i ; : "ön [ EE "'' grupp som finns i riksdagen, FÄL JR fredbrdrarirnd 2 Aa NH vor + H porle v! vv s s i s — LAHOLMS TIDNING .”” t. aa salassskharnasd seas tönt RRRR . , FAN a . Mr vt v ett YYYYYYVYPPYS YET en | t av terereyvtY YT TF Yv Onsdagen den 17 februarl 1960 : om yt Yr ' vor i M "' HÖGERN ÄR värd en hon- nör för sitt frångående av sina tidigare extrema krav på ome- delbart avskaffande av tjänste- . pensionen och borttagande av. "första barnbidraget... Det sägs « wisserligen, framför allt i soci- aldemokratisk o. liberal press, DEN 17 FEBRUARI 1960 ' LT. "Låt oss från början fastslå att all rasdisktimnering — och för- att högerns ändrade inställning samlat borgerligt, realistiskt FÖ NGA strider rot förnutt, ” N mnativ ti n | någo m'. i ; helt -dikteras av rädsla för att = utformat, alternativ till 48 rättskänsla; och kultur. ' Det. är tappa röster i höstens val, Vår tro är dock att risken för högern att förlora väljare på sin tidigare inställning inte + hade varit överdrivet stor. Den har åtminstone vad - gäller : barnbidråget i flera val gett högern stora nya väljarskaror ' och man kunde säkert framför allt på folkpartiets bekostnad vunnit ytterligare ett. val på denna inställning. MR : MISSNÖJESPROPAGANDAN.. har varit matnyttig och är det . säkerligen fortfarande, när den sätts i system och drivs på ett . så målmedvetet: sätt som hö-" gern' gjort under femtiotalet” Att "den inte duger. för. att störta socialdemokraterna från 4 'regeringsbänken har dock klart framgått vid de senaste valen. : > Högern har ökat sitt mandat-" underlag i. den svenska riks-"? dagen, det är sant, men det . har ' också socialdemokraterna". gjorts 5 no T ov Därför måste man;ur ge- -mensam -, borgerlig - synvinkel anse de senaste modifieringar- na av högerlinjen ' välkomna » och välgörande för eventuellt " framtida samarbete, samtidigt növarande regeringens politik. herr Hjalmarson inte är mäk- tig att överge sin tidigare röst- knipande men verklighetsfräm- mande linje gav han förresten så sent som "i måndags 1 ett föredrag 'i ] talade han om, . att. omsens borttagande måste kombineras med ' särskilda skattelättnader för det enskilda sparandet 'och ordentliga sänkningar i käll- skatteuttaget ett år senare, enligt- högern statens finanser absolut inte' klaras. utan 400 miljoner i. minskade barnbi- drag, Nu kan man utan vidare kapa bort devc:a 400 miljoner- na och. därutöver. sänka den direkta - skatten — ' ordentligt till och med, =+ Te på för "väljarna -och för de övriga” borgerliga partierna i en kommande regering .måste det. allt vara med en annan . ledare än” Karup; ärdigt i:en stat som vill betrak- ta sig söm eivillserad. Ur religiös synpunkt. borde "denna - underliga företeelse. också : helt fördömas Den är ett hån :mot. människo- värdet. och läran att vi alla är — eller borde vara —wsom bröder. N MEN "JUST på denna punkt träffar 'vi på det verkligt tragis- ka — och det ondas rot. Jesu lä- ra, (främst Bergspredikan) är av sådan art och resning att den ald- rig kan ge upphov till rasförtryck av något slag, lika som krig. Däremot har den kristna: kyrkan under tiderna Atskilllga gånger varit orsak. till grymma och sa- distiska judeförföljer. = "= = Samma har förhållandet 'varlt med negerslaveriet och den som konsekvent därav i våra dagar uppkomna negerförföljelsen i Amerikas. sydstater . Sign Tan- ken nämner att slaveriet därstä- des berodde på krass materialism, billig arbetskraft och durkdrivna affärsmetoder. Det är sant, men inte hela sanningen. . " NEGRERNA : VORO = bättre (d. v..s. kraftigare) till sin kroppsliga konstitution än india- herna.