et ganska långt.:mot Ip . och ändå uthärdas och t. o. m. blomma.” Vi måste ge rum för ”ögonblick av eftertanke - inför var det är som i sista hand ger ä ivet värde.” N mål är de till människovärdet. Under "temat Teknik 'och människovärde har - jä iska Nä Soeiala Utskott hållit en kon- ” ”med kompletteringar utkommit 1 bokform, här anmäld av Olof Lindström. . os H en grundfråga föredragshäl- > larna "hade att ta ställning till i' den konferens, som Svenska Ekumeniska "Nämndens Sociala Utskott: ånordnade, var denna: "Är tekniken ett: hot mot männi- .. skovärdet ellér”kan den användas . gom dess "skydd? Frågan fick en -”allsidig , belysning, dä personer frän de inbördes mest olikartade arbetsområden möttes och "var 7”. och en"lät ljuset från sin.speci- ella aspekt falla över problemet. ferens, vars föredrag i urval och | Mer i förbigående nämnde Ed- wall det kollektivistiska "drag, som hör samman med » föränd- ringen av 'det moderna ”arbetsli- vet. . Lindström behandlar "mer utförligt detta spörsmål, när han talar om grupp- eller "teamarbete och påpekar att det numera är mycket sällan man kan namnge någon person i-samband. med ett väsentligt framsteg i utvecklings- arbetet. Det 'akademiska merit systemet "bygger på individuella prestationer, men nu mäste istäl- let den enskilde uppge sig själv till förmån för hela gruppen. Fa- ran av denna specialisering, och träning i team .är ätt personliga konflikter kan uppstå om den en- skilde .”kopplar ihop sitt -värde som. specialist med möjligheterna att . få. annan . anställning ' och : sv Så har teolog och -atomforskare, Jasörjare mi fl. givit sina bldrag' till debatten, ee It NG < Utmärkande för "alla de tio .uppsatserna I samlingsvolymen är den noggrannhet och det: all- var som präglar dem. Samtliga författare har -vinnlagt. sig . om 1 att into.ta till överord, inte heller generalisera eller ta sin tilllfykt till lättköpta lösningar.” Det skym- tar gång på gång fram 'i'vilken oerhört komplicerad livssituation vi befinner, oss, "Att tekniken och människovärdet är ett av,de allra väsentligaste ., spörsmälen" görs + klart 'och åskädligt på'ett enkelt, : rättframt sätt, Man önskar att den här; boken, skulle finna vägen , till varje svenskt hem: Sä" ange- " "lägen «och- nyttig förefaller. den Matt varar Sö ID oe - De ti uppsatserna: har samlats ” under tre avdelningar, där den "första fått just rubriken Teknik och. människovärde, Direktor Pehr sEdwall, ombudsman +Lars, Hen- "+ riksson, ' docent. Gunnar, Lind- ”, atröm och direktor Olov Hartman tar utgångspunkten 1: människan och heihnes ställning i ett.tek- niskt' tidevarv. och I åtomäldern. Den odwallska” definitionen av »" teknik respekti sor ut så ni +» .flons 1. värt . samheälle,. men det är också ett uttryck som står för hela den utveckling istort; som ägt rum oftér industrialiseringens "genombrott; Dot är alltså fråga "om dels :den, materiollt” tekniska utvecklingen, dels'den ekonomis- ..kA och, socialt tckniska, utveck. . lingen.” ”Termen människovärde står som ctt. uttryck , vari . hela . människans situation är, inneslu- ton: människan bland 'maskinor och människor, 'människan 1 hela -'det tekniska, eckonomiska,' soct- ala, kulfureta och religiösa sam- -manhaång som är hennes moder- n& miljö.” Hartman päpckar att ”tekniken” hör till en serie "opersonliga . ord med. 'magisk makt och en viss förmäga att dra till sig tankedunkla, resonemang: "utvecklingen',. ”tiden',! vetenskå- pen', upplysningen» I Fv Pehr Edwall upptar f.