- | Laholms Rödak > Historik i 1 kl ”vijubileumssoaré + med -anlednin; . "I. dagens "Laholms : Tidning a : "finnes, den. historik; :som till jubiléet utarbetats av kårens : mångårige sekreterare, Vid ov Då Stadshotellet i Laholm: k >. Danckwardt : att hålla ett omfattar. vidare sång av'L . OK musikaliska inslag, Beh bor d | akorskårens -' verksamhet. ; Laholms ” Rödakorskår- anordnar på söndagen en a Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm orskår 207 år : dagens. tidning - g' av kårens 20- åriga tillvaro. . —på sidorna 4 0. 5 — åter- , jubiléumssoarén "på söndag ommer: chefinstruktör ,G, A, "anförande, . och "programmet aholms Manskör, barnteater ållningen av soarén "går till. ' sätfa taklags na på — Pensionärshemmen i He ' FREDAGEN DEN 27 NOVEMBER 1959 Stora laster och höga farter ' dagens é ömne i Laholms- tinget : För tredje dagen å rad var det tingsförhandlingar i La- holm i går och det get. På A-listan, Henping Nitelius,. h dlad, mindre än 23 stycken. dessa var tingsnotarie Bjöm « var Iandsfiskakl Olof Elmin, En stockholmare, som Cunder, ett halvårs tid arbetade I Lar holm, var instämd för misshan- sko | Penstonärskommerr i i Veinge skjuter « allt mera i två av de tre husen. ' jer, säkerligen" inte så länge. - Ve Det är "glädjande att man] har hunnit så pass långt på des- sa hem, säger kommunalkassör , Ragnar Johansson till Laholms Tidnirig. Efterfrågan 'på lägenhe- - ter -har. varit stor,.och' det syns redan” att de kommer att. fylla en viktig uppgift. Dessutom kos- . tar. de; inte" kommunen' något Nos tack: Vare. framlidne. grosshand: ". lände Golttfrid Larssons. och hans |j makas donåätion, Enligt kontrak- tet skulle hemmen vara. färdiga - till den" 15 april nästa år, och det . hoppas vi, också blir fallet. NV UI övrigt händer det inte så mycket i" Veinge” just ” nu, - Vi väntar, på' besked i .skolfrågor- na; innan vi kan sätta igång med att. bygga" någon centralskola. förrän man har även tet tredje, Visst hade det värit soligt om vi hade fått hit en del av en- hetsskolans högstadium men det förutsätter ' nog . att 'Eldsberga också" kommer . hit. Vi väntar som så många andra kommuner med. spänning på 'besked : från länsskolnämnden. ' : :— Vi har nu fått klart med det omständiga köpet, av, kyrko- massor av tomter både här'och i Genevad” för hugåde spekulan- ter. Vi hoppas att dé snart skall komma men ännv' har: det inte hörts av: några från Genevad. Men: .Kopparspont « har: ju inte kommit igång ännu. Man håller på med att bygga och och in- y 25 år sedan. när driften vid "tezelbruket lades .ned, en: djup och ful håla milt i stadens centrum. Den gången tegeibruket började s mn denna har växt mycket "Som staden har växt så har också lerhålan fyllts igen och om I .otio å tjugo år finns det Säkerligen inte mycket kvar av « den, ' | Kännolöv VD fe oörfiek. kyrkokör Det har länge varit ett önske- fo oc mål inom. Ränneslövs och Ysby | församlingar 'att man skulle få "en kyrkokör som vid högtiderna + skulle medverka i gudstjänsterna, PA initiativ: av käntor Sövle Påis- son samlades i går ett 15-tal in- -tresserade och beslöt bilda” en kör, -som man Hoppas så små- ningom skall komma att omfatta ett tjugotal personer. Kantor Pålsson blir ledare och repetio- in drift låg det utanför staden just ' på "detta - håll, Efter hand Vad skall Iorbålan (sedan « an- vändas” till? Det är inte så lätt att säga men den är i varje fall upptagen som :' grönområde ' i av det utjämnade