- Så fanns det vissa 8. k. > | kristna. präster som fann att det No ">! gick att, med Biblen försvara de "" - | svartas slaveri under de vita: De pekade på bibelstället i Gamla Testamentet där Noak dömmer sin' son Ham att vara bröderna Ett 'vältaligt exempel på att Norrköping, Här För en månad sedan kunde SKALL HÖGERN bli att lita herr Hjalmarson, ” : Dan Andersson ”Ett"' i ] Som mean kan konstatera, att ktaröde” ST kv Jafet och Sem underdänig.. har - den "extrema högerlinje som föreläser i: morgon torsdag il'- På något obegripligt si " främst företräds av partiledare | folkskolan, 'Skottorp, domkyrko-jde kristna teologerna ansett Jafet Hjalmarson och partisekretera- ' re Svärd för förstå gången fått vika: för "den : mera” måttfulla ” och - verklighetstrogna. höger- ATT: AV denna första svala våga - spå : hjalmarsonepokens ' hädanfärd är kanske djärvt i överkant.. Ett regimskifte "inom! adjunkt . Gunnar" Anshem. Lund. Föreläsningen = illustreras ' med | Hams efterkommande sång till gitarr, Se annonst..,. > Veterinär: Lars: Berg till 27 "mars som" extra :veterinär i Båstads: veterinärdistrikt. >. ; vara de vita folkens urfader och | S onin ”ja de voro" negrarna 'och; liknande, folk (Sems, blevo' asiaterna).:'Nu "var saken klar. menade” dessa snygga i] pastorer egrerna ” skulle som "| slavar 'underordna-.sig " de "vita (men , naturligtvis »hade inte alla samma mening)... re vc a tr nstgör Kvinnopräster.- v p: AE - Realitet. eller tomma: ord = "1: N ÄR | ar > högerpartiet 'skulle annars som jag ser saken vara det avgö- rande beviset på att högern I verkligen vill samarbeta med övriga borgerliga partier och ” ropa. s | för framtiden: är beredd 'attl , s sg överge sin tidigare demonstra- tionspolitik till förmån för ett bv I FREDAGSNUMRET den 29:0 av LT: har e » plott natten ser)” tagit till orda ifråga om 'rasför antisemitism, d. v, 8. den ömkligag hakkorssmitta p pitlen 1 mänsklighetens . historia inleddos. Människohandel 1 stor skala, sadistisk båtlägenheter fraktades över Atlanten. Natur- ligtvia upprördes samtiden än I hjärtroten — negrerna fingo sin frihet. Men deras liv har oftast blivit en smärtornas väg — poll- Uska och ekonomiska saker kom- att spela in och Amerika fick; (på ett annat sätt) åter en negerfrå- ga. Men negrerna är själva utan skuld till den — utan skuld att de 1 de forna slavstaterna ses med vidskepligt hat — ses som parias. MEN EGENTLIGEN var det judarna och antisemitism . som skulle ägnas några rader. Många, kanske de flesta som rita hak- kors begriper 'väl knappast något I saken — de torde vara ganska tomma I övre våningen. Men: sa- ker får inte nonchalant avvisas, därtill 'är den alldeles för allvar- lig. Antisemitigmen , med eller utan hakkors bygger på vidske- pelse, VI brukar ofta tala om vår upplysta tid — men vi borde nog akta oss för stora ord. Det finns mer av fördom och vyldskepelse — liksom tanklöshet — än vi är be- nägna att tro. Detta gäller inte bara de ungdomar som inte upp- levat nazismen, Hitler -och sista världskriget — utan också de till mera ålder och -—' hoppas vi — mognad komna. . SIGN. TANKEN berör skolans kristendomsundervisning. Med all rätt. Judarna utpekas alltjämt som ' Guds sons: (och därmed Guds)” mördare. I snart 2000 är har ett helt folk behandlats så- som sådana. Här roten till det onda. < Men den kristna teolo- gien lär samtidigt ut att Jesu död på korset var:en nödvändig- het för människosläktets” ffäls- ning .och salighet, "Judarna voro alltså allenast redskapet :härför. Detta var 'Guds' vilja.” Men hur kan' då "detta gå "ihop . med judafolket -”Guds "sons mördare”, det är "ju rena galenskapen kan- ske "någon, invänder. Hur kan " Alltnog: "man seglade till Afri- dylika befängdheter :trattas' i "Lars GU pratar eek - . 