Par. är! det: ofta Marken. Men dad "5 Orkan, Vinden sv I 1S och drar me av lätt hysn5 46 är det | oltevit vägg s "-”den. Sjöns t blir som en Om rasar kring nt. nere” på full Pper över sjöns d sig väldiga moln i sön körnigt flyger " När y kommer syns jät, trär is' ska snart ligga si. glansig och bar. ' Men" då och då stud 1 ÖVer snön ner från de lågt hän- Det droppar från träden, Snön blir mjuk och klibbig, Sjön blir regngrå avanpå. Här och där står vattenpussar. Uppåt midda- gen regnar det smått, med nå- got snökorn blandat bland regn- dropparna. Dre ” : Alla fasanerna samlas ute på fälten där de går och plockar. De kommer ända in till skog- vaktarens stuga där de äter av gräset på gräsmattan. Matilda | En' "dag kommer det föväder. g men hog mättar de i en rävma” (ER rt s Så blir. Rödpäls allt tjockare och kraftigare medan fasanerna minskar mer och mer. NH Skogvaktaren' märker hur det är fatt. En dag tar han spark- stöttingen och far över isen till Torpar-Janne. Det underliga är att fasanerna "trivs bättre borta på kroposkogen. än vid Räva- ljung. Rölpäls 'hay därför dragit Över sjön. Han-yet var maten ner til bygden och hämtar mer. - Fasanerna 'hår komreit nor till sjötrakten bara för några år se- dan. De är r0!iga att jaga och trevliga att ha inpå knutarna. Skogvaktaren är mycket rädd om dem. ' or eo Orr-orr blir vaksammare och märker fara lättare nu då' han blir mer i kondition. Varje kväll drar fåglarna ner till granslyet där de sitter. Någon gång övers raskas de av en räv, Men ofta fått ett barn med en dräng, som rymd? bort, och ungen var iäm- nad 3 mocföräldrarnas vård, Per niila, som var en ljushårig och klipsk unge, säker i sina styc- ken och lika ofeibar i katekesen com i muitiplikationstabellen, fast hon sällsamt nog inte kun” Pe tala riktigt rent, satt där inne md trubbräsan i vädret och morfars stora käpp i handen. Skolbarnen hade gjort sitt 'bä- sta både med långstaplarna och huvudräkningen, men Pernillas det var, fastän han hört talas 02 det — det kallades äggkaka och smälte i munnen, men kvar- lämnade en överväldigande käns la av vemod och tomhet. Av dat staget skulle 'aan al d.ig kunna få nog. Barnen gran- skade - nyfiket" varandras mat” knyten, och de bytte inbördes, ty själva brödet hade ol.xa smak alhtefter gårdarna, och sovlet växlade än mera. Den vintern, då Viktor fyllt åtta år, blev det först mycket - knappt med hans I! Ommer tOlmman Sa - mt - . : Dot Forts > . . : . de! a Mer stormen virvlan- kastar "han från ärker i - - 29 orts. «> Han öpp-linonehållet; . gär öd lö Det är inte ofta den släpper | knyck på nacken sig . med en märker. inte den smygande rä-| Skogvaktarens åtgärd att f | nade sakta dörren. På mästers fäsk ON hand är hb och|med förbundna ögon skilja på och ba Sjön, De, höga tallarna | - Han går ' som en gräll fårg- | snötäcket Ett ho oh säger ra osanerna 0. rädda dem undan. Plats satt hans åttaåriga dotter- |ken tl I. och han känt mar [brödsorterna från alla gårdarna : ånarna hindrar ; . . 4 Pp och fjädrar [rävarna räddar fasanflocken, De dotter — dotter jänade |ätdsta flicka List vundemannens|åt Förslövshållet. Nämnd ans 2. ifrån att 1 a hindrar stormen iklick ensam i det vita. Han!som fladdrar omkring. Visst ä ESR - De 3 often, som tjänade äldsta flicka bjöd h i gmndemans- fn eka alldeles fritt, Ock. trivs. 