rev vyrvv tvereveneeyrvyvTvv va plock vertYyrtYrverv vev vyryrvv Y skome kyrka, byggd 1780 av > ” a Röhr t Falkenb sr land kyrkorna i orten är Åsk-|man ansåg” vara alltför omö eh av. de intressantaste digt ; som ; kyrkoritningen från 1779.. Vad beträffar gamla kyrko- sx : flera / synpunkter, Den . har : helt | utfört : ritningar ' och ' byggt: flera kvar sitt utseende. från år 1780; då > den ;byggdes av. kyrkobyggmästa>- "ren Johan Fredrich Röhr i Falken- "berg," Tornet - uppfördes. år.. 1804, . men ritningarna vat gjorda samti kyrkobyggmästare Jo i Waginder, erg. - Fot ur I reparera.” Byggmästare Röhr: har kyrkor i trakten, t ex' ombyggna- den av Skrea gamla kyrka, Staf- singe .gamla kyrka, ':tornpartiet till Sankt Laurentii ' kyrka i Falken- "Byggmästare ', Röhrs ' ritning till Askome kyrka insändes till Kungl år t | Överi d i Stockholm inventarier "av. . värde, så "har, askomeborna ' med - "en . oerhörd 'piefet och med” :stort intresse ' bevarat "ovanligt "många värdefulla ; inventarier. Askome kyr- "ka har . också "mycket, intressanta . ” målningar dels i taket och dels" + > läktarbarriären,-btförda år. 1789 kyrkomålaren : "Johan - Christi: | Weisteyris Pn NE Askome kyrka har. flera gånger "varit föremål för studium och soc- kenboken om."Askome behandlar « även kyrkans historia och dess in- 5 > Lantbrukare '. Fritiof . ventarier, : ”- Bengtsson i Askome har också ä 'C nat kyrkan stört;:intresse. Men ef- ' tersom det finns mycket gott ,om material: om: Askome > kyrka ' och dess inventarier, så presenteras hi en del material; «- kan komplettera. skrivits om kyrl : I hag ; - > | " Kyrkans utseende år 1720 ad som tidiga; '! "Den kyrkan, som nu 'är i Askl ome”," säger. kyrkoherde" Nicolai «>> Kjerrulf i sina anteckningar, ”är - av, socknemännen, som . då. levat, "+. uppbyggd efter reformationstiden, + när det skett. vet ingen, Hela bygg- y ”o. haden är av trä utan välvning med det vidare, Men om "församlingens spåntak. Tornet likaledes tak står på bjälkar utan någon hb klädnad 'fåntomkring och har & ställe tio steg från kyrkan i sydöst. | år. 1804 och, Särskild sakristia har - Förrän: 'denna Askome kyrka vär RNA " uppbyggd . säges én annan hava stålt på samma ställe likaledes av tä uppbyggd men:blev uppbränd och "lades 'i askå' av det tiltfäll att man förgätit släcka de två bruk- " liga altarljusen”, '. vå ”P Askome, är "ingen altarfavh utan allenast” fönster bakom alta- ret, På Askome -kyrkklocka, fin inliet vara satt mer ligen "1654", ' Clemens, har namn > NU inte kunnat utröna. . . + Enligt kyrkoherde Kjerrulfs an. skulle träkyrkan, som "teckningar revs I samband med att nya ky -kan byggdes år 1780, vara uppfö efter reformationstiden, alltså tidi. gast 1530-talet. En tidigare kyrka, även den en träkyrka, skulle ha brunnit ned och den skulle tro- ligen vara byggd under tidi sö deltid" en vi år 1729 st Jande; "Kyrkian betäckt med samt kyrkian utan till beklädas, L Samt styfwer kiogårdamuren alldeles förfalln, klädas, Widq kyr ” Port och lukor Askome nuvarande k byggd år 1780 En omfattand. kyrkobygget år d: D ritning nl «kyrka i stället för SR som i viss mån med spån- än "endast år- 4 talet, när den blivit gjuten, näm- Kjerrulf berättar, att » Vessige kyrka har namn efter sankt men om 'Askome: kyrka efter någon, har han än- Hurudan träkyrkan