YYYTTeYSr ee -hästförsäkringsbolag i a i Kd | ! s ns . 5 | 2 = r XN ” F VIE N oe vn mus PESERSUYNVYTSENNNEEE a a VARA : - — | ! 2 Allarp,” nn avgift för- 82 Arla N:R 294,. ARG, 29. | lms Tidnings Tryckeri, Laholm ”e Allt fler läser me ri L LÖRDAGEN DEN 19 DECEMBER 1959 aholms Tidning - ig utgivare J. EB. Bengtsson . FEVER Lösnummer 25 öre, ” n banemanr för sjuttioårigt [ : > För sjuttio år sedan fanns det gott om hästar i södra Halland, och då var hästen enda draghjälpen på jordbruket. Men hästen. representerade. ett stort värde för den: enskilde lantbrukaren . och det betydde ofta en stor förlust om någon häst drabbades "av olycka eller sjukdom. Därför sammanslöt sig också en del framsynta bönder i Skum- "meslöv och trakten däromkring - och bildade Skummeslövs Häsförsäkringsförening, Nu 'Skummeslöv ""-sammans ' "Pålsson, Lögnäs och Per Svens- ' ningen, I 7 räkenskaper visade en ömslut- . ning på -198 kr, "varav. 'största "> Ordfö ndeskapet skiftade 'mel- . Sven, Petter Jönsson,' som hela "ålderns «rätt "drog sig tillbaka oi också föreningen upphöra i "der : , "varit lantbrukaren Algot. Jöns- har, Laholms Tidning fått titta i gamla protokoll och räkenska- vardera trettio år, således : till- a sex . sjundedelar av föreningens. tillvaro, += 11. "0 | Föreningen: bildades vid - ett sammanträde på. hösten : 1888. . Det hölls i Skottorps sköla un- der: ordförandeskap av” Sven Peter Jönsson, i. Lögnäs: : av. denne 'av.S.. M.', Svensson TY som . också : valdes” till " Marbäcl , och Niklas Lundal, Veka. Suppleanter, blev "Janne soh,, Allarp.' Föreningens förste räkenskapsförare O. S. Svensson i Skottorp' och dj . . "i; Några protokoll fördes inte , under denna tid, men, en enkel > men” välskött kassabok vittnar . om. föreningens ringa". början' men stadiga tillväxt. Den första inkomsten -- utgjorde .:inträdes- : manlagt STICK, utgiften var 91 kr för ett dött föl. ”Ombudsmannen” fick 10 kr i arvode och behållningen ” utgjörde 95 kr, som insattes i Östra. Karups sparbank. ' lan olika bönder tills 1898, då "tiden varit med, ' övertog ordfö- randeskapet. för- att taga kassör-" skapet 1903." Den. sysslan. inne- hade hen. till 1929, då han med och överlät, sysslorna :till Algot Jönsson i; Vrångarp, som sedan ". Ordförande och kassör 'un” Pi - "Den: -'+. första styrelsen "bestod förutom” e,” Ludvig" "Svensson, ” ! . fine, syssla in-. : nehade han"i'tio år. Ne hos länsstyrels den finns också "ALGOT AJÖNSSON . ordförand :» Och kåssör'sedan 30 år. ö .. Fram till 1906, var. organisa- de sista 'trettio åren: har tionen'' ganska löslig, men då trädde en ny lag:i kraft och son i' Vrångarp och hos honom | föreningen måste inregistreras en.: Från den ti- É Iskötta proto- per. Det har varit en lugn och |koll: Styrelsen år. 1906 bestod stillsam förening, och. under de av; Nils" Christiart "Jönsson; i .; sjuttio år, som den existerat, har, AD na två ordförande” skött klubban i' :: har dock hästarna tagit slut på lantbruket 'och ersatts med traktorer, och nu skall efter sjuttio gagnerika år, >». - MM i I Veka, Ludvig Svensson 'i Mar- bäck, Per Persson i -Allarp och Sven" Petter Jönsson i Allarp; den senare ordförande och sek- reterare. Den nuvarande styrel- sen består av Algot 'Jönsson' i Vrångarp, ” Gustaf: ' Nilsson = i Klockaregården, .. :-Ränneslöv, Henry. Bengtsson, Skummeslöv