ah. nell vtwwvYvrey ve rerV vyvreetvvYYYTYV yvY revet vevvtvevreryreeterYyYTTEPET EYE YVET wyeYrT Lå . för' samhällsekonomin överhuvud vreevrer” = EXHOLMS TIDNING — Ed 4 KR yYrvevyvyyv Noa lent i ls Predagen "den, 10 -tebruart. 1560 = LT: DEN. 19 FEBRUARI 1960- IT=- EFTA-konventionen . "och hemmamarknaden FE : / Yen partimotion tillstyrker cen- " terpartiet Sveriges anslutning till konventionen angående upprät- tandet av Europeiska frihandels- sammanslutningen (EFTA) i fö- ”religgande skick. Det hade dock, heter det, varit önskvärt 'att kon- ventionen fått en annan utform- ning beträffande vissa «detaljfrå- gor. Men om konventionen skall kunna träda i kraft på sätt som avsetts synes ändringar i konven- tionstexten ' inte nu kunna göras. ” I motionen konstateras att till- komsten av EFTA torde komma att- medföra övervägande fördelar för vissa delar av det svenska nä- ringslivet, främst exportnäringar- na, Hemmamarknadsnäringarna däremot torde få räkna med svå- righeter. Särskilt inom vissa de- lar av småföretagsamheten måste ' "att syftet med den träffade; sex- "Iskall syfta till att bl a åstadkom-" - ma stabilitet på marknaden och EFTA-marknaden, varvid åsyftat att kreditgarantier budgetåret 153l —61 må beviljas intill ett belopf av 135 milj kr, i enlighet met vad som yrkatå i tidigare motio: ner av centerpartiet, ” St N Ifråga. om 7 jordbruksavsnittet” framstår det som en "angelägen näringspolitisk uppgift att. tillse årsuppgörelsen med jordbruket kan uppfyllas. Detta överensstäm- mer också med den, målsätthing, som . uttryckts, i artikel 22 av. EFTA-konventionen, nämligen att "den nationella jordbrukspolitiken tillräcklig tillgång, på 'varor för , konsuménterna till rimliga 'pri- ser, samt att tillförsäkra: jord- bruksbefolkningen en skälig lev- nadsstandard. | des Det kilda 'jordbruksavtalet "man räkna "med ällni: att dessa problem beaktas i god "> tid och'att det tillses att omställ- ningsprocessen förlöper så smidigt som möjligt, Väsentligast är, heter .. | litik kets repr ' righeter. Det är därför angeläget med Danmark kan emellertid. medföra inkomstbortfall för jord-, bruket. Departementschefen fram- ” håller, att i nämnda fall förhand- lingar skall upptas med jordbru-:. om | Vid finget i ängelholm "+ - vår: em snickare från Båstad åtalad för vårdslöshet i' trafik. ] Han : dömdes till 20X5 kr. Sva- randen hade 1 oktober genom för sen -teckengivning vållat en tra- fikolycka "på Smårydsvägen AA Båstad, där han själv ådrog sig en hjärnskakning, ben- och knä- skador. Han framförde sin lätt- viktsmotorcykel gatan. österut och bakom sig hade han en per- sonbil med fyra kvinnliga åkan- de. Då han skulle svänga av vä- gen till höger. in till sin. bostad påkördes han bakifrån av person- bilen. Båda fordonen fick en del/ a homas Mann har liknat vår överblick över människosläk- tets historia vid vandringen utefter en uddig havsstrand med begrän- sad, ständigt undanvikande hori- sont. För varje ny udde öppnår sig en ny och oväntad utsikt, bortom det vi trodde var slutet visar sig en ny, udde, ett nytt och okänt stycke strandlinje med nya uddar och nya hemligheter vid synrandens Stenålderst 1 ålders. skadof och snickaren satt till : målsägaren utbetala ett ska- destånd på 100 kronor. . 