sett ut "vet ”| inte riktigt men ett rektangu-. lärt långhus har den säkert haft och troligen ett något smalare kor, I Hallands Landsbeskrivning av år några rader om trä- . kyrkan och det heter om den föl. regall, bygd af trää, Å spån, taket På norra sidan måste anstrykas med tiära, e korrespondens om 1780 finns i Kungl träkyrkan som år 1778 och följande år godkändes ritningen ” med . mindre" ändringar av myndigheterna; Anmärkhingar- na mot byggmästare Röhrs förslag var bl-a att man, tyckte, att tornet borde få ett förnämligare: ut: d; a är bevarade, Altarupp- satsen ligger på tornvinden, medan sjord' av trä, är också gam- Nattvardskärlen "är mycket.för- liga: och hattvardskalken stam- "från 1300-talet, . Men kalkens ' skål har: förstorats och bär stäm- ”peln BIE S samt' bokstaven M samt stadsvapnet en kärve. En guldsmed i Halmstad har omkring . år. 1700 "omgjort kälkens "skål 'och samma redikstolen : användes. Dopfunten, nas delvis,, men troligen skall sku!pturen. föreställa Lukas, då det fragment som är kvar tyder på oxen, Lukas' symbol, | En målad, tavla av ek föreställer Jesus på korset,' omgiven av två personer vid vardera sidan. Det är bl. a "Maria, Jesu moder,” aposteln Johannes. och Maria från "Magda- la. Över målningen. står texten: ”Salvator "mundi 'salva nos”, d v s Världens Frälsare, fräls oss! Denna målade tavla har tillhört den gam- r "guldsmed har satt sina lar på stenen: Texten på kalken lyder: Askome Kyrcka", > tvåarmad ljusstake, sem 'står på . predikstolen, « bör: också upp- märksammas, Enligt en inskription "När den förfärdigad år 1614, På ljus- staken ”står initialerna IP D samt SM. Mellan de sista två initialerna : tt” garmalt: egendomligt bo- Någon... för oss numera jusstaken till kyrkan, -:Ett kungörelseskåp från 1693 är också värt att nämna. I skåpet. är uppsatt 'Hedengrans -Frögdeqwäde med anledning av 100-årsminnet av Uppsala - möte. "Skåpet är : försett med Carl XI:s :monögram och år- talet; 1693, Orneringen vid skåpets sidor är 'mycket vacker och består av ett slags spiraler, '. ', Vt "> En f träljuskrona med vackert ut- a - NN Ovanpå tornet. ville "man" ”medelst en konstruktion - upplyfta Röhrs tornprydnad och : därmed giva ien bättre lyftning åt tornet”. fo : I den. omarbetade ritningen av- an de . ljusarmar stammar från 1700-talet. ljuskronan. :. : MR Sr På - predikstolen. finns: kyrkans gamla 7 timglas, -som "köpts "någon slutas inte kyrkan såsom hu med ett tresidigt korparti i öster, Kyr- kan" har enligt" Röhrs ritning en rak. korvägg" åt öster "och östra si-] dan avslutas, med en fyrkantig sak- ristia,, ungefär 10 alnar 'i fyrkant.” Den "nämnda sakristian: kom dock aldrig till stånd och 'sålunda "följde man inte helt den. fastställda rit- re] ningen; Detta berodde på 'att. för- "| samlingen" erhöll anstånd att" byg | ga torn och 'sakristia, Sd + Memorialen, "som: åtföljde den ömarbetade - ritningen; ”anger-batt kyrkan; blivit -ökad till -sin :bredd' och en sakristia- vid östra gaveln har tillagts: "Bägge dessa byggnads- delar lära väl vara oumbärliga vid en ny. kyrkas uppförande”, heter En är is förmögenhet inte tillåter deras upp=- förande, så kunde anstånd medges, Därför uppsköt man. tornbygget till itt aldrig blivit byggd. "Liksom faltet var vid byggen, -lade: man grund - till.” kyrk ”år gamla kyrk- ingen