ever yrvrvereYYrORFOV ETT TT rveveveevvYvYrvrYYYYTEY TYS POOR PEYYYTYFYYVETYYN YT - revrer” ryrFerrevT Yr TOTT EFT FRT PTT YOTN v m” ” ververrererov rov? rn gådå ; MN | > NS | , Onsdagen den 27 januari 1960 Vv . | | | l . a - 2 hå N ” LAHOLMS TIDNING - - | ; - | - mened för 7; ” felparkering >" BORG (TT) , 3 | > Bte tralikmål I vilket en 5 "årig göteborgssömmerska föm 2 des att betala fem dagshöter för kelparkering har Jett ti alto " sömmerskan nu åtalats för an- stiftan till mened och stt en ; 42-årig torslandafru får svara ingsha L "'v CHRISTO PHER JOLIN 4 T)et bar spekulerats kring den se= + | sma 7 naste tidens utslag av antise-" mitism. Är det östtyskarna som vill kandali: eller misstänkli ästtyskarna? Är det president Nas- P 2 star Göteborgs råd- ser i Egypten som ligger bakom? ä för mened inför Göteborg råde Eller finns det nynazistiska grup- husrätt, =. id huvudförhandlingen I trafik. Ö målet ha 10 augusti i fjol påstod 5 é åklagaren att sömmerskan haft sin . bil parkerad på Paradisgatan i Gö- teborg vilket varit till hinder för t som vädrar morgonluft? Pöjälvtallet är dylika spekulatio- ner tämligen lönlösa. Det är ju mycket möjligt att skändningarna och annan ">. "och tillskriver sedan alla främlin- gar dessa mindre goda sidor; : ” "Mån skulle önska att dessa för- domar :vore alltför groteska, Dess- . värré är det nog knappast så. ' Ännu I denna dag kan man träf- . fa på folk som tillskriver sig själva vissa. karaktärsdrag som bjärt kon- tra fm fmot "befolkni . grannsocknen. Vanligen är den eg- na karaktären I stort förträfflig, medan främlingarnas är avgjort bristfällig, «, : . : Dessa 8 k kollcktivpsykologiska föreställningar, är ännu mera fram- trädande beträffande olika" land- skap. Skåningen sägs vara sån och å än- > Vad tyskar skriver om tyskar skiljer sig inte mycket från vad sven«" <ct om skar skriver om svenskar. Door v olika slags massmedia bidrag här- till. = S På 1600-talet var t 'ex kultur- miljön i England en annan än på 1800-talet. Följden var också -den att medan engelsmännen på 1600- talet betecknad som ' Europas sån, smålännti ningen, östgöten o & v likaså. Na- turligt nog, överensstämmer sällan skåningens uppfattning om sig själv med smålänningens om honom, Vänder vl oss till nationerna är dessa — generaliserande omdömen ännu mera långtgående, Ständigt möter vi I reseskildringar. och i vissa — populärvetenskapliga arbes ten tämligen fast utkristalliserade. bksikter 'om hur svensken, frans- mannen, ' tysken, engelsmannen, Tyssen, ftalienaren och amerikanen lir funtad, trots att.man.väl vet alt det sedan tldernas' begynnelse förekommit livlig tillströmning av främmande folk till varje land. an Varje" svensk 'som''t ex besökt 'rankrike har väl frapperats av att folket där förefuller annorlunda än hemma, Fransmän har överlag up- 'penbarligen ett livligure tempera- ment in genomsniltssvensken; de är Inte bara mera pratsamma utan också mera eldfängda, Men är det därför fråga om en annan karak- tär? Är t ex fransmannen mera opålitlig eller instabil? En sådan alutsats är frestande att dra, och det har både gjorts och göres än- nu denna dag till leda, Men detta är ett felslut, De nyss berörda olikheterna är Inte grundläggande utan ytliga. Det rör sig inte om en karaktärsolikhet utan om, skill- had I beteenden, I sätt att uppträ- du och vara beroende på annor- lunda kulturmiljö, + 650 Den kulturella miljön, som