<- Fredagen den 11 december 195 9 Vilhelm Moberg har nyligen av- slutat sitt jätteepos om de svenska. Utvandrarna till Amerika . under - 1800-talet, Vi har följt Oskar och 7 Kristina på deras väg från den fat- tiga smålandssocknen till. de stora Viddernas "och äventyrens land bortom: Väs thavet, Man glömmer "> därvid lätt bort att det funnits en ”-tidigare svensk - kolonisation i vad å småningom skulle bli'det «Väldligå SÄ. or Llie I glE På 1620-talet hade holländaren Wilhelm Usselinz "kommit i delo med sina dittillsvarande Uppdraps- givare, det. holländska västindiska Han såg sig, om. efter +, och. vände blickarna och mer börjad ledande - makte; > Gustaf II Adolf och Axel Oxen- n i norra "Europa, stierna ställde sig välvilliga till hans LÄ förslag . och" följden blev 'att de" svenska myndigheterna den 14 juni 1626 utfärdade Privilegier för 'det r - Svenska; 'västindiska-' eller" säder- vs kompaniet, Man hyste stora planer, men "det kom. saker emellan, kri- "Ben, Sverige fick annat att tänka på än kolonisation bland Nordame- rikas , 3 a a tövada vid den tiden mer - e framstå som den ” för —-— ”Nya världen”. = Tvåhundra ' år " före Vilhelm Mobergs utvandrare styrde ock- »så syenskar över, oceanen, men de utvandrade inte till Amerika utan till Nya världen, det, otro-' Nga sagulandet i väster som, H nu. var. vilt, jungfruligt och så gott som helt outforskat, — Bil- den visar Johan Printz, guver- ör för Nya Sverige.. . : "dock. en viss verksamhet, . vilket vv. framgår av handlingar i loniens "angelägenheter. Han blev ' kollegiets” arkiv i Stockholm, Mel- lan åren -1630 och 1637. drevs en ” ganska betydande handel, ET 7 -: Detta senare år blev det emeller- tid allvar av de första planerna, Ett i bil |. j Ne slutligen utled på alltihop och bad att få bli hemkallad.' Regeringen beslöt därför att skicka honom en medhjälpare, Det blev Johan Rising som 1654 medföljde den tionde ex- nytt k dades och ; man "gjorde omfättando förberedelser för att utsända” en expedition. Efter "+, Många om "och men enades man " slutligen om norra Amerika som. mål. Ledare för expeditionen blev Peter. Minuit, och . Måns , Nelson Kling blev befälhavare för krigs- folket. I oktober” 1637 . avseglade skeppen Calmare Nyckel och Fogel Grip från Göteborg :till nya värl- den. Ombord fanns Sveriges första kolonister i det väderstrecket. Efter en strapatsrik resa nådde den lilla expeditionen". .i mars månad 1638 floden Delawares mynning. Man fick så småningom, förbindelse. med lan-. dets urinnevånare och den 29. mars . hölls ett skeppsråd som även bö- vistades. av fem -”sackimer”. eller indianhövdingar.. Dessas namn. är bevarade; Matahorn .Hilot,. Sche- mingh, Eru Packen, Mahamen och Chiton. ". Därvid | överenskoms så småningom att ett visst landområde skulle. överlämnas till. ”Svenska Florida . Kompaniet och den stor- mäktiga - Furstinnan -och- jungfrun Christina, Sveriges: drottning”. Kö- "pet . ;: och und " tecknades 'och därpå. ansågs-lan- det för svenskt område, Peter Mi- nuit lät i indianernas närvaro upp- ställa drottningens vapen, "under ” avlossandet äv kanonskott och andz< ra ceremonier”.' Kolonien kallades Nya Sverige. -, - sot " Minuit lät snarast möjligt uppför ra Fort Christina i,närheten av flo- den. Det skulle bli kolonisternas Calmare Nyckel och Fogel Grip återvände , till Sverige. Hemresari - gick "snabbt. De'var lastade med > tobak. och pälsverk) men, av allt att- döma gav detta inte den vinst som kompaniets delägare hade vän- tat, Även holländarna hade satsat ” kapital "och det var framför allt ” dessa som”"var missnöjda. ,.» hm 4 ? bu ET Förbrytare sändes över - v . . som kolonister: Man inköpte en hel del'varor i Holland ”och. på - hösten -1639' var -. Calmare Nyckel åter färdig att av- segla till Nya Sverige; En. del ko- lonister. medföljde även denna gång fo neh i lasten fanns utsäde, 'åker- -.. 