djupare - SN y te man ' förr. tiden;'då Prästen - höll da i' ett; inyentarium: ”På predik- stolen står ett timglas, blåmålat och förgyllt "och med' fyra glas uti”. "Man'har också en annan gammal om heter det: ”På ytterväggen på södra. sidan 'av koret finns infogad en ; välhuggen fyrkantig sten med en mycket säker och pålitlig tim visare” med "årtalet 1780' även i "hugget" "Tiinmastenén” insattes di ”EYTkAN "B9gddes och ovänför” sten- tavlän' står "I CK; d v s' initialerna till ””kyrkokerdens - namny;'' Johan de" man i regel 'en s k timmasten; där man: kunde, läsa tiden under solskénsdagar, I orten har jag dock bara sett sådan 'i Askome och Ok- ome'.: kyrkor, medan de i övriga kyrkor har blivit förstörda, DONG ' Vid :Jubileumsutställningen i G teborg år-1923. visades fléra kyrko« inventarier fran Askome, t ex natt- vardskalken 7 från + 1300-tålet, en et, | 1780, Då rum för värmepanna gräv- des, kom man: intill. kyrkoväggen «cl och påträffade flera gamla gravar. Till och med under själva kyrko- muren fanns gemla gravar och så- lunda har: man inte grävt någon särskild sänkegrund och tagit: bort gamla kistor,'som legat där kyrko- murarna skulle läggas, . ae Ingivningen av Askome - kyrka skedde adventssöndagen den 3 de- cember 1780 av Prosten Jacob Co- menius i Söndrum. Vid invignin- Sen utgavs ett tryck med de sån- Eer, som sjöngs vid högtiden, Ask- ome "kyrka fick vid invigningen namnet Gustaf” Adolf éfter dåva- rande kronprinsen, sedermera kung Gustaf IV Adolf, Men detta kung- ligg" namn har Sinte” blivit, brukat på den nya kyrkan. NS L Tornbyggnaden i Askome upp- fördes av Murmästare Christian Månsson på "Backen i Askome soC- en, På entreprenadauktidn 1803 inlämnade han ett anbud på. 163 riksdaler, och detta anbud antogs av sockenstämman, Murmästaren uppförde tornet enligt ritningarna, ns T- rd då e- la (skåp) över den 1693 hålina jubelfesten över Uppsala mö- te, två -evangelistbilder från 1600- talets förra del, en kollektskål från 1700-talet: ' 2 - » Altaruppsats från 1600-talet :. » T'Askome kyrka ligger på torn- vinden en gammal förnämlig altar- Uppsats; söm är gjord på 1600-talet, Några delar av ' denna altaruppsats har man" placerat på väggarna i koret... Man kan mycket väl få en klar bild; av: altaruppsatsens ' ur- sprungliga "utseende, ty trots” att den legat på tornvinden i långa ti- der är de flesta delarna ännu be- varade soo I Vid båda sidor om altaruppsat- sens mittparti har funnits kolonner och utanför "dessa evangelisterna. Två stycken 40 centimeter höga trä” skulpturer står nu en vid vardera sidan” öm fönstret bal m ' altare; Dessa' skulpturer har tiulgare stått vid 'gamla' altarprydnadens "sidor, Den ena” skulpturen . föreställer evangelisten Matteus, vilket fram- går av att vid skulpturens fot står Matteus' symbol, en människofigur. som voro aproberade, d, v s god- kända, redan den 20 aj 1779, Byggmästaren "ansåg, att rappnin-” Sen av det murade tornet inte älåg 2, | ligt entreprenadauktionsprotokollet In | även utföra rappning av tornet. . En större reparation av Askom kyrka skedde 1851, då murmästare” Carl Bengtsson från Äparp, Okome socken, åtager sig att utföra vissa arbeten. Man iståndsätter taket och ne är e”, inredning över- 3es Och restaureras, : Askome kyrka rik Till skillnad från flera kor har Askome bevarat ventarier