” YTrevvvrr ” goert User ap REF NK srt ds ALARIK KARTA fed Lit REN a — LAHOLMS TIDNING - ” sx aan Måndagen den. 25 januari 1 960 S ” (Eftertryck förbjudes) , För omkring 1000 år sedan be- "> hövdes > ået försvarsborgar, men fä älta, visar det sig att vad des en fö ve : Av byråchef Lars Juréen prektiskt taget alla viktiga förnö- Jenh och tjänster för jord- som förr kall : nog å dag skulle kallas ett vanligt bus. Ett bevis för den saken är "> den sk Atsalons borg, som nume- ra ligger med sina rester under nuvarande Christiansborg och om- kring vilken det nuvarande Kö- penhamn växte upp. H Namnet Absalons borg har den efter biskop Absalon, som omkring år 1170 anlade borgen som ett värn mot de söderifrån påträngande ven- derna. Så vitt man vet byggde Ab- vå " salon först en mur, som var sju : meter hög. Den byggdes av tegel- sten och här och där på muren fanns vakttorn. På området smitt + fnnanför muren byggdes själva bor- gen, som efter våra nulida begrepp var ett' vanligt tegelstenshus. Till försvar höll biskop Absalon enligt historien inom borgen ständigt en stor stridsberedd skara. Själv lär han ha vistats ganska ofta i borgen. H kd - » Ofta möter vi även här i Sverige a . det engelsk ' uttrycket ”Absent frtends” (uttal äbsnt frendz) och ofta ger detta uttryck anledfing till missförstånd. Det betyder an- vänt på engelska helt enkelt ”från- tt varande vänner”. Ofta används ut- trycket I svenskan 1 betydelsen "närvarande vänner”, vilket alltså Er fullkomligt fel, t +x Ahsens är latin och betyder från- varande, Att absentrera sig bety- der att avlägsna.sig eller med and- fa ord att rymma. Det är av detta som det engelska uttrycket "Ab- gent friends" uppkommit, men miss- förståndet beträffande detta ut- trycks betydelse hos oss har upp- . kommit genom det nationalekono- miska uttrycket ”Absentlsm"”, vil- ket betyder att folk skrivna här i Sverige lever och förbrukar en del "av sina Inkomiter I ett annat land, Färska exempel finns ju här I lan- det — en del svenskar använder sina pengar I Schwelz, som har bll- a Iynro skulter, Men för att förbru- i ka alna pengur bör man ju vara närvarande, fast mun kan vara bor- , ta från det egna landet, +”. i " Veckans första dag — inte duss a ” slula, som man ofta får se — heter söndag, vilket' ord egentligen be- , tyder soklug och sålunda också en- Ugt nutkia begrepp skulle kunna . . kallas fridog, VI vill ju ha sol på våra frldsgur fost det ju ofta hän- der att så Inte blir fallet. Inom . den kelatna kyrkan är söndagen - vilodag, men hos oss lever finnu många gamla & k hedniska begrepp beträtlande sändagen. Ett av dessa är att ett barn fött på en söndag får särskild tur I livet. > Noa u . " Söndagsskolan infördes hog oss efter mönster från England - och Amerika och fick sitt namn av att , undervisningen I densamma sked- "te och sker mest någon tid under söndagen. Vet nb av att dot är ungefär en halv miljon barn som varje sändag undervisas I söndugs« skolan här I Sverige? 1 : v " , Antikens teaterlskaler var ofta betydligt rymligare än våra dagars. . VI anser en teater med över 1.000 Platser vara en ator teater, men antikens teatrar hade ofta åskådar- Platser lör från 10.000 till 20.000 - « Porsoner, . N ”u Få apoteket köper man ofta tink- turer av olika slag, men mycket få vet vad en tinktur är för något 4 Tinktur på olika droger användes Hl olika läkemedel Av namnet framgår att tinkturen beredes av en del drog och tio delar sprit. Tinktur är sålunda en spritlösning Yars olika delar är bestämda, men vars Innehåll kan varlera med dro- s Fen, d vä det I tinkturen Ingående ver et, — Fem personer omk cd Pkadades då ett erpresslåg NN Kobtig kollicerade i Settle nära da I törslagsmors Frrsatåget som var vä Glasgow till Lorston. rok nn - z Kvinnligt ännu