2 MAA AA ARA AAA AAA revet erevev / == KAROLMS TIDNING wvYyvveyrTEYYFYTYFYYFTYTTYY Måndagen den 8 februari 1960 ' farmer Bostadspolitiken == >" ” Ena rationalisering av den bo- stadspolitiska organisationen har sedan länge framstått som nöd- medger och mutskandaler och befogenhet samt att bedöma vilka arbetsuppgifter ' som bör handläggas centralt och hur den trala organisatis bör vara vändig ,S också detta i sitt resonemang om bostadspolitiken i året: ” utformad. Det blev alltså ett po- . sitivt svar på hr Sundins fram- proposition. I "höstas - tillsattes även en utredning angående den Ls Aomalsslel or direktiven för densamma, återgiv- . na I riksdagsberättelsen till 1960 års riksdag, heter det bl a: ”Jag räknar med att det skall bli möj- ligt att förverkliga tanken på att genom utfärdande av föreskrifter angående långivningen förenkla och förtydliga direktiven till läns- bostadsnämnderna så, att pröv- ningen av enskilda låneärenden kan begränsas till en tillämpning av enkla, allmängiltiga normer”, - stöt. "> Med rätta underströk"hr Sun- GÖTEBORG i febr (FLT) I dessa dagar går en emigrations- våg från vårt land till Australien Lägre skatter och därmed större "möjligheter att se påtagliga resul- tat av sina ansträngningar har kom- mit allt fler att söka kontakt med lockar folk till Australien: met mellan kojerna upptaget av en barnsäng. Här bor Marcel Josso med sin hustru Virve och dottern Isa=-" belle, 21 månader. Marcel kommer från Saint Nasaire i Bretagne. För över tio är sedan arbetade han i Schweiz. Där fick han höra talas om välståftdslandet Sverige, Han ter. Hörsägner om det nya landet sprider sig från dem som rest för- ut. I veckan avgick Transatlantics har trivts här. Språket var ett ber kymmer för honom i början. Norrköping utbildade han sig till k iker och där träffade din i band med sin riksd. cC från Göteb med. fyra I elekt «din i r - 3 : AE grupper emigranter. Resenärerna fråga i ärendet det olustiga i att in vvaktande. förhoppningsfulla Umänh tro på de tjänstemännens efterlevnad av Ja- garna rubbas. Den aktuella mut= affären var som bekant inte den första i sitt slag. Förutom de mo- raliska aspekterna kan man inte komma ifrån de ekonomiska rea- liteterna i sammanhanget, vilket hr Sundin också framhöll, Sam- hället lämnar såväl kapital- som äl k i till bostads-. . Genom en förenkling av Jån- "= givningen bör det bli möjligt att också skapa säkrare garantier mot missbruk av den karaktär . som förekommit på området, Ett > slående exempel på nödvändighe- ten av, att sådan ändring i de gällande föreskrifterna företas, att bättre kontroll över hand- läggningen 'av de olika byggnads- ärendena åstadkommes, utgjorde den I slutet av förra året upp- dagade "stora mutskandalen inom byggandet. Kommer . inte en skärpning av Ilagbestämmelserna på det bostadspolitiska området till i syfte att hindra att enskilda — än 'så länge är ju allt ganska ovisst. - RE : : Sex veckor behöver Cooranga att gå ner via Kanarieöarna och Kap- staden, Två långa skära tusenlap- par per person kostar resan med den kombinerade last- och passa- 'gerarbåten. Samtliga är garanterade att få arbete när de kommer fram. Men inte vad slags. Förbinder de 'sig att stanna "minst två år får de en summa pengar som hjälp av den australiensiska staten." Återvänder de tidigare får de återbetala pen- Måleriarbetare Tor" Jonsson är 'C nordligaste passagerare. i ly d till- skansar sig stora summor pen- gar, blir samhällets insatser här i viss mån en subvention till.in- tressen som ingalunda åsyftats när riksdagen fattade beslut. - Det är uppenbart, att den stat- liga bostadspolitiken såsom den är utformad med starka inslag av den statliga byggnadsverk h ten. . er ver - Centerpartisten Sundin 1 Nor- dingrå tog upp frågan I riksdagen