c rån” TT Y Aa yVyT Tvr JOD AOORRERARARA FRÄSTA TSARFRA FRpFveer rr OT vv ” vv NX e N A arvyvTYREVISTAS ET verer vrevryrververy Vv sea Har dyrortsfrågan KS "Aktiebolagen : Av 'Häåns Linton. H som uppbar lön enligt grupp 1, 4 - "flyttades upp 4 tvåan samt att ingen ändrades på skattegruppering: pi - grafiska utred till denna fråga. ' Möjligen har” "även ”nyheter” från den prisgeo- sipprat ut, samma sätt, d v s sk blev större än tidigare för de uppflyttade, vilket i praktiken be- tydde att "dessa dels fick högre lön, dels större skatteavdrag. Denna reform genomfördes på fick betala för Ae denna samverkan. na har nämli varit pålitliga för e för vilka bekräftar centerpartiets be- stämda mening om att dyrorts- systemet drabbar de s k ”billiga” orternas befolkning orättvist. Det skall emellertid bli intres- sant att följa den socialdemokra- man ta för givet. Men vad säger lvis hr Sträng när gen betet den "of; i: om”; gr "Aven beträffande byggnader, som äro avsedda att användas i bolagets. rörelse, får avdrag å vinsten göras för byggnadens värdeminskning. Avdraget vari- erar för den tid som byggnad an- ses kunna utnyttjas. Enligt ny lag. på området skall hänsyn ta- gas till byggnads ekonomiska an- den tekniska utvecklingen m. m. Anledning finnes sälunda att för- moda, att bättre. avskrivrings- dyrortssystemet och inte -velat rucka på det tidigare, ' oo Då dyrortsreformen genomför- des 1953, lät de fyra bondeför- bundsgstafsråden i koaliti . ringen till , regeringspropositionen 4 — anteckna, att de' betraktade den=. na delreform som ett första steg 1 riktning mot hela dyrortssyste-> mets definitiva avskaffande. Att' detta på grund av statsekonomis- ka skäl måste ske i etapper är uppenbart, Sedan dess har emel- Jertid åtskilliga motioner . från först bondeförbundet och seder- -mera centerpartiet krävt fortsatt revidering av = dyrortssystemet. ege- dag föreslog en centerpartimotion med hr Larsson I Lutira .som huvudmotlonär' att spä Idon mellan — dyrorterna åter ; skulle ” krympas för att .ge bättre eko- nomlsk rättvisa framför” allt åt' dem som nu' bor 1 tvåan; Men riksdagens majoritet har inte ve= : lat lyssna på detta öra utan stän-: digt avslagit centermottonerna, Vid årets riksdag Kar 'emeller- soclaldemokraterna Rudolf 'An-.' 1 en motion krävt att frågan om :' , uppflyltning av 'k inom. ; räkningen presenteras.. När orts-” . grupp ett flyttades upp i tvåan » beräknades detta kosta staten ca "20 milj kr i ökade löner, kommu” nerna sju milj och näringslivet mellan 80 och 100 milj kr. Dess- utom fick staten vidkännas skat- ” tebortfall med ca 30 milj kr. Kost- naden . för en - uppflyttning av tvåan i trean blir sannolikt myc-', ket dyrbarare för alla parter. Men "detta bör ändå inte hindra en reform, ty det är absolut inte riktigt att stora grupper medbor- "gare, som råkar bo till exempel . isolerat T glesbygden, skall plikta oo . för "detta genom att uppbära H Senast, under förra åreta riks- mindre lön för samma arbetspres- tation som en kollega i högre dyrorter och' dessutom få tillgo- dogöra sig -mindre skatteavdrag .. än denne, Det är tvärtom syn- » nerligen viktigt att rättvisa ski-,. pas även" på detta 'område trots att den kostar pengar, » .'