'vruksredskap "och "hästar — arma djur. Den" 17- april 1640 var man framme. Sammanlagt- utgick tolv expeditioner. För att få emigranter var regeringen slutligen tvingad att skicka över förbrytare som fick rytjäna sina straff ”derover”. Straf- fet bestod naturligtvis oftast i att de kom dit. Emigrationsfebern ha- >. de inte börjat. Det berättas om ett Par unga män som hade att välja ” "mellan att bli hängda eller resa till "+, Amerika, efter en viss tvekan val- de det senare som det lindrigaste. "Man kan jämföra "Englands kolo- " nisation av Australien' och Frank- » rikes export av så kallade, lättfär- - diga kvinnor. till sina amerikanska kolonier. ' Te ho - Den femte expeditionen; bestod v "av skeppen Fama och Svanen, Med "., den följde, förutom- kolonister, två | präster, läkare och kolonialämbets- -män, Då kom även Johan Printz £ j ut för att leda koloniens öden. Han "skulle gå till. eftervärlden som Nya Sveriges ryktbaraste guvernör. Det . sVår en man skolad av stormakts- tidens Sverige på gott och ont. Han hade en oerhörd energi och om .'den lilla. fattiga .”stormakten” på . Europas nordkalott hade haft möj- "ligheter att ge. honom tillräckligt ekonomiskt stöd så kanske mångt och mycket i en senare utveckling € en till Nya Sverige. Med hans 'ankomst inträder kolonien i sitt sista skede under svenskt väl- de, Det började bli svårt för landet att. tillgodose "intressena för sina olika kolonisationsföretag, Det fanns nämligen en. svensk, koloni på Guldkusten i' Afrika och den föranledde ,- diverse — kontroverser med" England, I. Amerika var dei ännu värre. Med indianerna var det visserligen. inga svårigheter. Det verkar 'som om” svenskarna alltid hade lyckats upprätthålla i. stort] selt vänskapliga . förbindelser, med dessa. Däremot var det, ständiga bråk med holländarna. Dessa hade sin koloni, Nya Holland, och där- ifrån såg man med växande ovilja på den svenska konkurrenten, Till en' början var' man, för svag för att gå till direkta fientligheter. År 1655 ansågs emellertid. rätta ögon- blicket vara inne. Den 30 auzusti detta år anlände holländaren Peter Stuyvesant . till Nya Sverige. med en liten: flotta på sju fartyg och sexhundra man. .De svenska kolo- nisterna 'var inte beredda på" något' ädant. och den 15 sept fick Rising överlämna, Fort Christina till. Stuy- vesant och med, det var Sveriges makt: slut i, Amer Holiändarna fick dock inte glädia sig länge åt sin erövring. 1664 slog England till och därmed slutade även , hollän- darnas välde, . vo c. tel : ' Svenskt språk och svenska seder | 2 bevarades > ; « Men. det var för. den skull inte slut 'med den svenska . kulturella insatsen, De svenskar som, redan fanns där blev i stor utsträckning kvar och svenska seder och svenskt språk bevarades, Tid' efter annan hade regeringen ' utsänt . svenska präster... De . svenska , kolonisterna var driftigt folk och vid holländar- nas övertagande var många svens- kar; besuttna '; och - välbärgade, Är "1646" hade Printz låtit uppföra en kyrka, Amerikas” första - lutherska kyrkobyggnad.” - : Koloniens histor upphöj 1655., Under många gänzer. säkerli- gen mycket svåra förhållanden be- höll ) svenskarna sina seder, sitt språk, och sin, tro.