och Hugo Johansson, Marbäck. — När jag övertog sysslorna "som ordförande och kassör stod "nog föreningen på toppen, be- rättar. Algot Jönsson :för La- holms Tidning. Då hade vi c:a 360 hästar intagna till försäkring och högsta: försäkringsvärde var 1.200 kr. Detta hade på 1800- talet varit 200 kr och-gick 'så småningom ' upp <till 1.500 kr: Som 'ett litet exempel kan jag berättta, att år 1904 fick Jöns Petter Pettersson 325 kr för en '—' Nu. är föreningens affärer « goda, men. när jag tog vid fick vi 'göra” en extra - utdebitering : för att klara finanserna. År 1928 "” (Forts. å sid. 3) På laxmete i Karsefors I gamla goda tiden a SEE "CAR 1881 ,. För några år sedan fångade . REDAN I KUNG Valdemars jordebok finner man uppgifter om laxfisket i Lagan. På den ve CS i POR SSE EJ one ST RR RTR NE Kd sn "pe > 2 En sydhalländsk laxfiskares memoarer ger god upplysning / FÅNGADES 6,974 laxar i Lagan 4 däg får man' dock : inte bråkdelen. Men ibland dyker, det upp.såna här bjässar, fiskmästare Arthur Svensson på . Lagaholm denna hanlax på 17 kilo, - . - iLah . och, skolorna - stänger för ter- : minen på måndag. Men innan . dess skall man ha hunnit med de traditionella julfesterna och för laholmsskolornas del av- : verkades dessa i går; - i: - « Folkskolans. julfest "var -för övrigt uppdelad i två och klas- serna 1-3 började. på eftermid- dagen;: Festen hölls i bespis- ningslokalen; "där " barnen fick se, Luciatåg. och några trevliga tablåer innan de"så småningom drog- sig tillbaka -till. klassrum- men" där servering skedde. "Till i 'det; ringlekar - kring granen”i" gymnastiksalen. > spetsen, - ” besök att det kanske är sista Vv när. fröken Ingeborg . Nilsson, Veinge, hälsar ”på de "många sydhalländska hemmen för att sälja Frälsningsarméns julpubli- kationer,' Under många år har hon 'en gång sommartid och -så nästa gång . fram i julmånaden cyklat genom de sydhalländska bygderna och sålt sommar- och julnummer av "Stridsropet och förvärvat en stor vänkrets, Vin- sten av de försålda tidningarna har helt gått till. Frälsningsar- méns sociala hjälparbete. : Fröken Nilsson är nu över de 60 åren och tillägger" vid sitt CS sa "II sjungit sången eller psalmen » 521 ”Morgon mellan fjällen” samt ' ' psalmen 31 ”Så älskade Gud :-" världen . all”.! I "småskolan an- - "timmar tjugofyra”. och den äldre : "wändes förr sången "Just på upplagan av folkskolans läsebok - hade som inledning dikten ”Vem gjorde skyn så klar och blå”. Samtliga dessa och många andra - dikter har friherrinnan Katarina Elisabet Posse, född Ehrenborg, : "eller signaturen B. E-g att tacka ', så sätt " för sin tillkomst eller att. de” överflyttats till och. anpassats: NNÅNGA AV. OSS har säkert" rn«' av svenska söndagsskolan -- - AA: Liljestrand -.i Köpinge. berättär - sionär Hedvig Posse kan därför - Axel "Torén... Såsom milstolpar flesta dikter "och sånger, som i friherrinnan - Katarina - Elisabet Posse, född Ehrenborg, skrivit. Som söndagsskoleelev till mis- folkskoll. Liljestrand sägas vara ”barnbarn” av den svenska sön- dagsskolan. ”Friherrinnan Posse stod i” kontakt med . dåtidens mest kända inom det: religiösa arbetet i vårt land. Där skym- tar den kände domprosten, pro- fessorn och den för hednamis- "sionen varmt intresserade Carl i sin levnad kunde han räkna > ETT "SÄKERT " jultecken ” är ” de yppersta religiösa personlig- ; heter . i vårt. land. Han var - för svensk språkdräkt och sven- '” ska förhållanden. Hon grundade - p ö - Folkskollärare ' "+. konfirmerad ' av: biskopen : och under 1850-talet en söndags- > AA. LILJESTRAND ans Mikael Franzén, skola i Stockholm och blev på. - SVEN Köpinge, ' skalden Frans Mikael Fri en av. den svenska sön= - - fick mottaga doktorskransen av > dagsskolans ” pionjärer... I » sitt - Sktonskap med aktuarien i Riks- arkivet ériherre Jphan August > Posse hade hon tre barn 'Anna .. Hedvig. och -Mikael.” Döttern Anna blev gift med biskop Nils Lövgren i Västerås, känd bl. a . som” grundläggare av Svenska Kyrkans Diakonistyrelse, sonen Mikael dog'i unga år men läm- " nade .som "minne efter sig dels "psalmen: 251 och dels en dona- "tion, som gav. Uppsala stad dess ; första ' småkyrka .— Mikaels- kapellet.” Dottern ' Hedvig ' blev . missionär i Sydafrika på Sven- ska - kyrkans missionsfält. På UR sar 2 - + + professorn, historikern och tän- obrutna ' själskraften - fortsatte ikaren Erik Gustaf Geijer och hon dock" att verka för missio- [hley prästvigd av. ärkebiskop nens sak i-vårt Jand intill sin Johan Olof Wallin, Den noble död." ee : | professorn, tänkaren och skalden Ne ER ” Pontus Wikner, vars inflytande [ FOLFSKOLLARARE Sven A. |sträcker sig in i våra dagar, Liljestrands” hem” i Köpinge |kom med i det arbete, som fri- finnes två utsökta akvareller |herrinnan Posse gett sig hän åt. med motiv. från Sydafrika, Törn- | Professor Waldemar Rudin och landet norr om Greytown ochlrektor Johannes Kerfstedt. vid en byggnad på Amoibie — båda Fjellstedska skolan blev hennes i Natal. De är målade av mis- goda vänner. Föreståndaren för sionär, Hedvig Posse och skänk- tes till hr Liljestrand, som en Ersta diakonissanstalt teol' dr J. C. Bring, som under ett tret- gång - varit söndagsskoleelev hos henne. I Liljestrands. ägo finns a gången hon gör sin julturné, Vid förfrågan säger hon att det är så många vänliga och" hjärte- goda "människor hon - träffat samman med under: sina färder — sådana som ge oförglömliga minnen.” Men man har säkert sedan länge förstått att här rör niskas arbete, en idealist i bästa mening, en" tapper och. trogen soldat i sin armé, Fröken Nils- son sköter sin dagliga syssla som hushållerska för nära anhöriga. Sina semesterdagar har hon så fördelade" att hön” får möjlighet att sälja bl.-a. sina jultidningar. Hon är värd allas aktning och beundran, i : st KR . JULOTTA ' blir. det. inte i år i Veinge kyrka; Den omfattande restaureringen av ..denna” har dragit ut på tiden. Gudstjänsten har annars hållits i' folkskolan, men för julottebesökarna räcker givetvis inte (och passar kanske inte. heller) : denna: lokal.. Inte heller Bygdegården på Vingslätt, som" man nämnt om i: detta sammanhang är tillräckligt stor. Den rymmer ”bara” 400 perso- ner. Invånarna i gamla Veinge” får färdas ' upp till. Mestocka kapell eller ut till Tjärby kyrka och det behöver ju inte alls för- rycka julstämningen. 