r vrevevevvtveyrerVv vertereeeerftyTtv vv vyYvereevYtYv YYrYvYvYFTr - [1 TYrrvyvY vervrevevarerer pi —=' LT px 29 JANUARI 1560. LT = = AAA Fullt pådrag i rask avtalskampen eler tål. a. surt rk I morgon börjar om årets löner på fullt allvar. Då samlas nämligen Arbetsgivar- föreningens och LO:s avtalsdele- gationer för att foftsätta de cent- rala förhandlingar, som tidigare diskuterats ur mer principiella synpunkter och förberetts på för- bundsplanen, Båda parter räknar med att man nu skall kunna gå I närkamp med problemen, varför , förhandlingarna följaktligen kom- kanske inte hemmamarknaden ökat tryck? Finansminister Sträng frarckåller med eftertryck den av regeringen genomtrumfade om- sättningsskatten som en motvikt mot inflation. Det är den givet- vis också om kompensation inte tas ut i högre löner. Fiksbanken föreföll dock inte helt lita på om- sen som konjunkturstyrande me- del, då den företog den senaste. mer att bli garnika i iva et tag framöver, såvida uppehåll in- te måste tillgripas för att utreda Det finns följaktligen flera oli- ka aspekter att ta hänsyn till i årets löneuppgörelse. Konjunk- r 1712 kunde man i vårt land datera brev och dokument med ”Fredagen dea 30 februari”, ett unikt datum som inte förekom 1 något annat and och som inte hel- der sedan återkommit, Sakförhål- landet var i korthet följande: = : Mot slutet :av 1600-talet tilläm- pade vi alltfort Julius Caesars ka- lendersystem av år 46 f Kr — den gamla stilen. Liksom många gånger vid tiiigare tillfällen blev frågan aktuell, huruvida vi i Sverige skul- Första "bilden via månen svarade amerikanska försvarets ”radio= "« tekniker för. Så här såg den ut vid återkomsten från månen. Bil- arossäller besättni 3 flugvlansk EH på fl le övergå till den påvliga tideräk- ningen — Gregorius XIII:s kalen- der av år 1582, den nya stilen — -der f yssaren , de ute på Stilla havet formerat sig på flygdäcket till orden k” när Moon eller fortfarande. mot bättre vetan- 'de fasthålla vid- bruket: av den R fara uppkomsten av n heter och anledningar Av fil dr Sten Asklöf disk om påvens kal i gång på allvar i de "protestantiska och i andra icke romersk katolska länder. Man hade där allt sedan år 1582 vant sig vid att i tideräk- vara jämnt tio dygn efter merska dateringen. Om man rev den' tjugonde England, s v den d ningen den ro! tex i Rom 'ski n februari, : hade man I Ryssland och Sverige o tionde i samma månad. - . Nu skulle - från och med året 1700 skillnaden mellan de båda ka- lendrarna stiga till elva ae Man å e äl - kunde sålunda m a hesvärlig- till missför- stånd. Därför vore det kanske bäst, ex och skottdagen velsen var ställd till Kungl kollsgium. Sa s Nu Kungers order =" fredagen den 30 februari -' | " Häri befallde kungen kort och gott, att den skottdag man år ' 1700 längden i almanackan för år "1712. Som detta "år redan på förhand var ett skottår enligt reglernz bå-, de i den gamla' och i den nya sti- len, fick året två skottdagar och omfattade 367 dagar. De båda skott-' dagarna "infördes som den tjugu- fjärde och den tjugufemte februa- datum ,”fredagen den 30 februari”. Kansli. ; "> ri, och denna månad fick sitt unika ” uteslutit skulle införas i datum=> . " något specialproblem, som kan ' Relay (= månrelä). Bilden sändes från Pearl Harbor via månen -'. Genom . den kungliga befallnin- ful kunde man konstatera en turutvecklingen bör bidra till 2tt I till mottagare i Cheltenham på amerikanska östkusten... = - täldre kalendern, som var Lyggd|iförst som sist att släppa fördomar : När Gregorius XI från och tualiseras. slapp: lane a - komma att pl -” ets avtal ö- minska spänningen mellan intres- "| - = iår en ofullständig kännedom om | och ogrundade betänkligheter och gen