ö, den tekniska bedömningens : giltighet till. diskussion i sin uppsats. Har - . hävdar alt en teknisk bedömning kan inte höra hemma annat än På ett tekniskt område,. vilket bl: &. innebär att man ”inte kan låta den tekniska bedömningen "tillämpas t. ex, på Är- dets område,". Liksom Joachim " Bodamer 1 boken Människan utan jag, särskAt med hänsyn till' de gamla och ålderstigna' i samhäl- It, hävdar Edwall att ”männi- skan har ett värde som är obe- roende" av hennes tekniska för- måga hennes produktivitet och , lönsamhet”, Bit ruckel kan ri- vas och en försliten tryckpress säljas" som skrot, men så kan man inte göra med en mä > läkare, nationalekonom 'och sjä- samtidigt ofta sätter likhetstec- ken 'mellan skicklighet nom sitt ämnesområde" och allmänt "män- niskovärde.” En för längt driven specialisering , kan,” enligt tLind- ström, .lätt leda -till 'en mycket inskränkt syn" hos "den: enskilde specialisten, ' Därför ' förordar Lindström / att humanister ” och teologer skall ”övertyga den tek- niska specialisten "om att" det finns, livsfrågor som är betydligt viktigare än de' 'rent "tekniska utvecklingsproblemen 2. . ne . Det spörsmål Henriksson "syss- lar med är. huruvida '. tekniken verkat "undertryckande 'på- män! niskovärdet, om: människan, är herre eller slav i :dagens läge? Som , sin 'slutsats anför: han'att | "tekniken 1 och 'för.:sig inte:be- höver .innebära någon fara "för människovärdet,” Därmed ' menar han dock inte att risker inte kan föreligga, ”Tekniken och männi- skovärdet. behöver inte' bli nägra motsatser utan ' kan mycket, väl bli , komponenter "1 en 'fortsatt lyckosam utveckling.” ..: påminner om . det ansvar . som riktar. sig” framåt och undrar-om inte såväl:teknikern:som 'arbeta- ren måste?-liksom -' författaren, könstnären och dramatikern ”va- ra med ”öch'protöstera, när hanå verk användes i en anda”och'ett trycker «han 'starkt .på männi skans : moraliska ansvar. | s VA, PROFBSSORER, fysikern Brik Ingélstam” och national- ekonomen Carsten Welinder, samt docenten öch Medicinalstyrelsens överinspektör, Henry Mjönäs, har sina bidrag "samlade under, rub- riken. Acceptera och tänka om. Ingelstam päminner om den gam- la åsikten att tekniken "vanligen antas vara rätt neutral i förhål- lande till människan, men påvi- sar synnerligen skicklighet, hur föga den åsikten är tillämplig Idag, Tekniken har blivit ett kul- turskapande element, illustrerat senom bilen, tack -vare vilken man utvecklar sig internationellt, flyttar. till förstäderna, "dricker mindre sprit osv. Bilen har blivit en kulturförändrande faktor. Li- kadant är det med . velser a niskor" ”som har ” större vana att se problemen. mänskligt och moraliskt.'$' .Sociologer och kyr- Koledare skall vara naturliga idé- givare, ' : Förr var sarhhällslivet statio- närt, medan -"vi nu anser . det vfallet "att det ,är dynamiskt tvecklingen i stort sett. ”Tiktning” påpekar, Ve- linder.” Tyvärr är det dock då att vi "blivit alltmer medvetna om att vetenskapen i vår hand satt va- pen vilka, leda till en världskata- strofx , ”All” utvecklingsoptimism och all framstegsplanering vilar på förutsättningen att denna ka- tastrof iskall” kunna undvikas.” Vi skall också komma ihåg att när, vi' talar 'om vetenskapens och teknikens ländvinningar gäller de långt "ifrån hela mänskligheten. Människornas' standard i Asien, Afrika, och Sydamerika har i all- mänhet , inte. förbättrats. .: Väl- ståndsökningens folk utgör en minoritet, som "kommer i en allt "möra "gynnad , särställning. Ett kus perspektiv! — Via ' löner, standard; ”"spärande, | produktion, varutillgång :m. m, slutar Welin- der med att .säga: ”Anyo kan vi konstatera att samtidigt som tek- ninken: löser:en rad problem ska- gar; den nya” ft on EKNIKEN..OCH den mänskli- : ga.förslitningen behandlas av Mjönes. Liksom Edwall kommer hän in"på problemen åldrande och stress.” Mot bakgrunden av både det välkä då faktum ”att upple- € av. varjehanda slag ackom- panjeras av kroppsliga skeenden” och att även det motsatta sker dvs. ”de sj liga förloppen . kan åstådkömma” "påtagliga kroppsli- ga förändringar? Ger han nägra exempel. på