Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Sör er em Ro Kn heter det I Stoc' Torsdasen den 28 januari 1969 ; . > ov OY rss ls " Prisras ne . a - Saltét [dt — vem ägnar väl en / andra om "kömmaren. I .grev- tanke åt en såden' vardags: I skapet Cheshire i England, grän. vara? Den är dock närg no sandce till Wales, känt för sina 4 en lika Nödvändia 1 g faltgruvor, fick hästarna slicka Odvändig livsbetingatse å I i'le. Det lä som Juft NG lys Igelsa så "mycket salt de vi'lé. Det lär fom I en vj andas och majen ha blivit djupa häl 1 väggen... vi äter, - Det engelska ordet salary be- | f - | tyder ju lön, och har sitt ur- | ik . x NN : DNE i att daglönarna i gång- > an man tä - är. MA tider ofta fick ut sin lön i . n re än Osältad mat? Fråga de ar, form av salt, Denna sed är emel- - : - Oma Patienterna Då Isjukhusens lertid cezentligen av romerskt ur- a i ' magsår 2: Pp Jukhi Sprung, Salt, på latin satariunm, då tvingas mvpsat. 5 osallad var under romartiden ett vanligt ; 2. Pötatismos och menlöst, smakan- Växelandekh osom gällde som” lo dar akfilfer. Bröd och salt amt" Saltet: följer. mänsklighetens A frå inte ad FED a (OM > historia långt ned i stenåldern. - Fe rågan "va än skattade "I tidernas begynnelse fick man ; Ögst i livet, gav detta visa svar, naturligtvis nöja sig med det N Eller som Frans G. Bengtsson salt, som i vispätt tillstånd ” 4 låter Salt-Olle i Röde Orm: ut- Md trycka saken: ”Salt är 'det bäs- ta — och tog sig en nypa salt - Som gick direkt inses . > ÅA andra sidan får det väl vara - t 1 rimliga proportioner ' och när det gäller dess hä!sobring- 7 ande egenskaper, fär man väl ta '., Ingen stoppar väl i sig salt bara Nn för att det är nyttigt eller sär- : skilt gott — och då helst när det, ” gäller sockerlandet Sverige. Men :: "vi får tätt som ofta från läkar-.; . håll det tipset att bruka: mer: | galt för ett paradoxalt nog svet- . tag mindre när det är sommar- ' ' gasstgt. Man skulle kanske tro att den' bittra saltsmaken skulle. - "+, mera och därmed svettas 'ytterli-". Ty vad: kroppen 'förlorar .' vid ' . kraftig avettving ” är" inte: bara ” " fuktighet utan även — salt, Det gick förresten en historia 1 pres- ' sen "om én Pojke, som blev: häf- .. tigt sjuk utan .synbar anledning s ock, drabbades av krampanfall - och till sist förlorade medvetan: . "det. På sjukhuset stod man råd-. - will,. ända tills en läkare kom '”- På idén att ge: honom: salttablet- De - ter, varefter ynglingen snabbt Va » piggnade til och var utom: all NN "fara. Han hade helt enkelt för- > lorat för mycket salt." 1 sv ” På ' varmare breddgrader är rent av saltet en' delikatess och .” negrerna kan sleva i sig hband- ' "> fullvis med salt när de kommer "åt. Jag kommer ihäg en filmupp- > tagning för nägra år sen, när en -. expedition anlände till en pygmée-.- by och blidkade de små skygga ” människorna” med. en hel. säck bittert salt. Dét var en fantas- tisk syn att se med vilken glu '; pande aptit de mörkhyade :v: Telserna- hävde 4 sig av den be- i - gärliga varan, Det är också.en välkänd 'företeelse att. kor och” hästar, ofta lider brist på salt,' för att nu komma in så den ”dju- ma RR BAK även det med en — nypa salt, .' « maten. ' Den romerska bondens > föranleda oss att dricka mycket "slutande " med salt. och gare, men det är'faktiskt inte så. "sökt vara under'vära förfäder vi jo Fiska” avdelningen. Detta är or-.. sill att lägga sämrå'vara nnderst € vill varför "de" slickar. var” 1 linan, Bottätfaudé sat i h fanns i det fällda djurets kött