området, som ligger. närmast järnvägen, an- ordnade staden för något år se- dan en liten skridskobana för de allra minsta. Det var ett myc- ket gott initiativ då det inte är så roligt för föräldrarna att skic- ka ut barnen den långa vägen till Glänningesjö där det f. ö. alltid finns en viss risk så djup som. sjön är. Den lilla skridskobanan blev nerna börjar efter nyär. vs sk (Forts, å sid. 51 > ee. ' DET GICK DALIGT - för : våra. svenska :ishockeykämpar , = od gårdagens landskamp mot. | vo Sovjet, på Lenin Stadion i "> 7; ot Moskva. Svenskarna förlorade ov andra delen: av landskampen - med -katastrofsiffrorna - " Mot. sådana siffror räckte inte Sveriges 3—1-seger: i. första omgången -långt..-'Se sporten i Vänge växer stadsplaneförslaget.' På den dell: mycket frekventerad och år). 'lvägbana mitt ' len och på måndagen kunde man Arbetet är i full gång och det drö-' huset under tak. stallera maskiner. Men vi tror att det skall bli efterfrågan på tomter när, industrin väl kom- mer igång, och att det då blir fart i samhället igen. : '— Några hk la ”pro- blev kanske lite väl mycket av det sla- som handlades under ordförandeskap av två mål och På B-listan inte . Dessa gällde mest överskridna maxi- "milaster och maximihastigheter, | Vid handläggningen . av Orrhede ordförande, Åklagare” del på en dansbana. Denna hade inträffat för nästan på dagen ett år sedan men vid förra rätte gångstillfället hade han inte in- | funnit sig utan. vittne och måls | - ägare fick då" gå- utan att. ha|' (avlagt sina vittnesmål. Men nu hade han kommit tillstädes.. 7, Händelsen hade inträffat den 6 december i fjol och stockhol- maren var stämd för misshan” del och våldsamt motstånd mot |' ordningsvakterna.: ' Han +: hade haft sällskap . med en person från trakten till dansbanan men när de kom dit hade denne bör- jat småbråka med en karupsbo. Detta lade sig stockholmaren i och det blev bråk mellan denne i och karupsbon, . Jeag Stockholmaren Ja till anfall blem har vi inte av någon stör- re betydenhet just nu. På de- cembersammanträdet "skall ' vi välja kommunala", förtroende- män och" kvinnor och det. blir ju en omfattande sak'— 'omö kring 350 personer” skall "väljas, Någon större avgång räknar vi dock inte med. ' : mot karupsbon” och bägge tril- lade omkull "på. golvet där de fortsatte handgemänget. : Stock- holmaren..kom överst och ,slog mest, 'medan”". karupsbon sökte ,. freda" sig. Några svårare" träffar blev. det. inte," Så. kom "tre, ord- ningsvakter | och ..Jyckades bära UPP och ned här i världen, I våras var tillrin inni 1 | ett | ifäne knäppte LT- fotografen den här bilden TR den SS ån vid Laholm. va : är det' allt sämre med vattentillgången. Nu Lagans- vattenmagasin nästan slut = Allvarligaste läget på femtio år . Sverige står inför hotet om elransonering. Denna skall, On + n inte möjlighete, (Cd att -- gå den tillämpas från och med årsskiftet, En minskning av den totala , förbrukningen - me 10 procen anses nödvändig. för att undvika ransoneringen, sTorkan: dir. den direkta rsake; ' Dir Sune 'Wetterlundh från . Sydkraft i Malmö gav en alimän bakgrund till Sydsveriges kraft- . | försörjning. Han framhöll bl. a. Uppgifterna. lämnades, vid en konferens mellan representanter för de större kraft- och" elver- ken, som hölls i. Kalmar: : ing. Ra t är en direkt, följd. av torkan H "Sydsverige; I Lagan, som är det bäst reglerade" och ur kraftsyn= föl | Vattensandning innebär därefter sprider vattnet ovanpå. Det