elen na on jvenska N relse är av naturliga skäl mycket — fenterna Men därifrån och till fotar : er . : lårstidsårets längd, dess antal äyvgn, |med en gång införa forn XI:s och denna kalender bibehölls t om re Nä rterna mö ö en uppgörelse från de utgångs- - k timmar, minuter och bråkdelar där- | tideräkningssyst 1 sn . Det därpå, följande året, stort. Sör på möttes före vunkter som förelåg den 18 de- - an 1 a raäl ) IpSJu Ol ) lar fav Sc At or i FE ox lår 1752, ck ma na äg . e i S " fr - i : i : Bland de kalenderlärde härskade 1753, övergick | marginal "på cirka tio procent mellan deras respektive stånd- punkter, Visserligen räknades in- te denna marginal enbart I ”kalla” pengar. Där inrymdes även sar- betstidsförkortningen och företa- gens utgifter för den obligatoris- ka tjänstejunsionen. LO-sidan an-= såg att det lanns utrymme för derra betydande sociala förmåner plus en reell löneökning, och ar- betsgivarparten menade att före- tagen Inte kan böra dels de öka= de omkostnader, som uppstår I band med arb dförkort- ning och "inbetalning av pen- alunssvgifterna, dels höjning av kontantlänerna. | Kommentarerna till dessa för- sta bud var inte särskilt optimls= tiska. Man ansåg det ckonomiska liget — synnerligen ' svårbedömt, Världsmarknadskonfunkturen var labil sumt sex- och sjustatsmark= nadernas Inverkan för den sven- ska exporten synnerligen oviss. Sedan dess har den ckonomfiska alkten klurnat något. Konjunk= turerna lir på uppåtgående och invexterIngslusten betydande ins . om företagen, LO-sidon bedömer altvationen synnerligen optimis= tiskt och arbetsgivarna medger att konjunkturbilden är ljusare nu lin för ett par månader sedan. Exportmarknaden lir glvetvis allt- jämt lika svårbedömd som I hös- tas, Ökado kostnader för produk= tionen måste innebära olt försva= gat konkurronsläge för de indu= atrlor som producerar för export. Sedan lir frågan hur gynnsamma ” posltlunerna gent emot konkur= rerande företag i utlandet lir och " om dessa medger ytterligare bo=' ” lutning för den svenska produk« tionen, I visa fall torda margis nalen vara mycket god, I andra betydligt raindre eller kanske rent av obefintlig. Men lönerörelsen spelar även en växentlig roll för hemmamark= naden, Är marginalen mellan tills" gång och efterfrågan så god att vkad köpkraft Inte verkar I in= cember, då parterna först träf- fades till förhandlingar, är steget : ganska långt. Det finns även, som tidigare sagts, åtskilliga faktorer att ta hänsyn till både då det gäller exportmarknaden och det penningpolitiska läget. En uppgö- . relse som medför en inflationis- - tisk utveckling är det minst önsk- . värda ur alla synpunkter, Men arbetsmarknadens parter har tidi- gare visat sig kunna finna accep- tabla lösningar och bör kunna gö- ra detta även den här»gången. Men det blir säkert en hård drag-" kamp innan avtalet definitivt förts fhamn. : Växjöbladet startade den 31 januari 1810 och har följaktligen vid det här laget tjänat . nyhetsförmedlingen och , kulturen å jämnt ett och ett halvt , ackel. Under denna långa tidrymd har tidningen genomgått skiftan- de öden. Framgångar och gångar har växlat och att Växjö- bladet I dag är en av landet3. äldsta exzisterende tidningar vitt-. nar om dess starka förankringar 1 den bygd den verkat 1, Växjös bladat har vid sldan av nyhets- förmedlingen även slagit vakt om kulturyttringarna både i hembyg- den rock I videre mening. Atsiol- liga bemärkta kulturbirare har Kven varit n.er eller mindra in- timt knutna till tidningen. Den mest kinlie nu levande är vil Vilhelm Maboög, som I början av sin författarkarrlär var an- stkilld som lokalredaktör för Väx=, Jöbladet 1' Alvesta. I Växjöbladet... publicerades : även, hans debut- verk, Tidningens redaktör under. 