on Ikriannga bila nd lantluva alort brak kura va I baka Partiet äv va parkerad Sigbl SIOed och arg tar Håpdila= loraren ut, mört av den kvinnti få Mlutena UruARira: — Kan 0 ne av or för, kart bruksdriften är undantagna från den allmänna varuskatten. Den ge- sttliga k dsnivån i jord- t bruket kommer därför att påver- kas avsevärt mycket mindre än de dryga 4 (närmare bestämt 4,17) proc, som belastar skattepliktiga varor vid fullt genomslag Undan- tagna från skatt är bl a utsäde, fodermedel, gödselmedel, torvströ, konservetingsmedel för foder, me- del för bekämpning av ogräs, växt- skyddsmedel samt elkraft, drivme- Omsens inverkan på jordbrikskostnaderna Kostnadsnivån ökar 2/3 procent vid 15-hektarsgård = Beräkningarna ger vid handen att omsättningsskatten med fullt ge- väntas påverka en tredje- del av kostnaderna i K-index och knappt en sjättedel av de totala ostnaderna i jordbruk. - Skatten medför en höjning av den genom- snittliga kostnadsnivån för en 15- hars slättbygdsgård med ungefär 2/3 proe. Det kan tilläggas att un- gefär samma resultat erhålles om man utgår från kostnaderna i jord- brukets totalkalkyl "i stället för Ekenomisk krönt oe Ny sariation på gamma svårigheter. Detta gäller kanske speciellt när prognoserna avser det ekonomiska livet. Det finns alltid ett antal obekanta faktorer att räk- na med. Det är därför nationaleko- nomer som är måna om att inte bränna sina skepp — det finns så- dana även om de inte alltid ägnas År ställa Prognoser har sina stora ra vetenskåper vore exakt och de- Ihudset finitiv, rön, 4 av budgetens expansiva effekt. En höjd ränta : med kompletterande hårdare bestä lIser om likvidi- Den a för år 1960 som publicerats som tetsreserver i bankerna riktar sig emellertid även mot efterfrågezidan bilaga till statsverk Pp för 1960 är avsedd att vara en prognos för samhällsekonomins ut- veckling och skall på så sätt ge en viss grund för bedömning av stats- de största tidni ubrikerna — fö- redrar att konstruera modeller, som mode ! verksprop Årets prelimi- nära nationalbudget är mindre än sedan karm tjäna som för diskussiorer och prognoser. I modellen har man låst alla bety- delsefulla faktorer och kan med ut- gångspunkt därav ställa en tillför- litlig prognos. Så väl kan man emellertid inte ordna det för sig i verkligketen och därför slår! ofta en prognos och och ett diskussions- sina föregå mera än modell underlag. ” so På detta sätt kommer national-Y budgeten att ge en något förskö- nad bild av vårt lands ekonomiska situation inför 1960. Detta har väl också varit meningen — national- del och andra bränslen. Däremot d vid ' 15-hek' gården. kommer kapitalkostnaderna i jord- bruket — till den del de avser un- derhåll och evskrivning — att helt eller delvis påverkas. . Kostnadsberäkning för : 15-hektarsgård Ett försök har gjorts att beräkna den genomsnittliga kostnadssteg- ring, som kan väntas bli en följd av skatten. Beräkningarna visarhur kostnadsnivån påverkas . för en slättbygdsgård med i genomsnitt 15 har åker. De totala kostnaderna för denna gård är desamma som i den typkalkyl, vilken lades till" grund för intäkts- och k dsbedömnin- | 3-pr: [gen förra våren i samband med ort Det procentuella utslaget i K- index blir som förut nämnts unge- fär dubbelt så stort som vid jäm- förelsen med totalkostnaderna, d v s drygt 1 1/3 proc. Som bekant ut- löses 3-procentregeln vid en änd- ring av K-index med minst 3 proc (en regelutlösning är även beroen- de av. prisutvecklingen på världs- marknaden; för enkelhetens skull bortses i detta fall härifrån). Om- sättningsskatten medför sålunda för jordbrukets del i och: för sig en kostnadsstegring, "som närmar sig hälften av det intervall, inom vil- ket kostnaderna kan stiga utan att utlöses. Jun Tr N merna är emellertid