- « Vår livliga förhoppning är, att " hrr -Anderbergs”": och ., Landgrens - motion skall slå en bräsch i den " tidigare kompakta socialdemokra- tid den sensationen inträffat" att - tiska motståndsmuren mot'en' ny | revidering '. av . dyrortssystemet, dorberg och Axel Landgren m fl — Centerpartisterna är ständigt be- fedda att medverka” till att hela dyrortssy ortsgrupp två till "ortsgrupp tre på resultatet "av prel Kr Sent skall en syndate vakna heter det, Men icke förty är det-, ta uppvaknande att hälsa med : den största "t!llfredsställelse, Man fande tages, "elimineras, > Hös ! 't gorn” och" folkpartiet vållas kan=, skyndsamt prövas utan avvaktan ske en del huvudbry.då: de skall den . pågående" 4a ställning till”saken,'men deras dersök ”... positiva stöd bör kunna påräknas, . Det är nämligen på tiden att. än- nu ett steg mot det orättvisa dyr- s ortssystemets ' defi initiva . avskafs: möjligheter kommer. att finnas i framtiden. Tillfälliga byggnader med kort varaktighetstid får äv- skrivas samma år som. byggna- den ifråga uppförts. Värdet 'av s.k. fasta maskiner räknas, inte in i byggnadsvärdet, vilket dock är "fallet med tillgång, 'som ald- Tig åsatts särskilt maskinvärde, Om särskild utredning "angående anskaffnigsvärdet jämte åtnjut- na värdeminskningsavdrag före- tes, kan: särskilt utrangeringsav- drag "erhållas. + 0. penta AVSÄTTNINGAR TILL STIF- : TELSER OCH. FONDER. Pensions- och personalstiftelser Ett sätt för bolagen att minska vinsten. utgöres av avsättningar för 'pensions- och andra ändamål. Tidigare ” förekom ” avsättningar til. pensionsfonder. ö.- dyl.. Dessa fonder. kunde dock mycket väl av företaget användas till andra ändamäl än 'det ursprungliga syf- tet. Numera har dylika fonder er- satts av stiftelser, av. vilka det finnas två slag: dels bundna pen- slonsstiftelser, vilka måste anmä- las till Patent- och Registrerings- verket, dels fria sådana, som blott "behöver godkännas av länsg- styrelsen; Medel avsatta” till” en dylik stiftelse blir 'skilda från bo- lagets medel, men stannar oftast kvar inom företaget som ett lån från bolagets sida. Går bolaget 1 konkurs, får stiftelsen 1 vanlig ordning bevaka sin fordran. 20 ANNONSERA I LT! > Genom -1955 ' års "ändringar i föörtagsbeskattningen ... beskars väsentligt möjligheterna att göra »| skattefria avsättningar till stif- " a telser. Detaljerade regler har gi- ' [SENSOMMAREN 1868, SEGADE SIS 6 MAN PÅ SKIDOR ÖVER GRÖN- LANDS . OÄNDLIGA ISVIODER. NORR- MANNEN FRIDTIOF LYVANSEN GIORA DE VAD: INGEN ”N än US .EIORT - 0 FRÅN KUST TIL ÖVER GRÖMLAND? TILL KUST — [Elragden 5 FÄRDEN SEDAN GRUPPEN oRIVIT 0 DYGN PÅ "ETT : ISFLAK . KALLT. MÄNNEN DYGN I. TÄLT. DEN 20 SEPTEMBER NÅDDE DE GODTHAB , EN BY PA. VÄSTKUSTEN. DOE HADE" KLARAT ÄVENTYRET! 