29 - ve . Lönndahl--: "Se Naturligtvis borde jag utbrista I de bekanta orden: åh ss åh... jag svävar... högt i det blå... F 675 cm, nåja, en meter då, ifrån IDOLEN. Han med ”Volare”, ni vet. Och "Piccolissima serenata”- Och de där. envisa tulpanerna. från Amsterdam, hela landets egen Boy Friend, killer, som just befinner | - sig I den situationen, att flickorna skriver hans bilnummer på små | ka och. eri: av' de' skändligaste ka- fasa > Hans » barndom h präglades inte -pr savit något överflöd.. Han är yngst i en; barn- skara på fyra 'och pappan gav sig av ”till- Amerika ifrån familjen ag svävar... jag sitter bara dyrkandet? $lappar dem de nyttjar som bit ik I skolb a Og sa FI , pålägg (en välb g muns- | .- iska Y $änrer), >> . Näja, det" är” kanske lite vå mycket sagt, men närapå sant är det, Det är:han som: får brev från sjukhusens operationsavdel. ningar.- från . kvinnliga patienter som säger" att .”det :första jag önskade miig när jag vaknade upp er "narkosen var. att få träffa Laase Lönndahl”. 2,5 00080 5 . Alltså: Detta” är" Idolen med . den alk nedsmältande rösten. Och här fråga nr, ett: SS .r- Daese Lönndahl, tala om hur det är att vara den människa "som kan säga: Det är jag som är Klolen, Jag är den som blir dyr- > > Joe, säger Lasse,' för det första tycker jag det är någon- > ling att vara väldigt glad och « > facksam över, detta att människor tycker om en och det man gör. Och jag tycker att de här ungdo- Marna som kommer med sina till- givenhetsbevis ' är hemskt rara. Men Nyrmama inklivande på scenen idolstämpeln på sig kändes allt lite lömskt i Början. : +” Man' gick runt och hälsade och tänkte, att de tänkte att: Sss, en dem här "ok" Men den där känslan gick + över med detsamma, = 7 Jag undrar om det finns nå.. gon som kan: låta bli MÄNNISKAN bakom att gilla den här idolen. Man har liksom en känsla ” av att den här gången är idolen inte gjord av sådant material som idoler brukar stansas ut av. Själv . anger han att han är alldeles ”för ; kite spännande”. Och så är hans TÖR en liten smula för full i skratt när han talar' om sig själv som idolen: Han undrar om han -. inte borde ta sig själv mera på allvar, Han anförtror mig att han nog låter "alldeles för präktia, Folk blir nog besvikna på mig” "lan säger att han inte har lyckats lista ut bur han ska göra för att det ska låta som om han just lig. ; ger effektfulk draperad på en vit notodivan I sån där viri) siden: morgonrock med champagneglas i handen och en vit telefon -sora ringer jämt, em sån där betvin- gande kille, som tittar delskt wa- der higg som Elvis, : IDOL, vad i hela världen ska nu - göra bland folk som job- ' det första ska 'se- till, att inte ta sig själv: på blodigt. allvår:'; Få det andra vill jag försöka utnyttja min. position ; så..att jag.får' ut något: positivt av: den: Inte' bara för mig själv” Och jag-är tack- sam så länge det varar." ce > = Nå, hur kan "du vara till nyttå mer än som 'sovel'på smör- gåsen och prydnad. ovanför :ton- åringens säng? a — Jo, säger Lasse, skulle. inan inte kunna utnyttja populariteten till att försöka lära. ungdomen nå- got? . Tänk om man kunde'' vara in 2 ett gott föredöme som människa. förklaringen bgger i att alltihop | lära ut artighet, vänlighet. tack- det här kom så relativt sent, först sanihet, stil överhuvudtaget, -> när han var'en nästan mogen | — Man har en känsla av." att människa, Kanske. också däri att | du är inne under en lycklig sljär- han redan som liten fått lära sig | na just nu, Sö 0,77 5 : att vara tacksam för varje Liten —. Ja, allting 'bara kommer till gåva livet ger. «oc. "| mel Och jag känner mej rätt öd. n len enska. ungdomens gunstling, får man en känsla. av att: i stället. för..att göra: honom till en: odräglig posör, har popu-, lariteten: utvecklat .honom invär- tes. - Han talar ofta'om att försöka handla så att det ”känns rätt och riktigt här inne” (dunk'mot den breda bringan). Och han är'sna- rare ledsén än" arg för det onda som drabbar honom i, form av avundsjuka ” och ; elaka” rykten. Man kan inte låta, bli fråga ho- nom hur en yngling kan bevara sin” väg så obesmittad? Kanske Lars Lönndalht tar sin Popularitet med