8. Visst är kan äta sig mätta av maten som i Rebbelberga, hade på sin ti 3 onom på nå- | marans var jämnast bakat och så om sieka . Ocki - a + a ändis Se a rade på sin tidlgot som i - a Så om Hej dånar i; frädens"top. | oc "eos . |fasanerna magra och eländiga, lagts uf. Skogvaktaren ger sig se åot var Män inte ens visste vad | luktade bäst; det från Repplin= ge nade bränd skorpa, men en frisk, syrlig smak, och det var så merigt, att han plockade upp varenda smula som föll på gols vet; dot som kom från sågen i Fogdarp hade en död rand, men ” just det mjuka, degiga, som fastnade mellan tänderna, var o- beskrövligt härligt, «= 0 Viktor njöt i fula drag, men av någon anledning, som han inte själv förstod, nämnde han aldrig något om byteshandeln gande molnen, Det verkar bli en | ser dem och kallar på skogvak- finns v > Ungarna följer. honom. | får Orr-orr som leder tåget av tålamod vår kortare än mästers, | egen matsäck, ty far hade kom. märka tl Ia heanca polar ar ful ier. Nu 'är det 'just över|taren som just sover middag. I äronnmnmnusamsu Ä2527e5 syn på” den 'rödpälsade , och kyrkoherden hörde 'aennes|mit hem "från regementet med I vädret, kinderna rundede. elg i on pet är ännu långt till vå- fönstret står de och 'ser fasaner 4; . AMV Ving .-.och lyfter med gälla oa dT [Här ” barnastämma ropa” ut: len skada i axeln, och när han |och fick färg, han kom var of- ren, Ihs ee] na. Det är tuppar i en egen flock '«.' « ” ” rop. Då slår lär sta en sitta och tracka med Det är bara stormens dån som hörs i markerna en sådan här w dag. De flesta djuren håller sig stilla inne där skogen skyddar, Det ' är också svårt att" fa sig fram, ute på öppna fältet blåser man" ju "nästan bort, för sig, Hönorna är dristigare än tupparna och kommer nästan in- till fönstret. Skogvaktaren pekar på "den färgsprakande / Orr-orr. '— Vicket praktexemplar, sä- ger han, a ee ' Matilda ' nickar. - Hon "skulle gärna velat ha en av de långa : Ingvar Wahlén | FKA to Liksom förstod de att Rödpäls natträd. Co. hör de her direkt i sina Kvar sitter mickel, snopen och ' utan kvällsmåltid. Han får gå en ny'' jaktrunda "och ” hoppas att något annat ätbart ska vara mindre vaksamt, cc, 0oc Nätterna blir kalla' och stjär- er — vet ni inte vad fem gånger nie är? Fämmas borde ni!” När kyrkoherden hörde den skams- na och andäktiga tystnad som följde, lät han dörren omärkligt falla" igen på sina sneda gång- järn och försvann lika stilla som han kommit. Sedan dess försva- började tröska på beting, hann han inte med lika mycket som förr, fastän han bogynte arbetet en timme tidigare i ottan. Men sedan kom det goda tider: mor hade en hel tunna salt kött stå. ende .:i' potatiskällaren, och var morgon fick han ett försvarligt stycke termiddag utför backen + fyr= språng, och de blåa ögonen sköt blixtar, som kom henne att tän. ka på Johan Viktor själv, den gång då han dök upp 1 full uni- form och friade till henne hos mjölnarens, där hon var fäst. Det varade några vecokr med fortfarande är den: skickligaste jägaren. Han har många års er- farenhet. - Ne ,: Skogvaktaren - får - sädavrer- :"' Uppe: på kronoskogen hrakar en gran.' Dess rötter fläkes upp och av, Med ett tordönsbrak läg- med sig, Det var litet hårt och grovt, och bra salt, men tuggade man det. bara stadigt, norna glimmar på den noir- skensflammande himlen, Storar- tade skådespel visas ovan 'sko- denna härlighet, men så kom omslaget. En dag på förvåren dröjde Viktor ; skolan längre än rade "han "med ett litet vänligt löje byskolan i Rugered och me- nade, att mäster Ajax hade sina och vackra stjärffjädrarna som hänger ner i snön efter tuppen. , ger den: sig på sidan och Jutap Ytterst blir fjädrarna” våta. Då g gen..Det knakar då och då i nå- de sidor ta < hade s - 2 vanligt, och hans uppsyn var '. mot en, tall värs topp. knäckes|och då vrister. fasanerna. på