el-. :Jer i de vegetabilier, som förtär. : des — vegetarianerna' av i dag- förfäktar ju också den åsikten; ' att vi inte behöver mer salt än "vad som -? ”naturligt”. tillstånd :- finns i vår föda. ve ene '. "- Vikingarna förde bit saltet . Men redan "ärtusenden. tillbaka kände människorna" til saltet, . som blev 'den" första kryddan. Koksalt "visste man redan för egypterna "att. utvinna ur havet; och ganska snart förstod man: sig på att göra mältiderna 'mer ” välsmakande genom saltning av enkla - mältider. kryddadeg ute längre ” fram i tiden blev saltet en eft kingarnas härjningståg. Dess: kämpglada nordbor blev rent:a' så förtjusta I salt, mat,” att. dej: - tappade smaken för färsk mat,.. som ansågs som -nägöt särskilt exkiusivt. ' Allt saltades ner:ef. ” ter slakten eller 'fiskafänget i Stora massor 1. dessa kylskäps- : och fryshoxlösa tider. "Undra se- dan på att törsten blev därefter " "och att mjödet eller porsölet flö- dader > > eo ee Salt luktar ej:men det: sma-t: kar och vär svenska mathällning > du genom tiderna ger en bittersalt smak på tungan, blandad med- härsken' stank från smör. och fläsk, som '- lagrats för» länge. Saltet blev också, från början” - vår viktigaste importartikel och saltskutorna gick -nonstop . från ;: de nordtyska hamnarna, dit. sal- tet fördes från Lineburg. - saltgruvorna 1 > - ; Egna lagar för saltet : Saltet transporterades antingen” 1 lös vikt eller i tunnor — våra .medeltidslagar är fyllda av de- taljbestämmelser kring: salthan- deln, En gammal förordning bjuder't ex vid inläggning av "de » tet ombord var '"destinerat till skaldekonstens utövare. besinna- : / de dess värde i lyriska tongäng- . = detta land,” Saltströmming” eller tvärtom, men det kan: bli: för : Mycket av varan, om. den ' serve= .ras varje dag, och det är väl det »skå hem längt in i vär egen tid. ”Skilt den” vikt 'kholms steds tänkebok "från 1479, 'att löst salt skall vägas och 'säljas löst, som det är kommet; det som är sla- get i tunnor skall säljas I tunnor: och därmed basta! nen. komma bort. I juli 1497 hade den förenade dansk-sven. ska flottan — vi citerar här Nils > Ahniund — "lyckats övermanna en västerifrån hemvändande köp- mansflotta vid ett försök att ge... nomtränga Öresund”, Den kom ' med ”bajesalt” från Baie- de Bourgneuf på franska västkus- ten. 36 fartyg lastade med pri- m” "salt togs tillfänga, de övriga släpptes. ”Hövitsmannen Hans Köpelin på ' Stockholms slott ta- lar humoristiskt i ett brev om en nyupptäckt ”saltsjö” i Danmark, Kort därefter hejdades nio av de undsluppna : skeppen från ”bij- flottan”. utanför. Sandhamn a. en svensk flottavdelning. Sal Reval mer försvann nu i en blink genom försäljning till Abo och Stockholm — eller redan på ägen dit.iis ser es no I själva verket har saltet utgjort én så ' viktig ingrediens i. den svenska vardagen --som' krydda och ':konserveringsmedel, att: vi io. skulle 'ha stätt oss ganska slätt. ' utan” det. 'Statsmakterna skaf- fade sig tullvinster på'saltet och kalderna har besjungiv ar. Sä här skrev A ”Sundhetzens Spegh Salt. är en" ädel ting,-det : er allt förvara: € 7 - H til: livets uppehän 1 vist: s os husen" må spara" friskt. kött, fläsk eller” fis Ne, vc hava all deh are oa där de ej saltad bli, fördärvas de : + det kn der: :"attigdom "är ju 'att. pengar” är det: enda .: den: 'fattiga-ha Man kanske vågar sig på tilläg- get att lite salt har han väl ock-- så nägonstans' i skafferiet. ! Ty saltet har alltid varit en trogen följeslagere till det svenska