i stressfaktorer 1 det moderna samhället. Buller, dålig ventilation,”. bristfällig ' belysning etc; kan ge upphov till kroppsliga och : själsliga "störningar. Proble- mest med skiftarbete "ventileras. Det;finna alltså, fastslär Mjönes, ”neyrotiserande. krafter inom vår industrialiserade .tid, De" aktuali- serar »trivselfrågor . och ,. hälso- vårdsproblem.: av sbetydande stor- leksordhing:Y Därtill. kommer också "ångest inför framtiden som: bär" atombombens tecken” malar, inte "ljust: ””Den tekniska, utvecklingen har släppt lös' krafter. som "hotar att förgöra oss, därför att folkens ledare inte har : den moraliska halten, Kun- skapen om" atombombens 'förö- dande verkningar. är . var mans egendom.” Och ” denna ' situation uppstär vid en tidpunkt, 'då' vi förlorat en, väsentlig del av'för- utsättningarna . för - en djup ' och äkta” "gemenskap. Angest-: för framtiden,” medveten eller ej, och skovärde. or - påvisar. Anér. Jättestora gävoak- tioner kan behövas I t.. ex. kata- strofögönblicken,; men i regel gäl- ler det ju människor som en tid tvingas leva utanför ett normalt samhälle medan hjälp till de un- derutvecklade ', länderna." "gäller mänskor som över huvud' taget aldrig sett ett normalt sarxhälle, De förra bryts ofta nor, ”Inte av tacksamhet mot 'dem ..som, ger dem ;mat och kläder, utan av avund mot dem som får arbeta och som får känna sig som full- värdiga medborgare”, . När det gäller . de-' underutyecklade län- derna mäste. vi. komma ihåg att det inte bara är i”tekniskt bi- stånd” (för att ange direktör Sixten Hepplings ord från hans bidrag) genom ekonomisk hjälp och ': FN-utsända. experter, som kan förvandla och” höja . folket. Lika litet som ”vi växte in i in” dustrialismens — för att inte ta- la om automationens — fidevarv på en generation” kan långt mindre de göra ”som går direkt från stenåldersredskap till explo- sionsmotorer, för att inte säga reaplan”. Med'en träffsäker for- mulering säger Anér:-”Det "måste bli en'ohygglig växtvärk”. ÄSTERLÄNDSK -levnadsstan- dard och arbetsteknik hänger oskiljaktigt samman med en ar- betsetik av: ”punktlighet,' nog grannhet, vanlig enkel hederlig- het, . ambition . att arbeta, även när' ingen direkt" stär och kon- tröllerar” 'som inte är lika själv- klar i de länder där hjälparbete " bedrivs. Denna brist kallar Änér "för "en del av -de undervecklade | ländernäs, sjukdomar”. och' ansér ”att I den mån jag lägger dessa .länders' materiella” nöd ' på mitt |. "samvete, får jag lägga också des- sa moraliska svaghetssymtom på mitt samvete”, Anér talar om ”de stigande förväntningarnas revo- lution” dvs hot att revoltera om man inte snabbt får den standard man hört talas om, från andra världsdelar.” Heppling , talar” ät- skiligt "mer om revolution" men. han nämner de i de-underutveck-'| lade ännu utebävna revolutioner- na, vilka. däremot Västerlandet upplevt; t. ex.. den. industrielra, agrikulturella, ; hälsovårds- och familjeplaneringsrevolutionen, Därtill lägger han," kvinnofrigö- relse-,.. läs-' och skrivkunnighets- samt människovärdesrevolutiorien vilka ännu så länge" också ute- blivit. 2 ” Att man inte väjt för svårig- heterna: 'i-- problemställningen framgår gång på gång med önsk- hän åt blåögda spekulationer 'de- klarerar dock varje bidragsgiva: re sin positiva syn på utvecklin- gen och framtiden, Det finns lös- imngar och möjligheter. att klara det svårt utsatta människovär- det "1 den tekniska tidsäldern. Framför allt krävs det besinning av varje människa, Kerstin Anérs och bokens sista ord kan gott få gälla hela problemet om teknik och människovärde och inte bara diskussionen om. de underutveck- lade länderna:” ....det står skri- vet med eldskrift: vanför alla vä- ra diskussioner om rika och fat- tiga länder: FRED KOSTAR LI- KA" MYCKET SOM. KRIG, DET ÄR BARA DET VI FÅR FoR PENGARNA SOM ÄR ANNOR- värd tydlighet, Utan att” ge sig! "22:50, inb. 26:50. .