0 EN SNÖSTORM - TVINGADE KUNDE" DE RESA VIDARE, (NAN SEM OCH HANS MÅN BLEV cc BÖRJADE PÅ ÖSTKUSTEN DET VAR 46 CR. TILLBRINGA "TRE SKRÄCK- då de är av mera pensionstek- I nisk än företagsekonomisk natur. I stället skall i korthet stiftelsens beskattning beskrivas här. "= " Bundna stiftelser, eller fria så- dana som står under tillsyn, 'be- skattas - endast) för inkomst av fastighet i kommunalt hänseende, och är helt befriade från 'stats- hetsunderstöd, sjukhjälp” m. mr ”» Fria stiftelser, ,som inte står under tillsyn, ”eller bundna stif- telser, som har annat ändamål än pensionering, ” arbetslöshetsunder- stöd m. m. mäste erlägga Skatt både till stat och kommun i van- lig ” ordning, Statsskatten utgär med 15 procent av beskattnings- bar inkomst, medan komumnal- skatten. debiteras efter för kom" munen i fråga fastställd skatte- sats, NN ee - För att skattefria avsättningar det krav uppfyllas, att: stiftelsens ändamål måste vara med rörelsen sammanhängande, såsom pensio- nering, ' ”arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp, olycksfallshjälp m.m a Investeringsfonder: ' or I" den miljö ' företaget arbetar påverkas det "av många förhål- landen, som 'det inte självt. kan råda över. Exempel härå är kon- junkturvariationerna, vilka' bola- gen dock söker dämpa. Vad som är av särskilt intresse i samband med beskattningen är de investe- ringsfonder, som bolagen vid ipp- repade tillfällen, senast 1953, fått tillåtelse' att lägga upp. Det för bolagen gynnsamma ' härvidlag ligger 1”att 'till' investeringsfond avsatta medel ihte beskattas uri- der :vissa betingelser,” Två typer av. investeringsfonder : urskiljes: en för rörelse och”en för skogs- Till det förra slaget får högst 40 procent av årsvinsten avsättas. Vid beräkningen ' av” årsvinsten får "avskrivningar, arvoden . och andr - med , rörelseomkostnader jämställda utgifter" frånräknas. Dock är avsättningar till reserv- och skuldregleringsfond ' ej av- dragsgilla. Som vilkor för avdrag gäller dessutom, ' att ett. belopp motsvarande 40 procent av” den gjorda: avsättningen inbetalas -A särskilt konto i riksbanken. Slut- ligen får inte aktiebolaget ätnju- ta avdrag vid beräkningen av nettointäkten om inte räkenskaps enlig avskrivning föreligger eller särskild utredning förebringas. . Medel, som avsatts till inves- teringsfond får inte användas av bolaget utan vidare eller till val- vudsakligen i tre fall:' (ID) För avskrivning & byggnad, som ny- till- eller ombyggts under be- till stiftelser skall få 'ske måste. det nedanstående avsnittet följer nu en redogörelse för de mera specialbetonade skatterna utskift- ningsskatt, ersättningsskatt, 'ku- pongskatt och fondskatt. : : Utskiftningsskatt. | Som framgår av första delen av framställningen ' är. bolagens .| skall, som ovan påpekats, 4 gsobjekt-- ">" Fondbeskattning. . . : msten från aktiebolag a dubbel- beskattas. Vissa företag har e- mellertid - genom manipulationer tilfört delägarna. vinstmedel på sådant sätt, att vandra ledet i skattningen: 'kringgås. taxering, då detta beskattas för sin vinst. Aktieägarna beskattas sedermera som för inkomst av kapital för den del av ' vinsten, som utdelats till dem." Sistnämn- da beskattningen utgör andra le- det i dubbelbeskattningen.. Emel- lertid utdelas i regel inte ett bo- lags samtliga vinstmedel, utan en del kvarstår 1 bolaget. Eftersom andra ledet av. dubbelbeskatt- ningen, som nämnts, " inträder först ''då aktieägarna = tillförts vinstmedlen genom utdelning, har dessa .s. k. magasinerade , vinst- medel. endast beskattats en gång, d. v.”s,' då bolaget beskattas för inkomst." Dessa vinstmedel - kan sedermera" tillföras” aktieägarna på annat sätt än genom