ett släkte vant vid prövningar och fortsätter oför- tövat att konstruera antaganien, Ja, en. känd. professor . har nyligen framhållit att även misslyckade. prognoser har sitt stora värde som erfarenhet:bakgrund still nya Dprog-, noser. Detta låter. sig naturligtvis sägas och tyder på en viss ödmjuk- het inför uppgiften. Tyvärr är öd- mjukbeten befogad, Get har inte minst politikerna aniedning kon- statéra: det är endast i begränsad utsträckning som ” ekonomernas prognoser kan ligga till grund för de politiska be-luten. Det hela vore så mycket enklare om nationaleko- nomin som vetenskap liksom and- jordbruksförhandlingarna, Samma underlag används även som bas för jordbruksnämndens kostnadsprisin- dex-(K-index). Skatteeffekten har beräknats i procent av dels jord- : brukets totala kostnader, dels del. E spy a kostnader, som ingår i K-index.| Hi +töt Den senare beräkningen har in- tresse vid bedömning av den ge- nomsnittliga — kostnadsutveckling, som man skall utgå från vid till- lämpning av den s k 3-procentre- geln. K-index omfattar bl a icke arbetsk der och räntek di för. eget kapital, På 15-hektargår- den utgör dessa poster grovt räknat hälften av totalko:tnaderna, Härav följer att den procentuella skatte- effekten blir ungefär dubbelt så stor i K-Index som vid jämiörelsen mån till med jordbrukets totala k der. veföreningar, omfattande «5 Förmidenhetsskatten + - Vad först angår förnödenheterna kommer skatten I huvudsak endast att påverka posterna smörjmedel, skördegarn, ' silfiller samt : rengö- ringsi.och dosinfektionsmedel. Här har dock bortsetts från , några mindre betydelsefulla förnödenhe- ter som beskattas t ex hästskor och . hästskosöm, .. Vidare är det tveksamt om kalk kommer att be- skattas eller icke. Slutresultatet på- verkas praktiskt taget icke av alt man bortser från dessa varor. Skat- beloppet på förnödenhetssidan ut- gör endast 0,04 Proc av jordbrukets totala kostnader och 0,04 proc av kostnaderna i K-Index. ökning. ev Skatt på tjänster För tjö har beak att id dl kostnaderna för 'mjölkkontroll in- kluderar fria måltider, Posten öv- riga tjlinster i K-index har beräk= nats med användning av prisut- vecklingen för posterna ”motor- fordon" och "diverse i k disslarnas vom = försiggår en Kan urinämne arivändas i idisslarnas foderstater? Av tf professer Sture Eriksson la kväveföreningar skall förlöpa som delvis tag prisindex, Beträffande motorfordo- nen har förutsatts att skatten träf- far nylnköpen, montörarbete, re- servdelar och bildäck; däremot ic- ke garagekostnader, bensin och fordonsskatt, Av de olika delpos- terna under "diverse" är bl a vec- kotidningar, — skönlitteratur — och skrivmaterial beskattade; däremot icke Åagstidningar, porto, telefon, biljetter till biografer, teater etc samt radio- och TV-licenser, Vi- dare förutsättes att kostnaderna för alla stag av resor förblir opåver- kade av skatten. På lång sikt är det dock möjligt att en viss kost- nadsökning kommer . att inträffa. Klart är att nyanskaflfning och un- derhåll av ohka slag av trafikme- del får vidkä ökade kostnader, vilket så småningom 1 och för sig kunde motivera någon höjning av taxor och biljettpriser. Enligt be- tt sar väl som möjligt hat mol bakteriev Kolhydrater, såsom cellulosa och stärkelse, nedbrytes. till enklare ämnen som ättiksyra, propionsyra och ”smörsyra, vilka sedan utnytt- jäs av djuren, Proteinet eller ägg- vitan” brytes ned även den i visslsgm or och enkla kvä- främst ' ammoniak. Dessa , nedbrytningsprodukter ut- nyttjas' i stor utsträckning av bak- terierna vid dessas tillväxt och för- = . - Kväveomsältningen i vommen De kvävehaltiga sämnen som till- föres med fodret utgörs av protein, peptider och fria aminosyror, ami- der och ammoniumsalter samt ni- trater. En del av