50X8 kronor 'för fylleri och vårdslöshet i trafik blev domen för en lantbrukare från Förslövs- holm, som på Flygdagen i starkt Hstånd vinglat . fram med sin: cykel.på vägen mellan Rebbelberga' och . Barkåkra kyr- ka. Hans:framfart — vilken åkla- garen betecknade som mycket trafikfarlig på grund av att hän- delsen inträffade just i den vär- sta" trafikstockningen efter flyg- uppvisningen — hade observerats av statspolisen som omhändertog honom. Mt : Eldsberga: Eldsberga Rödakorskrets har haft årsmöte. i Eldsberga Ihus . under ordförande- det "vidare, att näri i — vårt land utformas så att närings- livet. får så: god. konkurrenskraft som möjligt. Skattepolitiken och den ekonomiska politiken måste anpassas till det .nya läget och "sation åt jordbruket, I motionen: "gande för statens jordbruksnämnd , föreslås därför att riksdagen hos Kmt skall anhålla" om bemyndi-- dess krav på ökade inv 1 näringslivet, > I motionen” förnyar centerpar- tiet sitt krav på inrättandet av ett näringsråd med representanter för närt och arbet dens organisationer samt berörda . I vet - statliga myndigheter i syfte att i . ? vidare ägnas åt utvecklingen in- olika avseenden underlätta nä- ringslivets anpassning till EFTA- S marknaden, LA z + Vidare 'yrkas att riksdagen hos Kmt” anhåller : om att. förslag” skyndsamt framlägges till grun- der för statlig” kreditgarantigiv= . i ning till hantverks- och industri- " > företag m m i syfte att'särskilt ' främja åtgärder i anledning 'av - att efter förhandlingar med jord- . brukets förhandlingsdelegati i ledning av EFTA-k ionen | "na 'åtgärder, att syftet med 'sex-. "initiativ vid kommande. förhand-; . frysta fiskfiléer hänförda till fis- och jordbruksavtalet med Dan”; mark framlägga förslag till såda- årsuppgörelsen med jordbruksor- ganisationerna förverkligas. - Särskild uppmärksamhet måste om fiskerinäringen, Regeringen bör, föreslås det i motionen, ta. lingar inom EFTA för att få djup keprodukter i stället för till/inz dustrivaror, I annat fall måste be-"' "I sju barn” samt: skänkts kontant- skap åv.fru Ellen Larsson,' L:a Böslid. Till ordförande efter fru Larsson,'.som undanbett sig om- val, utsågs direktör "Oskar An- drén, Trönninge. Medlemsantalet var vid årsskiftet.325. Under året har bekostats semestervistelse på 'Kronolund för två husmödrar och belopp: både till - Kronolund och Lagalund. Eg Eldsberga soc.-dem.' kvinnoklubb « har hållit årsmöte. Till styrelse för år. 1960, valdes Ruth Törnkvist ordf; Hjördis Demfelt ” kassör, Anna Möller, sekr., Gurli Olsson vice ordf., Ebba Nilsson vice sekr. Anna. Johaneson och Marta. Nils- son, : Ombud ' till. ABF:s årsmöte Anna. Johansson. Efter kaffet in- ledde Helmi Holmberg, Halmstad, en , diskussion om ungdomspro- blem 'och" barnuppfostran, ' Två nya medlemmar . skrevs in. Erik Torstensson, Halmstad, visade en faras en ogynnsam utveckling för den svenska fiskerinäringen, . .- film. Nästa möte blir första ons- dagen ifrniafs. so fe vi Riksdagen öch EFTA - Genom, S$' eriges -änslytning ti om hur riksdagen på lämpligt sä skall kunna följa utvecklingen in-: NY om sämmanslutningen; Riksda, , — ordningen lägger "vissa "hinder vägen härvidlag, varför saken «ts: prövas vid de överväganden jom..|. vår författning som nu pågå Detta "spörsmål har tagi ; up Å riksdagen I en motion av hr An-,' tonsson i Dahla m fl: centerpar- tister; De påpekar att EFTA köm- '| "mer att medföra återverkningar inte bara på enskilda näringsgre- nar utan för hela näringslivet och" taget, Den' allmänna bedömnin- gen av samhällsekonomin ligger | sin tur till grund för både fi-- och i liti-> litiken : - "Dviärgtrole C Det lider så smått mot afton, ken samt för. olika åtgärder som gäller, näringslivet och arbets- marknaden, Många av. riksdagens ställningstaganden blir, sålunda berörda. Därför måste riksdagen få möjlighet att på "ett tillfreds- ställande sätt