Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Va Y yervyvyryvyvyryvyyv yst T yvyvv vyryvY reryvveverYrYT rv . vYvFreyrt MIN JORDBRUKSDRIFT: . oc Potatis 1 arv — det "Jåter. kanske underligt, men lika väl som ' er > Jänning i Laholms Tidnings serie S eN "vedel" så kan lantbrukaren PER ANDERSSON i Ärnabe: " efter-sin fader GUSTAF F. ANDERSS skala i södra Halland. Den € : följs av sonen Per. : IN kraftigare kärna. större stråstyrka = " ökad vinterhärdighet bättre motståndskrafi " Tiltsammans med ' jordbruksin- struktör Bror Håkansson har La- -|holms Tidning gjort ett besök hos de båda potatisodlarna och fått en inblick "i "en mycket intressant storodling. Där fick vi också sva- ret på vår fråga — warför har Ni lagt jordbruksdriften på pota- tis, varför :-har Ni inte några djur 0. 5. v. Men innan vi ger oss in på odlingen av i dag skall vi. Jåta Gustaf F, Andersson: berätta: hur han haft det som ”potatispionjär” i södra Halland, + öv st eect — När jag kom till 'Arnaberga 1916 "och köpte .nr 4 såg det ut på ett helt annat sätt än nu. Are- alen är >e:a 100 tunnland, men hälften låg "som ren ljunghed med meterhög - ljung. . Det- var rena nödår och 1917 högg jag ljung och sålde den till kreatursfoder, $Se- nare brände :jag ljungen .— inte för att jag gillade ljungbränning, men det var helt enkelt det enda sättet att komma. med” plogen :i jorden. «is fox Son sor — Man kunde se att redan ti- digare hade här. varit bränt, Det giorde man ofta -— man skar upp torvorna : och.' brände" och - sedan sådde man: på :den': ”såbädden”. ; |På många ställen skar man: också upp. torvorna och : använde : som -|bränsle” och . då . brände man: helt enkelt . upp " matjorden. " Här : an- märker... också - Bror . Håkansson, att ' detta - märks alltjämt: då jor- den på många ställen: här ' uppe är ””ojämn”.;.. Dessa områden. är mycket -mullfattiga..... a Jag nämnde, ” att det. var "rena nödår. de båda - första: som .Jag tillträdde som - egen ' bonde, |. fortsätter Gustaf - F..: Andersson » sin berättelse,' Det var torka och näringsbrist i jorden 'som' främst - gjorde / detta... Sådde "jag "100 kg säd kunde jag skörda 50 kg. Men det var bara att inte ge tappt och under. tio år märglade vi C:a .70 tunnland av gårdens areal — märglet tog 'vi vid Bonnarp. Detta och en systemisk gödsling förbättrade jorden avsevärt. Jag . glömmer aldrig. hur jag hade en ren sandfåra inne. i. ljungen. Den nära nog fyllde jag med handels- "gödsel — och satte potatis; Bätt- "re potatis har jag aldrig haft. — Jag satte också upp full krea- tursbesättning. Det är hemskt att säga det, men många av djuren - svalt faktiskt ihjäl, Jag hade åt- fyra hästar, som dog ute började storodla, pofatis «= ”Min 'jordbruksdrift”. berättade om ”skogen är min ar-" ) rga sägas ha fått ”potatis i arv” -" ON, denne föregångsman” för” potatisodling ' i stor : senare har utfört ett imponerande pionjärarbete vilket full-> vo nnan ung sydhal- : M Ne ” wor vlc på betesvallarna; Betet var ' så magert att djuren drog upp stråna med ' rötterna och: fyllde buken . med sand — det konstaterades se- här, ' men fast jag varit här i 45 eller ej. Men oss passar det bäst att vara utan djurs > on .— Här är 'sandmylla :.och' jag måste säga, att den reagerar :all- deles speciellt under de. första Vi har nog: på . denna lätta jord aft: sockerbetsskördar på 20 24.000 kg pr tunnland så det går bara "man" inte är snål med han- delsgödselst ene .