och efterlyste socialministerns åt- gärder för att I framtiden dylika händelser Inte skulle Några veckor scnare tillsattes den . ovannämnda ' utredningen ' med uppgift att ”närmåre ' precisera Inst Asnämnd Illa inträffa. traldirigering i och för sig ska- par vissa risker för missbruk, En decentralisering av låneären- den borde kunna genomföras så att hela långivningen kan flyttas över på ”bostadsnämrderna. Överhuvud bör en förenkling av administrationen 'på detta område » anses synnerligen önskvärd inte minst ur de synpunkter som här 1 Fock ur PRESSEN OO | T MÄRKLIGT MOJSATS- FÖRHÅLLANDE tror sig några Yiksdagsledamöter " representerande Yackföreningsrörelsen, bland dem + talman Strond, ha funnit 1 att Jordbrukarna' på ett anmärknings- " Värt sätt ökat sina Inkomster. utan jatt detta avspeglas I deras Inkomst- «leklarationer, Detta tillkinnager de I on riksdugsmotion. Saken tas upp kv RLF-tidningen, som menar att = man I motionen begår fataliteten lt jämföra "två år, som inte är Yömförbara I förmögenhetshä —L On. väsentlig fråga. Det är dock möj- ligt att pensionsfrågan inte kom- mer att spela samma betydande , roll som den" gjorde vid 1958 års båda val, Allmänheten är förmod> ligen inte lika mottaglig för pen- sionsargument sedan ATP-lagen beslutats. Man är helt enkelt trött på pensionsdebatter, Vad som kan sägas i denna fråga är sagt fler- faldiga gånger och en upprep- ring gör ingen nytta, Det är där- för tänkbart att den ekonomiska politiken trots allt blir den do- Jäget för regeringen ett annat. : AVTALSFÖRHANDLINGARNA har, nu kommit i det skedet att parterna är; redo:att. pröva frågan om vilka som skall betala pensions- avgiften, skriver Hudiksvalls-Tid- ningen (cp): > vä xo, när det gäller fostighetsigare Mellan dem . ligger nämligen on fastighetstaxering, : varvid Jord- Fordbruksfastigheternas värde höj- des kraftigt och långt mer än and- Ta taxeringsvärden: . , Niär man påpekar att de "ny- skapade förmögenheterna” från tuxeringsåret 1957 till taxering- året 3958 inom jordbruk med bi- näringar ökat med 15.702 — det fäller då förmögenheter översti- Kande 100.000 kronor och upp till en miljon — så lar detta myc- ket litet, om ens något med en motsvarande inkomsthöjning att Föra, Taxoringsvärdena vid jord- bruk höjdes vid fastighetstaxerin- Kon i fråga med 30—100 proc. Det- ta betyder att jordbruk, som 1957 låg på ex 60.000 kronors taxe= ringsvärde, 1958 mycket väl kom att ligga på över 100.000 kr, Det betyder också att inom interval let 60.000—100.000 kr taxerings- » 1957 återfanns troligen sumtliga de jordbruk, där före- tagaren efter höjningen år 1958 » uppnådde en förmögenhet på över 100.000 kr. | Taxeringsvärdet ensamt konsti- uerar ju Inte förmögenheten. En Jordbrukare har ofta betydande skulder, men I Eenomsnitt torde dessa till storleken motsvara vär- det av Inventarier och eventuellt andra tillgångar. Att bli ”rik på en natt" genom taxeringsvärdets höjning har inte med det aktuella årets inkomster att föra. Men än- då får jordbrukaren liksonv andra idkä höjd tå hoteck - Arbetsgivarna har fått räknin- gen på: den första inbetalningen, motsvarande 1,9 procent av un- der åt 1958 utbetalad lön. De ser +.sålunda vad pensioneringen kos- tar. Första året är det inte så avskräckande mycket, men inom "några år skall Pensionsavgiften uppgå till 10 procent av utgåen- de lön, Tydligt. är också att just frågan vem som skall bära kost- naden för pensionsavgiften blir den hårdaste nöten att knäcka vid förhandlingarna. Arbetsgivar- na utgår från att pensionsavgiften blir bestående, De inriktar sig på att de 1,9 procenten skall räknas som en löneförmån, Det är en Princip som man på arbetsgivar- håll knappast kommer att pruta på. I den mån' det blir klart att tilläggspensioneringen