ta del av ochi sitt arbete beakta nämnda omständig- heter, anser motionärerna. . Tillkomsten av EFTA gör det vidare nödvändigt att riksdagen lämnar relativt" vidsträckta be- myndiganden, Om riksdagen då inte skall åsidosättas fordras att den ges tillfälle att följa EFTA:s utveckling, ange riktlinjer för svenska ståndpunktstaganden och vidta åtgärder för att främja det svenska näringslivet, - Detta bör, anser motionärerna, ske genom att Kmt årligen läm- nar.en redogörelse för vad som under närmast. föregående år fö- rekommit inom EFTA, Redogö- relsen skulle kunna lämnas i an- slutning till finansplanen, dät den skulle ingå i sitt naturliga sam- manhang, a a . —L HAGENBECK HOS OSS EN ZOOLOGISK TRÄDG. med idel tropiska djur bliv det vid sjön Orlången söder om Stock holm. Planerna har nu resulterat I att ett köpekontrakt upprättats med Huddinge kommun, Arbetet På anläggningen börjar den 1 maj och nästaiår hoppas man kunna öppna "djurparken som också är tänkt som ett fritidsområde. Bland de djurarter som kom- mer att vara representerade nämns giraffer, elefanter, lejon, tigrar. och apor. Arkitekterna Lennart Billgren och Hans JI, RO Meg, redan ritningarna klara r urhus ÖV byggnader. NI och övriga . -— Jag också? sade målaren ” Mellan i börjar himlen .«' Söder- och västerut att färgas svavelgul, Över snöfläckiga mar- ker drar' en narig vind. Någon- Stans anas nog en begynnande februarivår.. Men blott som 'en irrande ljusdager i vinterns mar- x ginal Kråkeräa lämnar sina olika nä- ringsställen och flyger mot sov- platserna i skogen, De tar det etappvis; stannar här och var för att väsnas en smula utåt omvärl- den eller för att med klunkiga stämmor plädera inbördes, De grå- mantlade och svartvingade figu- rerna ger ett intryck av välnärd belåtenhet. Det hörs ockeå På rös- terna, att klanen är väl medveten om, att dagarna börjat längas be- tydligt, Snart kommer den soliga afton, då kråkhannarna : blir: ro- mantiska, Sitter var och en på sin kant 1 tallbackarna, bugar och musicerar med klangfulla strup- Hjud. RR Kråkhoparna Sveper undan bland -stammar och ris. Men vid en ut- äga är en flock domherrar ännu i farten med att tröska de allra sista frösmulorna ur en binge tist- . lar, Hannarnas bringor glöder i Ppastellrött genom den tynande dagern, För övrigt har de färger av kyligt klingande vinter. med snö och frostblånad.. Honornas fjäderteckning är ju förstås dunk- lare; vill smälta samman med kvällens första skuggor och med - fläckarna &v multnat fjolår mel- lan drivorna, 'Samtliga korta och trinda näbbar är i en' intensiv Verksamhet, =. ra Det står en gammal ihålig ar I hagkanten. Många såna där nar turliga fågelholkar är det tyvärr inte kvar i de modernt drivna försama. Men här är nu i alla av någon underlag orsak en. Aspen är hög och mäkta grov. På stammen har fläckar av en gift-]: fan mögelartad mossa ätit sig . ast. evvoc er t : Något tittar fram ur gluggen ” till en av ”bostäderna”, Ett obe- stämt brungrått sudd; det skulle ', möjligen kunna vara huvut på en: ' ekorre. Men nej; det är det inte. Nu fladdrar ett par vingar — och där sitter på en gren en lustigt kort och trind fågel, inte större än någon av de rödvästade Ppros-. tarna nere” på åkerrenen. En sparvuggla!. : oe ct Den lilla krokiga näbben och de stingande ögonen ger ugglan ett komiskt bittert uttryck, Stjärten . : är/smal och vickar nervöst. För övrigt är det en yvigt ”välpälsad” lilleputtjägare med fjäder långt ut på tårna. Om det inte vore för huvudvridningar och knyckandet . med stjärten skulle hon trona där som någon utväxt