sig |se och ogräsfrö från trösket, Han! got träd, ensamma frostknäppar 8052 sidor i alla fall. > >> ae IANA ettnranriratas art saruuNmntnutHUNN inte morsike, mora =" som , en tändsticka. Det vister | för att bli kvitt regndropparna: | kör tillbakå 'med en stor säck på | som hörs långt. Dagarna är vind- Viktor hörde till de duktigaste., . : ”Var har I det salta köttet Idag. har de möjlighet att ploc- ka i sig litet av varje..Stoörmen har lagt snön i drivor så 'det är bart: här och var där vinden svept fram! CC re tt ee "-' Men. mot kvällen bliy det kal: lare och regnet övergår i fuktig och. tung snö, Stora flingor 'som dalar rakt ner på jorden. Går man ut med tofflor klimpar snön på i'väldiga drivor. Man går som på styltors te, ma ot : På natten slutar det snöa. Det bly : klart, Stjärnorna glimmar högt "uppe, och då 'och då faller några gånger: i granens stam — "gå är den stilla. 7 3 fs Events +; - I denna storm är det många + - träd som”bryts ner. Här och 'var ' > går stenberget ganska långt upp - Vloch trädens rötter får krypa ut- ' med. marken : utan riktigt or- sär dentligt i. fäste, : När" stormarna vo rasar händer det att deras röt- "> ter inte orkar hålla en stor stam vå upprätt. Med ett brak åker'trä- N det omkull '— rivande 'upp' väl- "0: diga områden med jord och sten : Y. som stannar likt en kluräp kring sparken.” Han lägger det nära skogvaktargården inne där bus- karna "gjort det. riktigt tätt. Nu får fasanerna både mat och nå- got 'att; röra i: De håller till i fröävrenset "varje dag. .-.Men. så märker” skogvaktaren att Röd- päls funnit platsen.. Han har en morgon ' tagit "en fasanhöna. O- taliga fjädrar vittnar "om rävens dåd..T kylan vill inte skogvalkta- ren. söka ligga. på pass för” att skjuta räven. I stället skjuter han ett par skott med hagelbös- san och tar: sedan" de krutdof- från, mor, det som ligger I tun« nan”, började han, mörk i hå- gen. | vr | ”Det skall du inte bry dig om, - Viktor. Det är ärligt förvärvat, det är varken hittat eller stulet.' Far har fått det för arbete som " han gjort" + 0 toa : ”Töserna i skolan siger att det är hästakött, och att det kom= mer från nattmannen I Simon= torp.” ; "Inte rör det tösavinorna vad du äter. Det bekommer dig väl, det bär syn för sägen. Jag öns=" stilla. Fasanerna har ändå bra i skolan, och det hände inte en s Av 6 dagar. De lider inte" så mycket enda gång ati t han fick 'smaka= ms . wp av "kylan" när" de bara: kan äta ; käppen, fastän han aldrig haft Fredrik Böök sig ” riktigt mätta.” Helst : som faan ae I en KOR NA Zoe dem bä Tar andan va Har n hade längst att gå'av. ÖN Nn tN Lab nb RB IN 5 sne mh - alla barnen, och vintertid, när '. , : sko . nerna med mindre" gott foder £' han inte hinna hem på middags- de, det och kunde sväljas utan början. Får de genast efter en YTASten, utan åt sin mat i ettinörn svårighet; . det smakade riktigt svältperiod alltför mycket full. j2Y stugan — litet vatten häm- bra och höll hungern borta län- matad. säd blir deras magar lätt : fade "han i'en rostig järnmugg |ge. Något enformigt blev det o- I olag "ch de kan dö flöboss ; hos mästers gumma i köket, Han | nekligen i längden, särskilt som som finns uppe i'loften där hö! Vår inte ensam om det, för. det mor. varken hade bröd eller po- et. tagits undan är fin mat för fanns : några gårdar, ' som "låg ns ätt lägga därtill. Men så : " halvvägs mot Förslöv, och" som föll det sig så, att nämndeman- 1 : : fl . - OR : a a 2 ; 1 kar jag hade:en tunna till av : ktarstu-j en . stjärna söm en röd svans |tande patronerna och sticker ner |fasanerna under övergångstiden, , NORRAN lä a is ku i . Alldeles intill ära inst e, | rakt ut j rymden, .:.. 