skif- tar något mellan olika soclalgrup= Per och yrkeskategorier och även mellan befolkningen i städer, och på landsbygden, siger de normer mest "ombytliga och måttlösa folk, så betraktades de på 1800-talet un- der sin sippa drottning Victoria som Europas mest sedesamma och gud- fruktiga nation, På 1800-talet sades det om fransmännen, att de var Europas mest revolutionärt sinna- de folk — de hade ju efter .den stora revolutionen 1789 och Napo- leons dramatiska och bloddrypande gästspel på den världspolitiska are- nan ställt till med två revolutioner, ma” tom ' våra folkpsykologer. I Tyskland: ' har Lessing, Herder, Schiller, Goethe, Fichte, Bismarck och. ända fram till Thomas Mann förklarat att tysken saknar hatio- nalkänsla men i gengäld äce.en utpräglad universalism — ”Dot till- hör 'nära nog den tyska mänsklig- hetskänslan att uppträda 'otyckt och. till: och' med antilyskt”, sade Thomas Mann i ”En opolitisk be- traktelse”, . Hos 'nazisterna med Hitler i spetsen tillspetsades denna åsikt ytterligare. I en nazistisk pro- taskrift för gy i; het- te det/”Det finns väl knappast på jorden . ett folk, ' som, i djupet av sin själ är.:'så villigt att: nationellt utplåna sig. självt. som det "tyska med dess ,fanatiska, vilja till ob- sjuttioåring, ' av finnsläkt, sa han själv, inbunden och något av enstöring. Stugan där ha bodde låg långt inåt: skogarna och med skogarna var han synnerligen för- trogen. Vi stötte på varandra då och då, på väg : till markbered- ningshygget, där jag knogade, eller till handelsboden. Först gjurde han ingen min av att besvara mina häls- ningar långt raiindre visade han sig hågad att inleda ett samtal, Men 'småningom tinade han upp och jag blev till och med ombedd att titta in till honom på hans lilla torp, Ett ovanligt ynnestbevis fick jag veta av bygdefolket;' det förekom nämligen ytterst 'sällan att någon släpptes innanför Mo-Johans di : Egentligen var det en' slump som stämde honom till denna vänlighet emot rnig. Kanske berodde det ock- så, delvis på att jag var en främ- 1830 och 1848 — medan man, se- dan talade 'om- fransmannen som en konventionell. småborgare; Om tyskarna sades det i början 'av 1800-talet att de var ”ett folk av diktare och drömmare"; men i slu- tet av samma århundrade förklara- des det att de var ett stridslystet folk som överträffade alla i frågå om konsten alt organisera, il | Dessa allmänt hållna karakteris- tiker av olika folk lär väl kunna hålla steck, Men på gungande mark hamnar man vid ingående karak- tärsanalyser, På 1700-talet klagade både Johan Henrik” Kellgren och Jakob Wallenberg över svenskens kärlek ' till det utländska. . Denna egenhet återkommer sedan hos en rad författare samtidigt som man påpekar alt svensken framför and- ra folk utmärkes genom sin avund- sjuka... Till: pluskontot ' noteras emellertid svenskens ' ”svårfångade och motstridiga lynnesart”, (Alm- Gqvist): , . om i — Det är ett sällsamt folk, det folk" du styrer, kontraster kämpan- de i'evig strid, säger" Tegnér, 'i sin hyllningsdikt till Karl XIV Jo- han år 1842, kl föl. 4. Det motsägel hos som gäller för upptridandet: vad som passar salg och Inte passar sig, I stort utbildas I varje nation en något så när fast utformad kultur- miljö. Men denna kulturmiljö är Inte atatisk utan förändras, beroen- de på att samhället utbildar nya värdenormer, nya synsätt: krig, re= "volutloner, ståndselrkulatlon, in- "dustrlella framsteg och utifrån på- trängande Idéer inte minst genom Belönad trotjänarinna förekommer ofta hos dem' som för- sökt sig på. en nationalpsykologisk .