eller knuv på - grenen. . Nu har hon spanat in tröskarlaget bland tistlarna, Hon . can noder ut vingarna — gli- er i väg 1 ugglesläktets flykt. ot sg ” . tysta « Domherrarna skingras i alla riktningar, som om en tromb . rivit isär dem, Men en bjärt hanne stannar kvar. Den ligger på snön; och över den burrar sig rovfågels- bytingen med kupade vingar och hackande näbb, Blågrå, vita och röda dun svävar bort med vinden. - « Dvärgtrollet -med den gramse ' uppsynen har en ny köttbörda att stuva in i frysboxen inne i aspen. Om nu” de 'smånätta vingarna orkar frakta dit bytet. " . En stund efteråt ljuder katt-" ugglans mjältsjukt” böljande rop. Och räven faller in:med ett hos- tigt skällande. Då är det defini- tivt kväll. Kråkorna har pläderat färdigt; 'de kurar På respektive Sovgrenar, inväntande denna kråk- familjens Jon Blund, som kanske väver in mörkskräckens - bild i drömmarna. be ”EnYS uu - Sven Rosendahl SÄCKVIS MED PENGA) Den mexikanske filmkomirern Cantinflas, för svensk publik känd som Phlieas Foggs" (David Nivens) betjänt i Jorden runt å 80 dagar, hade avslutat en film i öknen utanför Las Vegas. Hans till den starkt spacklade och ma- keuppade damen som kom och bad att han skulle måla henne, Bage uppgick till 230.000 dot Dagen innan han skulle resa hem till Mexiko krävde han gaget i Silverdolar, . Han” litade Papperspengar, sa han. Så kom det sig att morgonti- diga besökare på flygplatsen fick se hur Cantinflas stod och räkna- de en lång rad säckar med silver- dollar — växlade På något spel- inte på hus — från en välbev: lastbil. fvakad bank- | vilket som är äldst: det syriska Da- "ma grönt utefter en dammig lands- väg, som. Sigfrid: Siwertz: beteck- verktyg : har , ända till. senaste år ansetts vara de äldsta kända spår 'våra förfäders förfäder -lämnat ef- ter sig på jorden, De äldsta av'des- sa "minnesmärken anses vara om- kring tio. tusen år gamla, Men un- dan för 'undan har: nya ”uddar", nya utvecklingsskeden, kommit in- om blickfältet. För några årtionden sedan fann man i trakterna kring Pyrenéerna ' gåtfulla och miraku-. öst ' välbevarade grottmålningar som man tror datera sig ytterligare tio tusen år tillbaka i tiden; Sedan /dess har man i Saharas otillgängli- ga bergvärld funnit klippmålningar, vittnesbörd om mänsklig verksam- het" som bergens och vilddjurens aålor bevarat i kanske hundra tu- sen år. Ingenting säger oss att den "yttersta udden ännu är nådd och att inte nya utsikter rätt vad det är skall öppna sig för vår häpna blick. : ot i Egypten och Irak har länge och i tävlan gjort anspråk på att bli dvetraktade som den högre mänsk- tiga . kulturens - ursprungsgrund. Denna högre kultur har i alla län- der och tider varit knuten till stadsbildningar, men de städer som rittills antagits vara jordens äldsta rar inte varit att söka vid Nilen aller. Eufrat. Det har diskuterats naskus, staden i sin vattenrika oas, eller" det, afghanska Herat, staden land sandöknar. och vars rötter sträcker sig ner genom alla arkeo- logiska tidsåldrar, : upp ur sin. mångtusenåriga under- jordiska sömn och' pockar på he- derspl som det tidi av N oe «Nu har en ny gammal stad stått |” Av Johannes Gillby'”, pedition har grävt sig ner till den sannolikt äldsta stadsgrunden i Je- rikokullen, den' som vilar direkt på urklippan och som hon anser vara minst nio tusen år ganimal Tanken svindlar inför perspektivet, Om wi i föreställningen 'söker för- flytta oss tillbaka 'till Kristi tid, har vi ändå inte passerat ens fjär- dedelen : av tidsdistansen till det gamlå Jeriko! Det är jämnårigt med de äldsta