| MAMA BAARSARAPAPCPARAE srt rv : : | FENA RNENANSEEEN vv ysyyy Ny YyaN IDO ARSA i i i | : | | | I a t , ; - | : : | NS I | N NN ', Onsdagen den 10 februari 1960 SN SS | : — rAROLMS TIDNING |: . Mar d - - är det ”manligt" att "men. ' rs a sup. En än Stor klocka i strå med dubbel kulle är typisk för vårens strikta förmiddagskattar. Färgen är kungs=", ' blå och kompositör Cardin. — Tryckt chiffon med rökgrått mönster på Ascher levererat till Landin Castillo för den läckra klockhatten med hög, "> och ett gult sidenband avslutas med stel rosett fram, — Tyllklockan till höger. kommer os Lanvin-Castillo. Den är överströdd med små vinlöv, tonande >> Hattarnas krig iP ar IS Paris "tycks ha deklarerat ett 'verkligi hattarnas krig, Och med 'det menas inte bara en inbördes ee konkurrens hattmakarna emellan | utan framförallt en fram till seger- "strid för hattarna och ett bort med schaletterna, Man är också väl rus- ':'tade för den kommande kampen med massor av små uhderverk i " ljuvliga luftiga material som chif- fon, tyll och shantung omväxlan- jde med strå, crepepapper (!), linne ä och bomull, MADAME PAULETTE — en av ide” ledande: modisterna "på högsta ,' inivå,' har'sytt upp' de sötaste små j ok SR - ån IClaude Saint Cyr har valt utspruck- fa nyponrosor. för sin cocktailhatt. Rosorna. är fästade på en: stomme ' lav flor, som får gå ner precis över I ögonbrynen 7 oh to. . 'bahytter 4 chiffon och, tyll, som «2 rynkas till en linning i nacken och knyts under hakan, 'De är exakt . Ejorda att dölja de högt uppkam- ' "made . ”svinryggar" " stjärnfrisören : "Alexandre komponerat direkt i an-= slutning till hattarna, Ibland pla- ceras en klocka 1 strå ovanpå den : Nilla hättan — två hattar i ett och många möjligheter att variera, En | -' rolig effekt! Till korrekt förmid- dagsklädsel är herrhatten kompone- "rad. Den är ofta gjord som pana- mahatt med brättet uppvikt: bak, ibland med chiffonslöja virad run: kullen för att ge ett mjukt intryck, I; Till "sommarens bomullsklänningar har madame Paulette komponerat lätta stråhattar av matrostyp, Ett klädsamt mode — men bara för un- "ga fräscha ansikten, För kvällsbruk ' har hon gjort exotiska tygturbaner eller de underbaraste små kompo- sitioner helt utförda av. blommor. Romantiskt skall det vara och vio- lerna är favoriter; Men även fruk- ter överflödar, och särskilt har man fastnat för körsbär. Den riktigt raf. fincrade kan x ja coaffer helt gjor- da av espriter eller av tyll som strötts med Buldpaljetter.' Är man originell tar. man en bit korallrev och garnerar hjässan med, Mcter- långa halsband i vit och röd korall bör åtfölja en sådan "hatt". -GILBERT ORCELS . exklusiva hattsalong visar ett unst pch fräscht mode, — små lätta hattar, som näs= tan smyger utefter huvudet och är utförda i luftiga material som shan- |. tung och Bas, ibland när det gäller |. mera korrekta hattar för förmid- dagsbruk i eftermiddags-: och kvällsbruk, tryckt bomull, De' flesta modeller- inga brätten alls. De'sitter rätt högt rare än döljer, frisyren, . Under de minimala brätteria "placeras: ibland nare hattar. byts rosetten 'mot en ros, också placerad mitt fram.. Små toquer som likt. blomblad. omslu- ter huvudet eller ramar in det med blommor är avsedda för” eleganta parties; =. lr tr x "Färgerna är utsökt! läckra.. Tur- kos och en mörkare blå nyans som man skulle ' vilja : kalla " åskmölns- "| blått, citrongult med en ' dragning J åt grönt och klart rubinrött, | - : ""ALBOUY : är "en ”stjärnmöodist i' trakten 'av Champs Elysées, och där! hälsar man 'våren i : papper! Crepepapper som ser ut som, finas- te silkecrepe flätas till stora, ganta -klockhattar och visas i r- | ger som mörkt Na, brunt, svart och | vitt: Om; detta material också. på- verkar" priserna -Får' vi "låta vara osagt, ' Hattar till” ”fyndpriser” kö- per man knappast hos Albouy. Hur det