kommer att sluka en mycket betydande del av löntagarens inkomst och att den blir orimligt tung just för de yngre årgångar, som får vara med om att pensionera de ”över- kompenserade åldrarna" kan opi- nionen mogna för en uppmjuk- ning och reformering av refor- men. Det är den linjen center- partiet inriktar sig på och fullföl- i därmed riktlinjerna från lin- je två. - Litteratur Vilhelm Mobergs ”Brudarnas källa” : har utkommit från Folket I Bilds förlag och är en berättelse om om förmögenheten överstiger 80.000 kr. Att mot denna bakgrund antys 'da att ena hel yrkeskår brister i deklarationsmorat, därför att för- > Mögenheten gjort ett hopp uppåt iskors liv inför kärleken och döden, s Ända sedan urminnes tider har man firat midsommar vid den käl- la, som rinner upp på Ekekullen, där Du en gammal spelman under vd stati — är komplett orim- ligt, slutar RLF-tidningen. VI KAN RYKNA MED pens . Slonsfrågan som ett av stridsäm- ACha I årets val, men man kan gi- Vetvis sakligt sett inte klandra cens tern och högern för att de vid- håller sin uppfattning | pensions- frågan fven sedan ATP beslutats, anser Skanska Daxblatet tep): INO års valtrid får tlkämpas DHred Oppositionen splitvad i en jet v toner sitter reflekterande vid en ihålig gammal ek såsom många hans föregångare gjort. En efter mnnan inalar de och berättar om sina fattiga liv tills ' sten släckte dem och de jordades HE Eke- kulien, bland da en bockhorns- blåsare, klagande över sin älskade, som efter (esten offrades i källan till solgudens ära. N iihelm Moberg har inlevelsens förmåxa då det Fäller forna tiders liv och leverne, här berättat både minerande valfrågan och då blir. | 'Han "kommer "från -Vilhelmina i -Lappland och längtar efter stadiga- 're inkomster. Vintern är lång där- uppe och gör arbetet 'säsongbeto- nat. Han är i 30-årsåldern och ung- ikarl "och har inte svårt att'bryta lupp." Som alla: andra måste han "först passera Melbourne. Sedan äm- nar han sig till Mount Isa, - Finländarna Veiko och Lauri Ha- 'vistola har bekanta därnere, De är kusiner från Ladogas norra strand. — Men vi tänker inte utnyttja 'dem, säger Veiko, som närmast :kommer från ASEA i Västerås. i. I en av hytterna är mellanrum- - han också sin maka, som är estnis= ka, Hon kom till Sverige för sexton år sedan. Nu är de beredda börja om från början i ett nytt land. = Marcel tycker inte om klima=- tet här. Han har alltid varit för- kyld, säger hustrun Virve, Jag ar= betade också, men inkomsten var ändå plus minus noll. Det kanske är lika dant där borta!? I så fall är vi här igen med nästa båt. . I en salong midskepps sitter två unga människor, knappt över 20 år. De är ensamma i salongen. Han är elektriker och kommer från Stock= holm, Ingemar" Mölleby heter han. När han talar sker det kort och snabbt. Han vill inte att resan skall bii bekant bland kompisarna. -' ”— Morsan skulle få så mycket påringningar, försöker han' förkla= ra. - : es H Fästmön Ulla ' Britt Larsson är kontorist. Framtiden betraktas in- te alltför blåögt. Men visar det sig att provet artar sig bra, tänker de göra det bästa möjliga av situatio- nen. För henne kommer det att drö- ja ett slag innan hennes engelska blir tillräckligt smidig. Om en dryg månad ligger Cooranga i australien- sisk hamn, så det blir gott om tid att förkovra kunskaperna i det nya språket. oe er GS? Hamn i Alaska » med .vätebomb VÄTEBOMB BYGGER HAMN AS > (ALASKA) Injektionssprutan hundraårsjubilerar ” De flesta nå levande människor >] har väl fått en' injekton en eller annan' gång. 