+ När guvernör ige stan- id namn Lock : kvar... Under hans ledning byggdes 1667 en ny svensk kyrka som + des. som lingslokal i cirka 30 år. Förbindelserna med det gamla hemlandet blev dock sva- gare och svagare. Det var Karl XI som äntligen lånade . sitt öra. till ädjand från 1 ännen i [. Nirnberg, får konst- . TIDNING | LAHOLMS w LÖ d ” 2 Ma - främmande land där de var med- borgare, lyckades de behålla sitt språk och sin inre styrka. Enligt en uppgift hade den svenska för- 1) 1724 1500 ' medl "och 1760 bortåt 3.000, Men det var naturligtvis omöjligt att med den tidens kommunikationer behålla den kulturella konfakten med det forna hemlandet, Fyrtio präster skickades . dock: under årens lopp till Delawa- re. Den siste av. dessa. var Nils Collin. Han avlönades av svenska staten, till sin död 1831,, Då var det svenska språket så. gott. som ut- dött i den nya världen, + En ny utvandrarström': Men då hade. läget här hemma blivit annorlunda., Nu. var det ett annat Amerika som öppnade sig för svenska ungdomar. som sannerligen inte hade, att. välja. mellan galgen och färden över havet. En ny svensk invandrarström hade börjat... Den har £förtsatt in.i våra dagar, Men för 1800-talets och det begynnande 1900-talets väldiga utvandrarskaror -får vi inte, glömma -bort dem som en gång seglade ut för mer än 300 | år sedan, Ättlingar till dem har gjort bestående insatser i Amerikas historia; Många. amerikaner talar med stolthet över att de härstam- mar från någon som var. med på Mayflower, den engelska brigantin, som någon gång i mitten AV samma sekel sökte sig över från Albions : ö till den stora kontinenten, Om - det finns någon borta som känner till det, så kan han med minst lika stor stolthet säga att hans anfader var , med 'på Cal Fogel Grip, . | titeln på en dagarna utö kommit från Gleerups förlag i Lund, Det'är teol dr Bror Ja V 1920-talet under normalår i2.000— 5 3 böna SOM. 15.000 ton men vid gy samlat ett antal morgonböner, som olika präster och lärare under de senaste åren. hållit vid Katrinebergs folkhögskola, Boken omfattar, 72 si- dor, och det är, sammanlagt drygt 20 morgonböner från olika delar av: kyrkoåret, som på detta sätt fått komina med. ;. + : NR -: Det är 'enklå och hjärtevärmande ", som” kunde. utvinnas [SN "ta ett prisfall på all mjölk hemma budskap, som” boken" har att bära ' fram, Det är ord till ungdom, men dekan" UKA” väl läsas av människor i andra åldrar. De korta:betraktel- serna. är väl, lämpade . för.” enskild Re läsning, men avsikten är också att de skall kunna användas vid mor- I gonbönerna i andra skolor. För alla de hallånningar och andra, som un- .- der, årens lopp vistats på Katrine= : ; minnesrika högtidsstunder. VOÖCK .Teol dr 'Bror' Jansson har: själv hållit tre av. de publicerade mor- / gonbetraktelserna, och vidare mär» kes bidrag av andra skolans lärare : berg, kan boken ge, en erinran om till 12 å 13 miljoner. Det. var i för- — rektor Thorsten Åberg, Einar Ga= : ' delii, och Ruben Fogelqvist. Av byg- dens prsätmän medverkar kyrkoher= darna Arvid Hernlund, Nils Geller- stam, John Ivarsson och Karl-Ake Henningson samt kyrkoadjunkt Kurt Lundgren. Av kyrkoherde Daniel Ysander återgives en betrak från «> krig mellan mejerierna rörande 'le- | Före SMR, VAC och RLF - En:f: d. smörexportö i allt väsentligt till tidsperio- den 1926-1931. Vi stod mitt uppe i Vad här skall berättas hänför sig den "förlamande deflationen vefter « första världskrigef, då våra. pengar s återvann det mesta av det under krigsåren förlorade värdet. Och”v. hade den stora jordbrukskrisen om- " kring 1930 framför oss, Ett öre mer : eller. mindre för- mjölken, som ju ärligt talat synes vara en bagatell I vår tid, betydde ju för den en- ) skilde . jordbrukaren "inte mer än ' i 30 4:40 kronor: per ko. och. inte " ens det i flesta fall i ökad brutto- ” .. inkomst per år. För 50-korsjord- - 4 brukaren rörde det sig alltså -om i 1.500 å 2.000 kronor. men för det . störa . flertalet > mjölkproducerande jordbrukare bara ett par hundra-= lappar per år och knappt det. = ” . Man måste emellertid här komma ihåg att det mjölkpris -som meje- rierna. kunde betala till mjölkpro- ducenterna i mitten på 1920-talet rörde sig om 10—12 öre per liter eller kg mjölk. Och detta berodde helt och hållet .av det pris man kunde erhålla för smöret på världs- marknaden, Detta begrepp var då som nu "lika med. den engelska marknaden, där. framför, allt Dan- - mark. och Holland . konkurrerade med imperieländerna' eller främst Nya Zeeland och Australien, Efter- som det. då ansågs behövas 23 å ». 