går om; hatten: råkar ut för ena regnskur? Det är inte värre än om hatten varit gjord av siden, shan- tung eller liknande, svarar man hos Alböuys. Skadan blir lika stor. I vilket fall "som . helst är nog. inte Pappershåttarna” jörda för regniga svenska vårar! "vg oc 0 N Herrhatten'— det ruhdå plommon- stopet och chapeauclaquen — har linne och ibland ' för |” it. na har: mycket. små brätten' eller |: på huvudet och kompletterar sna- |: rosetter mitt fram i pannan, På fi- |" ARR vit draperad kulle. Ett grått ö också från i rött och gult. moa Blomklasar hänger n på dénria lilla ”pillerbox från. Gil- bert Oréel. Själva: hatten är gjord v vit chiffon. inspirerat en del av Al oUuys 'haf- tar. Med. slöjor "virade' run len, knätna I nacken och med I ga ändar som fladdrav” neråt ryg- gen påminner de om forna: tiders ridhattar, 'när damerna. fortfarande begagnade, sidsadel. -' Naturfärgat italienskt. strå: är” materi :Pärlor:i kilovis - ' Det förekommer mycket hals-- band vid vårens. visningar i Pa-' ris. Och det rör sig inte om små, enkla band, — det skall vara ki- lovis med" pärlor. ' Hos Svend var det'' enbart :-vita- pärlor; ibland upp till åtta rader, och hos "Paulette visades collier "av alla slag, Huvudsaken är att de är långa och: rikliga. -Ju” fler ; varv de-kan wviras' runt: halsen, -desto bättre. r .. en Säsongens nya frisyr r låga”. Diademet med glittrande CIS. Ännu en variation + vänster. Titta också vå, . N . Lantbruk Malmö. Kreaturs-. och Kött- . .. marknad, N ss Tillförseln till Malmö kreaturs- Och köttmarknad utgjordes under veckan 2—8 febr. av 88 storbo- skap (därav 13 tjurar), 2 kalvar och 4 hästar. Handvin var medel. måttig. Samtliga djur blev sålda. Priset höjdes för "kvigor och stutar, klass 2 och 3 med 2 öre Per kg, tjurar, klass 8 och 4, med 2 öre per kg, kalvar, skummjölks- kalvar. klusa 1 och 2 med 5 öre Na ke jam slakthästar, årsföl med 25 kr. per st. Övriga rise blev, oförändrad. er Ser Nya noteringar: Kvizgor och stutar, klass 2 mindre feta 25 230, d:o, klass 3 magra 210-215, ger denna vecka ”Udåt anfaller”, tiska inspelningar från sjöstrider- na under andra världskriget. Man kert kommer att tilltala publiken, stjänorna Clark Gable och Burt den högt uppkammade chinjongen. Gue ..0v svarta och vita ”blomimor”,; som se kristaller, . KOMA laume har gjort frisyren till höger och har döpt den till ”Etde= stengr i guldinfattning är från. bilden till — från CIS som den här v Paris stora modehus. "”" Biograferna t' Vallberga och Våxtorp >” Det är en amerikansk utbåtsfilm med .i stor utsträckning auten- har här lyckats skapa en Synner- ligen: spännande historia, som sä. Filmen bygger På en romon a kapten Edward Beach, Kända Lancaster spelar 1 huvudroller Na, Se annons. N or Kyrkofullmäktige, | Vid sammanräkning inför läns- lantbrukare John Noräker i Eldsberga och chaufför Eertil Persson i Stjernarp förkla- styrelsen" har rats valda till kyrkofullmäktige Eldsherga församling i stället för lantbrukare Ture Jönsson i Tön- nNCrs2 och skogsarbetare Erik Ek- ström i Stjernarp, Annonsera i LT dt arna kn Hishults biograf - ger" torsdag den omskrivna fil men ”Trasdockan”. En av sä botten "har tygfirman + r från kullen te nagelfara allt och vara syndsbock småidrottsplatser — runtom ' i landsbygden sig mot staden. Man kan — utan att på något sätt gå till angrepp på idrotten — säga att fotboll och alkohol hänger Seenen är inte 'ovanlig " på våra landet. I det fallet hävdar säkert Har nutida landsbygdsungdom.