kan se underligt och rentav trafikfarligt ut at vattna på en "vintern, : men risken för halka är . närmast "] obefintlig, betygar experterna. ' IDet är Statens väg institut som prövat metoden efter ett upp- slag från utlandet, där man bl. ning i Kanada. . -.Man måste använda mer ”sand än vanligt, ca 1 kbm per kilo- meter och fil, men eftersom var- aktigheten och effektiviteten vi- sat sig : överträffa : «traditionell -I sandning kommer den nya tek- niken ändå att kunna förbilliga vinterväghållningen. ' Vattenbe- gjutningen "måste ske mycket jämnt framför allt-är det natur- ligtvis viktigt att man inte spo- , Ilar bort sanden, ; Id Norrlänningarna har mycket d tensandat bl. a. rikstretton me ett sådant resultat 'ait det hål- . sidan 5. Vd lit sig I fyra veckor, En timme AA AAnt rss MAA att "Iman fryser fast sanden på väg- banan. I korta drag går det helt |' enkelt till så att man först san- ”Idar vägbanan och omedelbart a., har den. som: flygfältbelägg- goda erfarenheter, De har: vat- > Halkolyekorna ställer till mycket bekymmer och kan få allvarliga Konsekvenser. 'Nu skall det bli stut på dem, i varje fall i Skogsbygden. Sand och vatten ny. metod: SN S Ssd mot: vinterhalka i Valand : Sand och vatten kommer. att prövas på vissa hallandsvägar i vinter i . halkan på vägarna. Metoden har med mycket stor framgång prövats i. Norrland och nu, "kommer man att gå in för denna metod på de större, oljegrusbelagda” : N genom Halland. Väderläget är ' emellertid för osäkert | närmast” "kusten" för alt "man skall > våga sig på ett försök på. Rikstvåan. SE ? : . är livslängden i ”gynnsammäå ä fall vid sandning av Rikstvåan. Rikstvåan och vägarna när- mast kusten ligger emellertid så osäkert till när det gäller temperaturskiftningar, att man helt enkelt inte 'vågar använ- "da den nya metoden där: Statens” väginstitut har ,bl. a. också gjort "när temperaturen pendlar kring "försök ' med att att den' totala elproduktionen :i landet uppgick" till .31,000 milj, kilowaftimmar 3 (WH). under 1958. NH punkt utan jämförelse" vikti« -gasle i vattendraget, är magasi- nen nästan tomma, Om mneder= börden. fortfar : (att, utebli koms= mer man ner N der den lägsta vattenfi LA gillande - ”tappnidgsplan " htser,'> Detta” "har inte hänt på 50 år, under vilka uppgifter om vattenförin= .gen har kontrollerats." , "Direktör Wetterlundh orten= terade "vidare" om det nordiska samarbetet inom Kraftförsörf- ningen, ; rn -— Simpvarpsänläggningons' -— : - (Forts,'å nästa sid), ' Med: hänsyn till det längå avståndet från Sydsverige" 1 intresset «för ”atomkraften . stört, framhöll han, "Tillsammans' med sju andra elkraftföretag har ett atomkraftskonsortium "' bildats, Medlemmarna . har . äl uppgift ;Jatt planera och projektera stom- kraftanläggningar.. Med 50 - procents sannolikhet kommer 1960 alt ingås med el-|' möt' "allehanda ' ont ordinerade . vatten, taget i denna häck, som rann: mot norr, HÄR. I HAMNEDA finns två störa gårdar, : på. grund av sitt läge vid ån, rätt märkliga. I de- ras : närmaste omgivning [ons i det backar, 'stenrösen och sten” gärdesgårdar / som" all annan= stans utmed Lagan uppåt och" nedåt, 'men » utmed stränderna; breder & sig här stora arealer av. slät och stenfri., mulljord på ler- botten, där sädesfälten bölja och oljeväxterna " lysa” i solskenet. Förövrigt äro jordbruken min=;.. dre, och många helt små, födan-. de bara några kor, 'en häst och smådjur.'