- bunden av man; CN ess öv Vic Suneson har dö. Medan berättelserna och fascinerande, deckare, Pris 24:50, inb. 29:50. spelet bakom kulisserna LUNDA”. + + Olof Lindström. ” »KUNGEN' MÅSTE Dö”) roman av Mary Renault, Forum, Pris t Det antika Grekland, mest känt från. den tidens dramer, lämnar iljön till denna roman, Författa- rinnan: är oerhört väl hemmastadd i"det gamla Grekland och hennes miljöskildringar från Minos prakt- fulla palats, från hovet i Atén och från livet bland människorna skild- ras initierat, Vad som. främst gri- per i boken är. tjurdansen,' något slags föregångare till nutidens tjur- fäktningar, Här utvecklas ynglinga- skönheten och tapperheten i envig och: kamp, Legenden om den "evigt unge Theseus har författarinnan levandegjort 'i oförgätligt . poetiska ordalag och man känner sig troll- denna fascinerande ro- at "VÄNTA PA ANNANS DÖD", .detektivroman av Vic Sune- :'son, 'Gebers, Pris 15:50, ' inb. 19:5 ns |: gått från klar- het till klarhet och är en av da- gens främsta författare 'av detek- tivromaner. Här har han kommit på en ny idé och låter deltagarna i ett släktmöte för släktens rike man berätta var sin historia ur det förflutna allt medan släkten vän- tar på att den gamle mannen skall skrider fram kommer också döden tassande i en av berättelserna finns också nyckeln till mordgåtan, En kusligt spännande "DET "STORA "SPELET”, ro- " man ' av: Jay Deiss. Forum. En oerhört spännande roman om i den amerikanska läkemedelsvärlden, där författarinnan. är. synnerligen väl hemmastadd. Det är striden om en man och hans själ, utkämpad mel- lan två världar, representerade av SJ |: 3 ov DEN: EVIGA: FLA oe . Minns, ni Gregory. Peck 'men” 2, Den' grå flanellkosty - symboliskt :värde är inte 'så kanske. mer än något annat elegang, Aasa ne som inser klädernas betydelse, ”ylleflanellen med sin trivsam . Som gör att en kostym i dez; . att se både formell och ledig l Därtill: kommer att flanel Nningsområde: "man sitter i:sa 7 YTeser i flanellkostym, man ät: tillbri sin weekend på” la 7 sviktande iz öjligheter präglar tillvåron för människan i teknikens" värld.»; Cs eva I den tredje avdelningen Det krympta klotet redogör först di- rektor Bengt Hoffman i en diger .— upptar en fjärdedel av bokens sidantal — .och innehållsrik arti- kel för. Kyrkans växande uppgitft på vår förminskade planet. Han startar med att tala om den krist- na universalismen, dess bibliska förankring, hur den växt, fram i den sekulära "världen och vad tionstekniken sådan vi har den i tidningspress, radio och televi- sion. Då finns det ju något som heter ”det målmedvetna i kultur- utvecklingen” eller frågan . om vad som är önskvärt och vad som bör behällas: ”Dessa problem in- rymmer de svåra frågorna, i-vil- ken mån en sådan dirigering är möjlig och var - den lämpligen kan sättas in, Vilket ansvar har därvid — teknikern, . ekonomen, mänskliga samfälligheter, sam- hälles kollektiva ”organ?” Om man hävdar att forskningen- i alla avseenden skall vara '”fri” dvs, vetenskapsmannen skall inte 'edas av någonting annat än de Edwall. varnar för den tendens till nedvärdering av människo- värdet som finns mitt i vär sven- ska kultur ju ner vi ger rum för en teknisk bedömning av männi- skan, Tendensen skymtar i den nuvarande abortlagstiftningen, menar Edwall Många kloka ord säga om stress och standard. Förf. vill ingalunda en återgång till "ett tidigare ekonomiskt Gch socialt underläge med lidande och svält, men han menar att "det är en nyttig tanke att livet.i själva verket kan reduceras ner . N : vet plig egen art, så är den viktigaste konse- tvensen därav att man tar bort hela frågan cm ansvarigheten. ika- | mi "och den ek rörelsen vid givit för bidrag Hån vill skilja den kristna mis- sionen från den andra och större strömmen" av västerländskt . infly- tande,.'