57 vo 14 ”Idem "i snön på 'ömse sidor om ! " Någox tidig morgon kan. det också > gav. sina barn matsäck Uens Stora fös fick Just att prö- | det, men snart är det slut; po= 1 ett-tätt granslye, | rakt uti . i: n : med, ordentligt ”inknuten+i" en | va på Viktors kött och bytte till| atisköllaren är tom, och jag har hända att också någon orrö hit- känns, Men om några dagar må- | dagar urider den kallaste vin-', far vi ra i sa ste, skogvaktaren offra ännu ett |tern,: Men det måste klaras av. t den Bom tack för” hjälpen bar skott. Det är det värt för att i. Och en'dag kommer , våren, . tick han någon gång smaka på. kunna spara, faganerna som han ; ; sek han någon gäng smaka PÅ buskaget: Mickel ska inte 'gå när ra här de första dagarna, så län- ke”'som > minsta lila krutdoft ”. Termoretern visar, hära gader "då gryningen - kommer: Tövädret är över. Snön täcker 'marken." Den fuktiga snön får - håller några fasaner: till. En av ". dem är större: och färggranhäre än' de” andra, Han lyser mot' den " vita marken: Det finns flej tup- | 2 par än denna stora kraftiga, men lav frosten er jättehård skorpa: - hap håller alla stången. Han - Nu börjar svåra dagar för rv "Orr-orr, > ett läte som' han |sanerna :,, I Å L. eri och fövällar då hati "IDE Kan . inte spri a så i gärna vill ha kvar.” ER : på nattkvist:gärnå ,villi genom. skaren som bildats på Sn —— — Dee : MN I +. | Snön, De får äta litet av buskar |... Vv 7 : Sn a Larinia a göras, LLA sänt och; blad. Men det "blir" ingen- : g '.| BB AT s T Å N K Å R 3 I Och likväl.— vi få int tolka ting som de verkligen. kan liynä- - le så TA - Iyår Iver och köp de ala ra sig av. : heta a otvår v De blir inte längre så skygga. . 1058 , själva.” ”Med min fromma Varje dag söker de sig fram till - möda jag aldrig fylla kan Guds skogvaktarens. Matilda gér dem lag”, Och samme Johännes åom en hel påse. med havregryn, De talade så ranEnnet om. DB plockar i .sig alltsammans. Men ringens sat vä ig) audd nana oc gt: : E det .. är ju ', bara en enda liten | e m bråkdel av-vad flocken behöver, som borttager världens synd". sig ett stycke mot en hel mjuk kavring — de hade ingen kniv, men: hor >satte. tänderna. i och slet 10s5 en'bra bit. Det föll hen« ne i'smaken, och från den dager bytte, hon varenda middagsrast, en "av" sia kavringar mot ett stycke av. Viktors kött; medan hon ihärdigt tuggade det sön- der, satt han långa stunder lyck- lig och kände brödet dofta, in- nan han närides röra det, Snart ville de andra barnen göra sam-: ma byte, och Viktor fick ha med sig en fällkniv med .ett halvt blad, '.sgm han fått av hovsma- den föratt: han hjälpt till att hålla upp foten på hästar som skulle skos; med det korta bla" det skar han dagligen sönder sitt blårutig duk. Knuten var ibland bara fyra kakor bröd gömda på loftet. Kan 'du inte be dem stice ka näsan någon annanstans än 1 - ditt matknyte?” go oM "Jag har. bytt bort det mot bröd och 'sovel '= det är det . minsta jag har ktit själv. : Men nu vill de inte se åt det mera, och de pekar finger åt mig och kallar mig ,.märraflängare och, fattiglapp.” tfn ”De borde" veta 'skam. 