primitiva boplatser som i våra nordliga luftstreck utmärks av fragmentariska pålhusrester runt Vänerns sydspets' och i trakterna kring Varberg... Men när våra nor- diska urfäders' föregångare, bodde i eländiga hyddor av vass och säv, fanns Kär i Jeriko en fullt utbildad stad med massiv stadsmur och väl- byggda hus "av sten :' eller tegel. Kathleen Kenyon' har. gjort sina rekonstruktioner och kommit . till uppfattningen att det nu niotusen- åriga Jeriko mest liknade en mo- dern stad, eller åtminstone en mel- laneuropeisk: stad under medelti- den, Vad. för slags människor som bodde där och av vilken ras har väl inte kunnat avgöras och kom- mer. nog aldrig att kunna avgöras, Detta var långt bortom den kera- miska tidsåldern, i gråaste och av- lägsnaste ' stenålder; Några andra husgeråd, verktyg etc ' än sådana som formats av sten och senare av ben och horn ägde inte invånarna i det första Jeriko. et es Men i framställandet av dem hade de nått en-hög grad av konstfär- dighet, - liksom -de hunnit långt i konsten att. preparera människo- kranier och bevara dem, troligen som .fetischer, vilket ' antyder att de' omfattat ett slags dödskult eller dyrkan av fädernas andar. De lev- de av åkerbruk, de malde säd i sina stenkvarnar och. visste att bereda mjölet. till. bröd. : Inte många år- hundraden tidigare hade deras fä- der: strövat : omkring i öknar och vildmarker, levat av frukt och vil- lebråd, . PTA Stenåldern > avlöstes" "av > äldre bronsåldern; äldre, bronsåldern .av mellanbronsåldern "och ” denna av yngre bronsåldern. Jeriko, överlev- oss kända samhällen på jorden, ;- - »;, Ändå är denne nye usurpator en zammal bekant: vårt bibliskt väl- sända Jeriko i Jordanflodens'dal- spricka, staden om vilken : Josua utfärdade befallningen att den ald- rig mer skulle återuppbyggas. I dag är Jeriko en oansenlig by, en strim- hat det, Sedan -hundra "år5tillbaka har Jerikokullen strax norr om det nutida 'samhället varit föremål för arkeologernas ” speciella ”upprnärk- samhet, Under skilda perioder har le företagit grävningar där, och för varje gång .har nya. överraskande fynd kommit i dagen. De mest sen- sationella. är de som sista åren gjorts av en expedition under led- ning av den kvinnliga , arkeologen Kathleen ' Kenyon, Hon ' har : gett världen del av sina forsnkingsre- sultat. i en tvåhundrasidig redogö- relse, som nu är tillgänglig också så svenska med den bestickande | titeln Jerikos murar. : br de dem alla, eller dog för att snart stå. upp igen som Fenix ur askan. Kathleen. Kenyon och hennes med- arbetare - har. kunnat- räkna - inte mindre än: sexton olika stadsgrun- der, sexton olika städer efter: var- andra på Jerikos urtidskulle. Kvar- lévorna bär spår av brand och för- störelse, flera. gånger, genom inva- sion 'ay nya folk söm trängt sig in kullen ”med dess" stad ' i "Tydligen Kar det funnits t ioder då den legat: helt öde' och 'obebodd. Men efter ett el- ler annat årtionde, kanske århund- rade; har: människorna 'sökt sig dit igen, byggt en ny stad av de rasa- de ' eller "begravda" tegel r räcklij ; 8 gt vattenrik för att göra fäl- ten 1 sin' omgivning fruktbärande, Men liknande källor finns på många andra platser i Jordandale;, I hela Palestina. Och Jeriko är inte bara jordens äldsta stad, det är också dess lägst belägna, hela tre hundra meter under havets ytnivå, med ett klimat som särskilt sommartiden är nästan outhärdligt pressande, | Av den händelse som Gamla tes- tamentet I erättar om, Jerikos mu- rar som föll för basunstötarna, sä- funnit några spår. Vi vet av sam- ma GT att beteliten