ungdomar världen ' över 7 ” Detta mjuk. När jag läser något bravom j själv.i tidningarna så tänker i jag, att. det' där är väl inte: jag i alla fall. Men det ä fint så länge publiken tycker om mej och jag vill hemskt gärna göra. roller, vilka som helst .:. . Men publik- gunst är eu nyckfulk ting.: Fans vänder sig fort mot andra idoler. Människornas hänförelse kan va- ra i dag.röd i morgon död. Men å får jag väl gå tillbaka till bok. handeln igen, säger Lasse tryggt. Innan han fick sin utbildning på "Akademien och i Italien stod han , sju år i en bokhandel. Det var på en lunchrast som han sjöng in sin första platta. . .-. " Och så till sist alla små flicke- barns skälvande fråga: Vad gör Lasse när han är hemma hos sig i sin ensamhet? (Den ensamhet som "större "delen av landetr kvinnliga invånare med hänförel. se skulle äta sig att befolka): "+ i Detta är vad Lasses lediga tid går åt till: Se teater och skriva. brev, dvs. svara på beundrarpos- ten. ungefär 50 brev-om dan. Det finns nog få idoler som'skö- ter sina fans som Lasse. Han sva- rar - på alla brev. Och så läser han. Dagerman bl'a., som han följde på nära håll från sin plats bakom — bokhandelsdisken - allt- "ifrån författarens första bok till den som blev bans sista .'.. . Glada Lasse har bestämt en all- varlig underton nånstans inom- bords som han sällan låter ljuda? « Lasse: Tja, kanske det. Ibland är man nere, Undrar som : ålla andra vad allting tjänar till, Men då stänger man in sej en dag och så gär det över ..,. Man far hem ; till släktingarna och blir - som vanligt, ' Kramar om syskonbar- nen sota inte vet vad Idol är. En av dom är fem är. Hon idkar han- ' del med namnet Lasse” Lönndahl ' nere på gärden. Hon :sålde mej . för två kola. Allting får sina rätta proportioner "när man kommer . hem Hill de sina.” - - — När ska du gifta dej? '-> = — När jag träffar HENNE, 7 — Folk säjer att du gjort det? — Ja men:det blir nog inte "hon, Men jag vill gifta mej och jag hoppas det blir snart. Hon be. . höver inte vara vacker, men hona ska ha massor av charm. Och vi ska ha ungar. Det ska. vara "eu " viktigt hem. en vrå dit man kan: gå och vara sig sjö att här har jag mitt tron och någon som t riktigt bara för att > Sa Lasse, Och h annars skrattar v och känna fäste I tillva. | ycker om en jag är jag, äns Ögon som g i aktuell debatt| en Insiludare signerad "Tanken (vars strider — | följelse och då I synnerhet den judehets och om på sista tiden upptrittt här och var I Ku 4 är ju den största av alla vldskep- ligheter. — Jesus dömdes av ror marna, , misstänkt som upprors- man, De judiska översteprästerna det högre kyrkliga ståndet stod bakom, De fruktade att förlora sin andliga .maktställning över folket genom den store nazaréns förkunnelse, Jesus från Nazarct, den rellglöse reformatorn, dog för sina idéer. Men det var också ett politiskt justitiemord. ,. . DETTA OMTALAS nog inte så ofta i våra skolor och läroan- stalter. Och vad som ytterst säl- lan läres ut är judarnas ställning såväl under romarriket, som sc- dan under tidernas lopp. I så fall skulle det inte bli mycket igen av nazism och Jjudehets vild våra läroverk. ' Den unga kristna kyrkan visste Inte av något jurehat. De första kristna voro judar, och kristen- domen betraktades också som en judisk sckt, Man försökte emel- lertid omvända fi all sfilvilja) judarna till den kristna kyrkan. Det lyckades inte, Från judiskt häll höll man sig till Mose lag och religion: och förkastade de kristna' dogmerna, Inte minst lä- ran om Jesu gudom. Vid dispula- tioner låg de kristna teologerna ohjälpligt under de judiska lärde. Det gick Inte att med andens va- pen överbevisa och segra över Ju- dendomen. Men man ville dera3 (och andras) eviga salighet, och då måste alltså väldet till, Så började de hemska judeför- följelserna (de sista under Hit- ler). Med tortyr och