utdelning, t. ex. genom utskiftning, i anled- ning av likvidation" eller i sam- band med, nedsättning av: aktie- kapitalet. I motsats till vad som gäller beträffande utdelning -be- skattas "aktieägaren inte för vad han erhåller . genom utskiftning. För att, utskiftade.” medel,” skall träffas av andra ledet av, dubbel- beskattningen "har: man" i stället en' särskild skatt, :utskiftnings- skatten, Denna skatt på utskifta- de magasinerade vinstmedel er- lägges av bolaget i samband med utskiftningen med 40 procent av beskattningsbart 'belopp.- Härmed avses alla :medel, 'vilka "inte är att” betrakta" som återbäring. på tidigare tillskjutet.. kapital, :Er- sättning "för "verkligt prestation undantages även, >... ls N '. Vid beräkning" av, det tillskjut- na kapitalets omfattning bör 'db- serveras att s, k. fondaktier; ofta felaktigt benämnda 'gratisaktier, inte. betraktas ' som sådant. utan underkastas utskiftningsskatt. Lie oa il oc Ersättningsskatt. - Trots att utskiftningsskatten till viss, del förhindrar uppkoms- ten av obehöriga skattelättnader är ' den dock behäftad med vissa svagheter. Genom . att. den: pro- gressiva beskattningen av fysis- ka personers inkomst ofta är av- sevärt högre än utskiftningsskat- ten, lönar det sig för förmögna | personer att bilda aktiebolag för förvaltning av sin förmögenhet. Dessa har ägt samtliga aktier i bolaget och uttagit lön” ur det- denna har gjorts fruktbärande i bolaget. Avsevärda belopp har på detta sätt. undandragits - staten, transaktioner, varför man i stäl- Jet .valt att ta den huvudsakliga delen. av befintliga vinstmedel till beskattning innan' skatteflykt- transaktionen hunnit genomföras. ' Ett led i. dessa strävanden var fondskatten, till vilken” taxering åsattes "år 1955. Obligatoriskt skyldiga till | fondbeskattning vor re bolag, som den 1 juli 1953 hu- wudsakligen " bedrev verksamhet pestående-i förvaltning av värde- papper, eller fastighet, som vida- re "dreevs av ett fåtal personer samt underlåtit att utdela sina vinstmedel 1. normal omfattning. Fondskatten, : söm var en en- gångsskatt, var - emellertia inte betingad blott av fiskaliska in- tressen. Den gav även vissa per- soner tillfälle att utan förödande skattekonsekvenser upplösa ”onö- diga"” aktiebolag. Väd härmed av- sågs framgår bäst .av ett exem- pel:. Speciellt ' för "innehavare av fastighetsförvaltningsbolag hade det framstått. som - ett intresse att överföra fastigheten ifråga i privat" -ägo! ' Det hade nämligen visat sig att. det indirekta ägan- det; medförde ' stora "nackdelar. Fysiska personer hade — i stäret för, att' köpa" fastigheten” direkt —" förvärvat samtliga andelar i ett". : fastighetsförvaltningsbolag och därigenom” sluppit” erlägga lagfartsstämpel . och ev.. gårda- ningsformen visade sig emellertid sedermera ' väl så kostbar. bl, a. genom” dubbelbeskattningen, Det fanns äveli en hel del ideella före- ningar, ..som innehade fastighet genom förvaltningsbolag, varige- nom skatten blev avsevärt högre. Att på vanligt sätt avveckla dy- lika förvaltningsbolag skulle,: ge- nom att fastigheten på grund av penningvärdeförsämringen regel- mässigt stigit i värde långt över anskaffningskostnaden, medfört att hela värdestegringen mäste