- | nägra problem med alkoholen? Författaren Ingvar Wahlén tar här upp ett brännbart pro- Jag har själv en viss 'erfarenhet. På landsbygd firar d nästan alltid bara på lördagskväl-, len, Då är veckans slit över, man har dansbanan att besöka och man samlas i gäng. Veckans övriga kväl- lar behöver man vila på, -el- ler eventuellt köra till en biograf. Då lockar int€ spriten. Men för många kommer lördagen som nå- got annorlunda. Man behöver om- växling och det blir” för en viss kategori spriten som får göra till- varon mer rosafärgad. På' söndags- morgonen då man samlas till mate. hen är:humöret inte det bästa, För att komma i form behöver man en återställare. Starka pastiller tar bort det värsta 'av lukten, Efter matchen gäller det att fira segern, eller att dämpa + förtreten efter en förlust- match. Klarar man :.en serie med en 1 ing bjuder föreni ofta på en ”våt” middag. - . " Stadens ungdom är säkert oftare hemfallna ' åt spritmissbruk, Ati minstone i de större städerna, Mån- gå ungdomar som fått smak på ute- livet orkar. inte med "att stanna inne en kväll. Går det att ordna ”stålar” så” lockar restaurangerna genast. Där kan ungdomen ganska snart slinka in i al'oholvanor som är landsbygdens M de, Men därför får man inte tro att : inte spritproblemet finns på For, fr svensk landsbygd, '. .. nn Det är fullt naturligt att:ung domen är intresserad av alkoholen De flesta vill pröva på. En del tar redan från början helt avstånd från syriten, I det fallet spelar nog hem- met den största rollen. Andra slu= tar med att begagna 'sprit- efter första" ”bläckan”. Faran är. störst för” de tysta':och inbundna" ung- domar som : under: ruset upple- ver liksom” en. annan och lättare värld. Luften blir inte så tung, in te så kvävande, Orden faller lätta som pärlor och :de kan ; visa. ett sprudlande . humör : som får om givningen att skratta, De gör med andra ord succé, vilket hittills va- rit dem fullt främmande! Sprit be- gagnat intill en viss gräns är som stimulantia nyttig för många män- hiskor: "Vi måste erkänna det; -ock-: "blem till debatt, Har: den nu-' .tida 1 bygd d. | några alkoholproblem, eller är: den lyckligt befriad därifrån? För- fattaren är inte rädd för att peka på missförhållanden, som han konstaterat, Sedan ger han'sva- ret på huvudfrågan. I storm erhot oss. Grubblande män- niskor kan kanske för några korta stunder möta livet, På landsbyg- den finns många avlägset boende ungdomar som har svårt att nå kontakt. För alla är alkoholen ett gift, Men: för en del bara ett gift -så visste man, att man -'skulle bli SJ i närheten som lånade ut boken, högeligen uppskattad i gänget,--". - — Det är han med förbindelser ni vet! lät det då. = ch ons Den fria spriten: har gjort, att detta osunda tänkesätt försvpnnit, När vi ser på spritproblemet mås- te vi också tänka, på "att tonårin- e blir lätt två. Och så är karu= >". sellen igång. Den ungdom som > växer upp i ett land där spriteri inte är tabuförklarad och där .den 'inte fått någon ”gloriå” ska inte tänka = v mycket 'på den. ;Jag' tror, att. man ska ;se på den' fria spriten jus på detta 'sätt, på längre sikt än vad som vanligen är' fallet då man talar: om alkoholfaran,' Allt måste ju'ha sin tid, den'fria spriten lik som mognaden, hos tonåringen är . att kunna se på livet med an a ögon, En -del ungdomar. blir 8 koholskadade. En del säger bes ud nej till vårje sup: 5å har det. alt! . varit. Det” gäller, bara att' få den : sistnä gen är i en jä ocess, .Det är mycket han eller hon ställes in- da 'gruppen att växd star- kare.” + yr edt - Jag tror att så sker” på för och måste acceptera eller för= | kasta, Inför kategoriska förbud - svenska landsbygd! ;: STOCKHOLM (TTspec)., > > ”Tdini ”roll'i det politiska som ger en stunds avkoppling och glädje, för andra”ett kanske livs- långt helvete med spriten. Man ta- lar: ofta: på : landsbygden om ”att bära spriten”, Just där ligger väl knuten för” de flesta. En.del kan använda den som ett medel att lättare nå glädjen för en stund. Andra kommer” aldrig ifrån den. Där ligger det som: är kärnan. i hela frågan, Vad är det som 'gör en människa alkoholskadad? Inte spriten enbart, utan - något annat som driver på, liksom en körtel- verksamhet som