bål. Men in- för det enfaldiga folket måste man motivera sin religiösa vid- skenelse och intolerans. Motiv saknades inte: judarna hade dödat frälsaren, och voro or- sak «till alla slags olyckor: man gick +. o. m. så' långt att mar påstod att de inte voro människor utan djävlar. Man försökte också på alla sätt utrota — eller göra livet surt för dem. Under medeltiden hade den ekonomiska utvecklingen gått därhän att man-.behövde banker. Men enligt tidens uvpfattning var det ' brottsligt att låna ut Pengar met ränta — så överlämnade man den syvsslan till judarna — de skulle ändå komma till helve- tet - såsom "otrogna", Sålunda fick . såsom nödvändiet ont, ju- bed sÅd OT, en ”VI mys morfar, flyttade in i VI FIXAR ALLT! Kom till oss med alla uppdrag, vi åtar oss allting och miss- lyckas inte med nånting, An- lita oss för allt som ni inte > klarar själva. Pris fem kronor. s - Att det sen kunde vara nog så knepigt att städa en vind och vakta ett sexårigt tvillingpar skulle grab- barna snart bli medvetna om, Men de klarade sina uppdrag, vare sig det gällde att vara charmiga kaval- jerer för en kväll eller köa en hel natt för att skaffa en direktör operabiljetter. T. o. m.- professorns oersättliga dyrgrip räddades. Men det. lyckade misslyckandet är ett uppdrag, som inte i någon detalj skall avslöjas. - a Högkvarteret för Jan och Kim är inte en utrymd skomakarlokal utan en övergiven smedja. En mörk .höstkväll dyker plötsligt en mystisk individ upp. Några dagar och veckor förblir han mannen i mörkret. Häpnaden är stor, när de upptäcker vem han är. Men där- med är gåtan inte löst — snarare djupade mysteriet ännu mer. Tills den plötsliga kallduschen kommer. Ursula Brenning har bevisat förr att hon' kan skriva ungdomsböcker. Här är ett nytt och lysande bevis. " Caroline är ett välkänt förfat- tarnamn i serien Wahlströms flick- böcker, främst genom de många Kitty-böckerna. -Med "Mary och Lou har hon introducerat två nya flickor, som av den'första boken att döma, har kommit för att stan- na. De hälsas: å det hjärtligaste välkommen ' och det är svårt att kväva "ett ofrivilligt Auf Wieder- sehen! Ty deras prädda och skick- liga sätt att jämte några portioner tur. klara sig ur de hålsbrytande och få iska äventyr de dras in darna hand om bankväsendet och f. ö..var..de mest hänvisade till "Thandelsyrket” för att kumna 1e- va. : VAD MAN emellertid fdet är på tiden) borde lära det 20:e år- hundradets ungdom "är vilken utomordentlig roll detta lilla folk har spelats inte bara på det eko- nomiska området, utan framför- allt på kulturlivets. De ha: varit Europas: läromästare. i läkekon- sten — kungar . och påvar ha- de ofta judisk livmedikus. I litte- ratur och konst, som ' statsmän, ja på alla 'områden har de gjort en enastående insats. Deras mo- ral och religiösa fasthet är ett enastående föredöme. Med fåtal undantag ha de enigt hållit ihop Miljontals offer ha de gett för sin tro' och religion, vapenlösa värnlösa.... Skammen faller över förföljarna och belackerna...-' DET ÄR en fruktansvärd hä- delse från . kyrkligt. kristet håll att förklara .den judiska rasens olyckliga öde generationerna ige- nom alltifrån Jesu tid såsom Guds rättvisa ' straff och förbannelse över den för att ett fåtal av sam- ma ras medverkade till en lands- mans feller Guds) död. Detta är rena därhuslogiken, Vidskepelse med stor bokstav. Inte desto mindre har sådant i vår egen tid förkunnats från katedrar och pre- dikstolar, Var det någon som und- rade värför man började rita hak- kors på. synagogor och andra ställen? : SIGN: TANKEN kommer med en tankeställare. VI svenskar ska inte ' sätta 'oss på höga hästar gentemot tyskar eller amerikaner. VI ha ingen iude- ell. negerfråva, menar han tvdligen, Det är rätt. Men ett problem-inom samhället ska lösas lacligt och rättvist, Tn- ta med banditfasoner och Tasför- I