|hållandet med de mö jektivitet och "dess s skoningslösa självkritik; Allt sådant som unifor- mer : och marscher och ”hurrarop betyder” dock ingenting annat än en djupare liggande 'osäkerhet . ..” Efteråt förklarades emellertid: att ”tyskarnas - enastående '- insatser” skulle” ”väcka - dem" till. besinning om deras särart och erlägsenhet över alla:andra folk”; i : : Överallt synes man vara äver- tygad om att. det egna folket,. ehu- ru bristfälligt, är mera förfinat och själfullt ' än: andra folk: Uppenbart är ju att alla dylika ”analyser” bä ra är lösa spekulationer utan verk- lig täckning på ett så omfattande och , undflyende . material ”som en hel nation, ett helt folk, Det går inte" att här påtala karaktärsdrag eller. sinnesbeskaffenhet, Det: som skiljer folken åt i ”psykiskt” hän- seende är inte olika .psyken, olika själar utan olika vanor och beteen- den. Själsfina människor och tank. fulla individualister återfinnes i al- la länder liksom i alla socialgrup. per och yrkeskategorier, både på landet och ? staden, Samma är för- nniskor, villa vi på en smula lösa boliner vill karakterisera på ett mindre smick- rande sätt, . i Rs studie; Geijer säger att ser förekommer I Sverige lika myc- ket hos människan som i naturen, Heidenstam säger i uppsatsen, Om svenskarnas lynne: "Medan våra grannfolk ofta kunnat karakterise- ras I några få ord, är svenska lyn- nets psykologi så fullt av motsätt- ningar och så skiftande, att ingen någonsin lyckats att sammanföra färgerna till en helgjuten bild... Snikenhet och slösaktighet, världs- klokhet och överdåd, höghet . och Inbillning '— ant ligger där sida vid sida... Sverige omhuldar- icke begåvningen utan stryper henne med skuggrädsla, avund och äm- betssysstor ,.. Utlandets värde har upphöjts till högsta auktoritet... Ingenting fruktar svenskarna så mycket som att bli slagna på fing- rarna med självöverskattning. Inom hela samtiden finnes icke heller ett förnämare och mera vinnande folk. drag, än denna nationella själviro- ni. Hur på en gång blyg och stolt ter sig icke en sådan självförne- kelse vid sidan av de andra na- tianernas förgudning av det in- hemska!” I professor Gustav Sandbärgs kända bok, ”Det svenska folklyn- net” återkommer dessa litanior scr, svenskens avundsjuka och svarhet för det utrikiska i dolde I iska som illa En vg trobjänarinag kan man lage för: hans förfi- nade drag av aristokratisk blyghet, | Runt kring riket ' Ett sjätte sinne hos hunden tror man sig ha upptäckt vid armé- hundskolan : i Skellefteå, b dess chef vid ett skånebesök, Sär- skilt dresserade hundar har vis sig kunna leta upp nedgrävda mi- nor och "upptäckta tunna utlös- ningstrådar" — med ögonen för- bundna ' och luktsinnet satt ur funktion. (Malmö TT) To Fru Olga Larsson i -Kräklingbo på Gotland fällde sitt livs första räv i torsdags. Jaktvaäpnet var. en =— spade. Händelsen = inträffade hemma på gården (Visby TT) En egendomlig räv har skjutits i trakten av Hållby fäbodar, Xlv- dalen, av 20-årige Helge Olsson från Västäng. Den var inte röd som mickel brukar vara så här års utan grågul och hade svarta öron och fötter. (Falun TT) : När striden stod som hetast i lör. dagens vilda västern - film i TV bör. jade en TV-mottagare brinna i Hälsingborg. Apparaten förstördes, Brandorsaken är inte utredd "men filmens skjutglada bjältar och bo- var "saknar all skuld, meddelas ling utan större samröre med byg- dens folk. Hur som helst." Mo-Jo- han öch' jag strålade ihop en regn- kväll vid en porlande bäck ett styc- ke från hans stuga, ' Jag hälsade och 'sa att jag "tyckte bäckens "brus lät vackert och för en' gångs 'skull stannade han och: besvarade ' mi ord: fö RT ER -.