foderproteinet pas- serar utan egentlig nedbrytning genom förmagarna , till- löpmagen. En del nedbrytes av proteolytiska enzymer till aminosyror och ammo- niak. Hur stor del av proteinet som bryts ned beror på dess samman- sättning. Mycket lättsmält protein, . |exempelvis kasein, synes nedbry- tas praktiskt taget fullständigt. Av proteinet i de normalt använda fo- anser man, att omkring 50 procent bryts ned till aminosy- ror och ammoniak. Amiderna hyd- rolyseras till ammoniak och mot- svarande syra. I fodret förekom- mande nitrater reduceras till nitrit, i blodet, var- vid methämoglobin bildas. Vid stor tillförsel av nitrater kan förgilt- ningar uppkomma till följd härav. Nitrat är därför ett icke önskvärt ämne i fodret. Resten av den bil- dade nitriten reduceras vidare till ammoniak. En del av den bildade ammoniaken sugs upp från vommen och förs via blodet till levern, där den ' omvandlas till 'urinämne och utskiljes med urinen. Bakterierna framställer egna ägg- viteämnen av aminosyror och am- moniak, Den mängd bakterieprote- in, som lämnar förmagarna, skulle enligt vissa undersökningar uppgå till 40 procent av den totala pro- teinmängd, som lämnar dessa, För a skall utnyttjas så bör. den helst av- spaltas i samma takt som bakterier- na upptager densamma, d v s am- i Stsh - tillfredsställande i , har man i dessa undersökningar visat, att bakterierna bl a måste ha till- gång på stärkelse. Bakterierna kan visserligen = sönderdela ' cellulosa, men det syns som om de bakterier, öm producerar den största mäng- dea protein måste ha tillgång på stärkelse som energikälla, Man mås- te här komma ihåg att det är ett stort antal bakterier av olika slag i' vommen, vilka var för sig har sina speciella 'levnadsbetingelser. Dess- utom fordrar bakterierna tillgång .Ipå en viss mängd socker i fodret samt mineralämnen för att kunna tillväxa. De = - cs Omvandlingen av amrnoniak till protein i vommen kan inte skeihur stor utsträckning som helst. Tillför- sel av urinämne till foderstater som håller över 12 procent protein ut- nyttjas mycket dåligt, vilket sam- manhänger därmed att det bildas så stora mängder ammoniak vid ifrå- gavarande proteirhalt, att extra till- skott inte kan utnyttjas i nämnvärd utsträckning. Att ersätta oljeväxtfoder med urinämne ? kolhydratrikt foder blir för den skull främst aktuellt vid köttproduktion (för får och vid uppfödning av nötkreatur för slakt), eftersom vid denna foderstaterna ofta har en relativt låg proteinhalt. Om urinämnet skall användas vid denna produktion blir dock till sist en prisfråga. Det kan nämnas, att om foderstaterras proteinhalt är lägre än 12 procent, kan man räk- na med ett 50-procentigt utnytt- jande av urinämnet. För att ersätta Pprotein- och energiinnehållet i ex—- empelvis 1 kg rapsmjöl åtgår 0,89 kg korn och 150 g urinämne. : Jun. Äldring hittades död i 'sin stuga VÄRNAMO (TT) : 86-årige Axel Karlsson, Haga, Hjälseryd, har avlidit på Värnamo lasarett, Han påträffades på tisda- gen sjuk i sin stuga som han ben bor ensatb, liggande i sängen endast klädd i underkläder trots att tem- räkningarna utgör skatltebeloppet för tjänsternas del endast 0,04 proe ar jordbrukets totala kostnader och bör hålla sig jämn och På lämplig ni- vå Ofta erhålles en stark stegring i khal 0,10 proc av kostnad: IK. index. Underhåll och avskrivning Wråga om underhåll och avskriv- ning väntas skatten helt slå ige Nn for maskiner och redskap. "tia medför en ökning av den to- a kostnadsnivån med 0,22 Proc NY nivån I Ksindex med 0,89 proc. nad för ek ib d, ken m m består till betydande "lav arbetskostnader. Skatten har Dock känn YFlalkyka drygt 23 för byggna- | (oreningar, räms: = I foreni TRA Och ca 23 för d.ken, Totalt rt ; MFARNAs en ökning av kapita'kost- förekommer "uderna