'HALLANDSKYRKORNA är ofta sägenomspunna, Så är ock- så fallet med Veinge. En gam- mal sägen berättar nämligen att den - första kyrkan i Veinge byggdes nere i dalgången mot Vessingeån.. Men : som 'så ofta den tiden voro trollen framme. kyrka -på platsen. Vad - man byggde upp på. dagen, :rev de ner på natten. Det. var ingen annan råd än att börja bygga En veingebonde körde "med ett par tvillingoxar (det skulle det vara) bort en av kyrkans hörn- stenar mot den plats där han bodde. Där vred oxarna av ste- nen och bygden fick sitt namn — Vreinge — somm sedan blev Veinge: Kyrkan byggdes och har fått vara ifred för, trolltyget. Naturligtvis har man rätt att tvivla både på de fula trollen :gamma det sig om en' oegennyttig män- | De tålde för sitt liv inte någon] på ett mera trollskyddat ställe. |... es gtiden t : och: | namnet, kommer 'av virdkarnas d. v.s. ”skogsbornas bygd”; Det låter troligare. 5 , . -PRÄSTBOSTALLET i Veinge kyrkby "har. också sin” historia. För 100 år sedan hade 'dess'in- nehavare - del. i laxfisket vid Karsefors i Lagan, så underligt det låter. En säkert mycket fjärdedel av den lax, som vart ra sidan: av forsen. Prästlönen år 1854 (stadfäst av Kgl” Majt. 1848 för 50 "år framåt i tiden) var. annars följande: 65 23/24 tunnor :råg, 33. 27/128 tunnor korn, 78 21/32 tunnor ' havre, 182 2/3 lamm, 117 lispund (1 lisp. 8,5 hg) smör, 179 1/3 Ip. halm och i”stället för offer 4 skilling. av "varje ;communicant (nattvardsgäst) samt jurå”Stole. Helgskilling: 5 tunnor körn och 1 1/2 tunna' havre. Taxerad in- komst:. 1674 Riksdaler. Veinge var alls inget dåligt gäll. Ne KLOCKARELÖNEN för 100 år sedan var mera' anspråkslös. Klockaren ' i Veinge. åtnjöt 5 tunnor. havre, 80 Altaren, Yste och i: extra inkomster hälvten mot . kyrkoherdens, ” samt som organist (det vi kalla ”klocka- fisket. Och den 10 gammal bestämmelse gav näm-|. ligen Prästbostället rätt till.en |. nionde "dygns fångades'på nor- | tiden var det kungen som ägde Sn 1 5 kilo. Och det fiskades på alla sätt, Man hade fasta fisken, man drog garn o man metade: o allt gav, Metet var populärt särskilt ovanför Lagaholm. Sålunda fanns 1502, upplästes på. Hallands: landsting ' kung” Christians” I:s brev, enligt 'vilket” biskopen i Lund har ”Kirkens:Fornstrand for Mielby og Laksefiskeri i Lawe”, Senare tog kronan hand om fisket, och år 1570 förbjuder kungen bönderna i'Laholm län > att fiska lax före den 1 maj. Ville de fiska, fick de anmäla sig på Laholms slott och betala för "fisket, Fisket var åtråvärt och skiftade ägare under åren, Speciellt fisket vid Karsefors var givande — här nedanför ' fallet - samlades laxen, forsen var. allt för svår att komma över, färden vidare war stängd. Ibland kunde' man ta upp till: 100—150, laxar om" dan här. under maj månad till augusti, Och av de första laxåarna som fångades" . skulle. Kungsladugården" ha' en viss del och kyrkoherden i Laholm en lax" varje « lördag.', Den första laxen, som: kom 'om, våren kal- lades Is-lönnen,: den följande i slutet av april Råg-lönnen; den i: mitten av: maj ; Havre-löfinen och. den som kom i slutet av ' månaden, + för ..Korn-lönnen — .