1930-talet och in på 40-talet, Mar= tin Sjöstrand, gjorde också be- mirkta Insatser inom litteraturen och som kulturskribent. , « Alltnog. har Växjöbladets led- ning beflitat sig om att hålla pu- blieltetens fana högt. Tidningen åtnjuter också ett mycket gott anseende både bland läsekretsen och — tidningskolleger. 210773 Fy” tackar Växjöbladets led- ning för gott samarbete och öns- kar tidningen en lyckosam fram. . tid, Etthundrafemtioärig kollega pesto s KR > AE | 1 5. ACK "bal feed v et nm D: finns knappast något mera uppskakande och oroande än Åv dr Arne Tallberg " a na fall av krampsjukdom där man inte kan påvisa något yttre or- kk ill att se en person förlora d det och drabbas av' mer Ne til perna... Sy; epilepsi däremot uppt eller mindre våldsamma kramper. Alldeles särskilt tagen blir man när det är ett litet barn som råkar i denna situation. Man kan knap- past tänka sig en situation där lek- mannen känner sig mer bekläm- mande hjälplös och i skräck ' för att barnet skall avlida när som helst. «evo 2 När :-det gäller dessa inte alls ovanliga barnkramper, så ser det hela i de flesta fall betydligt mera hotande ut än det egentligen är. I allmänhet går det till så att bar- der närmast som ett följdtillstånd till vissa :förgiftningar, kroppsliga sjukdomar samt skador, framför allt skallskador som påverkar barken inom ett bestämt område. Tidigare har man uppfattat den, äkta epilepsin som ärkligt betingad vilket medfört. att epilepsi i vår lagstiftning betraktas som äkten- skapshinder. Inte minst från läkar- håll har en stark opposition riktats med detta förbuds hålland , anslutning i de protestantiska | sendet skuile tviveisutan av” all- | mande till på emellertid oenighet, och flera olik- artade kalenderförslag utarbetades på den nya stilens grundvelar. Al- la framställningar syftade wvisserli- gen mot samma mål, men de "var i en del detaljer så olika, att de ej endast -skilde :sig från varandra utan även från både den nya och den "gamla stilen: ' Det . väsentliga och det så oerhört viktiga — ehu= ru endast skenbart-—' var att för- slagen skilde. sig. från påvens ka- lender." Ingen skulle kunna påstå, att det var för denna man arbe- tade, och att det var det papistis- ka systemet man förordade! Det blev emellertid småningom klart för upplyst folk, att det verk- imed' år 1582 lät införa den revi- "derade och förbättrade kalendern "i den katolska världen, var det till 2n börjaa inte alls tal om någon derna. Ett åtgicando r kalender imänheten uppfattats som ett stolen, ett forsla steg till en återsäng under det pa- pistiska oket, Som man i preotes- tantiska områden vant. sig”vid att betrakta påvedömet med avsky och påven själv som Satans sändebud och ambassadör på jorden, så styrk- tes man nu i sin åsikt, att påven var en villoande. Han hade ju-in- rättat ett tideräkningssystem som dels därför att man inte längre är övertygad om arvets betydelse för snkd " net plötsligt förlorar medveand blicken blir stel och stirrande och ryckningar "uppträder i armar och ben, eventuellt i hela kroppen. Ibland blir det inte alls några ryck- ningar utan i stället en allmän och kraftig 1 d ing så dels för att ett äktenskapsförbud inte på något sätt hindrar att barn av epileptis- ka föräldrar föds i ett icke legali- serat förhållande. Nn 1: upgefär 75 proc framträder att den lilla kroppen blir styv som en pinne och inte sällan starkt ba- kåtböjd. Under inflytande av kram- pen utvecklas ofta ett andring stillestånd vilket medför att uns tet blir mer”eller mindre blåfär- gat. Inte sällan är krampen redan över och tillståndet I etort sett äter normalt, när man kommer fram till doktorn eller sjukhuset. ee Det är därför man är