underkastas ': utdelningtbeskatt- ning "hos "delägaren. Delägare i dylika bolag voro således betjän- ta av fondbeskattning, då denna i regel understeg -ey, utskiftnings- skatt...cc. Male lr Ms : Som nyss berörts kunde det i vissa fall innevära' en fördel för ett bolag att bli taxerat till fond- att bli taxerade fill fondskatt av den anledningen att de t. ex. fört köpsavgift. Den indirekta förvalt-] Tylösands dyner, | Sandrör "räddar Tylösands- | det har man kunnat datera efter ett försök, som sattes. i gång för några räckliga för att skydda dynerna, och 1957 'köm man på idén” att inplantera sandrör, som skydds=; gräs på ett cirka ett hektar stort område på det: mest utsätta, stället nedanför dynerna. Om- rådet inhägnades och avstängdes för badande och efter två år avstänga ytterligare ett lika'stort område - och plantera det 'också med sandrör. : . ee 'Sandrör med ' sina meterlånga är ett förnämligt medel att bin- da flygsanden, det har vi nu erfarit.. Hotet mot Tylösands dy- ner kan avvärjas på detta rela- vad som. våra halländska för- fäder en gång, i:tiden fick 'utstå i kampen mot flygsanden,:.som man ständigt fick föra krig mot för att skydda åkrarna. ; anta ken. ' Ordf. Weikko . Akésson -häl- sade välkommen, -Till. SLU:s sti-. pendiefond beviljades .20 öre per medlem, och. till - distriktets .val- fond 10 öre per. medlem. Till ordf.” för-1960 omvaldes Weikko Akes- son, Öllöv.: Nyvalda styrelseleda- möter. för 2 år blev Ingrid Pers- sony: Grevie 'By, Göte" Mattsson, Ängelsbäck, Alf. Olsson," Salomon- hög.. Kvarstående på: ett. år är. Kerstin '- Ivarsson, : -:ängelsbäck,' Sven Ivarsson, Äängelsbäck, Helge Bergman,. äÄngelsbäck.” Som revi- lebäckstorp, och "Ake : Nilsson, Ängelsbäck. Politiska kommittén Nilsson, Ängelsbäck," Nils "Olsson, ledare.' Till ledamot i kretsstyrel- sen valdes Weikko Åkesson. Dist- riktsombud blev Weikko Akesson, "I Kerstin Ivarsson, Ingrid Persson, Helge Bergman, Sven -Ivarsson. Kretsombud blev styrelsen. jämte Elsie Paulsson, Ängelsbäck. Sty-/ Åkesson med v. ordf. Sven: Ivars- son' som suppl. Styrelseledamot: i SLKF . blev HEHlsie Svensson, Krogstorp, med" Elsie "Hansson, Segelstorp; som suvpl. Ledare för Sruppombudsorganisationen -val- vid cp:s kandidatnomineringemö- te utsågs: Carl-Erik Persson, Kil- lebäckstorp, Stig Nilsson, Ängels- bäck,... Magne Nilsson, .ängels- bäck, Kurt Ohlsson, Häålarp, Nils” Olsson, . Hålarp. Följande, valdes till ombud i op:s kommunkrets: - Kurt Olsson, Rune Karlsson, Ing- var. Hansson, Till. ”Vi Unga”-le- dare valdes Kerstin Nilsson;' Gre-" vie-By. ' Den : nya styrelsen kon- stituerade sig så: ordf.,' Weikko Åkesson, 'v. ordf. Sven Ivarsson, sekr.,, Ingrid > Persson,:.v, sekr. icke. börsnoterade "aktier måste : utlöpate och rötter «under jorden ' tivt enkla” och billiga sätt mot, Fredagen den: 29 fanuarl 1960 > I Sandrör räddar: Hålarp, med Erling Karlsson, som relseledamot i cp valdes Weikko .: des Helge" Bergman. Till ombud - blev Erling "Karlsson, Nötte; Stig . sorer valdes Kjell. Johansson, Kil- sor » När, det .å, andra 'sidan- gäller '. Å ss st oe? : | . I förekdmma. 