följelse, 'Sien. undrar ifall nåcson kan svara om nåson skulla kunna sifta bort sin dotter till tattare eller :zisenare, Jac vill svara med denna historia, självimolevå: För en del år sedan. arbetade jag Då en småländsk torvmosse. Bland många andra som kommit dit var ett ungt par som båda arbetade på mossen. Vi bodde I baracker och det unga paret hade för” sin” del fått ordnat med kök Foten unga frun lagade själv vi anquat >= det blev billigare, Ne va åt På marktenteri. Ef- I Några dar fick tag tillfälligt- vis veta att det skötsamma parct (de hade; skaffat ezet hem) var ntcare Men 'det fäste e alls vid. Den unge var nämligen mycket ordentlig och arbelsam, och han stod i hög kurs hos disponenten, En tid ko jag I kompanjonskap med honom I ackordsarbete. Han 'var den bästa kamrat. Kanske en smula tystlåten till att börja med H; talade" emellertid sedan om "att hans barn dom inte varit så lyck- liga. Fadern var en Ssuput och slarver men han hade föresatt sig att aldrig komma i faderns fotspår. Frugan (som nog var i, ger 'mersmak. Det är en flick-' bok, men också pojkarna kommer helt säkert att ryckas med av den spännande" intrigen, som är syn- nerligen väl genomarbetad. Arvid Svärd har en rapp penna. Han vässer den då och då till ung- domsböcker, helst i Afrikamiljö. Stilens friskhet; handlingens spän- ning och den exotiska miljön för- nekar -sig inte "heller i Olje- kungens matta.: Historien kretsar kring ” en . orientalisk matta, som ruvar på en hemlighet. Det var Lasses onkel, en amerikansk ingen- jör vid ett oljebolag i Arabien, som kom den på:spåren och sen utvecklar sig händelserna i rasande fart. Historien börjar och slutar i Bromma, men - 'tilldrar sig i det oroliga främre Orienten. En chauf- för och en 'saiyid spelar ganska skumma roller, men det reder i alla fall upp sig för Lasse, Mr Smith: och redaktören. Men 94 si- dor spänning och djup mystik in- nan dess. «+ rs . : I såväl Fyrklövern på spaning som Salta prickar handlar det om två deckarkvartetter. i de nedre tonåren. Helt oförmodat råkar. de båda gången komma några skum- missar och deras förehavande allt för nära. I ena fallet rör det sig om vapensmuggling, i det andra delförfalskning. Spänni är FIXAR ALLT” en ungdomsbok med pangeffekter som synes, | MN et + Om bovar, deckare 9. salta prickar - Äventyret för söderkisarna Tommy, Kenta, Leffe och Hammy började, när skomakare Karlsson, som var Tom- större lokal och pojkkvartetten fick löfte om att använda den gamla som klubblokal, Det - dröjde inte, länge förrän man beslutat att bilda firman: storien om dess farliga spaning på Fågelön och Smugglarklippan.. Carl ÅA. Andersson har tidigare skrivit för yngre barn; Nu ger han sig in. i en ny genre-och vänder sig till en. äldre åldergrupp. Spän- ningen blir ibland lidande på att han avbryter den egentliga ämnes- tråden — jakten på 22-knopsbåten Sefyr genom Stockholms skärgård — och inför en mängd, visserligen dråpliga och lustiga episoder, vilka dock inte för historien framåt i önskvärd takt. För övrigt skriver han friskt och ger en Jevande ' skildring . av den stockholmski skärgården. sommartid. t Med. Biggles, Worrals samt på sistone med ännu en figur, Rex, har Kapten W.. E. Johns skapat , några gestalter,. som tillfredsställt åtskilliga årgångar. läslystna, även- tyrssugna pojkar och flickor. Av hans hjältar har Biggles varit den mest oförbrännerlige Wahl- ströms ungdomsböcker har släppt ut över 30 volymer Biggles och därtill finns han översatt också på Bonniers. I den senast översatta boken lockas Biggles in i ett ruskigt. drama på liv ' och död'i Myndigheterna har sina ögon riktade mot någrå ogäst- vänliga öar och misstänker aått något skumrask "är på gång: i grannskapet, men vet "inte -vad eller exakt var: Naturligtvis "dyker Biggles, Algy' och Ginger upp i det psykologiska ögonblickét” — - den = vulkaniska ön får sitt utbrott” och bokens personer räddas eller för- gås alltefter spänningens krav, Då är -också. kampen mot den halv- galne strebern, som. slagit sig ner ' högt uppe på "en otillgänglig ö och hållit sina” ”undersåtar”. kvar- med hjälp. av”. blodhundar, slut och Biggles. kan ' rapportera . ännu 'ett skickligt. genomfört uppdrag. 