berättigad att säga att de flesta fall av kram- per hos barn verkar farligare än de egentligen är, Bukom ett plötsligt ädande I fall hos barn Sy på äkta epilepsi redan före 20-årsåldern och inte sällan redan under de första 'evr.adsåren. Diagnosen säkras numera genom ett studium av de elektriska aktions- : strömmarna i hjärnbarkea, vilka visar för sjukdomen karakteristiska avvikelser från den normala bil. den; : ös ' De stora, dramatiska krampan-' fallen med medvetslöshet, konvuli-- sioner, tungbett etc, är intimt för- bundna med allmänhetens föreställ. + skilliga fall av denna sjukdom före- kr kan ligga en verklig krampsjukdom 'som epilepsi, eller en hjärnskada, Dot kan också eventuellt röra sig 'om-” en "förgiftning : med . något kramputlösande ämne, t ex niko- tin, men i de flesta fall ligger bak- om krampen betydligt enklare och banalare orsaker, vv F Rätt vanliga är sålunda feber- kramper, De uppträder hos vissa Ibarn, främst nervösa eller klena fskdana, vid hög feber, 40 grader eller strax därefter. De kan upp- när fobern står på sin höjdpunkt eller strax därefter. De kna upp- träda I samband med vilken in- fektionssjukdom som helst. Ofta ser man dem kanske 1 anslutnirg till en svår förkylning, en influensa eller halsfluss, därför att dessa är så vanliga tillstånd med hög kroppstemperatur. För att komma tillrätta med ett fall av feberkram- tervall, annars kan man ta sin till- flykt till: svala, snabba avtvätt- ningar av kroppen eller spola hand- tederna med kallt eller kylsla- Bet vatten. , H Vanliga men av lite annat slag är affektkramperna. Barnet, som ligen har en pabil läggni blir av någon anledning våldsamt ipprört, tjuter, skriker, sparkar el- er gråter så våldsamt att det inte vinner få luft nog. Ansiktet blir nått, medvetandet försvinner mer "ler mindre och kramp utbryter. förloppet är typiskt i dessa fall: jut, skrik och gråt och i direkt an- åttare och oftare framkallar barnet ned tiden t o m fullt avsiktligt ”inga' kramper alls utan vetslöshet..I dessa fall störtar inte den sjuke omkull utan upphör bara : för ett ögonblick "med sin verk- samhet, Det kun bli tvärstopp mitt , i &n mening eller skeden kan stan> na ett ögonblick på sin väg till munnen, ' Inte" sällan är det bara' den sjuke: själv :som märker att han är ”borta" för ett ögonblick. I tidigt debuterande fall av den äkta krampsjukdomen och framför allt i sådana med ofta återkom- mandg anfall, kan sjukdomen med- föra påtagliga psykiska förändrin- gar. Därför har önskvärdheten av en så tidigt som möjligt insatt ratio- N nell vård mot sjukdomen framträtt allt tydligare. Vi har numerå ef. fektiva medel med vilkas hjälp vi kan hålla en krampsjuk patient besvärsfri — så länge han regel= bundet tar sin medicin! : föring fundamentala: att få till räckligt med sömn, att strängeligen undvika varje droppe alkohol (som kan framkalla ett dödande anfall) samt att köpa ny medicin.innan den gamla är slut så att han aldrig riskerar att bli utan”, Litteratur ”I djungelmystikens Afrika” ” är en skildring av Gustaf Bolinder om hur det leves i det vaknanda Afrika, där en hård maktkamp på= förlag utkmmen bok det djungel- mystikens , Afrika, där det" ännu tramper äv detta slag, De är psy- tiskt betingade och kan bli till en joker med vars hjälp barnet kan ta hem spelet när dess vilja står mot föräldrarnas. I dessa fall är så- iu allskap med gamla riter, med vilka människorna söker blidka "de nda andarna for att skydda sig mot sjukdom och nöd, Det finns hemliga sällskap för män, de så kallade Leopardmännen och ning om denna sjukdom, Men i'åt> bara ytterst 'körta perioder-av med-'' . Professor Ask—Uppmark i T'pp- | kunde användas för all framtid, en evighetskalender . vilket