25 kg mjölk för tillverkning av 1 kg smör så kom' priset på mjölk att bli helt. beroende av det pris för export- Tagsland Av agr. Erik L. Larsson andra eller från månad. till månad. Danskarna hade väl bevarat:'; sin marknad sedan tiden före försl ta världskriget och även Finland höll betydligt jämnare ekportkvan-' titeter och bättre kvaliteter än: vad vi gjorde. Man''skyllde : på den statliga ”, institutionen, .. . Svenska Smörprovni; som -ålmi. ie delvis ansågs. bära. skulden genom den tillåtit export av smör till för låg kvalitet och hållbarhet. Trars- porter och kylrumsanordningar:'i exporthamnarna var icke tillfreds- ställande och det framkom att 'exi portsmöret stundom fraktades med båtar utan kylrum, Men: det:blev även fastsl att visra-exportö-. smöret i När på '. Manchester-marknaden ' sjönk med 20.å 25 öre för det svenska exportsmöret, som ju ,dock. bara var en liten klick av den svenska smörproduktionen ” och en ännu mindre 'del 'av "hela den" svenska mjölkproduktionen, så betydde det- i' Sverige på omkring 1 öre. Vår "årliga exportkvantitet utgjorde på rer tidvis tilläm, t's k' konsignal' tionsförsäljning . till” England" och att det var detta slags. affärer" som påverkat noteringen av det sve; ka ' exportsmöret på Manchester marknaden. Även om smörexportö-' rer och -exportföreningar sicke ble- vo helt svarslösa, så kom” man, vid dessa "möten till det resultatet att vår smörexport var d ganiseräd. sö - la berättar -- export medan annat smör förbru- kades inom landet,. Alltså var det det bästa finska smöret som blev Köättolleras Et belopp om 650.000 kr av prisa vi k att regeringen skall anvisa för en |skogsåterväxtlaxering, att utgå i mån av behov i ungefär lika delar under fem år fr o m nästa år, - Skogsodlingen har hatt en lång pe riod av nedgång mellan 2925 och 1015, vilket senare år "boltsaläget 20.000 nektar noterades, Den starka Ekoln-' gen t o m 1958 med dess 100.000 hekt.' ar har motsvarat de resurser som rim- ligen. kunpa mobiliseras under denna” tid. Emellertid visar talen för 1956, 1957 och 1958 en stabiliseri åren, Ngs-, ” tendens, medan ett tillgodosecnde äv! " de nya kraven på ”skogsodljag inn : bär en fortsatt och livlig stegring av! verksamheten, Inför en sådan utveck= ling framstår det för styrelsen som: angeläget alt få närmare kännedom" om "resultaten av det senrste decen- niets skogsodlingar på skogar ynder skogsvårdslagen, Styrelsen misstän= + ker att resultatet inte överallt bitvit, gott på grund av brisler hos det an-. vända plantmaterielet eller hos dej begagnade, ofta förenklade; metoder.! na, . " Genom kan in-! gr de för finsk si portnotering 'i Manchester medan det. samtidigt var det sämsta till- låtna svenska exportsmöret som ut- j "för den svenska smörnote- 1 Detta var. ju en mycket Nyttig lärdom”men en ännu nyt- tigare skulle bjudas på vägen hem. -Under ”den "pågående värmeköl- äh företogs hemfärden .med- båt från Helsingfors över Köpenhamn, en mycket angenäm färd för. öv- rigt. Vid landstigningen' i'Köpen- | hamn ' observerades : på ' kajen . ett partiv. om 2--300 drittlar svenskt exportsmör, destinerat till England. Enligt erhållna: lysningar hade te komms fram resultat för olika) metoder eller. skilda. områden utan; endast överlagsmässiga upplysningaorj om tillståndet. Man vet sålunda attj det på föryngringsytorna i landet] finns stora arealer av så dåligt slut-| na plantskogar, att skogsodling eller; förnyad sådan måst företas, Dot är, däremot inte känt 1 vad må i berott på je Ar skötsel, > felslagna — självföryngringar- . - eller dåliga kulturer, .., 3.000 Inför igångsättandet av elt