bara tvingar ve- derbörande att få tag i sprit, -." -- Många föäldrar låtsas inte, om att de 'vet 'att, deras tonåring dricker sprit. På landsbygden är detta fullt märkbart. Man gömmer huvudet i sanden, med andra ' ord. Detta är mycket farligt. Föräldrarna måste vara de vägledande, Inte så att de kategoriskt förbjuder spriten. Men de kan peka på det och det exemp- let, Varnande exempel finns i det- ta fall inte ont om, . '. - Me Den fria spriten innebär att ung- domen lättare än någonsin får tag på den. Jag tror inte 'att det är av ondo. Kanske den första: tiden nyfikenheten ' tog överhanden. : Men det kommer säkert att visa sig att ungdomen inte super 'mer. nu :än förr. Min egen erfarenhet är den, att ungdomen på landsbygden" av idag, 'supergmycket mindre än för bara femton :r sedan, då jag själv var med i gängen. Då söps det nästan hundraprocentigt i den lil- la byn. Det var en bedrift att ord- na er Phalvpanna?.s Hade; man sen. så med -risk. att: få.en opinions: snäll” fåråt 'ellet teh : bra” tjomme"” Me kan inte bygga nya sjukhus darför att det är sjuksköterske- brist.' Hur: kan det komma sig? Förr fanns det flickor som gärna blev: sköterskor. Är inte yrket lika fint som förr? Får inte syster hög- re löner och kortare arbetstid än då? Jovisst! Men talar man med nutida sköterskor är det viktigaste klagomålet att de utbildas till sjuk- vård men får ägna 'så lite person- lig tid' till vården” äv de sjuka. Förr var syster. den fasta punkt kring vilken allt på sjukhuset rör- de sig. Hon var de. sjukas goda ängel, Hon fanns för dem både dag och natt. Att hon slet ut sig i för- väg vet vi, men nutida systrar har säkert sitt knog de ocksa och över- tiden blir längre än folk tror, Och den enorma populariteten för yrket finns inte nu annat än i undan- tagsfallen, ' tr Syster är mycket, Hön är labora- tris. Hon tar prov. Hen har an- svaret för allt på avdelningen, Och därför att det är så många om ar- betet måste det bokföras. Hon är alltså en arbetsledare som skall | för allt kåde inför läkaren och pa- tienterns anhöriga, Hon måste vara sträng mot personalen så att den inte är försumlig. Hon har polisiär makt att ingripa, förhöra och beivra misstag. Hon lagar till medicinen 1 medicinskåpet eller sjukhusets apotek. Den måste vara ' rätt doserad och komma till rätt 'pa- tient. Man förstår att hon kan öns- ka sig tillbaka till de "dagar då sys- ter gjorde det viktigaste själv och kunde bli bekant med patienterna. Nu står namn och nummer på den lilla lappen där 'feberkurvan antecknades. Kroppen är- registre- rad, opererad och medicinerad men människan 1. kroppen vet syster ganska litet om. Hon har inte tid. Det blir undersköterskor och ele- ver men framför allt biträden som får utföra det närliggande i sjuk- vården, Förr lyste patienterna upp när syster kom, nu lyser man upp inför biträdet; Henne vågar man be om hjälp till allt och hon kan berätta om allt man behöver veta och hör på när maa talar om att det värker i ryggen eller vilka i "Sjuksköterskan Märta Leijon: bekymmer man har för dem där hemma, Finns ingen medpatient som kan skriva brev till hustrun vågar man be" biträdet rita några rader hem" till hustrun när hon får tid. Hon är en enkel människa, liksom den sjuke. Hon vet inte så mycket om sjukvårdens finesser men un- der årens lopp lär hon sig en del. Syster kommer” på morgnarna och säger: God morgon! Hon kom- mer med medicinen. Hon' kommer med sprutan och tar proven, Hon har bråttom, Man vågar inte störa. Ibland kommer hon in och beivrar saker, Det och det' får man 'inte göra. Man får inte ha ylletröjan, man får inte ha sockor jå sig, man får inte sno ihop sängkläderna tills doktorn kommer, Syster betraktar en som småbarn som skall förma- nas. Hon är inte tillräckligt initie- rad om det som angår patienten för att kunna trösta. Hon ville inte att det skulle