scen svarar mot 056 proc kom ell rä tiden er erupptagandet. Härvid - +. beras och bortföres en del amma. niak direkt från vommen med för- sämrat kväveutnyttjande som följd. er vi för närvarande inte till bur foderproteinet bör vara sammansatt för att bästa möjliga kväveutnyttjande skall erhållag. ” Urinämnets värde Bakteriernas förmåga att fram- ställa högvärdigt protein frin enk- la kväveföreningar har gjort att man $ ett stort antal försöksserier undersökt värdet av enkla kväve urinämne, kvävekälla får idisslarna 1 urinämne I ett flertal foderblandni ef- sora U: NI Ir dem Biode kg TEEN (CA SY Bamba kostnader och 1 sår köstnalina å Kloka pe | För att framställningen av prote inet från urinämne eloer andra eck- 1 rummet var minus tre grader. ” rr Troligen hade den gamle för någ- ra dagar sedan drabbats av hjärn- blödning och under sina försök att tillkalla hjälp kastat av sig säng- kläderna. Det var en lantbrevbä- rare som såg att de senaste dagar- nas post ej hämtats vid brevlådan sem uppmärksammade 86-åringens belägenhet och larmade polis, 1ä- kare och grännar. Axel Karlsson fördes till lasarettet i Värnamo men avled där på onsdagen av de sviter som faljt hjärnblödningen och un- dertenperaturen. Praktiskt taget alla h di lilla korallön Niue i södra Stl havet, ca 650 km öster om Fidji- oarna, har förstö av en våld bud; skall ju bilda bakgrund till statsbudgeten.” Under hänvis- ning till den marginal för tillfälliga avvikelser - som valutareserven re- na till statlig upplåning. Med. dy- rare ränta blir investeringarna dy- rare och efterfrågan på kapitalva- ror minskar. Det förefaller alltså som om även riksbanken nu gripits nomiska politik, som utgår från att hela inflationsskyddet skall kon- centreras på efterfrågesidan. Det är följaktligen ingen överdrift att nu beteckna vårt inflationsskydd som snedvrfidet och som en onödigt en- sidig och hård börda på räringsli- vet, or : visar dessutom tydligt vilka som skall få sitta emellan i den eko- isk litik Det är spararna Pp säger sig nationalb d getens författare sammanfattnings- vis tro att ”de tendenser som f n kan överblickas inte innebära star- kare balansbrist än att läget bör kunna behärskas med den ekono- miska politikens på kort sikt till- gängliga medel”. Först och främst måste den allvarliga invändningen göras att vår valutaställning visser- ligen förbättrats rätt avsevärt, men att valutareserven som buffert i händelse av en på grund av intern inflation starkt ökad import inte torde vara mycket att hurra för. Nationalbudgetens ljusa och opti- mistiska slutackord grundar ' sig dessutom på det i dagens läge rätt lösa antagandet, att löneutvecklin- gen inom landet kommer att hålla sig inom den ram som produkti- vitetsstegringen drar upp. Med utgångspunkt från den i vis- sa d verklighetsfrä de modell som nationalbudgetex- perterna konstruerat åt sig själva och åt hr Sträng är det kanske |! inte så" underligt . att: man tagit mycket lätt på faran av en ogynn- sam kostnadsutveckling, och dess konsekvenser för penningvärde och |, 7 näringsliv, I stället har.man näs- tan uteslutande haft blickarna rik- tade mot efterfrågesidan och över- betonat faran för en inbrytning i inflationsskyddet 'därifrån.. Det "är samma tanke : som , präglat Strängs konjunkturpolitik, :- sådan den tagit sig uttryck i omsättnings- skatten, Ur många synpunkter för refaller dock risken för en 'inbryt- ning från kostnadssidan nu mer överhängande, Det största faromo- mentet ligger. i sig självt i den. nu framlagda statsbudgeten, vars tema är en fortsatt expansion inom den, offentliga sektörn. '- i I ännu mer: förklarat ljus kom statsbudgeten i och med riksban- kens höjning av räntan, Det.var en åtgärd som i valet av tidpunkt överraskade, Man kan ännu :' inte