.: Vägarna: . (Forts. å nästa -»sid). ER " OFTAST. HAR det” lag skrivi för Laholms ; ;Tidning haft/an- knytning till vägarna. därhem- ma, Denna gång blir det ”längs Lagan”. För de flesta människor .komna till något mognare ålder står gärna minnet av barndoms- Xx hemmet i särskild och ljus da- ger. . Minnesintrycken' från fö- "Idelsebyn och hemsocknen, Byn Vångadal, där jag föddes är väl, fast namnet är 'säreget, inte märkvärdigare - än "andra: byar. Det lär finnas andra'”vångar, och andra dalar: ;; Här var' det nu Lagan, hemma oftast kallad ba- on ra ån, numera vattnet med' de H :s I många = kraftverken. Laholm, | Karsefors, Skogaby, Knäreds öv- re och nedre, Bassalt, Majenfors, Ängabäck, Kvarnäholm och Tra” ryd. Om nu en viking komme med sitt skepp, skulle. han nog ha bra svårt att känna igen sej i farleden, men att taga sej upp- för och medför forsarna ginge väl nu som fordom, man lastade ju av farkosten och bar den, och så : lasten.” för sig, det har jag kampen mot "skogsbygdsvägarna blanda salt i sanden, berättar ingenjör Arne Hägglund," som kommer att: övervaka de norr- ländska försöken i vinter. Me- toden har :visat sig ge större friktion och även stor varak- tighet på hård is- eller snöbana. Enbart saltning kan ' tillgripas 3 (Forts, å nästa sid). ” Ränneslövs och Ysby. SLU-are slår sig ihop i Ysby bygdegård, medan Våxtorp, Skottorp, Knä- red, :Ahla, -Veinge och Mestocka har möten för de egna medlem- Södra” Hallands SLU-are. möts | i nordisk ”nutidsorientering. "Nordisk " nåtidsortentering är kvällens stora uDpgåft i i bort: . åt 1500 SLV-avdelningår runt hela Sverige. Man kan beräkna " att åtminstone 30.509 SLU-are kommer att deltaga i denna täv- ling, sem omfattar även SLU:s broderorganisationer i Norge och Finland, I södra Halland har de flesta avdelningarna an- ordnat specieRa möten 'för tävl lingens genomförande, au a : ”Jäst” i Villy Valfridssons. bok ”Regnbägsdalen”. Han talar ock- så om präster och munkar från sydligare "länder, som kommer till Norden med den kristna lä- ran, och:här och var i landet byggde' kloster och ' kyrkor. En sådan gammal kyrka, som jag -I vet att den. ännu står, är Ny- dala klosterkyrka, men en an- nan, i vars ruin det varje som- mar hålles en friluftsgudstjänst är Hamneda g a mla kyrka. Den låg på en liten kulle,'där kyrko- gården - runtom sluttade nedåt, och den slingrande vägen dit in till grindarna av järn, leder ö- ver en bäck 'med nuvarande Zl kanter och valv av sten, och Operasångaren "CF. Lund- qvist — veingesonen, som blev: "vår mest. firade operasångare — har som bekant i "dagarna fått "ett äreminne rest i sin , födelseby Veinge. Vi visade i gårdagens tidning en bild av ” minnesstenen. Vi är här i till=/ fälle att visa den framstående Tävlingens första etapp blir in- dividuell 'för att kunna -utse de bästa avdelningslaget till nästa etapp, då det gäller att få fram kretsarnas bästa avdelningar. ' Så i kan. en ' marna i respektive möt er. a många - Ni 3- - Fd Kan-| sångaren i en av sin Östra' Karup och Hasslöv väntar | avancera ända till nordisk mä vars flöde” går ROTE inne Sänareroller = så här såg han. anordnar om lördag tare. H MR SN >. Iske en o annan r, ' trlvselkväll för sina medlemmar - en =!” IrHamnedagubben” eller ”Johan- | ut när fra fela Nr i Den. nh oe NM i Lilläng” kallad, ban som] sångarna fr urnberg” och en del inbjudna. . - s nes i Lilläng 2 a > 2 X x - . + " em IEA hn PN an cn | an | oven numera, =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.