'Och vår tids barn är inte många dagar: gamla när de första gången får göra bekantskag med injektionssprutan. Det är dock inte mer än hundra år sedan detta medicinska hjälpmedel första gån= gen användes i Norden. Redan vid mitten av 1600-talet gjorde man försök med att införa läkemedel direkt i blodåd:orna på ä och "djur." Bristen på PROFIL Av HAVSBOTTNEN Den nya hamnen skall ligga vid Berings sund, mitt mot Sovjet. . Man tager en vätebomb och en otillgänglig havsvik och man får en praktfull hamn! Detta är ungefär formeln, som amerikanarna under loppet av detta år vill tillämpa. När 'alla problemen härvidlag är lösta "vill man nämligen någon gång i år 'anlägga en hamn i det otillgängliga området på Alaskas nordvästra kust mellan Cape Seppings och 'Thomp- son. Svårigheten är emellertid att ehuru havet och en flod här bildat en praktfull naturlig hamn, inloppet till denna hamn Spärras av otaliga klippor, som ligger under vatten. Detta skulle annars inte intressera någon, om man inte i inlandet där hade funnit järn och bergolja, två rävaror, som väl kan kallas stötta. pelarna för dagens ekonomi, .Om man nu vill taga vara på. dessa na- turrikedomar, måste man absolut förfega över en bra hamn, Man vill nu gräva en gruvgång under havs- bottnen och på vissa avstånd pla- cera sammanlagt fyra vätebomber, vilka efter tryckande på en knapp land orsakar en encerm under- jordisk explosion, vilken är så kraf- tig att klipporna under vattnet helt försvinner — precis som om ett jat- testort mudderverk hade grävt bort dem, « Hela detta arbete hoppas man kunna utföra med 200 arbetare. Om det visar sig nödvändigt kommer man emellertid att Spränga ännu mer I luften, d v s om vätebomben skulle lännat kvar en del hinder. Man väntar att radioaktiviteten som ter dessa explosioner kommer att m lämpliga verktyg gjorde emellertid att: det? skullé-dröja ännu ett par: århundradet... innan - man kunde spruta in läkemedel under huden, " Vdi 1800-talets början hittade man på att använda så starka plås= ter, att det uppstod sår på huden, Därpå: täckte man såret med ett nytt plåster, Det var då insmort med det läkemedel man ville till föra kropen. Metoden var inte ba- ra smärtsam utan också oestetisk och ohygienisk, Den var säkert fö Ba effektiv. Den” granulationsväv=- nad som bildas i ett sår skyddar nämligen ganska bra mot ämnen som söker tränga in utifrån. Se- nare fann man på att perforera hu= den med en operationslansett, som” doppats i opiumpulver. : Metoden förbättrades ytterligare genom att man använde en nål, i vilken det gjorts en skåra, som fylldes med morfinhaltig salva. Slutligen kom man på att medelst en nål föra in en tablett w.der huden, Den se- nare metoden har för övrigt blivit aktuell på nytt i vår tids terapi, Det var först år 1853 som skot. ten Alexander Wood började an-= vända en spruta, som kan beteck= nas som föregångare till vår tids moderna injektionsspruta, Det nya instrumentet blev snart populärt, Till Norden lär det ha kommit 1860, då det för första gången om- nämnes i en dansk tidning, Till en början var man inte på det klara med att det insprutade medlet togs upp av blodet och för- des runt i kroppen. Det gavs ut- tryckliga anvisningar om att tex morfin skulle sprutas in På det stäl. le, där smärtorna uppträdde. Snart upptäckte man dock att morfinet togs upp av blodet och den upp- täckten banade vägen för nya be- handlingsmetoder. ” —— finnas i detta område, ganska snabbt kommer att försvinna, eftersom det bevisats att denna är betydligt min= dre farlig vid underjordiska explo= sioner. Med normala hjälpmedel skulle undanröjandet av klipporna kostat ett tiotal miljoner kronor, men vätebomben aedbringar dessa kostnader till drygt en miljon, ' ett belopp, som är mycket litet i för- hållande till de framtida inkomster- na från järn- och bergoljegruvorna, Om planen kommer till utföran. de, kommer detta att bli första gången i historien som en vätebomb användes som ”redskap”, PLUS KOST Sångaren Otto Erandenburg Var arg på Ole Walbom när