vara så, Hon är utbildad — för sjukvård. Hon har tänkt sig det som ett yrke, men det minsta hon får ägna sig åt på sjukhuset, frånsett dödssjuka pati- enter, är sjukvård, Hon önskar att det funnes folk som, var Iaboratri- ser, kontorister och framför allt be- fäl i hennes ställe, Det är bättre på de kirurgiska avdelningarna än de medicinska, Där är man patien- terna mer nära än på medicinen. Där koramer syster för omläggnin- gar och då kan man alltid byta några ved. Men när Patienten re- ser hem tror syster åtmi att spelet. .behandlas i ett avsnitt. om partierna; och vidare finns ett ka- pitel om tidningsläsning . Allt som sägs kan väl anses ivara bra i och för sig, men” någon kunskap ; om pressen ges inte heller här TT och andra nyhetsbyråer är inte nämn- da, och någon. uppfattning. om det stora; komplicerade men igt smidigt löpande arbetet på en stör- re tidning får man inte”, + a Citatet är hämtat ur en artikel i Lärartidningen > med ' rubriken ”Pressen styvbarn i samhäilsläran”. Artikelförfattare är folkskollärare Mattias - Johnson, Svanskog, - och han bjuder på en frän kritik av en 'rad läroboksförfattare för deras underlåtenhet att ställa: pressen. i rätt sammanhang och belysning när det gäller 'den samhälleliga över- sikten, 'Hr Johnson påvisar med åtskilliga exempel hur eleverna i folkskolan i vissa fall bibringas en formlig vrångbild av'förhållände- na inom 'tidningsvärlden, "knappast någonting :som berättas i läroböc- kerna ' om. -pressen "stämmer ' med verkligheten" — om det överhu- vudtaget berättas någonting alls! :, . > ”Kanske - har” läroboksförfattarna menat: att. lärarna "skulle ' fylla ut böckernas behandling med en egen redogörelse ." för - tidningsvärlden. Genomsnittsläraren har dock”knap- past den kunskap” och ; samlade kännedom som krävs för detta! Det måste bli författarnas sak att här ge «en ; koncentrerad ed.” tillräckligt utförlig" skildring "något så vik- tigt som tredje statsmakten. Uttryc- ket är inte tomma ord,” FH es 2 På vilken tidning går det så till Den. verkliga." pärlan ; .om . ar- betet på en tidningsredaktion finns i en annan bok, fortsätter hr John- son. Skildringen borde ha "citerats, men boken är försvunne i skrivan- de stund. Det hela' går emellertid ut på att arbetet: är hetsigt, tele- fonerna ringer, nyheter skall skri- vas ut, telegram på olika främman- de spårk kommer in och - skall sättas, bud:tas emot och skickas — och mitt i alltsammans - måste den arme redaktören rusa iväg till "i skolornas undervisning: en eldsvåda! Var någonstans på en svensk tidning går det så till? Het-- sigt kan det nog :vara, men det-är « . flera som delar på jobbet, :Tele=: - gram på främmande språk kan möj- . ligen". de allra största. tidningarna, tänkas få någon enstaka gång, and- ra tidningar får det aldrig. "+. =, Till sist en lustig, uppiggande el ler beklämmande sann. berättelse: >. Vid ett folkskoleseminarium gavs i början på 50-talet. som ämne för | - så "kallad hemuppsats att kritiskt granska en ledare i en daglig tid-. ning ” med -särskilt "avseende -på .. . språkliga felaktigheter! än - Ämnet gavs säkerligen i största vi välmening. :Det skulle bli lätt. att gripa sig 'verket an, och. tillräck- . ligt med stoff skulle finnas för en-, lagom lång uppsats, Man frågar sig... ändå hur en så oförskämd behand- , ling av pressen och pressens folk. . kan förekomma, Man: kån” bara .; hoppas ' på” oförstånd. Eller. var det”: ett tyvärr” påtagligt bevis för: en:--' på lärt håll i: andra sammanhang -. skymtande nedlåtande” syn på stid- SS något övermått för; se. att: man inte” på "någon. vanlig svensk « tidning '; till «ledarskribent i lugn och ro ett reportage, igt att tidningsman skulle behöva gå fram - ' med : blåpenna . innan «reportaget : togs in.. Det: finns också exempel". på recenscenter "som .efier'-läsni gen! av något lärt av någon