tydligen ådagalade, att han ej ens trodde på den yttersta domen! På- ven var en kättare och tideräknin- gens väktare i Lutherdomens län- der 'aktade 'sig därför att på något sätt offentligen diskutera eHer: el-. jest ta befattning med den nya k; lendern. fen fo fee sn fn Med tiden framträdde naturligt- ligen var den förkättrade nya sti- len det. hela gällde, och "att det var "detta påfund” som man nu kanske skulle komma "att införa. Följden blev att man stötte på mot- stånd av alla de slag, även. om invändningarna saknade "bärande grund och gick stick. i stäv. mot bättre vetande. Bland alla de skäl man framdrog emot den nya stilen vis en hel del olägenheter i' alla ter sön rd ONEen det reda 2 Zntydr de anledningar till misstag och för- a förhatandet, kale der a 3” på virring som måste följa därav, att |./en genom sllni bä er. dd tvenne olikartade tideräkningssys- intaga en ställning Järran från fen tem och kale”darier tillämpades i rätta tron, & oe ens na ski'da delar av världeh. Man blev | Efter många och upprörda dis- så småningom tvungen tt sätta sig kussioner i kalenderfrågan fattades in i den påvliga kalenderns förde- omsider, vad ' vårt land: beträffar, Jar och övertänka 'sättet för' dess| det beslutet, att man i våra alma- ;införande och framtida bruk, ” nackor för året 1700 skulle urder- : os låta att införa skottdagen. Man ac- > | cepterade, med åndra ord, den nya stilens skottårsförfarande; — Detta är så arrangerat, att vart fjärde år visserligen har . en skottdag men att denna skall uteslutas ur de' tre sekularåren i varje 400-årsperiod, vilkas tal inte är' jämnt delbart med 400, Aret 1600 var sålunda ett skottår men inte åren : 1700, 1800 och 1900. . «a . Sr " Inte ett finger åt påven! Då man började närma sig år- talet 1700, som i den gamla stilen skulle komma "att--bli. skottår, ”men i den nya stilen icke var det, kom Vt). 0 Misslyckat försök att s to "fiffla in” ny stilen ” - :s Sn I praktiken blev resultatet att ! den sven:ka tideräkningen ej av- 3 lägsnade sig från-den romerska med | ett större antal dagar än fallet var 'Förtroliga stunder | var van. vid”. Innerst inne var före året 1700. Skillnaden var.och förblev tio ' dagar, "så "som man ”E G”. Konkurrensen bland tid-; Nningsillustratörer är hård, och man. menin n al g den, att man skulle fort- måste ha både talang och grundlig! f, ” H e förta utbildning för att kunna räkna med der a volita skottdagarna une arbete. Har ni möjligheter vore det, mans fetta d av är. som tillsam- bäst att ni t ex gick igenom Konst-| ”"2N3 omfattade tio skottår 'och att bildning för konstindustri ' och konsthantverk av olika slag. Skriv och begär” prospekt, 'En annan idé; vore ait gå igenom exempelvis An-;| tiers Beckmans skola, Smålandsga-' tan 2, Stockholm, eller Berghs re- klamskola, Regeringsgatan 19—21: Stockholm, där grundkurserna är I respektive 2 år. Men varför inte ta någon korrespondenskurs hos Hermods, Malmö till att börja med? Undervisningen Per korrespondens kräver en hel del av eleven, men kan ge goda resultat, Lycka tillt - ”Gallie” "1700". Er upplysning att ” heliga skrift, Rimvis förestäldt aj Genom det nu antydda ätgöran- det med vårt kalendarium — ute- slutandet äv zskottdagen år 1700 — uppkom tydligen ett tredje tide- räkningssystem: Om man i Rom räknade den 20:e, så hade man i England, Ryssland os v (där man oförändrat bibehöll gamla stilen) den 9:e, nen'i Sverige den 10:e I samma månad. ants > Under någ» av, det nya .seklets för ta år ' diskuterade "man ånyo frågan om övergång ' till 'den nya stilen, i synnerhet när tiden var inne för uppläggande av kalenda- ett mysterium. Finland y ämli ar gen äte Storfurstendöme förrän ot er den ry.ka erövrin M Fri möjligen