. nämligen - kommersialis- inen. I stort sett, menar Hoffman, har den: senare haft kalla ögon och :värlt helt "och ofta hänsyns- löst fnriktad på profiten. Missio- nen. har blivit. ”den försonande rösten i den .svarta och gula ra- sens länder”... Genom i hög grad missionens, verk har den ekume- niska - rörelsen och dess syften befrämjats, men det är dock än- fiu bara ett ”växande samårbete” som bör utvidgas.” ME ..Både Hoffman och Kerstin A- ner, fil.dr? och "fört. till boken sista uppsats — Medmänsklighet antyder. de svärbemästrade .Å samband med hjäl- Kan forskare full igt bortse från om hans resultat kan .ut- Ayttjas av'vissa eller pen' till. underutvecklade "länder. Hjälp -tilt självhjälp skall vara av stora grupper till både ' gott och ont?" Nej, nej, nej, och "åter Nej, menar Ingelstam. Det måste finnas ett samarbete i samhälls- ansvaret, . Helt. i linje med Lind- ströms förordande av ”ett, stort team" går också Ingelstams upp- fattning att "forskaren, teknic Iö: + "Ingen äinni och inget : land har någonsin blivit varaktigt ' hjälpt med välgören- het. Det énda man kan göra är att'. skaffa "arbetsmöjligheter ät dem som vill arbeta men inte får”, Den kan tyckas vara en häårdhjärtad och billig väg. I verkligheten är den Så mycket På kapplö nan i flana ? nen — för det rörde 'sig om en så- dan — var i det sammanhanget kännetecknet på vår tids fram- ' "åtsträvande affärsman; Att fianellkostymer ” fått. ett. sådant : Men den strikta klädsamheten ' « flanellkostymens tydligen outslitligå ” popularitet hos manfolk i e NELLKOSTYMEN men ”Mannen i den grå" kosty- . underligt: med. tanke' på att den herrplagg "är uttryck för formell - | lN oe i s or cker"inte' för att förklara . Kanske är förklaringen" den ' att ma mjukhet har en speciell charm tyget lyckas med konststycket kostymen har ett så rikt använd- mmanträde i flanellkostym, men, r middag i. flanellkostym, ' man ndet i flanellkostym, man spelar. ” sammanhang. stöter man på H . att de är välklädda på ett per. Bestickande sti 1. Timwear: faller ut över axlarna 9 ha är handlovslåriga. Den 2. - Korrigan:, En ljuvlig grov N É jer knäppningen. Den har värmer både hals och öro . Eram: ' Pern är kantad med gula 4. Maugard: Drömensembtie. lagda veck i midjan, Stät ua Tricosa: Klassisk Vardag: . FTynkade kjöl och den 34-L s - alet. Krage, knappslå och Intexa: Ribbstickad sport Den har frånstående ruil kern i och även ekonomen behö. arbetsammare . och = radikalare, och färgen är antracit; = "mmelsbla "cardigan "med smal knappslå.. Den stora plisserade. berthekragen ' av samma material. Raglanärmar- . likostym etc. 'I många, mänga errar i flanellkostym och tycker sonligt" sätt. "ass oto iös ch knyts med ett smalt band snäva kjolen Bår i ton i ton. stickad kaj 3 lägt monti mes ä band. ” after-skri. Grovt stickad vid kjol i sklänning i Mauvefärgad merinoul Skärp i kontrasterande färg... Pullover som når nedanför höften i krage och raglanärm. De' tillhöra rTmad kaffebrun jumper i tunnare ylle med" rund ringe, uar 'morotsfärgad ”yllegarn 3 i mauvefärgat grovt yllegara. nde: smala" byxorna är 4 jerse rad beige 'ylle med kanelfärgad kantning som. döl- Pra > ärmar med uppslag och stor krage som uppfälld : En bekväm och användbar kombinat: RR RR ER mer med tillhörande jo Materialet kombination bestående av ytterligt enkel V-ringad jumper Y et är tweedliknande yNegarn i färgerna gult och grönt, Jum- - med ning. - Ni 1. "Den enkla modellen med ån Ånga ärmen, med, manschett framhäver till fullo: det "fina materi ' två kvinnor. "Den en. kvinnlig 'vetenskapare, söker” be- hålla den framstående forskaren för vetenskapen medan en'-elegant och lättsinnig direktörsdotter. söker locka honom till affärsvärlden" och den