— Han tycker. om naturen, hör jag, sa” han, lyfte ett pekfinger mot hattbrättet, Inte ålla här” i världen” gör det. Har han lust kan han titta med. mej hem så får vi. språkas vid en stund. HÖ mod orda Jag tackade för inbjudningen och efter den betan blev jag en trogen gäst på Motorpet, Dels fann jag honom ' intressant, dels kändes främlingslivet i de stora skogarna ;påkostande för den, som nyss komz mit utifrån den larmande, världen: Johan var en duktig berättare och jvisste det mesta om markernas fåg- jlar och djur, Han föreföll lika väl ibevandrad i. skogsbygdens - gamla 'seder och tänkesätt, Det fanns mye- !'ket här i skogarna som. var oför- Iklarligt,' menade- han. - Somt hade "han sett och trodde på och om .$så-- dant ville han ogärna orda... :. Den första gummifabriken grun- dades år 1869 i Akron, som blev stad i Ohio, USA; år 1865. SN . Språkets rytm och ans är ingen ny företeelse fast vårt språk inte blev föremål för större intresse förrän i slutet av 1700-talet. I Ita- lien hade man emellertid långt ti- tigare förstått att något måste gö- ras för att ge ett lands språk en, viss enhetlig ans och rytm, vari bl a ingick en enhetlig stavning. För att' åstadkomma någonting i den vägen startades redan år 1582 den florentinska akademien Acca- demia della erusca av florentinar- na Grazzinini och Salviati och där- med lades grunden till samtliga de senare bildade akademisrna på oli- ka håll för vård av språket, -. | Ordet akademi kommer visserli: gen från grekiskan och var bl a namn på den av Platon i Aten grundade filosofiskolan på 300-ta- let, men akademier för språkets vård kom alltså först år 1582 i Florens. Denna första italienska akademi vann! efterföljd, först. i Frankrike där den första akade- mien startade omkring år 1635 se- dan i Rom där den svenska ex- drottningen Kristina startade den första 'akademien år 1674, Tyskland kom år 1700, Spanien år 1712. Ryss- land år 1723. 1 Sverige stiftade drottning Lovisa år 1753 den kungl BRONS I [ [= var en ' liten ”, skinntorr” Annat bemötte han med skepsis och om detta berättade han gärna. Oförklarligt var förstås även 'det- ta, menade han.' Som nu alla hi- storierna om mylingar och ' slikt, som de äldsta inom skogsbygden fortfarande trodde på. Ne Till Mo-Johans egenheter hörde att han hade en snok boende under farstutrappan och om snoken må- nade han sig som om den varit hans käraste husdjur. Varje mor- gon ställde han ut en skål mjölk bå farstuhällen och när dagarna var |. som soligast öppnade han fars- tudörren och lät snoken ringla in och gona sig på de varma golvtil- jorna, Ingen visste, ansåg han, om inte snoken kunde vara en myling, d v s vålnaden efter ett. mördat spädbarn. Nu för tiden förekom det visserligen dessbättre ytterst säl- lan några barnamord, men för län- ge 'sedån hade det varit annorlun- dare an Nas nast :- Och - mylingarna "antog skepnaden :av' djur. Det var däröfr gammalt folk" här:i skogarna ' ak- tade sig' för-att visa sig fientliga