5 ? kogvak- ; vev oe . ing skall föreköommh.] > säger stadsskogva or k n tt läge? - se : . : : ex > ingen utdelning skall år sedan, ne r. oo fen ommit 1 y ” | Patent " vits rörande vilka krav som skall ”- -UTSKIFTNINGSSKATT, via utbetalning av utdelning tilll. to Ture Jansson i Halmstad, Det är Ia edan det hände frågar sig dock" inte utan skäl Vär ing för patenträtt| ställas på en ' stiftelse för att) ERSÄTTNINGSSKATT, uticägarna i utlandet är sedan | Mrvjm och de tusentals bad- ” pet Få ortstronten. 1953 års vad denna plötsliga sir he förä 4 och äylika tidsbegränsade rättig- | skattefria avsättningar till den- KUPONGSKATT och FOND- bolaget "skyldigt att ; innehålla ! gästerna här gjort illa vid dy- > oda avskaffade som bekant - ring kan bero på. Det är förstås heter är -avdragsgill. I övrigt samma: skall få-göras. För attj ox " SKATT. : 1. | skatten och ”inbetala "densamma nerna, som blivit allt lägre och /. den lägsta dyrorten, grupp I,samt = valår i år, och det fa nm "| överensstämmer reglerna med |pensionsförsäkring skall anses] ' I det förgående har den a till. Kupongskattekontoret. mer "hotats av' fört ntelge. - minskade spännvidden mellan . med socialdemokrater 5 två, vil- |dem för goodwill ” vara för handen måste vissa. för- männa inkomstskatten oc mem | talas inte skatten inom föres! | Korta skyd dsräcken, som slogs "högsta och lägsta dyrort från 18 om dig Ja dee förlika sig med NM Nn Na on utsättningar föreligga, vilka dock med "sammanhängande. ter 1| ven fid erlägges 9 procent. räm upp vid kanten av dynerna mot +. fill 12 proc, Det betydde aft 35 åca instäl ällning partiledningen har ; Byggnader. . ej torde behöva närmare beröras behandlats ur-olika aspekt?r "ltm-dess full betalning sker. stranden visade sig icke till- deförbundet satt . a ; för i avu konstatera, att dyner- den tiden då boj ” med satd tiska dyrortsmotionens "vidare vändningstid med hänsyn ' tilllskatt för inkomst och förmögen- dubbelbeskattning g örd på Det har' emellertid visat sig svårt kan wi det inhägnade området ' omoktaterna och utgjorde en del = öden'i utskott och rikedag. At kommande rationaliseringar, | het. Detsamma gäller förbunden så sätt, att första ER att åstadkomma en lagstiftning na + 50-60 cm. Och de 'skall få s : saldemolb a ionä har trogna bunds= : - Hog i ölja å i : betslös- | sätter in vid bolagets, inkomst- . ta nå vax! : s | av det "pris NN förvanter i centerpa rtisterna kan, |driftsomläggningar till följd åvipersonalstiftelse : ar sältel SOMNA som direkt tar sikte på sädana fortsätta.-att växa, Nu skall vi har hållit årsmöte i idrottspar- > - i-" SISTA BÅTEN FÖR DET ÄRET. fritt ändamål, Tillstånd maste in- | Samma” för bestridande "av lev-| skatt; Det Bergman. vc ASON, Kassör, Helgo. : oe > » Till - . ” "a skulle ' därfö it | Berg, : ör Göta I Na ; TRORRMANNEN. "AIG PUEDUnTeR hämtas av arbetsmarknadsstyrel- | "24skostnaderna. " Utöver. ” detta obilligt" om vissa förvaltningsrö. son, "Samt Yatyrelselodanng att H s. vi A 5 RA so i i [har ingen vinst ' uttagits," in ” |] särski nkti ni Hos ESKIMAERN, VA, NÄSTA VÅR sen. Sådant tillstånd gives hu . uftagits, utan | retag inte skulle fått möjlighet särskild funktion Alf Olsson. 