—. Redan: det första året jag kom hit, satte jag tio 'tunnland pcetetis och det var en fullkomlig sensation, De flesta bönderna här- omkring odlade bara ett halvt. el- ler ett tunnland och då mest fa- brikspotåtis; "som gick till brän- neriet 'i”Vallberga — 'detta' lades för övrigt :ned något av' de första åren , jag i tillträdde : gården". här uppe, . Men jag :satte bara matpo- tatis.” Det fanns ingen' större "od- ling .av matpotatis. på . den: tiden och :t. ; ex. Stockholm : importerade en 'stor del av sitt behov 'från' de Baltiska staterna,. främst "Estland. 2— "Det ' fanns» inte heller "hågra potatishandlare ' så. att jag började genast. att, köpa. upp. för att 'sälja på leveranser. till: regementen, .la- sarett ' och andra :' storkonsumenter. Men under de första åren brukade jag också, 'speciellt 'om höstarna, två-gånger-i--veckan 'köra med två par hästar till Halmstad och stå på torget och sälja :potatis direkt till.+ allmänheten. - Då - fanns" det inga affärer som sålde potatis” utan husmödrarna'- gick ' till torget > och köpte, :Hotellen- var. då de' bästa kunderna. Man fick. vara glad om man kunde få 5'a 6 öre” litern och betydligt mindre”i parti. Men jag har. också varit med om. att sälja: tidig: sättpotatis för 25 öre pr -styck,. "z he Va SS ÖR .— Det talas ju numera så myc- ket om kvalitet, om SMAK-pota- tis o, dyl. Men att man bara skall sälja kvalitet fick jag mycket ti- digt lära mig inse, och redan när jag höll på torget i Halmstad ha- de jag med stora bokstäver målat ”Ärnabergapotatis” ' på . vagnarna, Som"'handlare måste man hålla Mest överallt i landet är problemet detsamma —- knappt med hö och ett karotinfattigt hö. redan konstaterats. kalvarna riskerar gör Ni lättast genom att ge - : då (granulat). Det är billigare att a | I korna med en ADESAN:kur! ox AKTIEBOLAGET EW Sym att bli svaga. Behovet av ADESA förebygga Dräktighetsbesvär och Prod N i lösning, eller mjölform den torra ssmmaren gav både m på A-vitaminbrist har också uktionsstörningar hotar och vår« A-vitamin måste täckas och det ptol än att bota -— ”friskförsäkra” ÖNSÖDERTALJE dermera. Nu har vi kreaturslöst : år: kan jag ännu :inte. svara på - om det är bäst med kreaturslöst: deles utmärkt för konstgödsel, all-- åren då den var alldeles utarmad. - GUSTAF F. ANDERSSON t. v. och sonen PER ANDERSSON - ” diskuterar potatis inne i det stora förnämliga lagerhuset i Ar- . naberga. En pionjär på matpotatisodlingens område och hans framgångsrike efterföljare har. helt naturligt mängder av sam- lat vetande och samlad erfarenhet på detta känsliga gebit." ' | Pålsson, bra kvalitet -—. hur ' skulle man annars kunna' komma tillbaka till sina kunder år efter år? = 0 — Nu är ju King Edvard nästan allenarådande men under 'de förs- tå åren fanns det' en -sort,.som väl de flesta aldrig hört talas om. Den hette Silecia och var fantas- tiskt "bra "men rätt vad det var började den urarta:: Varje planta blev-en stor buske med blast med endast små knölar under, Så fick vi. Birgitta från Svalöv: och den sorten lever visst än. Det var-en'- bra' potatis som dock hade "anlag för ' att ' bli blöt:och 'koka svart. Men i många år var den en:'hu- vudsort. Den. efterträddes "så /små- |- aingom av Arran Consul, "som väl de sflesta'.känner, Vi' har mest'od- lat vinterpotatis "men även i nå- gun mån : tidig... Torka och frost har .dock - gjort den odlingen allt för riskfylld och vi kan:inte kon- kurrera med Kulla- och Bjärepo- tatisen”i det' fallet, More » Så alångt: Gustaf" F;" Andersson. n är en' klok och trevlig man, som - visserligen har släppt det mesta” av arbetet : tilll sonen; Pelle men "ändå ' gärna" är 'med, Han har 1:te.' besvärligt ': med > gåendet "men den... andliga vitaliteten är enastå- Ende, Han bör heller. inte till dem, som vill bromsa' upp ungdomen, och när Pelle kom med förslaget att bygga det i-vidstående artikel omtalade potatislagerhuset för 40 a 50.009 kr så sade han bara ja. .. ICn Knäreds SLKF-avd. ss ” hade: på tisdagen möte: under ordförandeskap av fröken Florence Västralt.. "Avdelningens studieverksamhet diskuterades och intresserade "kan 'anmäla : sig till studiesekreteraren, " Ada Karlsson. Behållningen . av ett amerikanskt lotteri skänktes till Rädda Barnen, "| Nästa möte skall hållas den 8 mars på Svea Svenssons Café, och. till kommitté -. utsågs Gerda Nilsson, Nanna Jönsson . och Edit Jansson, Parken, 7 mer t Efter förhandlingarna följde ett trivsamt kaffesamkväm. Fru Sonja Karlsson :visade en: film . från. sin semesterresa i somras. co a ” | Dessutom har man arrenderat 17 | Annonsera i LT "> Begär specialprospekt! " SA Skogs- & Lantbruksmaskiner A-B : (Skogsägareföreningens maskinavd.) " : Kd HALMSTAD - Tel 035/18630 och 035/16514. - . > Upp till 1000 ton eller en miljon kg potatis pr år kan Gustaf F. och Per Andersson +"; i 'Arnaberga producera — en imponerande siffra och "så gott som -allt 'kan"-de lagra på gården. När så Laholms Tidning i serien ”Min jordbruksdrift” frågar Per Andersson var- .+för han odlar så mycket Potatis, får vi det enkla, ärliga och upplysande” svaret: Man "måste tänka i pengar. Det är alltid roligt att träffå är- ligt folk: som Gustaf F- och Per Andersson. De sticker inte under stol ' med att det gått dem väl i händer men "ej heller -med att det fordras god planering och mycket arbete om. det skall gå. vet "I en' särskild artikel har- Gustaf F. berättat 'om' pionjäråren och nu skall vi låta Per berätta om dagens läge. Men innan dess någ: ra data. Gustaf är född 1888 och Per 1915. Ar 1916 köpte Gustaf Årnaberga 4 omfattande c:a 100 tunnland" och &r:1940 köpte Per Västergård om c:a 80 tunnland. Gårdarna äger de, var för sig men brukar dem i samdrift med Per som : de” aktive - jordbrukaren. tunnland, så gårdens areal är i runt tal 200 tunnland åker. . ' '— Kreaturen hade vi fram till 1948 men då ville iag inte längre och far hade ej heller något emot att vi gjorde oss av med dem, omtalar Per Andersson. Skall jag vara ärlig och uppriktig, så triv- des jag inte med dem och om man har t. ex, 15 mjölkkor och lika många ungdjur, så går det åt åtskilligt med foder. Blir det ett torkår så blir det för dyrt-att köpa foder. Och för övrigt har det aldrig blivit något överskott 1 kostallet. och därför gjorde vi av med både dem och svinen. Ar- betskraftsfrågan kom också in i bilden.Duktiga djurskötare växer inte på träd. > tt '— Värre kändes det faktist att göra sig av med hästarna. Far har ju alltid varit en hästkarl av stora mått och både jag och mina Prenumerera på LT r s P I för gotatisodlingen TATISKUPAR TATISSORTERA THARVAR” , BEGÄR PRISUPPGIFT, : : RE ! bröder äro uppfödda med hästar. På 30-talet hade vi riktigt stuteri här och för det mesta hade vi sex