Hiel trotsade Josuas förbud och började åter- uppbygga Jeriko; De arkeologiska undersökningarna har visat att det- ta det sista, Jeriko på kullen hade bestånd bara en kort tid. Långt in- nan ”det eviga Rom” hunnit grun- das hade det gamla Jeriko upphört att existera. Men bakom sig hade det en historia på sex tusen år eller mer, Osökt får man i tanken Franz Werfels ord om en annan : pale- stinsk "stad, Jerikos- granne det högtuppbyggda Salem, om vilket man ännu inte vet huruvida också det fanns till redan på det äldsta Jerikos tid: Vill du räkna dess år, måste du också räkna Herrens, 1 : ”Jag är hund här, Jag är vovve här. Hos herrskapet Gustafsson...” de flesta nu levande svenskar har väl hört dem någon gång i radio över ett kvartssekel sedan —- med tar hjärtligt, ler och gläds, ” ” inte hade så litet' av den stora konstnärslidelsens gift i sin själ, började man: förstå redan när han gjorde. sina" ' första framträdanden ST At e. ger sig Kathleeri Kenyon inte ha| E7 Fridolf REhudin, den sympatiske ko" mikern med det goda hjärtat, som ännu 235 år efter sin död är en o a Den äkta Fridolf Rhudi Känns orden igen? — Nära nog eller direkt från grammofonskiva eller — av dem som var med för Fridolf Rhudins egen levande röst. Dess karaktäristiska klangfärg och satsmelodi glömmer man inte så lätt, Och alldeles särskilt ”Den en- samma hunden”, den av Kar de Mumma författade monologen, så som den framföres av Fridolf Rhu- din, har blivit klassisk. För 25 år sedan, den 6 mars 1935, dog ”hela Sveriges. Fridolf”, men än i dag lyssnar man gärna till honom, skrat- Fridolf Rhudin föddes 1895 i går- den Mossen, Munkfors, Värmland; och blev med tiden skräddare i sin hemtrakt.” Han hade tidigt börjat drömma om teatern, och att han och gärna. hörd glädjespridare; ers n humorn, som fångade och betog os: i Fridolf Rhudins konst, där stund om en bröstton lät ana någon av livets allvar och storhet?” Och det- ta omdöme i en minnesruna träf. far också prick, förefaller det: ”Den roll han' spelade så många gånger '.. på scenen i olika variationer, spe-" "= lade han också i livet: en trohjär-" " > tad, blåögd svensk pojke från lan> . det som kommit till den stora stal "7 Vv den Stockholm, där allting var ett sällsamt.. äventyr”. . Fridolf Rhudin var med andra ord äkta. Men den stillsamme skämtaren och glädje- spridaren fick aldrig tillfälle att ut. veckla nya sidor” av sin "begåvning, man gav :honom :aldrig några an- norlunda uppgifter. För de. svenska filmproducenterna "var" han en ut- ” märkt inkomstkälla just sådan han var. " : Det är givet att'n - hört populär: person som Fridolt.' Rhudin är ”sig själv”! på scen: och film, så betyder ' det att han i lika hög grad är en ”sympatisk Simon” i det privata livet. Det var han san= nerligen" - också, : en "verkligt "god änniska" och "präktig, trofast. kal som . rlus> ten drev honom att söka: till” den riktiga scenen, där han började som inspicient och så småningom också fick en del småroller vid en lands- ortsteater. Genom , Ernst: Rolf kom han sedermera till revyscenen, där Gång" på gång frågar man sig vil- han nådde stor popularitet 'som ”bondk iker”; Men han spekule- kén magisk dr ikraft har just denna kulle; tre hektar i 'omfång, vid föten av Juda berg kunnat ut- öva på folk och stammar så många årtusenden igenom?. Varför har de envisats att trängas just på den? Svaret ligg:r delvis gömt i det för- hållandet att vid dess fot rann (och - Kathleer. Kenyon och hennes ex- rinner än) .en. flödande 'källa, till- Märseljäsen; Vir svenska . nationalsång har kommit i