'Fattig', dom, är ingen synd. Hade jag . »något bättre att ge dig, så gjor=> de jag det, det vet du nog. Kom st med mig, Viktor, så skall jag mjölka geten och du skall: få smaka.” te : tern : - et or 0 är här kampen' skall 'sättas in "Toch bättringen göras, 0 fen v är, inbördes. rahgställning. "Alla viker frivilligt för Orr-orr. i Hah går med sträckt hals i snön: Sjunker : ibland ända ner magen. Men hela tiden är :han ; "> medveten "om sin makt, Lnägre d ") bort från "tupparna "är: hönsen M- samlade.i flock. De är oansen- "XY Av kyrkoherde AXEL TENGSTAM, Limhamn, ” - SANNE ef "Lunds stift. TSV Nn a till missmod kan ligga nära till hands; Frimodigheten och tron sättes på hårda prov. | Om: den tid "Johannes Döpa- > Vad skola vi då göra? "| ; Sedan evangelisten låtit oss höra de lysande namnen på dem som den gången "ledde folkens "0 ” ligare.: Grå och tysta, smygande :" stilla, rör de sig mellan granar-' "”nav 1 Sh nu har. inte vintern gjort ””, fasanerna något. De har haft lätt + ute för att komma. ner. till brodden 'på åkrarna. De tycker om + rågbrodd som: frusit. ' Den är ''”' grön och fin under snön. Inne i "+ skogen får de alltid tag på em "och annat ätbart.” I värsta " går fasanerna 1 bär fall ända in på går- nte så skygga av sig. hör :susandet 'i träd- ”har' varit orolig Varje kväll får de sätta sig på: nattkvist - hungriga, : och : d motståndskraft börjar”sakta ; Nu skyr de nästan ingenting.” Inte ens skogvaktaren som kom- mer ut skrämmer dem. De orkar knappt ' lyfta och ' flyga. De stapplar omkring i 'snöriket ut- an 'att:reda sig själva. Inne i skogen kan de finna platser där kraftiga fåglar som orrar” och tjädrar kommit ner. till marken, Där plockar de i sig något lite. Men i regel 'har tjädern och or- öden, säger han kort. och' sak- ligt: : "Då. kom Guds. befallning itll "Johannes, Saharias:son i öknen; och han gick 'åstad och predikade i hela. trakten 'om- kring Jordan bättringens döpelse till "syndernas förlåtelse”, "Den skildring, som. följer -av Johan- nes”. predikan och dess följder, är närgående och förödmjukan- de för "mången ' både präst och församlingsmedlem i vår”tid.”. " Vad skola vi då göra? Finns det någon präst i Sveriges kyr- ka, som. inte i denna. tid har ställt derina fråga till sig själv. ren levde var bättre eller sämre än vår är meningslöst att disku- "tera. Innerst inne är' sig män- niskan alltid lik. ;Välbeställt var gjorde ' Johannes? Med' allvar och kraft predikade han väckel- se och bättring. Hans predikan |! och' ofarliga sanningar. Rakryg- han "vid” dess + rätta "namn; Är, Känsyn. brustit? Har vår, kyr- kans förkunnelse blivit så ”tand- det. inte : med hans folk, Vad: ' bestod intesfäv några allmänna". gad och" orädd sade ' han :hög och "låg 'sanningen; Allt nämnde: > det, här vi av feghet:och falska Amen. tå ” Text: Luk, 3: JL > i | köttstycke 1' fyra eller fem bitar, "Forte, och ' snart skulle han. kunnat topparna.(:Han ':Fasanerna har | ren. rensat marken från allt ät” |Den sista tiden har givit "oss tlös”.. och oförarglig,:' att den "N. hela mor Sve denria da: | bart. De fåglarna har det inte många": skrämmande bevis : på ingenting - uträttar? .' Vad skol? : AS De har inte fått någon mat | heller så lätt. ".+4 > + +; [hur långt: bort: många / i. vårt [vi göra? Svaret kan endast. bli AR gen, De ha Nn origa. Men hö- |: ' Rödpäls” och hans ungar får jfolk ha kommit. från' kristen tro |ett: ”oförskräckt . ch nu är de hungriga. Men nt-|, juda till väckelse och bättring. OKTOBER och pu fr & Rör li- Hjuda det ER oxroaeg. i Men om det så är djupt all-| --" varsfyllt att förkurina Guds ord, är det därför icke utan risk och ansvar att lyssna till Guds ord. ; Folket ' på . Johannes”, tid tog hans ' väckelsepredikan åt' sig. Det vaknade upp ur sin andliga sömn och började fråga: ”Vad iksom resignerar, a ! h plockar något där en: Men det är, inte, lätt att skaffa föda ' Fasanerna och' kristen livssyn. Frestelsen Ne tet I snön od — - SS - - — - : "> "mycket matnyttigt härinne” I sen ol ES vo RR - "+ Orr-orr drar sig Men de an- ||. a La Senhösttid : i "et. Han vill ha mat. får || er | : dra följer, honom inte: Han KR eo Va nr "I GRÅNSKOGENS GLESA GLÄNTA -: ; NE PARIS AV TYSKA +. TRUPPER. ALLT HOPP SYNTES UTE, MEN DEN 33-ÅRIGE INRIKESMINIS = TERN GAMBETTA GAV INTE få MM) FY och ; HAN BESLÖT ATT. NN I GRYNINGEN” DEN 7 OKTOBER a 4 N FORTSÅT TTA KAMPEN. å ensam. Den" väldiga stormen gå M N Orr-0Xr p : st + Iskola vi då göra?” Se, så länge Ne N ” nför skrämmer dem. efird FJÄRRAN FRÅN ORONS STIG ' > Me SKO OR SE > - th STEG EN BALLONG UPP hönmer ut till slyets fråmkant. ". DÄR "NATTEN" ENVIST. TYCKS VÄNTA +. v. v|lvi bara mäta öss med mänsk- im 1 INST, FRÅN PARIS OCH SVÅVADE. | fär är vindstilla. Stormen kom- VILADE DAGEN SIG ; "0 cd, liga mått och skjuta Guds ordj, Ah Ip NHlla BORT, HÖGT ÖVER FIENDENI Här or et andra hållet. Men ANN LIKSOM TRÄDEN TRÖTTA: sroste giifrån oss är det lätt att trösta NGPIER — LINJER: OMBORD BEFANN SIG, mer från det an F STAS > l'sig med det gamla självvittnes- CSI GAMBETTA! TYSKARNAS KULOR. hur. väldiga shömoln "VILA I VINDENS SUS han ser Atos a mar : skålönys "I bördet: Jag har intet ont gjort. VEN, KRING BALLONGEN, MEN DE ( ' virvlar ovanför trädtopparna MID RISFYLLDA STIGAR NÖTTA i N 7 äte jbördet a sätre än andra Men — TRÅFFADE INTE. ; r c ftigt skri flyger . i Med ett kra Han följer marken Il . själv: upp: ort mot.de små ÄRRAN FRÅN JÄKT OCH BRUS,.;''. . se oda Lång GAMBETTA. LANDADE LÄNGT BAKOM FIENDENS LINJER. HAN när man låter Guds ord-gå sig "UDRÖJANDE KVAR SÅ LÄNGE ” till hjärtat och tär det på all- £ mellan träden bo - vs . börjar räkna med både |” - WISERADE I HAST MOTSTÅND a åkertegarna intill skogvaktarr TREVADE. LIUSET. ARS HAN : |yar och och - helvete som en HE I LANDET. MEN DET VAR: Å " gården. Plötsligt griPET År näs- SMÖG GENOM GRANARS HÄNGE 1: > [lverklighet, då vaknar frågan: FÖR SENT. PARIS KAPITULERADE tag I tuppén, kastar NY Tar all BORTA a AT a aa a +" e|iVag skola vi då göra? och sva" "" ÖFRANKRIKE VAR SLAGET. ov tän runt i luften Pe fram utan Sn TEORNA BORT + — Ao tl 7 |iret kan inte bli något annat ON, "MEN GAMBETTAS FLYKT möda att styra SE Mö in TG NATTENS DIMMA . 00 0 7 oc |'nuän på Johannés) tid: Gören > Åj 1 BALLONG GICK TILL ' kollisioner.:Orr-orr t ungen är SKINGRADE ÖRGÄNGLIGT KORT. VC: oc dibättring. Bären ock sådan frukt Eh I KRIGSHISTORIEN SOM till åkrarna. Nere 3-5 Och då MEN. ACK, SA FÖRGANSICT KORT trot An |oom tillhör bättringen. Men här SF EN LYSANDE BRAGD. det lugn äre Men och river i EJ "HINNER VÄL DAGEN TÄNDAS not I måste varje ärlig man Ha . oo 2 . « kömmetgran eo tet ts I SENHÖSTENS GRÅA DIS 0 ev os nt gå sin lättja och ljumhet + hängs BÄR mein skogen och FÖRR'N "ALLT 'I MÖRKER SKALL VÄNDAS > > | lamt förde vi inte ofta Dättrinfer + Han Fi rja förmiddagen: Kraf-ll' +" 0" FöR VAKANDE VINDARS BRIS. CC föv ova , kampen, Det varken haster et - por den vita snön. och får fram TY SKUGGORNA LURA REDAN EN Bör fån mer "över tidens vo; sår I 6e arje som är ätbart. De I SKYDD UNDAN DAGENS LJUS .. : 5 a Det är både. hälsosam- s > kitet 2 v benen river i den e . BLOTT STJÄRNORNA LYSA SEDAN . lins ” hh verkningsfullare att kraftiga. snön. Ögonen ser allt ÖVER DE SOVANDES HUSA. Co cl börja reda upp I sitt eget liv. DNE och FÅ bli till mat. Jpland för SV Te SO Hilding Strandh ' Var och en vet i allmänhet väl APR ss om z något med näb Höst ra . i - stlvar det brister i hans liv. Det han far inte finner ätbart. Det S — . ; -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.