den sistnämnde för en tid sen Tegisse- rade Tolvskillingsoperan I danska > TV. Knappt var första rTepetlanen över förråa Brandenburg frågade » Vår mhilagen serverades. levande och tank kand 238 ev ide, Hält Vad menar du med det. Dina mål- tider får du väl klara själv! Han tog fram kontraktet och vi- sade på siffran för honoraret. Ef- ter den stod det: ”plus kast”, Han blev upplyst om att Ykast 2 betydde kostymer. + Middagon? skrek Walbom, Det var då aom B, diev are, <iNNONRsera i LT r- dyelva i går mot serieledan — Rafflande bandy. på Lilla Tjärby sjö Efter en rafflande och stundtals mycket hård match vann Laholms 'JIdrottsförenings ban: ' de Kungsbacka IF med 5—4 efter 3—2 i halvtid. Men det satt hårt var då ”Skräddaren” gjorde segermålet. =” , inne och det var inte många sekunder kvar då 1 i; i Seg dé or Serve ledde men förlorade ===" | ödesmatch i Långås i går : Det lyckades inte för BTK Serve att ”Knipa poäng i ödesmatchen mot Långås, Serve, som spelade på Bortfabord, hade dock ledningen med 1-0, 2—1, 3—2, men fick till "slut ge sig med 6—3. Bo Jolbäcl Jad. hem 2 singel ikast, då i 7 var Ir - han Ännu är "dock inte riktigt allt] "Söndagens match började bra, hopp ute: Långås hinner lahol- marna inte ikapp utan får in- rikta” sig på Ifo, som" har tre poängs försprång. Serve har den fördelen att han har hemmaplan i mötet mot Ifo. 2 då Janne Jönsson slog Stig Hell- ström med 21—14, 22—20. Kjell ”Affe” Nilsson nade som vän- tat inget att hämta emot. Len- nart . Karlsson. . 21--13, 21-11 "blev långåsbons segersiffror, Bo | Goda kattegattsfån gster av sill; hummer och lax "Under ” hösten 1959 förekom > ett rikt givande sillfiske i Kat-" ' tegatt och sillförekomsterna var oh erade till åd: i: närheten av öarna Anholt och Lesö, omtalar fiskerikonsulent - : Gösta Edman i Falkenberg i sin . redogörelse" till. Fiskeristyrel-. "sen, Invandringen av leksill i | & " Kattegatt synes 1959 ha varit av ' : mycket: stor. omfattning, Den '. --lekande sillen utgjordes av s k' - kattegattshöstsill ..och den var . mycket storvuxen,..' : Tillgången .- på - skarpsill utefter hallandskusten var ungefär av sam-= ma omfattning som '1958 då ca 25 milj kg fångades av halländska fis- kare, Däremot är. det, under 1959 erhållna priset avsevärt lägre jäm- - fört med 1958 då fångstvärdet var 0,55 ” milj kr, För 1959 kommer .fångstvärdet att uppgå, endast till 0,25 milj kr. Anledningen till" den väsentliga nedgången i priset. på skarpsill är att tillgången varit god utefter - bohuskusten. Antagandet att den: avsevärda nedgången . på skarpsill under 1958 skulle bero på det. utökade fisket efter industri- fisk, särskilt från dansk sida, före- faller tveksamt i betraktande av tillgången vid Bohusläns kust. Mindre utbyte av makrill- Ne fisket Makrillfisket gav ett mindre 'ut- byte än föregående år. Anledningen uppges vara minskad invandring av makrill till Kattegatt. Fisket efter tonfisk - har lämnat nästan samma svaga utbyte som under 1958. Den tonfisk som fångades - var dock mycket stor. I Kattegatt har åter- fångats i Norge märkt tonfisk, Den. na märkning göres för att söka ut- röna hur denna fisk vandrar, Där- av framgår att den tonfisk som un- der juli eller augusti befinner sig utefter norska västkusten vandrar "in bland annat i Kattegatt. Av un- dersökningarna har vidare fram- gått att havsvattnets temperatur i området vid Skottland har avgö- rande betydelse för tillgången av tonfisk "i Kattegatt. Tonfisken vandrar nämligen ogärna in i vat- "tenområden av lägre temperatur än 12 grader. Uppgår inte vattentem. ”peraturen till detta värde kommer detta att ligga som ett lås för ton- fiskens invandring. . - H Gott om hummer i norra Halland, - Avkastningen av hummerfisket Anses som medelgod, i norra Hal- -Jland mycket