stora läkemedelsfirman. Boken är ytterst. välskriven och'spännan- de'och ger dessutom ' en : svidande vidräkning med, spelet bakom” ku- lisserna i. den amerikanska indu- strin.” Rn vol CUSVENSK SOLDAT”, roman "av Jan Fridegård,' Wahlström +. & Widstrand. Pris 18:50, inb. > 2450 Pl TERS ” En gripande och storslagen män- niskoskildring har författaren ska- pat i ”Svensk soldat”, Det är Fri- degårds farfars farfar som fått stå modell för soldaten" From, vara fader var polack. Han föddes 1790 och deltog så småningom napoleonska ' krigen. Från: såväl dessa som det fattiga livet hemma i Sverige får man. många intrés- santa inblickar. Man får känna med ' småfolket i skuggan av den prakt och det -slöseri, som inte minst utvecklades vid hovet. . ”GUNHILD”, roman av Ragn- hild Magergy. Forum, Pris 23:50, inb, 27:50. : Med sin debutroman ”Gunhild” tog .den norska + författarinnan Ragnhild Magergy steget rakt in i den : stora litteraturen. Boker är i klass med Ibsen och en storsla- gen skildring från 1830-talets norska bondevärld. Huvudpersonen är den starka och viljekraftiga Gunhild och kring henne rör sig en: rad ' män, som var och en ger henne något som hon själv inte kan ge tillbaka. Hon rör sig bland stor- bönder och . tattare, torpare och präster och med sin styrka klarar hon sig genom' livets alla bränz ringar. Livet slår ned med het puls i denna. bok där sorg och kärlek omväxlar. En dramatisk och personligt färgad roman, som : sä- kerligen. kommer. att bli mycket uppskattad, : ” modernismens ' genombrott : på -bred . front - 'i' vår litteratur. kännsammare ' syn: på 'klassi- hos diktåre' och kritiker. ah +" >> (Carl-Axel Westholm ' si Perspektiv) : TN lantbruk: Malmö kreaturs-' och i . köttmarknad, ”. oo. ” Tillförseln. : till ' Malmö krea- turs- och köttmarknad "utgjor- des under veckan 17—23 nov: av 128 storboskap (därav 10. tjurar); 6 kalvar och 4'hästar. Handeln var medelmåttig, & i y blev sålda. + r kalvar ex' ra | prima och sötmjölkskalvar med 5 öre per kg, slakterisvin under 15 kg med 5 öre, d:o 75—100 kg med 3 öre pr kg, slakthästar för 'a öch mindre feta med '25 Ik per st. Priset sänktes för skum- njölkskalvar; . klass ” 2 med 10 öre per kg." "Vv Na pr 400, sötmjölkskalvar 3200— 3330, skummjölkskalvar,' :.kl. 2 250—255, slakterisvin under 75 kg 220, d:o 75—190kg 252, slakt star, feta'kr pr st 1100—1200, do mindre feta 800—900. | Övriga priser. blev oförändra- fe, on aa : Livdjursauktion i Kävlinge. +; När besättningar försäljas: vid livdjursauktionerna i Scanhallen, Kävlinge;' brukar det märkas bå- de på publiktillströmningen och vå priserna. Så även vid veckans Uj båda auktioner. Medelpriserna steg kraftigt och många djur. in- ropades "till priser betydligtö- verstigande . 2,000'-kr." Den för - sta dagen såldes 177 djur för ky 247,239, och medelpriserha med den' förra auktionens ino - rentes blev för tjurar år 1,500 kr. (1.468), fö under ett å, 1,022 kr kor med kontroll 1,854 ör. kör utan kontroll”, 1,690" (1,495), för dräktiga kvigor med dräkt pos "kr (1,497),; för 505 ga: vigor I utan kontroll 905 kr -(1,340), för obetäckta kvigor 983 kr (796) och för öv. "viga ungdjur 811 kr (541), j . Den andra dagen såldes endast hästar, 62 inropades till ett sam=' manlagt "pris av, 74,110 kr; och: medelpriserna blev. för hästar & fr ett år: L712 kp (1,621) och ör hästar under ett år 7; (819) under a t år 708 kr. m par, äver. ett; för tjurar. kr (1,622) sy RIKTIGT KALAS — Vad du ser ut i handen I | bror! Har. du gjort dig illa? wire, Ja; ser" när : t' jag gick ut' väll, var det en trampa mej: på kno- rv ena, en ung / «MED: 40-TALET -befästes ' (773), för . Men : sämtidigt började en er-. '< .kerna att komma /till uttryck -- Samtliga "djur >>. Nya noteringar: :Kalvar, ex. CSN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.