4 ena HJÄRTLIGT HYLLADE "NÅR SR normal utdelningspolitik: Så- DE MED FARTYGET: KOM TILL. KÖPENHAMN ; skattningsåret högst med kostna- derna härför. >” (II) För avskrivning & maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. (NI) För nedskrivning av Ia- ger högst med tillverkningskost- naden. eller anskaffningskostna- den. (IV) För skogsbruk får inves- teringsfond &nvändas till förbätt. ring av skogen, såsom nyplante- ring m. m. "Det år fonden tages i anspråk fårtavdrag inte åtnjutas för med fondmedel verkställd avskriv- hing vid taxeringen. 40 procent av det belopp av fonden, som be- viljats, får lyftas hos riksbanken, Som en ytterligare uppmuntran får företagen fem år efter inbe- talningen till Tiksbanken utan särskild tillåtelse lyfta 30 procent av beloppet. Företag, som & and- ra sidan ianspråktager sin inves- teringsfond eter del därav utan arbetetsmarknadsstyrelseng stånd måste underkasta sig be skattning för fonden + 10 Pro- cent av densamma procent av lanspråktagen del, ot v. 3 ola Dessutom drabbas fonderade ine- del” av " dubbelbeskattningen :> ju först vid utskiftningen, ” : Genom en. förordning om er- sättningsskatt har Ovanstående olägenheter övervunnits. Sålunda skall ersättningsskatt uytga smed 25 procent av beskattningsbart belopp i svenskt bolag, vars verk- samhet väsentligen. består i för- valtning av fastighet, värdepåp- Per e. dyl. För att beskattning skal! kunna äga rum mäste dess- ; tändigheterna göra san- Rolikt, att ett väsentligt syfte va- rit att bereda fysiska persorier rang i deras beskattning här fasta et. Beskattningsbart belopp stställes till Vad av vinsten för året som skäligt bel utdelas, - 'elopp kunnat k -Kupongskatt. a Upongskatten avser att” göra Uubbelbeskattningen effektiv även När det gäner utdelningar. från dana företag - kunde begära 'att bli taxerade tin fondskatt, : vilket skedde genom en skriftlig ' hem- ställan till | taxeringsintendenten i det län, där bolaget ifråga var taxerat till' statlig inkomstskatt. Fondskatten utgick med 30 pro- cent & det till fondskatt beskatt- ningsbara beloppet. Detta beräk. nades till skillnaden mellan & ena sidan värdet av företagets till- gångar samt å andra sidan sum- pan. av företagets skulder och bundna kapital vid köp av egendom tir: derstigande taxerin, > ESvär Aktien som förmö, det. Senhetsobjekt ; kall upptagas. ärvid göras mel- so pra a m förmögenhetsvärde, slags bolag. Har man att göra med rörelsedrivande icke fåmans" . kastningsvärdet, d, v. s. det kapi- taliserade värdet av utdelningen av framtida avkastningar, efter- tas påverkas av vinstutsikterna i branschen, Det värde man -här- lgenom kommer fram till bör, se- dan sättas i relation till och 'ev. korrigeras efter ' värdet på mot- Svarande börsnoterade aktier. "Ifråga om rörelsedrivande få- Mansbolåg är nuvarande och. för. väntad utdelning . ingen påltitxg mätare på 'en akties värde, efter. som, som framgålt av. de ”ovan- stående, inget 'i princip - hindrar mac agets . verklige ledare från att eliminera vinste ta ut överskottet i 1 a. Au mätt | Substansvärdet, - 2 Pet. Detta ' uträ på -länstyrelsernas tax tingoave ” Och. man ; man göra åtskillnad mellan olika - ön. Att av. det + , bolag. bör värdet grundas På av : Därvid måste en beräkning ske” Som företagets värde starkt vän- + > NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.