ännu ,. större "åtgärdsprogram . än någonsin. : tidigare är det av högsta. vikt att närmare" undersöka dessa förhållan-: detta smör.stått på kajen en.vec- ka men först” under gårdagen ha- de -man lyckats ”anskafla presennin- gar till skydd mot solvärmen och åskregnen. Efter.” vad som nu. var | känt om "prissättningen . på finskt, -danskt och:svenskt.exportsmör på Selska"morl vilket naturligtvis verkade stärkt” enge d var'ju delta rhinst .sagt' upprörande." Under re- sh den har därför beslutat ati om. finansiella möjligheter. ges; ge- - nomföra en' landsomfattande åters| växtkontroll. på skogar under skogs-) vårdslagen. :En. sådan kontroll kan inte utövas genom punkivisa inspoks! tioner och I samråd med skogsforsk« ningeinstitutet . har styrelsen därför utarbetat en metod för stickprovsun-+ dersökning av. unga ålerväxter., Det! ar « upp till det dubbla. Denna kvan- titet gjorde. dock endast några få . procent av det danska exportsmö- ret ov : nr ” Under första halvåret 1926 låg den svenska smörnoteringen på en > nivå av 2:60—2:80 kr per kg men noteringen var i svenskt mynt 17—- 18 öre under den danska noterin< gen och under några sommarvec- kor-detta år. var. skillnaden uppe i 30—35 öre. 'Att detta orsakad d ande på ' av. svenska' mjöl-- och mejeriproduk. ter. - De DA | Hallandsmejeriernas smöraffärt / Under åren 1926— 1928: fick" jag tillfälle att närmare lära känna. de olika halländska mejeriernas smör« affärer — det fanns ett B0-tal rn. de, svenska .. mjölk er stora förluster. är. inte” svårt att förstå. Vad i alla rimligheters namn är anledningen? "frågade man på '' mejerimöten. och i dagspressen se- dan . man. påvisat, att det svenska jordbrukets". årsförluster 'uppgick bigående sagt inte mycket bättre ställt med den svenska fläskexpor- ten i jämförelse med den danska, . Den situation i vilken den svenska - mjölkproduktionen befanns sig vid "denna tid blir dock icke riktigt 'uppfattad av dem som bortser från "det" förhållandet att jämsides med "i och" .ville'v högs ogärna tala om- vilken 'exportör som var köpare av deras smör, ej. heller det pris över noteringen som; be- talades '— : det | fanns överpris: på 10—20 öre per kg — och inte hel ler hur mycken. övervikt som skul- Je finnas i:varje :drittel vilken vid framkomsten « till "England: skulle hålla .en nettovikt av. 50,8.kg. Oc samma misstro gentemot ;varandra förefanns i fråga om affärerna med förnödenheter såsom kol, smördritt- lar, ' utensilier” av: "olika « slag. småningom : började, .emellertid tuatis klarna. Och 'därmed blev Kn : de fortgående prisfallen på export- marknaden fortgick inom landet ett -. fullkomligt, rui de inbörd det uppenbart: att. en mer; desor- ganiserad marknad än den svenska en kursavslutning vid skolan, och : slutligen kan nämnas bidrag av Gus- taf' Ivarsson, ' Alvar Strid och Hen=.." rik Ivarsson. . Samlingen . avslutar .| med en samling, böner, med anknyt- : ning till morgonandakterna, + 5 Bror Jansson: 1 + DAG. Gleerups förlag, » Pris häft 5:75 kr. Lund 1959 har . fjärran. Man beslöt att skicka över präster »och böcker. Till formell biskop över - församlingarna där borta utnämndes den myndige bi- skopen i Skara, Jesper Svedberg, och prästerna Björk, Rudman och Aurén skickades iväg till det av- lägsna Jandet. De lämnade Stock- holm i augusti 1696 och kom fram till Pennsylvanien, i juni 1697. På andra sidan mottogs de som sände- bud från en annan värld. Det fanns] ännu gamla svenskar, i den forna kolonien som hade minnen kvar av Sverige och: de hälsade med djup geh rörd: glädje "budbärarna från barndomsland, M ? De. ny satte genast igång med arbetet och redan den 4 juli, 1699 kunde Bjö k inviga. den -ännu, bestående Tri ty Church i Wilmington. "7 ji it arta i "En. ny tid började för svenskarna i, Amerika. Svenska staten, skicka de över