mot ormar och igelkottar och and- fa smådjur, 20 os cf vers " Mo-Johan 'satt "i: köket under [EMLIGHET skan förnekar emellertid att hon anstiftat väninnan. till mened. - I stämningen framhåller åklaga-, ren att fruns oaktsamhet är grov - med hänsyn till att hon visste med sig att hennes uppgifter om tiden för besöket endast grundade sig på vad sömmerskan sagt..:- : . Bokbluff 7 Bohus . — Här finns en myling, jag hör hur han kvider, så här tar jag inte ett handtag. Och så fick han brått- om utför trappan. ” + Arrendatorn: och jag stod kvar och sannerligen hörde vi inte ett underligt ljud ur. något skumt vindskrymsle. Jag ville helst följa efter Emil, men. arrendatorn skulle ha gjort narr av mej om jag stuc- kit och därför stannade jag. Ljudet fortsatte och plötsligt slog arrenda- torn upp ett skratt. . Han hade kommit underfund med var ljudet härledde ifrån, Ett humlebo i torvströfyllningen! Fast Sump-Emil ville inte höra talas om att vi kommit hemlighe- ten på spåren. På loftet bodde en myling och därmed basta och Emil satte aldrig sin fot ovanför vinds- trappan. 00 07 - s : Mo-Johan drog ett bloss. på. den knastrande pipan och'såg tankfullt ut genom fönstret. = =" var "Djuren är långt klokare än människorna; - sa han. Folk säjer att'djuren inte” har någon själ, men instinkt har dom, var så säker. Jag har sett många märkligheter bland djur — du ska få: höra ett. och DS UDDEVALLA. (TT) - or rr Till landsfogden i Göteborgs och” Bohus län, Allan Grauers i Gö-: teborg, har 42 personer från svar- ' teborgstrakten sänt in en anmälan ” om bokverket '”Bohusläns : bygd och folk”, utgiven av ett förlag i”. Malmö, Förlaget har . genom försäljare besökt många personer i bl a Svar- teborgs kommun och med förespeg- . . lingar :om' att vederbörande. kunde få ett” fullödigt bokverk om: Bo-" husläns . bebyggelse där samtliga fastigheter" var "medtagna" förmått : åtskilliga att skriva” under 'order- sedlar, heter det i anmälan. ” T Vid jultiden 1959 sände ” böc- kerna per postförskott .till -bestäl-' larna. Det visade sig då att bok- verket - ihte svarade mot vad-som annat så småningom. I kväll ska utlovats, I många fall hade utlovats ” a at on släktforskni de 300- : hö åt vederk tes intet i boken.' Endast en mindre - del av. bebyggelsen var upptagen i | verket:- Dessutom . förekommer :fle Vu. vägrade därför att lösa ut: postför- kvällarna, g på sin svartbrända kritpipa,. och nickade förnumstigt åt sina ord. > Utanför fönstret bredde de små, tegarna ut sig och bortom , tegarna stod. skogen : hög och tät. Motorpet. hade ' inte näst , grannar. som förr; små- ställena . var. rivna. eller stod öde och Mo-Johan blev. allt ensamma- re. Mo-Johan ensam? Nej. Han ha- de en ko, några höns, katten, grisen och snoken. under farstubron; det räckte mer än väl > 0 est ” — På tal om mylingar, ja, så han en kväll, sl ligger det en arrende” gård här nedanför, Boberga som du vet. Härom året skulle dom bygga om lite där, både lagård och bo- ningshus. Jag vart 'vidtalad att hjälpa till, arrendatorn vår också med och som tredje man och bas hade - vi Sump-Emil,. en gammal timmerman långt inifrån skogarna. Sump-Emil var nog den som sett mest mystiskt här i markerna! Han är död nu, frid över hans minne. När arrendatorn sa att vi skulle sänka tröskeln till stallet ville Emil inte längre vara med. : - Gör. det inte! sa han, Det råder jag. Jag vill inte vara med, Arrendatorn