ha fel på od rerade med några sakkunniga, Bland dessa må främst nämnas Ppro- Å fe sor I astro.iomi vid Uppsala ob- året? Var anä sett fel på tryck- | servatorium, Anders Spole bisko- Om det visar Sig riktigt, oå -| pen i Strängnäs J Billberg och är. gt, så ska kebickopen Erik Benzelius. Man jag låta värdera bok å ö N en. I så rör det sig eventuellt om ett a kunde emellertid ej enas, emellertid de kalendersakkunnigas sd i ligen till den, nya "stilen. Detta 'skedde «i första . hand därigenom, att man -hoppade över elv« dagar i februari månad. Genast efter ons- dagen den 17 februari räknades torsdagen den '1. mårs,' Man bröt. sålunda icke veckodagsserien. Den na har heller icke någonsin ichis- torisk tid brutits vid någon av de hart när otaliga kalenderändringar som under årtusendenas lopp före= tagits .av många olika anledninga främst på grund - därav, att man inte kändd årstidsårets' längd, dess :; antal dygn, timmar, minuter, se= : FA OA kunder och bråkdelar' därav, med SN tillräcklig noggrannhet.” a -." Fullständig påveseger "=>. . efter 263 år - Vs NN od I fråga om beräkningen av pås- =, vo. - kens infallande; påskterminens- eller a å ;.datum, förfor man : t olika sätt än i Rom.' Först” fr 'ö. mår! 1845 har > påsken för' de svenska almanackor=-- na beräknats + i överensstämmelse med den nya stilens föreskrifter. "=" Det tog sålunda 263 år för” på- "ven Gregorius XIII livsverk inom: tideräkningens och kalenderns om=.' råde "att: erövra" Karolinernas land! ' Et - SVEA Restarbetslösketen. : skall. klaras under det nya. decenniet? Det. årtiond. som” nu börjat mås: te mer än tidigare föra 'med "sig en” aktivare” arbetsmarknadspolitis! inriktning på vissa grupper: av: ar- betstagare. ' Genom arbetskraftun= dersökningarna : har vi. bättre : ä tidigare fått klart. för oss att det - existerar ' en > restarbetslöshet sor”, vi kan klara” endast gehom ' aktiva - arbetsmarknadspolitiska åtgärder av mer” individuell inriktning säger Ari betsmarknadsstyrelsens rektör "Bertil Olsson plats i januarinuniret "av Arbets. "generaldi sive de pensionerade — som i stö fe utsträckning än vi föreställe oss vill uträtta något nyttigt. Det ' behövs arbeten , på deras, villkor, Mg ätter böj främst söka sänk - må å. de ” : r per bör man främst söka sänka fäckskolan, Valhallavägen . 191, IN på dét sättet — me AR ” En Rag > add 7 8 TT temperaturen, t ex genom lämpiig | sala har i några ord sammansattat Stockholm, där man har kurser bå-: mindre" omärkligt för gemené pr Som passar "deras. krafter och änd wndv MIN Ser td BlÅdup es dos magnesyl el dyl alltefter bar- |levnadsreglerna för de krampsjuka: | de för blivande teckningslärare och| — verkligen finge den nya stil. rade "livssyn. Vi saknar i allt ; KÖLEN met ÖN Rd lägen ana ct nets ålder och i ett krampfritt in- |”Tre ting är för epileptikerns livs- | Såväl dag- som aftonkurser för ut-| införd. Härav blev dock intet. i en Thög "grad dessa arbeten öch"'de A säller att skaffa dem, :. > - ; : Vidare har vi en stor' grupp hus= mödrar som" vill ha. ett passande : arbete, utanför hemmet "när bar= nen börjar växa upp och hemara betet kanske inte ger den fulla. : stimulans som arbetet bör skänka. Dessa husmödrar behöver arbeten ” som gör det möjligt för dem att, trots att de arbetar, inte försumma make, barn och hem. Arbetsmark- naden är "inte alltid i stånd ätt er-.: bjuda sådana arbeten. Men med en större användning av deltidsarbete i "både privat och offent; jä vore det mö; t minska arbeta! i lutning till detta krampen. Själv. | går mellan dem, som vill behålla | Johan Laurent Huss' skulle sara '"iet för dét närmist stundande nya |"9 ligt att minska arbets. >. 