lärare som delvis avlöna- dess Å Sverige, Det är ett fullkom- ljgt otroligt arbete som, utförts av håde gestaltat sig annorlunda. I nä- rå tolv år skötte Johan: Printz ko- t lessa människor. I ett nu ES tillstyrkt en ny stadsplan som bland andra stora och dyrbara anläggnin- gar förutser "bygget av: en konst- gjord sjö i stadsdelen Wöhrd. Den gamla och under kriget till 70 pro- cent förstörda bayerska storstaden skall därmed ge sina medborgare resp, de främmande besökarna till- fällen att idka våttensport, fiske och annat roligt. Sjön blir 2,5 kilo- meter lång och 150 meter bred. Den skall kallas för ”Wöhrder See”; Flo- den , Pregnitz dämmes, upp ,inne.å staden pch Pregnitz-dalen läggs unz der vatten. - Byggnadskostnaderna beräknas uppgå till mellan 30—50 miljoner mark, Projektet omfattar | bl a strandbad och parkanläggnin- gar, längs den konstgjorda sjön, En stor. konserthall . är likaså under byggnad. Hitlers ryktbara ”kon- gresshalle” har ombyggts till en av ästtysklands - vackraste sportare- blog Ingen annan stad i' Västtysk- land har realiserat eller håller på med att genomföra: så ambitiösa mt dsplaner som Ni av. smör, grädde och deln på mitten. och slutet av 1920-talet näppeligen. kan. tän-' kas. . Under: ”en” studieresa - till 2 AR , mjölk, till de större k - -orterna,: Ett undantag var Stock- holms-marknaden, ' där Mjölkcent- » ralen sedan årtionden tillbaka hade "en dominerande ställning. : » Överallt i landet hölls det stora jordbrukarsammankomster där man behandlade smörexporten såsom det svenska . jordbrukets livsfråga. och författaren tror sig kunna säga, att ett av dessa möten hölls i Falken- ; berg den 13 november 1926. med | Falkent tens Lantbruksklubb som - Dit hade. inbjudi d: ikongressen: i ' London 1928 fick jag tillfälle att med egna ögon, se. hur de danska smörex= portörerna skötte sin. kvalite försäljningsreklam,.'Endast: vid. ett enda tillfälle i ett skyltfönster i den "bekanta staden Cambridge fick jag se en liten undangömd reklam= skylt för. runmärkt: svenskt smör. « I samband med Nordiska Jord- bruksforskares | förenings kongress i Helsingfors sommaren 1929 blev] jag i tillfälle att besöka såväl smöl exportandelsl Valio ' sem. säll- såväl representanter för de skåns- ka = smörexportföreningar, = vilka samtliga voro förlagda till Malmö, -”och ett antal privata smörexportö- 'rer: i Göteborg. Härvid blev .det klarlagt att: det: svenska &mörets --relativt' dåliga: ställning "på Eng- lands-marknaden väsentligt berod- "de på ojämna skeppningar, export- kvantiteterna växlade allt för myc- skapet Pellervo, . vilket senare: väl närmast kan betecknas . som /; ett slags idécentral för den finska jord- brukskooperati Här. lä le man alla ' upplysningar: Valio hade redan då hand om 90-å 95 proc av: helå "den "finska 'smörhandeln och smörexporten. Men den störs- ta behållningen blev den uppgiften att Valio omsorgsfullt sorterade ut ket från den ena veckan till den? det bästa smöret som skickades på . | CW8:s -avdelniägskontor i Köpen- informera dir Dal om läget, så att ”Tijon'kronor per vecka. "Jren 1920 sars på tåget Köpenl —Falkenberg fattade jag beslut om att efter bästa förmåga söka med- verka till: en bättre ordning för den svenska smörexporten.: >. Nu hade redan 'på hösten '1928 den" danskfödde 'mejeriägaren Os- en biengt 3 alla : gar men därjämte kommer .en, vlas' . del på speciellt sätt insamlat maleri- > " al från en mindre del av taxerings- objekten alt kunna inarbetas i riks, k i ökning, var= eg stad inlett direkt + affärsförbindelse. med hamn'värs chef var dir Dal, CWS' var och är'tnitialörna för Coopera” tive: Wholesale Society alltså den engelska motsvarigheten till.S: ska: Kooperativa Förbundet. I jan av 1929 hade' affärernd ökat så att dir Rönnebjerg även skeppade smör. för andra hallandsmejerier; På