god. Det torde vara den ganska höga Vvattentemperatu- en av länsstyrel. ingörelsen att hum- t används i norra området mellan norra länsgränsen och Frillesås, skall vara försedda med viss Öppning varit gällande, Denna bestämmelse till skydd för sådan hummer som inte uppnått full måttet har visat sig värde- sen utfärdade ku; .mertinor, | Bästa laxfisket sedan 1930 - Laxfisket i -saltsjöområdet har lämnat ett fångstutbyte som är det högsta hittills sedan 1930. Av Märkni TYRINGE RUSTAR FÖR STOR SPORTSÖNDAG . en senaste tidens nederbörd i form av snö har samlat många turister till Tyringe, 'och att skid- åkarna är I majoritet av dessa är ju fullt naturligt. Få platser i Skåne kan tävla med Tyringe i fråga om fin åkterräng. Just nu har man bra skidföre och utsikterna til sportligt lyc- kat stafett-D3E På söndag är sto- ra. Som arrangör för denna täv. ling står Tyringe SoS. Alla an- Mmälningarna har ännu ej kommit in, men : man räknar med att klubbarna sänder sina bästa män till denna tävling. Hotell och pen- sionat i samhället står väl rusta- de att ta emot turisterna. Rättvisan har segrat”, graferade advokaten tin Sin li ent. Svaret kom Omgående: "över klaga omedelbart domen”, Bar som utförts inom Ät. Trans vattensystem på s k utvand- Tande ' laxungar har framgått att den årsklass laxungar som vand- Trade ut i Saltsjön 1937 lämnat ett Synnerligen gott fångstutbyte i form av lekvandrande lax 1958 och 1939, - Yrkesmässigt fiske inom sötvat. tensområdet förekommer inte, emot stegras för varje år efterfr. gan på sportfiskem om detta område. tensägande befolknin, öjligheterna' in- Den fiskevat. gen ä är inte I Åtta miljoner Fiskerikonsulent Gösta Edman. alltid fullt klar över det värde som; våra - insjöar. och ' rinnande. vatten. drag -har. i sform av sportfiske... "| des” av - Kungsbackas hy” Kennel + Matchen spelades på Tjärby” sjö där isen inte var :av -allra bästa kvalitet . men ; dock fullt "| spelbar. I det vackra vinterväd- ' ret. hade "ovanligt mycket folk kommit tillstädes.. ' 2 Speciellt gästande Kungsbacka tog allt för ofta till hårdhand- skarna och ett'par: av dess spe- lare fick"vid skilda tölfällen lug- na ned sig utanför plan. Man slog . allt för vårdslöst på 'motståndar- nas klubbor och domaren André Håkansson borde' hällit efter det- ta på ett betydligt. effektivare sätt. Hans betyg drogs också ned av att han dömde bort en solklar - straff för Laholm sedan ”Skräd- daren” blivit fälld.:-. TA Laholm ställde: upp med Gö- ran Hägerström i målet i stället för sjukskrivne Rolf Werners- son, och trots att Hägerströra skötte sig bra hade Rolf säker-; ligen klarat ett par av målen. I försvaret märktes i övrigt Ber- til Persson och Hasse Ottosson, medan kedjan hade sina bästa i ”skräddaren” . Jan Erik Persson och påpasslige Emil Angel. Även vy Jan Björklund gjorde en god insats, : MÖR Kungsbacka startade.starkt o. : tog ledningen genom cf "Stig, An- dersson men LIF kom igen" och både utjämnade: och tog lednin.. gen' med 2—1 genom Emil Angel, , som påpassligt utnyttjade ett par . ' chanser. 3—1 slog Kliset Nilsson .I men Kungsbacka kom igen .sedon in - med. ett" väckert! vinkelskott, LIF ' dominerat. i "en ! halvtimma. Halvtidsresultatet -3—2 fastställ- Svensson: ' na . a "Andra hålvlek" var inte mer än någon minut gammal när Kungs-- backas cf. Stig: Andersson utjäm” : Sedan hårdnade ' nade till : 3-3, spelet "betydligt. Efter” 20” min s'äppte. LIF allt 'för lättvindigt, Kungsbackas hy Sven Ake" Hell-: ” de och: resultatet blev :4—3. efter. ett' skott," som, målvakten” borde, klarat; ' på ett' skott! som hamnade. innan- för:ena stolpen. Kungsbacka. pro- testerade .och" menade. att ”bolte a'drig "var inne, men ”måldomai Fiskdöden i Nissan : Under 1959' uppsamlales i hal". ; ländska” vattendrag "1.141 kg ålyn- gel till ett antal av 'ca 3,6 miljoner; Under tiden som ålyngeluppvan ringen i Nissan var som intensi-' vast inträffade i detta vattendrag fiskdöd, vars omfattning sannolikt torde vara den största som hittills förekommit där. Fiskdöden' torde, ha, medfört 'en' betydande. reduce- ring av den ålyngelmängd som el jest skulle ha uppsamlats. Invand-. ringen av ålyngel till svenska väst. kusten : synes ha Varit betydande; under 1959. I ett mindre vatten-; drag har uppsamlats en kvantitet; som motsvarar 25.600 ålyngel per hektar vattenyta. NS i ' I Nissan inträffade. med början; omkring 15 juli en fiskdöd som tor-j de vara den största hittills i dettaj vattendrag. I slutet av juli upp-; samlades sålunda under tre dagar 5.000 kg död fisk. Fiskdöden fort satte fram till slutet av augusti, då ål i inte oväsentliga kvantiteter också : påträffades - död "längs ång stränder. Fiskdöden var i huvud4 sak begränsad till området Oskar- ström—Halmstad. Någon vecka eft ter fiskdödens början här förekom dödlighet bland ålynglet i up lingsområdet i Nissans. mellersta del. Efter några dagar var denna dödlighet total och något ålyngel observerades därför inte i samlar! anordningarna. Vattnets giftverkar synes ha varit så stark att det dö-' dade även det ålyngel som befann sig på uppvandring i området ned. ströms där samlarna är belägna, . från: Halland t bilskatt . "Antalet Personbilar i Hal- > land har ökat med 2.500 från i - fjol. Detta framgår av länssty- 2 relsens Just nu färdiga bilskat- . tedebiteringar, som kommer i I brevlådan 1-god tid före 10' > februari, Moe tr Då lättar länets 24.906 person- bilsägare” glatt på - b te På kassan och bei talar glädjestrålarde in ASL 152 rr mot 3.829.076 i fjol, , (676) släp. vagnar 315.780 (267.577) kronor, Sammanlagt rullar 31.386 (32.377) N-märkta fordon runt i landet 1960 Claes, Franzén. var "absolut: sålt på sin sak, '4--4,. När endast en halv minut "var" kvar av .mat-- ; chen ” kastade” Kungsbackas ”Van- När '5 min återstod AV. matchen svepte Jan Erik Persson - hars' mycket” gode målvakt ;ut bollen" s& "vårdslöst. att den. Kam- nade" hos Jan' Erik Persson, som svepte på direkt och 5—4 var ett faktum till, publikens stora jubel. . . Genom Segern gick Laholm npp på Samma poäng som Kungsbac- ka nämligen -6 men med. sämre målskillnad: Vågen” leder: serien På sju poäng.” rt : -mot: Kvibille Det. blev "mycket "bandy «på Lilla 'Tjärby sjö I går och de även Veinge IF på förmidda- gen. Veinge" mötte "Kvibille, och efter' en" jämn "match' segrade gästerna med 2.0 "Resultatet får anses rättvist då > spelet visserligen var jämnt men Kvibille både skapade och utr j Veinge. Ett mål tillkom i värdera halvleken 'och målgörare .var vy Ingvår. Kjellner och r Bengtsson, Veinges la med först hi "Bengt var jämnt kedja: utom LIF:s' båda matcher spela. . e d de utnytt- ; jade sina :målchanser bättre än” aret något ' bättre än | I Jolbäck "ökade till 2—1 genom | att .. besegra Ragnar. Karlsson med "21-18, .21--19. I. nästa match, som umferade Lennärt i. Jolbäck Snyggade åter till siff. YOrNa genom .att i en hård match besegra Stig Hellström, Sedan följde den match' som definitivt knäckte Serve. Det var ”Affe” Nilsson. och Ragnar : Karlsson, som drabbade ihop, ”Affe” tog ett set, Ragnar ett. I avgöranda ledde laholmaren ända tills 18— 18. Då ryckte Ragnar Karlsson till sig tre raka bollar "och i därmed setet, MESA : :I dubbel -håde Se chans men långås; /Karlsson kunde Serve : också Paret Karlsson alltså" Lånss 1 Med 6-3 skrevs Så var den: da. Gersiffror, och EN dagen förstörd” san VS Serve, "se oc eg n förstörd för . . gick mellan Lennart Karlsson ' och Janne. Jönsson tri-" en tresetare, . tog efter en 'hård: id N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.