överblicka omsättningsskattens & fekt, och näringslivet kommer nu dessutom att få känna belastnin- gen från tjänstepensionen och ar- betstidsförkortningen. Ur andra kter kan kanske riksbant steg däremot inte sägas överraska. Det är tydligt att hr-Asbrink all- varligt tvivlat på hr Strängs för- svar för penningvärdet och att han känt sig tvungen inskrida för att så långt möjligt eliminera vådorna he | som ytterst skall få betala fiolerna. Räntehöiningen tillåts endas: del- vis slå igenom på inläningsväknin- garna. Ur bankernas synpunkt in- nebär detta inte utan vidare öka- de marginaler eftersom de ökade kraven ' på likviditetsreserv innebär en minskad räntabilitet i bankernas placeringar... Dessutom är det tyd- ligen "så att den hårdare konkur- rensen '; mellan : - kreditinstituten medför ökade kostnader; Ytterst kan man emellertid konstatera att tendensen ' innebär en ytterligare förskjutning av resurser från den privata till den offentliga sektorn. Det är detta, som gör att man även principiellt måste ställa sig kritisk till riksbankens åtgärder. | ” ” > Nils G Äsling > Fd Livet på landev . yn KR H An — Direktören gde? sade den: unga maskinskriverskan.' . . -— Ja, så direktörn. Kan ni kom- ma ihåg när vi skrev, det här bre- vet, som ni har daterat 71 dezem- mer 1579? NS ” Staden Alameda som ligger på en ö intill San Francisco har blivit vänort med Lidingö som ett led i president Eisenhowers ”People-to- people-rörelse”. Alamedas borg- mästare. "har överlämnat stadens nycklar till Lidingö som i gengäld sänt Lidingö stads vapen till Ala- meda, (TT-Reuter) = > | oo Kosackerna flydde, När kriget mellan Ryssland och Sverige bröt "ut 1808 fanns på svensk-finsk sida knappast något förberett försvar. Då meddelandet om krigsutbrottet den 3 februari kom till koinmendanten Karl Gus- taf von Schultz på Svartaholms fästning utanför Lovisa hade han till sitt förfogande endast 2 under- officerare och 41 man samt 33 ar- betsfångar. Ingenting var gjort åt försvarsverken, lavetterna och un- derlaget till kanonerna var upp- ruttna och måste repareras, major Gripenberg utsågs till kommendant och besättningen ökades till 700 man. : Det var klent beställt med allt: gevär, ammunition, läkemedel och födoämnen. Sjukdom härjade bland k orkan som nyligen drog fram ö ön. Större delen av. öns befolkning På 4700 personer har blivit henlös — blott 14 hus "överlevde" orka- nens i - ATT— Reiter) pet, som fick ligga utan vård i de fuktiga valven. . När en del koseckpatruller be- satte holmarna i närheten av fäst- Kanonen men kanonen tamlade ner när skowuet vick, redan börjat göra sig märkbara bland försvararna, men en uppma- ning till kapitulation avvisades, Då en kosackpatrull kom inom skott- håll, gavs eld från fästningen, Re- sultatet blev att kosackpatrullen flydde -— men kanonen rasade ned från vallen! När man fick upp ka- nonen igen, var lavetten förstörd. Ryssarna satte igång med att be- skjuta fästningen med fäl.k. krossade fönstren i kommen, ningen samt skadade ett par sk Or - stenar. En andra kapitulationsma- hing avvisades, men efter detta var besättningens motståndsvilja slut, . Gripenberg sammankallade krigs- råd. Man begärde sex veckors va- penvila, men rystarna gick har: med På tre dagar och "Gripenberg famingade därefter. " Försvararna ick frist avtåga, Den ryska beläg - aunoner, dantvå- lt tema I; idigt som det ökar möjligheter-| W av den fixa idén i regeringens eko-|$4 Bankernas beslut i räntefrågan |. [ein ”noteringsorten, för våri . ) normalkvålitet, kr pr 100 kg: 1: Malmö: "| Utbuden Giraffbabyn' ”Lotte”' i Wiens .z00 -. ev moderlös samtidigt -som den kom till världen. En av djurskötar= na ryckte emellertid in som. mor och är påpassligt "där nappflaskan med ha mat. - un Marknadsberättelser.