ar= > modet, Saltströmmingen står en högt upp över öronen bara man . änker på ' vad generationer svenskar "ar blivit uppfödda av 1 salt sill är alls ingen dålig kost, > de konserveringsmedlet har. nu:; Dej spelat ut sin roll: och.väl är det, tet 7 som Carl von Linné säger om ölgt "Ii Vefenskapsakademiens; andlingar av är 1763; tX bruket c välvning på kosthållets område. Djupfryst mat av alla slag, kött, ' fisk, grönsaker, bär m m har ju trängt.in I vår vardagsvärld på ett rent av revolntipnörar Saltet "som det enda satliggör ta som varit fallet I många sven- De sista decennierna — och sär. : ”sista” efferkrigstiden;= en otrolig om- tr san enorma betydelse saltet bar ju n ala tider.naft 1: mönmiiskans (OFTA PLATSAR UTLÅN r dare .och matlagningena gedar a får sin Irihut; Och det kostar så a vard vore det vär naderligt om éet snöv!"" ämnet inte skulle ha trängt in I vår Bversinnliga och religiösa föreställningsvärid och fått en magisk innebörd, det är väl just det saltet har &jort. Bibeln ger många vittnes. mål om saltets framståcnde plars 1 forntidens värld. Esra talar om att "äta palatscta salt", vilket skulle betyda att stå I kungona tjänst. Fjärde Mosebok 18:19 ta." lar om ett evärdllgt saltförbung, som Herren skulle ingå med sitt folk, Uttrycket sammanhänger med den ännu bland åtskliligt folk bestående åskådningen att Eemensamt förtärande av salt för med sig förpliktelser till väns '” skap och trofasthet, Man tar heller inte glömma bort det bes kanta förvandlingsnumre" som omtalas iI:sta Mosebok 19:27, va ” Lots hustru drabbades av örtnt att förvandlas till en saltstod. Och vad är det Josus själv sfärer + Lill sina lärjungar: "I ören jors ens salt..." - Ett gammal beprövat knep att klara sig ur svarigheter har ju varit att kasta en- nypa sat bakåt över axeln, En Fammal in. rotad sedvänja, som är utbredd över hela Mindre Asien och som «även tidigare uppträtt 1 Norden är att guicta In småbarnen m-1 sytt för at få dem friska och duktiga, I Indien lär finnas so- den att varje afton stänka sal- tat vatten i ansiktet på småbars Xen upp till halvårskldern. Och aurcligtvis spårar man söädana” ställningar om salteta nura- förmåga att bota ända 1. "veka. till gamla Egypten och Antikens Grekland. Egyptterna gned in sig med palmvin, så't och kryddor för att skydda 8 mot epilepsi och liknande föreha-' vanden förekom hos grekerna, Även den antika läkekonsten be- gasnade sig av salt vid botande By sjuka, Salt mot "onda ögon" är ett annat beprövat - medet, . som tillämpats litet varstans, speciellt bland Mindre Asicna folk, inte minst bland judarna. Här har saltet fått: den dubba uppgiften : att - inte bara: bota .ögonsjukdomar 1 vanlig mening " , utan att även skydda mot "onda blickar”. Från Danmark berättas den. underliga seden att en pers son, Bom flyttar ur er lägenhet lämnar kvar litet salt efter sig. - Här berörs själva :'llvsnerven 1: saltmagin: Saltet lip en offergå« - va till husets andar lika med ro= + marpan buspenater eller våra eg«= na hustomtar. Det vimlar. av ui= derliga 'e?er och bruk på det här ” området och det skullg föra för . långt att hilr utreda al! don ma-= Fl och övertro, som under tider= nas lopp förbundjts med sanitet, Mer nästa gäng ni sätter en pana : - NA på spisen eller på elden, kas. ta gärna en nypa salt "på vira men", det gör säkert” maten 'po«+ " litet, så Ilet, «2 i | Arpe säöwea ADE |SPILAD, TINGN EVINNA 42. LAR VER EMYG- ST het AKLILTT SEE) RECI- CERI- Us] NAN VYVANVVN >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.