hösten” 1929 ' omfattåde skepp- ningarna 3--500. drittlar per, vecka från ' ett "knappt ', 105tal «mejerier. Nu framlade jag, mina utländska iakttagelser för olika mejeriordfö- rande och dryftade läget med rain, än: framlidné disp Artur" Börjes- Halmstads Slakteriförening, | kände förhållandena på en- gelska marknaden, Jag gick. däref- ter, direkt på dir Rönnebjerg med en fråga om han. skulle: invända något om att det bildades 'en sär- sportsmör. till CWS, Dir Rönne- bjerg intog omedelbart en positiv ståndpunkt till mitt förslag men framhöll att vi måste gå försiktigt fram så att inte de-goda förbin- delserna med. CWS rubbades. På håäns förslag reste jag ett par vec- kor därefter till Köpenhamn för att han icke: därefter skulle finna sig vara -överrumplad. Den planerade förenihgens uppgift att sörja för jäninare + veckoleveranser . och - en förbättrad kvalitet accepterade han naturligtvis tacksamt. Efter hem- komsten . avhölls ett sammanträde i Falkenberg den 26 oktober. 1929 med representanter från intressera- de mejerier därvid det utsågs en interimsstyrelse och den 21-decem- igenom denna på kortare tid än an- nars får nöjaktig säkerhetsgrad. Un-." dersökningen beräknas omfatta. cirfa! arbetstakt av 2.000 objekt per år un-| |. der fem år, "0 i « De. enskilda 'o . taxéringen skall ge ett korrekt resul-| tat.tas ut slumpvis, Dettä kommer att Iske:' genom ,.8kogsstyrelsens försorg med.. hjälp :av flygbilder, Därjämte! måste tio' procent av materialet, d y 8 trolltaxeras av specloltränad tillfäl-' lig personal hos styrelsen: Huvudtax eringen är avsedd att åvila, länssko vaktarna. , Hoppsan! 2 : int Skridskoflickan, . som: ut för. . detta, leganta öpp. är den 18-drioa brite: fiska mästarinnan i konståkning, Patricia Pauley, som just nu för: bereder sig som bäst till de. enge ska mi k då hon skall för- ber 1929 bildades Cent- ralförening m b p a av de 16 me- — söka försvara sin titel, +. jeriföreningar, vilka då sknad: sig som medlemmar. Dessas leve- ranser av exportsmör fortgick nor- malt” men ökades under. år 2930 så att''den över Halmstad: varje obs tecA så jag stannad ör, att jag stannade ot par dagar för. att före resan till Manchester. På måne jorde jag en promenad längs bamnkal - på vilken flera olika vecka "sk 3 mörk uppgick” till 6—700 drittlar d vs 30—40.000 kg, vilket svarade till | värdeomsättning av nära 1 mil- ” På kajen å Hull = - 0 Alltså var det' icke någon helt obetydlig smörexportör som på vå- mottog inbjudan från re- » Johan Å ÅA & Co i Halmstad såsom representant för ångbåtslinjen. Ellerman-Wilson Line i Hull att såsom rederiets gäst "IT vid lämpligt tillfälle på sommaren "| göra .ett .besök i England för att studera, den internationella smör- merknaden, En kvav, varm, åsktung » Hördagseftermiddag i början av juli tågsätt med, godsvagnar var upp- ställda, Mina steg korsades av ar- betare. med skottkärror, vilka var lastade med 4 å.5 smördrittlar, som hämtades i källarliknande .Jagerlo- kaler vid sidan av järnvägsspårgn! Lätt nog fann jag svenska runmär ken på drittlarna och .konstateradet att destinationsorten. på den vagn; som lastades var” Manchester, . På: min fråga om. hur länge Sm varit lagrat i Hull upplystes medi någon osäkerhet att det stått kyarj sedan två å tre veckor. På goda grunder kunde jag snart räkna, ut att det var svenskt, konsignations-l S smör som nu transporterades vida-' re till Manchester-marknaden. 4 2 ÄG :.. landsteg jag på kajen i Hull, där "7 Halländskå Merle M i - 1930. - - (Forts i kommande nr) - a IE LOKALA BILDERNA FINN SI LAHOLMS ' AA Skogsåterväxt - a ett | - bjekten måste för atti- na ge -skogsstyrelsen och .skogsvårds=: 1 1 ävli 2 10.000 enskilda -föryngringsytor! k;en), «= «> vår tondé' provyta på hyggena kon=: +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.