'De- taljerna kan. lämnas därhän — "det är välkände våghalsenr Biggles, som mer att vara i unga. efter spänning, : . oo. 2 ' För: de: unga ”läsare,' som har sinne för det bisarra och burleska är absolut Snillekvist en: bekant- : skap. värd -att göra. Hans under- bara äventyr går utanpå det mesta som "har offentliggjorts ifråga om uppspelt '. uppfinneri ' och '- stollig komik. Mycket lärd och mycket tankspridd skall ju den ideala pro- fessorn .vara enligt folktron. Dessa krav uppfylles. mer än väl av pro- fessor Snillekvist. Därtill äger han ett orubbligt hugn. Ingen explosion eller” katastrof - kan hindra honom från 'att uppfinna: något nytt' och nödvändigt, även om det får myc. ket oanade följder. ,Det kan' gälla ” en vätska, som gör fotografier till levande personer, det kan vara 'en vårstädningsmaskin. eller. en pann- kaksapparat.” Hade "han ' inte den pålitliga hushållerskan fru Puts-' knopp eller 'den 'trogne' vännen, Överste Dundeknall vid Katapult- | kavalleriet vet man dock inte hur pojkars hunger”, sig.' Men nu gör han det 'till obe- talbart nöje för isynnerhet 8—14- åringarnar. Bokens många lustiga ” illustrationer. följer" helt den upp- 1 på topp i båda böckerna, men det vassaste stinget i berättandet står Enid Blyton för. Hennes bok lär ingen lämna halvläst, ännu mindre somna över. Den hör visserligen till flickbokserien, "men jag vill träffa den grabb, som inte kom- mer att gilla fyrklövern och hi- ma åbitfoner: De' skulle knoga och spara och snarast få sitt hus skuldfritt.. Paret, som var i 25- 30 årsåldern voro allmänt aktade av oss mossfolk. Ibland var vi in- ne hos dem på kvällarna, och fick en pratstund — och kaffe. Altid var, där rent," snyggt, '.ordning- samt. På hösten fick:de lust att dra sockerbetor på hallandslätten, Jag skrev till en godsägare hem- mavid, Mick svar och ”tattarna” kom alltså i samma betland som jag själv. Naturligtvis talade jag inte om för någon deras ”natio- nalitet”.; När .de reste hem igen voro. de: minst sagt Populära, och folket på gården tillade: ”att du borde haft en extra slant för att du skaffat så bra folk hit”, Sen har jag flera' gånger fåt brev från dem och de här skött sig som verkligt goda medborga- re 'det har jag förstått, ' : FÖR SÅDÄR 1000 år tillbaka i tiden reste en del av våra förfä- der Europas kuster runt = (f.ö. även' inland) med plundring, stöld, .: blodiga De kallades vikingar. - Vare. sig judar, negrer tattare eller zigenare har historien något att förtälja om 1 berörda avseen- de, Märkvärdigt, eftersom de än- då voro av en ”sämren ras, oe >. Tönnersjö i febr, 1960 den drivande kraften) besatt sam - NV sysselsättande' sig |. slagsmål och - andra fula saker. ]' ÅN crazy-linje, som löper ge- nom volymen. | ' et . Olof Lindström,” I ovanstående anmälan omnämn- da böcker» sve 5 Rd Bonniers: es EN Carl Andersson: SALTA ' PRIC- » KAR, Inb, 6:85, : Harriers: .: - TN NT Ursula Brenning: MANNEN I MÖRKRET. Kart, 6:75, "Arvid. Svärd: MATTA. Kart, 6:75. Natur och Kultur: > C Norman. Hunter: : PROFESSOR ' SNILLEKVISTS UNDERBARA ÄVENTYR. » Kart, 6:90, B. Wahlströms: ". Stig Ahl: . VI -FIXAR » Kart. 2:95: > Enid Blyton: FYRKLÖVERN PÅ SPANING, Kart, 3:85. N | W.' E. Johns: . BIGGLES: OCH " DEN MYSTISKA ÖN, Kart. "> 85. fa SÖN Carolyn Keene: MARY, LOU OCH PÅ STARHURST. MYSTERIET Kart, 3:85, - , Erik Andersson. : professor Snillekvist. skulle klara '” är.-precis ' sådan. han alltid kom- —— OLJEKUNGENS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.