från gamla den tidigare altaruppsa: serligen fragmentarisk talet och Predikstolen från samm tider, Både en tsen — visa honom, men han ålägges att en" På gamla minnen . andra kyr- | Många in- . frå NS S rån 1600. « Kollektskopor kopierade efter en gammal : Des CSF kyrkan, Foto Waginder, Den andra skulpturens symbol sak- la altar Denna altarpryd nads "mittparti har haft 'en' större målning -> möjligen: föreställande nattvardens instiftelse. Den nämnda målningen Jesus på korset har tro- ligen varit placerad ovanför altar- prydnadens mittparti, som numera är borta. NAS a . De stora kraftiga trälisterna, som varit vid gamla altaruppsatsens fot och vid dess övre kant är mycket vackert dekorerade, soch rman kan också av dem se -1600-tals 'altar- uppsatsens form och storlek. «. + Det "vore naturligtvis intressant, om den gamla altaruppsatsen sattes ihop igen. Några. delar fick då gö- ras nya, men det mesta finns ännu bevarat av det garnla,',så' att det inte helt blev nykonstruktion. Ef- tersom' Åskome kyrka i övrigt har många förnämliga kyrkoprydnader, 'Ätta' ljus får plats i! gång på 1700-talet, Med detta mät- - sin predikan, Det. beskrives sålun-- tidmätare, en-s k timmasten, ' Där- - Christoffer Kjerrulf, I kyrkorna ha<.. som passar till den gamla altar- prydnaden, vore det glädjande, om - i någon upp- gift på konstnären, kota Någon gång under 1800-talet togs de omtalade målningarna på kyr- kans östra vägg bort och lades på tornvinden, där de ännu ligga, Mål- ningarna skall nu restaureras "och garna är utförda, eller Ye. altarprydnaden, ett enkelt trä- nämligen i samband med: repara- tion av. kyrkan, att ett nytt altare skulle anskaffas, eftersom det gam- la var ruttet och gammalt, Ett kors eller ' en- Kristusbild skulle utgöra få lämplig placering, Den nuvaran- ' kors, tillkom år 1892. Då bestämdes : dan hörde 'till en medeltida kyr- as utrustni Men var denna ny altarprydnad, Man bestämde si; för det förra och ett stort träkors pryder nu altaret. od ns Predikstol från 1600-talets början Då 'Askome kyrka byggdes 1780, tog man vara på den gamla 'pre« dikstolen och insatte den-:i nya kyrkan. ' Denna gamla predikstol är beskriven i inventeringen 1830 så- lundar 07 ” - ”På norra sidan eller kvinnosi- dan är predikstolen uppförd, vid vilken märkes, att den har en gril- lerad ingångsdörr, över vilken står en tavla föreställande Kristi kors- fästelse med denna överskrift: Sal- vator mundi, Salva nos (Världens Frälsare, fräls osst). FA Predikstolen i bruten form och sirad' med gammalt förgyllt bild- > Ljusstake från omkring 1200, har : »visår lj kens ålde huggeriarbete, Den' har fyra Speg- lar, innehållande Kopparormen i SS tillhört "Askome | kyrka. "Drak= or äldsta kyrkljusstaken 1600-tals altaruppsatsen gjordes” i ordning och fick någon lämplig pla- cering,, Fo oda ee ov Den omtalade 1600-tals altarupp- satsen har troligen aldrig varit upp- satt i Askome. kyrka, som byggts 1780. Men hela tiden har man ta- git väl vara. på den, "och detta visar, att man trots allt icke velat göra sig av med den utan troligen tänkt sätta upp "den" någon gång. Det vanliga var ju annars att kasta bort sådana inventarier, som inte mera skulle brukas, . ". 