var envis, tröskeln måste sänkas. Den be:tod av två väldiga timmerstockar lagda ovan- på varandra och- var alldeles för opraktisk och' för hög. Emil gick slutligen med på att hjälpa till att såga av översta stocken, När det- a ta var gjort och vi skulle' lyfta | undan stockbiten, sa han: : — Nu är jag inte med längre. Här kommer ni att hitta något. Sanna mina ord. , : - os Emil gick undan och arrenda- torn och jag lyfte bort stocken, Och du skulle bara. ha sett! I under- stocken fanns två borrade hål och i vardera hålet stod ett glas. I ena glaset låg ett huggormshuvud, som säg alldeles färskt ut, och i. de: andra fanns lämningarna av en vätska, som luktade ammoniak. Tröskeln hade lagts i början av artonhundratalet och glasen med innehåll var väl menade som skydd skottet. De som Iöst ut boken anser. sig enligt anmälan grundlurade och . anser sig vara utsatta för. bedrä ger cos karens al jag dra historien om ”Blenda” på grevegodset där jag tjänte stall. dräng i min ungdom. Bl a hade jag en sommar fått i uppdrag att skjut- sa unge greven, som var hemma på ferier. från Uppsala, när han varje dag for till handelsboden efter pos- ten: På vägen fanns en å, med två broar. över och broarna. låg med några hundra meters mellanrum. Vi. tog alltid "vägen över en och samma bro, som” låg” i vägrikt- ningen och. var nylagd. Den a .dra bron användes sällan av vägfaran- de. - nl Mr Dansk 'kyrkostrid: : Sjömansassistent: KÖPENHAMN (TT > RB). '. :. - ”Dansk kirke i udlandet”, den or- . ganisation som har översynen över rd a TA ” Oo. | danska kyrkor och Präster i främ- En dag då vi hunnit fram till mande "länder, har på måndagen '. bron ryggade ”Blenda”, som Var.se- | mottagit en Pprotestskrivelse från 56 /.. dig och from .som aldrig det, bak- medlemmar av den danska kolonin länges, .stegrade sej och gnäggade sÄnges e sej .0 i Göteborg. Anledningen är att'en ängsligt. Jag. höll-1' tömmarna allt assistent Svend Larsen avskedats - vad jag orkade men ”Blenda” vek från den danska sjömanskyrkan i av mot gammnelbron. Sammalunda Göteborg, : vilket väckt ' hände även under hemvägen. Ef- a uppseende bland danskarna i staden, ter " hemkomsten :berättade unge nd I protesten heter. det att avske- + greven för gammelgreven, som var | dandet kommer som en chock, och en äkta ädling med skorrande r och | man förklarar att det missnöje som anor in i hed ö. ä , om delsen. | föret Gamle greven kallade på den gam- fö it främst riktar sig mot sjömansprästen -Hans Christian: " Ty usken och förtalie hur det låg bota! Som anses inte ha kunnat samarbeta; . . | med assistenten, .', Moser — Då finns det' en myling under | . Enligt köpenhamnstidningen BT bron, sa gamnielkusken. - cl har pastor Svend Nielsen, som är, -.Gamle greven trodde inte på va- | ledare för ”Dansk kirke i udlandet”, : re 'sej mylingar. eller djurens in. 3 stinkter och följande dag följde han sagt att det är ”en grupp ungdo-; mar”, som står bakom Protestskri-. själv med för att hämta, posten, Vid ” ny-bron stannade ”Blenda” och det velsen, var omöjligt att få henne ett 'steg ängre. Gammelgreven . och jag hoppade" ur ' vagnen och - gick bort till ån och i vattnet. under bron låg en. död karl. Greven be- traktade den förolyckade, som tyd- ligen legat i vattnet ganska länge, och sa i sitt grerbga tonfall, s— Det förefaller som karlen vo- re död. oa Sedan den döde förts undan gick ”Blenda” över bron