|den sistnämnda .den fetaste och " Tbästa korr i Vid :midsommartj alv-laxen eller >” singen”, som v [på allå gäl det. gott. om skickliga laxmetare i Lejeby, Ahla” och Hovs byar. Visserligen använde man priml= tiva redskap, men då man hada mycket ingående kunskaper om lämpliga metställen, visste när vattnet'steg och sjönk och kun«= de allehanda på tradition grun= dade knep, gav även detta fiska gott resultat, Sålunda omtalas i fiskoriskrifter "att det år 1909 i Lejeby fanns 10 kunniga fiska= re — . utomordentligt skickliga i konsten att hantera laxmete. ” Så tycks dock laxen ha minskat och 1917 finns det blott 3—1 personer I Lejeby som. har lax=. metet som yrke, . För många år 'sen skrev en av dessa. laxfiskare ned sina memoarer, och bara för något år, sedan hittade man dem bland hans efterlärnnade papper. Och det "är "en trevlig "historia den gamle "laxmetaren nu kan bes rälta — här in-extonso, : «MAN TALAR JU om att för bjuden frukt smakar bäst. Men nu skall jag.tala om att förbju= " den fisk också smakar härligt, ja, så härligt så! det vatinas I munnen; på-mej när jag tänker mla foliga ”lavsagile len! göres METE DR . (Forts, & sid. 5) r "jer både en och flera re”) 50 riksdaler av kyrkan. Han Me lna (Forts. å sid. 3) 7 kl. 5 vid ”Vanningen” ' — bilverkstad). I TIDIG MORGONSTUND, då "dimman knappt 'h t ” dras lösgarnen upp ur Lagan. Och det händer ofta att det föl- laxar med, Bilden tagen en. junimorgon (grundet i Lagan strax nelanför Docks unnit lätta, ! € sig känd som en' lovande k; Västergötland. Den senaste ti het förlagd till Skåne, där hi . Denna kyrka i Nils Holgers- sons hemby har mycket unika valvmålningar, som under årens lopp målats över med limfärg och blivit åtskilligt nedsotade. Målningarna är dock synnerli- gen vackra och det krävs en så varsam- hand som Viking Lanjes för att få dem i sitt ursprung- tiotal år förestod nämnda' an- också ett skrivbord, som om stalt, var en av hennes närmaste det ' kunde, tala skulle, kunna vänner i all synnerhet som hon under en betydelsefull tid före- berätta om. tillblivelsen av .de (Forts, å sid, 4). grund . av 'svårartad ledgångs- ” reumatism 'bev "hon nödsakad att lämna : detta" arbete, . Med liksom ortsnamnet 'Vreinge. De sakkunniga påstår att veinge- liga skick. Den Kristusbild, som man just nu håller på med, är Unik Kristusmålning i Skåne == "> restaureras'av Viking Lanje | Konstnär Viking ”Lanje i Köpinge, Laholm; har gjort bekant målat ett par förnämliga altartavlor till kyrkor i tor C:- O. Svensson, Göteborg, och konservator Eolf Nilsson i Lund håller på med att ta fram en Kristusbild i Östra . Wemmenhögs , 1100-talskyrka. oo . yrkomålare och han har som den har han haft sin verksam- an tillsammans med konserva- av någon underlig. anledning framställd som en kvinna. . Ett annat märkligt fynd har man gjort i kyrkan Då man bröt upp golvet hittade man en trappa, som visade sig leda ned till en krypta där man fann inte mindre än 24 kistor, delvis stap- .: . 8.000 julskinkor e ” o -. LJ Oo - från Håess i år ' HÄESS har bråda dagar just nu och man får hålla på med arbetet - nästan dygnet runt. Men så gäller det ju också att förse hallänningarna' med jul« mat av alla de slag: 8,000 jul skinkor skall leveréras i år för utom all annan julmat såsom " sylta, korv, leverpastej och allt Md annat som hör julen till. — Vi har räknat med att åt- gången, skall bli i stort sett som vanligt och det betyder att vi får hänga i ordentligt omtalar avdelningschefen Kurt -Frisberg, Konsumtionsvanorna håller sigi .. huvudsak 'konstanta, även om . det blir sådana förändringar som lade ovanpå varandra.” - Man har konstaterat att kryp- (Forts. å sid. 3). -att folk, i stor utsträckning går (Forts, å sid. 3). :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.