0 cc sc . I inventeringen "av år 1820 får vi en ganska god beskrivning på al- tarprydnaden'" vid! denna tid. Det heter därom: ; Ten ee ""Altartavla finns ingen, .På. ömse sidor av altaret står Moses och Aron på duk oljemålade i ”bronce cou- leur" och i kroppsstorlek, på av- stånd liknande kopparstoder i ni- scher. Över fönstret vid altaret är målat ett lamm bestrött av en för- gylld sol, i vars medelpunkt står ett allseende öga med ordet Jahve (ordet Gud på hebreiska)”, . or Dessa stora bilder, som är måla- de på väv: och har upptagit hela | stedt dess föreståndare, östra väggen, är ännu bevarade, och man har nu förstått dessa mål- ningars värde, Enligt konservator Engblad' tillhör de nämligen inte några schablonmäössigt utförda mål- ningar utan har ett konstvärde. De är troligen utförda i slutet av 1700-.B talet och påminner om 1700-talets kyrkomåleri. Tyvärr har vi inte något bestämt årtal, när: målnin- Xollektskopa, som och förgyllt med fyra glas uti” sv ""relse för predikstol, « relsen framgår, "stått där; Det haj att åter. sät plats, rdomlighet, - Kanske är:det den i Halland? Foto ATA, i ve ol öknen; på den” första" Num.: XXI Cap. Den andra föreställer Jesu fö- I delses " förkunnande ' för herdarna med "underskrift - Lucae 11, Den tredje ;. föreställande - Kristi " Him- melsfärd och har till underskrift Act 1. Den 'fjärde' föreställer den Helige ' andes utgjutande över apostlarna med underskrift Act 11. På södra sidan av predikstolstrap-. pan står skrivet. på tvenne "vita Speglar: 1 or. Mose CA > Då Gustaf III var Sveriges Ko- nung, Bar. Sal. von Otter Lands- hövding, Doctor ' Johan Wingård Stiftets Biskop, : Jae Commenius Häradzprost,. Joh: Christ: Kjerrulf Församlings Herde, . Jör:. Thomii Kyrkans Inspector och Jöns Eken- blev denna nya : stenkyrka i stället för den gamla träkyrkan år 1780 uppmu- rad af Johan Fred Röhr samt år 1789 målad af Joh: Chr; Weistern, . Herren bevare” från Väder, och Olyckor detta: sitt hus i longliga tider. ” ee , es Under östra listen På: prediksto-, len står: med gammal förgyllning att läsa: : sön felt 2 Tim: 4: 2. Predika Ordet håll uppå 'i tid och otid, straffa, truga, förmana med all saktmodighet och lärdom; ty Salige 'äro de, som höra Guds Ord: och gömme ” det, Lus 11: 28," Därföre, den der öron hafver till'att höra han kö : Upp, 236 PV SER SN "Över predikstolen är, fästad én himmel, blå och vitmålad. På" pre- dikstolen står ett timglas blåmålat tförliga' redogör en har 'stort in- tresse.' Då "man frilade : lens gamla - färger Denna ganska u vilka texter 'som Tr varit bi som helt anslutit till bildfromstall. ningarna, 7 ee HM - Predikstolsbaldakinen; " ligger på tornvinden, va är 1830. Den kommer enligt beslut tas JUpp på” sin gamla som "nu Tavlan föreställande Jesus kors- stelse," vilken nu hänger i kyr. kans kor, hade åk - 1830: sin plats Över Predikstolsdörren, > 2 "Gammal dopfunt av hä I stenfunt har blivit av är £ n okänt. I inventariet för år 1830 upptages en dopfunt av trä med ett dopfat av mässing, Det senares vikt anges vara 1 skålpund. Denna" nämnda trädopfunt användes fortfårande och är säkerligen mycket gammal. Troligen är den gjord på 1700-ta- let, ty .vi har flera liknande trä- dopfuntar från detta århundrade. Dock ser man tydligt, att träfun- ten genomgått åtskilliga restaure- ringar och då blivit delvis omgjord. Dopfunten, ' som har sexkantig cuppa eller skål, har formen av en kalk. Foten är dekorerad med