'allet blir föräldrarna upprörda och det gamla och dem, som vill föra Bö Jos Direkteuren och Kon året. Det var dåvarande Kanslikol- lösheten > eller snarare undersys- . ” "roliga, och ju mera deras ängslan Bolinder skildrar & politk. Gustafa "land "le ör I Strförstend, Fin- legium som dels per brev, dels, vid selsättningen — hos” denna ''sto ch upprördhet framträder. desto rar i en nu på FIB:s £ör boken till Något av; Personliga sammankomster konte-|S"uPP. ” De ee Det finns också e c : - | n tredje : för vilken arbetslösheten . många ” gånger känns och bitter, 'slu= er på dem som på dom eller liknande saker Jak orsaker inte SVANS a 4 so STIS ax y : e det finns hemliga sällskap för kvin- | tryck el'e ö åni ädde i och sålt stånd att - SS - fe år I Vv = mekanismen enkel och affekt. | nor, som skolar och utbildar de un- | ket kan höja boka förfalskning vil- kalendareh trädde intresset för en arbetskraft konkurrera med annan, . l a TIN ITA KS ranperna försvinner 4 allmänhet |ga flickorna för inträde i de vux- | nars kan m ärr värde — an- , rrefor”. allt mer i bakgrun- | Partiellt art a Vi brukar: kalla -$ SÖS nn nn AIN ManRT när de inte längre väcker uppstån. | nas var! något högt and inte räkna på |den. Man trampade stadigt på i de |sök tellt arbetsföra, Visserligen för- H TVI veteranerna tnom nönsk dåästoress hör VirSbledet. I pår delse och oro hos omgivningen. Men | Bolinder berättar med vetenskeps- hjärtlig hälsning, variskt pris. Med|8amla vanda spåren och dater, de habil: Vi numera med hjälp av res > k slet jämnt 130 de svdan trdningena företa um A ver även här miste man givetvis över. | Mannens noggranhet om sina och ” sina brev och dokumenter jämnt abilitering göra dessa av livet hårt : Ts ö0-talel gillande lagstiftningen fralveyan ett lina rö hal med VårsSete Fe fuk bdaingen furtsiltg under mer urgera Dean på yt för ett konkurs 2 mama. Få grund Alra mamact Nya Värsblidet Kom- torde det tyga sig om att det verkligen bara är [riga om affektkracper och iste andras erfarenheter rörande de slag av religiositet, som existerar bland de svarta folken, där det förekom- ”Gallie tio dagar efter de; rakningen, även numera n påvliga datum- Om dennas data drabbade i stånd att fylla arbets. :- kurseniblidet avmanid, j "Bixot allvarligare. mer ibland hemsk på var införda i len tråningen un Wiseen Mod sömn ler År 1883 diertng emellertid "+ Helt annorlunda Yir sitwatiocen | medicinmän utövat PO hrs s kolumn i en del av våra oj ärekild + PC29 €4 ornlbag Pielcinlets lom det är fråga om krärpsjukdam, | värt välde. Det krävs starka nov DAGENS NTF-MANING Upplagor. ” vära almanacks- ker frin Wa Slrden Se binungena Åistorse, en TY TEN rov AAA Aa Anpere forten etter sikten, DAAAMAAAA :efilepd, I verklig mening ManiVer för att uthärda läsandet om Tiden gick. Plötsli . i R u sar skilja mellan vad man kal. [Yad författaren här Öildrar gom IN Plönde ov I Kd vid möte blixt ncd i den vet Hog en Klar > i s .” Tr äkta och symtomatisk epilepsi : sk, verklighet. SLA 8 märket ningens hö "Seräk- ä a n n e S l Kod åå i Boken är illustrerad och i er: ögkvarter: Frå , ua s priset en- Ka s rån kol k. 3165 - ir Om Anallar, kuanetiy + ov SKA epilepai avser ran sidas I gast 5.95 vel TV Bender ankom en skri hoppar Mar skall vinnas, Jag oe. Ty oh kralleNstorter berättar . n” den ve i den Svenska sti- | framgångsrik rohabiieal ge en , SFAM tekter Rjärn Sterner, Sezlora, vid . - . Januari år 1711 Skri- samhet i vårt lan Siliteringsverk«. .. fer rät Yen! fästa ocR SA Rärneslöva fark. : ” en i or 8 Iokan på Sri OCR RVÄLL Se ännorst - . , ng i SENS TESEN LAHOLMS TIDNING — tidni I FR TE RAT AE Eh ND La Ved, ban SUND — tidningen för sydhallänninga. i ös oo ydha änningar ; EA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.