- | och prisnoteringar Lantbruksförbund . .- ” Stockholm den 20/1 1960. Brödsäd: oc ee A Enligt överenskommelse inom - spannmålshandeln noteras till pro= ": ducenter. för fullgod vara av nor= malkvalitet 43: 10 kr pr 100 kg fö! vete och 39:30 för råg gällande le- verans under tiden 21-—31 jan 1960 till bl a följande orter: Hälsingborg : Halmstad, Falkenberg och Göteborg. - För tiden 1—10 februari är priserna ; 15 öre högre för vete, 10 öre högre -| för råg, «vn AE > " Svensk Spannmålshandel inlöser vete och råg den 1/4 1960 till föol- " jande priser: vete 44 kr, råg 40 kr.” vr 100 kg bn F odersäd i försäljning från: jord- Erukare), avseende genast leverans, " ithavre 43 Koin: 42:—, vithav än AAA Man konstaterar" denna vecka. en fastäre .: underton ' på. marknaden; fortfarande: i ec knappa, fö deln”har gått något bättre, även 'om . mera' lokal -handel , alltjämt synes dominera. Prisläget har väl hittills knappast. visat. några större föränd: ringar, en mindre höjning har'dock «skett. för korn i Norrköping samt för'spaunmål överlag i. Kalmar. In- tresset har på sista tiden mest rik- tat sig, mot” körn, —. På import=- marknaden" här: inte hänt mycket, man talar emellertid .om"en något fastare ton även där; kanske sam- :' manhängande med en :viss ökning av ”fraktkostnaderna. st nt Matpotatis.; 2 3 - Marknaden har närmast visat en' något fastare hållning. Då" en' del ' affärer nu avslutats på Stockholms: marknaden under den gångna rap-' portveckan kunde man anföra en notering den 18/1 för ordinär vara (Bintje, Kind -Edw, Magnum , bi num) på 37 kr pr 100 kg; för tvät- tad vara tas ut något "högre" pri Prisläget får givetvis ses "mot bak= grunden av ökade frakt. och han- teringskostnader. till följd' av. den kalla väderleken. Denna:'har även påverkat : importmarknaden;: där - man konstaterar en viss, kanske tillfällig, utbudsminskning och även någon prishöjning för lokovaran: i Stockholm angavs engros-priset den 18/1 till c:a'42 kr för holländsk Bintje och 39-—40 kr för dansk Bint. je. — Ute i landet gör sig en något fastare ', ton gällande med mindre "prishöjningar, "men det beror "på - var 'gång Lotte skall - ningarna: i partihan«"- foster=.. meddelade” genom Sveriges : så str 4 snön och kylan, och själva morka + vo : nadsläget är något" oklart, ', fre ka Stråfoder Lantbruksförbundet noterar den | ducentpriser 19/1 1960 följande -pr på stråloder, kr pr 100 ker i ö, hårdvalls-, På stationer i mel- lersta Sverige 26—28, halm, höst. 112115 50, nn 10: Vårsäds” 'H marknaden "ligger i stort sett > oförändrad med fast "underton.. En- viss efterfrågan gör sig gällande till, , i huvudsak oförän. träffande halm vecka en klart fa; skilt för vetehal drade priser, Bes: konstateras denna stare hållning, sär. ' Men, som varit fö. efterfrågan; priset I åver ärav, ” Drisstegringer erkats härav, men från fning. fdterfrågan” på halm ån jordbruket ha rit påtagli på sista tiden, : - yarit pie Keg - nn . Efterfrågan inom landet är nog närmast" något mindre än normalt för årstiden, Då produlktianen fort- farande är stor, överskott för export, vars marknad har påtagligt försämrats under rap. portveckan med betvdande avsätt- ningssvårigheter Prisnoteringen för veckan 15—21 jannari är oföränd=' rad. Äeghandelsorgarisatinren : invägde under decemher 2.200 ton - ägg mot 2572 ton uncer nNarmast föregåerde "d och 3015 ton. nns rings-tyrkan Mppzick bara till 2.000 SYFETESN DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER N ningen, hade upplosningstenoensis man med ett antol fälskanuner. I I I LAHOLMS-TIDNING — > der decembor 1952 — F 14/1 höides infroectyygitian på SR med 10 öre till 85 öre pr kg. 7 är av endast mindra . | får. vi: belydande .' RT mee je N Tr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.