trä-' snideriarbete i form av sex kraf-. tiga akantusblad, som sträcker sig från fästet vid skålen ned till fot- ställningen. Själva skålens sidor är dekorerade med sniderier i form av » ve'Falck i Hasslöv i södra Halland. girlanger. Utför varje hörn på fun- tens skål är sniderier i form av en rosett... os Iv . ; Askomefunten. ' överensstämmer ifråga om dekoration med dop- funtarna i Eldsberga och Våxtorp. Dessa senare dopfuntar är "gjorda av bildhuggaren och klockaren Tu- 'Troligen har han även gjort- Ask- ome dopfunt. Tuve Falck var född 1703 och dog 1789. : | Dopfunt av trä från 1700 -talet, Foto Waginder. . den finns bevaråd är någonting i i tens His- Askome kyrka finns i 5ta Br toriska Museum i Stockholm. Deri- vid Askome kyrka och vi vet, att staken kommit bland brandrester- na. ” fil doktor Aron Andersson: ”Foten är gjuten i brons och av en ur- återstår numera endast obetydlira spår. Foten är tresidig och sider- centimeter och vilar på tre kraf' ga fötter, som är formade till fi genombrutet arbete med parvis på ömse :sidor om benen . placerare drakar. Dessa är bevingade och med der sig upp på fotens bandformist breda åsar och parvis förenas i en uppåtsvängd volut med tre flikar”. :- Den märkliza ljusstaken har 'da- terats' till 1100-talets slut eller 1200- talets början.: Den anses, sannolikt i' trakten av Nedre Rhen." 7 - Ljusstaken är nog en av de älds- : Till dopfunten hör en baldakin eller funtkrona såsom den också kallas. Denna dopfuntsbaläskin lig- ger nu på tornvinden .i Askome kyrka. Den består av en sexsidig krans, som ännu är hel. Baldakinen är målad i de brukliga gamla fär- gerna, "grönt, rött och. blått.. Runt + kranseti "står 'en" latinsk ' inskrift: ”Sancti Matth 28 v 19 Evantes doc- tes omnes gentes batizantes eos”. ” Texten lyder i översättning: ”Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem”. . | >. Koltektskopor av trä | ” Under danska ' tiden hade man ofta kollektskopor av trä I de hal ländska kyrkorna, De kallades of- ferbräda. eller offertavla. I Ask- ome kyrka -hade man en sådan kol- lektskopa från 1834. Den var gjord av klockare Emanuel Möller, som dels: skrivit sitt narin 'med bläck på baksidan av offertavlan och dels initialerna E M samt årtalet 1834, Säkerligen har en gammal kollekt- skopa, som man tidigare haft, varit oanvändbar och klockaren har då gjort en ny i likhet med den tidi- gare. no oc . a SS » Den nämnda kollektskopan var sönder och man lät möbelsnickare R Christensson, Vessigebro kopiera den år 1959 och han gjorde, då två nya, vilka nu användas vid kollekt- insamling. Det kan vara intressant med sådana kollektskopor, ty de är nu mycket Ovanliga i våra kyrkor. oe Nattvardskalk av trä . I Askome” kyrka har man en nattvardskalk svarvad av. trä. Den har ett vackert utförande 'och Har en gång varit socknens nattvards- kalk. Man undrar kanske, : varför en träkalk anskaffats, då kyrkan äger en förnämlig medeltida natt- vardskalk. Men ' under krigstider vågade 'man inte:använda kyrkans dyrbara silverkalk, utan den göm- des undan, 1 stället har man pro- visoriskt använt en träkalk. I en hallandssocken "står i räkenskaper- na för år” 1667 en "natis: ”Köpt en träkalk' att bruka i kriget”, nande. förhållande ' här” det si varit i Askome, I detta sam hang påminnes Lik-' säkert man- man om hur koherde . Martin Nilsson Kjorsalr hjälpte 'svenskarna vid 1677 mellan danskar o och hur. kyrkoherden etriderna år ch svenskar Senare danskarna tillfångatogs om "natten och fördes som fånge till Köpen- hamn, Har kanske den kalken i Askome kyi och svenskar " Ljusstake från 1100-talet” En medeltida stendopfunt h n ar med all säkerhet funnits, ty en så- från kristenc, Gamla ljusstakar finns ofta i -vå- r, men att: en "ljusstake Omens äldsta tidibyg- "Ika mycket AE oo till och med den äldsta. Drakorna- menten visar, att ljusstakens ålder härrör från äldsta kristna tiden. "2: "> Kyrkklockorna' : Den äldsta uppgiften vi: ha kyrkklockorna i Askome' är kvr- koherde' Nicolaus Kjerrulfs-anteck- ningar från tår 1733.7 Han, skriver: ”På 'Askome klocka finns intet mc- ra vara satt än allenast årtalet. när den blivit gjuten, nämligen 1654”. Vid denna tid hade man endast en klockstapel, ”som hade sitt stäLe 10 steg från kyrkan i sydöst”. Båda de nuvarande kyrkklockor. na är gjutna år 1830," och de har Stora klockan, på den ena sidan: "Då Carl XIV Johan var Svericres Konung, Stifts Biskop Gjöts Denna Klecka v. Pastors M. Kjerrulfs' försorg I ka av CA Brandtberg, På den andra sidan vers: Ack lär af mig att tänka på Hur du till himlen städs Igenoms gravens mörka port Att du ej räds för vilans ert Kom bedjande till Herrens hus Med lust, att vandra i hans ljus Hör ordet flitigt," göm det vält . Och öfva det med trofast si ten och klockgjutaren är lika med storklockans,. > På den vers: "Ack till jorden röster många Kalla dig. Hör då mig! Tänk på natten långa e Medan än är dag ack verka! Ordet hör! Bättring gör! Bed Gud vill dig stärka, : Till slut kan näm -lera gamla traditioner om k; En sägen . berättar, , kyrkobyggnaden s i Kungsbacka ett p It - från Nuvarande ky « att den första kulle ha legat på | stavkyrka 2 revs 1780. Enl Uppgift skulle den äldsta träkyrkar ha "stått til hn reformationstiden, då j EN Ny träkyrka byggdes och denna ; revs 1780, Den nuvarande kyrkan skulle alltså vara den tredje i ord. ningen; Många . minnen av olika slag påminner OSS TÅ ga' histor a. Ljusstaken från 11002 talet, då Missionsperiode, nattvardskalken från 1300-talet, de många inventarierna från 1600-ta- let och 1700-talet gör et minnesrik och det är ytterst få kyrkor: i Halland, ma kan uppvisa så från olika tider, + Som gelklor. Fotens sidor är ornerade i Göteborg Hos A Öfverströms En- ” n var slut): mycket märkligt. En ljusstake från, , na ljusstake" har en gång hittats.” Ljusstaken beskrives sålunda av . ä its, som '.: - en träkyrka skall ha funni » son | brunnit, och då har: troligen ljus- . >. nas längd resp 'l1, 112 och 113: > sprunglig helt täckande förgyllning ' ” vara gjord i Tyskland någonstans - ta bevarade från Halland, kanske r om / -| kyrkkiocka . och den hängde i on | följande inskription. : ee C Wingård, Göteborrs > På Askome Kyrkas räkning Efter ' dess församlings önskan Genom da." hör gå - andra sidan står följande .. has, alt vi har . yrkan, = vov Askome kyr«.. många klenoder står följande - Lilla klockan, texten om tillkome.. - vr den synliga tassen gripande i stjäl- -" :- ken till ett 'akantusblad, som vri- - ikerb oc har en gammal träkyrka — kanske ” > funnits före den, som igt Nikolaus Kjerrulfs ON om kyrkans lån.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.