SOM vanligt. Så kom inte till mej och säj at: djuren saknar själ och instinkt! Le Hälsingborgska > > HÄLSINGBORG (TT) + en stordonerade "+. av synagog N T ZP: 2 j För . tisk demonstration är planlösa ni- spårvägs. och busstrafiken, Söm- dina en mota Moriper Z AN merskan bestred emellertid att hon”. tellektuellt — utarmade säillgriper u = ] haft bilen parkerad där och kallar. | gärna desperata utvägar för nn k r " Z de som vittne in Torslanda-. kad - oh . fylla - tomheten i sitt v, Jekel som skulle styrka att sömmerskan > ” : med elden” för att väcka intresse. ET SA in bil vistats hos henne den - . . Judehat liksom allt främlingshat EZ med sin h 27 | : H ” ktuella dagen. : : | X klar ; både. rn kilon ——— sd os 7” ? Frun har vid förhör förklarat att 2 ra Man (För ” ned kräck- : i . er " - H hon uppsåtligen förletts av söm- faktta, noterar med skräck- : ” ; S PR . 2 be : a vå si öm- Nn förtjusning en del mindre Plötsligt ryggade hästen häftigt tillbaka, Den stegrade sig och gräggade ängsligt, : te merskan att ta på sin ed I söm” ”goda” sidor, uppförstorar dessa or not | GE ret sr UNNA a merskan besökt henne. ”Sömm år tillbaka I tiden. Av detta märk- : : ra felaktigheter i. boken... Många ++ 7. petad i Göteborg... j a a är 175 år gammal t d ned fog kalle Wen $2-driga frama | vilka ställes i kontrast ti sin; TT. Vitterhetsakad. följd å mak som Avled å sett ; a till and; RN . ademien följd år 1786 | mot H , 5 På måndage 3 2 ge & är Mer gle Planquart. I hela] folks, särskilt dan kura, smidighet | =. öbsingborg TT) av den av Gustaf den tredje star- | Så sa t yrsa anjag tro. Emil | dags ”vaggrar08 Sig då han I söt | jon donation på drygt tre miljo. FKA kon Hånet i samma fås lock självtillräckliv mI TT. | tade svenska akademien. . värje - Pn [dags räddade fem småb; fa fner kronor har gjorts av fröken! lighet. sj ör sr arn en, Mill, och kon kar MWedalierets eiter Vä the En musikintresserad tjuv bröt siz : och han visste mer än de flesta len giftorm, från Léonie ' i. Hälsinohö I6p 30, då och &0 åra Hänst för änder man sig till danskar som! härom natten in | + om mystiska ting. Fast vidskepli onie Deshayes. i" Hälsingborg. . .. oflvutlya arbeten, skrivit om danskarnas ”psyke”, VS- kar som skrivit om Uskar. frans nn i en barack i Trängslet och tillgrep ett lager srammofonskivor. Bland de stut. mMÄn Or fransmän eta, så finner HAR att de menat Ungelär detsam- na” skivorna var en med tite'a "Den stängda dövsen”. (Falun TT) Att vara ackrediterat ombud för ett land hos ett annat land bety- der att man är befullmäktigat om- bud för landet i fråga." Ackreditiv rv DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERN SAMMA TY A betyder sålunda helt enkelt full. makt ' H : var han förstås, det visade han Där vi senare skulle göra i ord- ning boningshusets virid. Där fanns inget goly, bara fyllning av sågspån och torvströ. Vi hade knappast hun- nit upp på vinden förrän Emil sa: A FINNER NI I LAHOLMS TIDNING Barnen var skrä k: re då kampen mell Största testamentstagarna är Léo-' ;j Pie Deshayes stiftelse för- föräld! ' ralösa barn som får 690.000 kr och; Lunds universitet som fi rmen undko Årt sarona Butch fick ett bett I rusad och år Jika myc. sa ett i strupen, FE, ; Zz : hans tv ofÖtsökte förgäves. rädar | ket till uy fämpning av gancer och! - : (TT-Reuter) . multipelskleros, ...: iu. oc. | 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.