lärd 2. ansett att boken skulle ha. vunnit :: på att en. skrivkunnig person” fått gå" fram” me låpenna" i. manu- skriptet, "5 s så STOCKHOLM (TT) | Fastighetsbeskattningen - kan inte fullständigt avvecklas nu, + för juridiska band méd sfatsverkets utbetalning - personer av kommunalskatt. I gengäld. skall staten behålla den kommunalskatt anser 1957 års fastighetssk -sakkunniga, En total avveck- ling 'skulle nämligen medföra att skillnaderna i skattetryck mellan ” kommunerna ' kom att . skärpas kraftigt.. Vidare skulle det i vissa kommuner bli en . betydande .. omfördelning av” skattebördan från jurdiska per-, som i hemor ”belöper "7 'på sommarstugor. on Te or "Avdrag för gäldränta, som”-är 'att hänföra till sommarstugor, 'kan nu som regel inte göras vid den kom munala , beskattningen.s, I sambarid | M med att fastighetsbeskattningen 'av= '” skaffas. bör sådant :avdrag få göras i' hemor "soner till fysiska ia Det förslag män" nu: lämnat" fi- nansministern ' har därför begrän- sats till att gälla en fortsatt partiell avveckling. Fastighetsbeskattningen skall enligt förslaget avvecklas dels för samtliga fastigheter som ägs av kild han inte har Något vidare minne av henne men att han kommer ihåg biträderna''och vad de gjort, Hon vantrivs så som ofta. underbefäl gör det när de för befäl på ka- sern, -Hon får inte den mänskliga kontakt hon behöver för att kunna ge patienterna det bästa i sjukvår- den. Skall man få sjukskötersk , dels för fastig- heter som tillhör bostadsföreningar, bostadsaktiebolag eller allmännyt- tiga bostadsföretag. ' " : : I fortsättningen skulle alltså fas- tighetsbeskattningen i sin nuvaran- de form behållas för fastigheter som tillhör ” vanliga aktiebolag, ekono- miska föreningår m fl samt för "det Imä ' fastighetsinn et måste det ordnas så att de mer ån nu får ägna sig åt sjukvård. Visst är syster samvetsgrann på la- boratoriet, men i sjuksalen kunde hennes vakna öga observera myc- ket 'som har värde för läkarens arbete. med de sjuka.” Biträdena är oftast bra, de blir bätte. Men varför inte utbilda, dem till Ia. boratriser och andra göromål så För sommarstugorna innebär för- slaget att de i fortsättningen skall föreslår. kom. mittéri, '. « NU """' Förslagen ber knas medföra . on alt den effektiva fastighetsbe. skattningen kommer att minska med ca 72 Proc, vilket. bi att skattebortfall . nerna av ca 93'milj'kr. Trots , det "betydande ”skattebortfalle - " kommer likväl ”utdebiterings- " höjningarna att hålla sig inom ">: snäva gränser, beroende på att : "reduceringen av' fastighetsskat- - : teunderlaget är tämligen jämnt = : . fördelad över samtliga kammu=". no. Den, genömshittliga pris: i I idebji ingen blir "22 öre. sålunda endast . - - dekläreras' och inkomstbeskattas bara på ett "ställe, rens hemortskommi: godose sommarstugorna föreslås att dessa kommurer får tillgodoräkna ' sig ett skatteunderlag som i princip | nde 'garantibelopp i för fastigheterna. att syster får vara hos de sjuka? I LAHOLMS TIDNING mMotsvärar nuvara .. Skatten på detta belopp tillförs kommunerna i sam] "Kommittén ; har. bestått av.rege= . s "ringsrådet Carl Åbjörnssön, ordfö. rande, förbundsdirektör Sven-Järd. - ler i Svenska" landskommunerias '. förbund och lagbyråchef Erik" Rey. .. terswärd "CT, finansdepartementet, . Sekreterare har varit förste' asses. sor Evald Hjortsberg vid överståt. hållarämbetets skåttväv delning, NN on + Tjurar,' klass 3 mindre köttiga | kalv. - | Songens oförglömeliga filmu -— tidnin vn fö pt dh. Vä VIL 206—211, do klassa 4, mågra sar 195200, Slaktin a 0 do kl. 2 levelser, en thriller som tidigare - . sen Or. Sy a anning pla 201-206, Kalvar, skummjölks |—700 kr per sty Arsföl 600 Du msn i Sverige, men . ; a ee moon FN en NN - 2 2 Ta s oa N ; 2 v - - 2 , 2. An v . ' ” nå , > - i : Vv 1 4 ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.