fölston. Här kom jämt gubbar som ville köpa och då var det för oss att springa runt och förevisa hästar. Det var livat. Och det gav en del pengar. Vi pratade hästar alltid och det dröjde ända fram till 1942 innan den första trak- torn -— gengasdriven — kom hit. Fram till 1945 körde vi rätt myc- ket med hästar. Men — Av- far ärvde iag intresset för potatis och nu odlar vi i runt tal en tredjedel av arealen med potatis fast det kan skifta mellan 50 och 70 tunnland. Visst har det sina” riskeri. att" odla" potatis "så tätt efter. vartannat —— det blir iu potatis vart tredia år. Hittills har vi dock haft tur och 'slupnit både kräfta och. nematoder. Att risken finns är vi fullt på det klara med, I N - &2 med utsädet. Varie år köper en mindre kvantitet testade no- tatis och dessa förökar vi siälva upp. Skall man. få ett verkligt netto på en sådan ' här: odling fordras det absolnt elitutsäde, men dessutom måste man fgivet- vis köra och gödsla ordentligt. — ”Arbetskraften har vi inte något problem med, Det, mesta sker givetvis med maskin. Sålun- da har vi en fvrradig sättmaskin som kan avverka 10 tunnland pr dag -— "en: hveglig kamvacitet. Sprutningen sköts iu också med maskin — det är inte mer än tio år sedan vi böriade med detta. Upptagningen sker med en Eken- gårds helautomatiska uvptagare, det är den absolut bästa men i höstas plockade vi--faktiskt 20 tunnland för hand på ett skifte med riklie stenförekomst. Någon fast anställd arbetare har vi inte men. vi har ett par. man,. som själva har mindre ställen och som hjälper oss när vi behöver. Under uvptagningen har vi vår stora arbetstopp och då kör wi både bittida och sent söndag som vardag. Regniea höstar.kan det bli problematiskt. Ett annat svårt problem har varit lagringen och i: många år hade vi inte annat än stukor, som är både arbets krävande. och besvärliga, allra helst regniga år . : s Fn | King Edward, Bintje,' — Sedan 1938. byggde vi den första. lagerkällaren — för: övrigt en av de första i sitt slag. .i Hal-' land :och sedan -vi' avyttrat krea- turen inredde och tsolerade:vi al- "la stallarna år 1950 till lagerhus. I fjol byggde vi. en ny lagerkälla- re. -:som rymmer inte mindre än 500 ton medan det i'den' gamla lagerkällaren och stallarna finns plats för 'e:a 400 ton. Därmed räknar vi med att kunna lagra hela' skörden under förutsättning att det blir en normalskörd. .'. — Vad vi odlar: förutom pota- ' tis? Ja, vi har ju odlat morötter som kan ge bra men som också är riskabelt — vill det sig illa blåser hela sådden bort; Annars har vi fått utomordentligt fina morötter här. Palsternackor ' och vi har slutat — det är-svårt att få folk att sköta och skörda så- dant. > nu mest av råg, korn och lin och / potatis. Linet tycker jag är en alldeles utmärkt. gröda ur väx följdssynpunkt och dessutom fi ga arbetskrävande, varför vi här odlar mellan 15—30 tunnland pr år. Vi räknar alltid i pengar och - >. (Forts. :å sid. 3) | . kvävegödselmedel ; naturprodukten. CHILE >. salpeter NS ter i 'statsplorab. A för le | : Kontakta '05s'och gör Ede Hallands: Lantmäns Centralför oo os ne Potatisavdelningen, i | Fel Ialmstad 17072, 17106, > 000 Majestic med Hera Sor= verans till våren, - beställning NU. oe ening : td rödbetor "har "vi också haft men: ' .--" Växtodlingen består. just skördas. och . lagras 1 Ärnäberga .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.