aktualitetens sökarr ljus. sedan två riksdagsmän efter- lyser en ersättning till ”Du gamla, lämplig med -dess tal om ”forn- stora dar” etc, Det är ju inte nås gon eldande sång, som Richard Dy- beck författade. någon : gång på 1840-talet, Dess melodi — som in- om parentes sett uppges härstamma : från Jämtland eller. Västmanland — är för den moderna människan i släpigaste laget, Det tyckte också på sin tid den kände politikern Nils Wohlin, ,vars dotter — statsrådet Ulla Lindström — i ett middags- tal någon gång berättat att fadern i ett tacktal i någon sydamerikansk stad gjort stor lycka med att kom- plettera ”Du' gamla du fria” "med att klämma i med ett ”Ritsch, ratsch, filibom, bom bom”. - Nu är det väl inte den sortens modernisering, som lekt herrar mo- tionärer i hågen." - Te . Sången blev inte var mans egen- och Du gamla, du fria du 'fria”, som de tydligen anser ”Lunkan”: Fe Lunkan” som lanserade Du gamla, er on 0 du friges 0 a i hans liv, berättade han vidare, var när han vid Uppsala universi- tets jubelfest 1877 sjöng ”Du gamla, du. fria". inför, ett. tiotusenhövdat dom, förrän hela tre di ter det att den synts i tryck. Det var. operasångaren Carl Fredrik Lundqvist — gemenligen känd som ”Länkan” — som tog upp sången På sin repertoar. Det .var 1868 på en turné i Norge som han första gången sjöng sången offentligt, Det skedde i Bergen, har ”Lunkan” be- rättat i en intervju, och den väckté innerligt bifall. Från den stunden var den införlivad med den store — i dubbel måtto — sångarens re- ef-l a i Botaniska trädgården. rade aldrig själv i bondkomiken, även om andra kanske gjorde det för hans räkning, Sin klassiska bonddräng "förstod han också att förläna andra drag än de vanliga i fölklustspelen. Det ga och iumliga fick träda i bak. grunden för det hederliga och ren- håriga, ”Han gav-typen upprättel- se”, konstaterade en kritiker. Han löjliga, illmari-, rat. Det sägs att han blev vän livet "med alla han kom i närmare -: beröring med, och därför hade han 7 också förmodligen den största per- sonliga 'vän- och. bekantskapskret- sen av'isin, tids. alla, svenska -skå despelare. Den "plats "han intog i svenska folkets hjärtan kan man I även sluta sig-till "därav. att vid hans begravning femtiotusen män-. niskör samlades kring Engelbrekts- kyrkan och längs vägen till statio- nen, dit hans kista fördes för att ' forslas "vidare till Munkfors; . och a människorna” blottade" sina '"huvu- | den,: vilket på 'den' tiden var än mera ovanligt än nu.. Till sorge> högtiden i Munkfors kyrka kom Is "> människor ' från + hela i ägde också fö heten; takt- fullheten och trots allt även karsk. heten,' ”Ta bara som exempel hans Sympatiska Simon — ' där fanns ryggrad under ylletröjan”. ”. - Det var emellertid filmen, som skulle göra Fridolf Rhudin till en hela : Sveriges komiker, 'och. den som intresserade honom för detta var regissör Gustaf Edgren, även han värmlänning. Deras samarbete och därmed Rhudins väg :not stjär- norna, började 1922, då han alltså var 27 år, med en liten värmlands- kingarna”, där Rhudins personligt färgade kornik slog igenom på. allvar. Så följde ”Folket i Simlångsdalen”, ”Spök- baronen” och ”Konstgjorda Svens- son, som blev en av haus största succéer, 'Svarte Rudolf”, ”Kronans kavaljerer”, . ”Skepp ohoj' och ”Hemliga Svensson”. Hans sista film som hade premiär innan han dog, ”Simon i Backabo”, var en filma- tisering' av hans egen pjäs, ”Sym- patiska Simon” och betecknar hans största filmframgång, Samma vår han "lämnade denna världen hade det också varit meningen att folk. lustspelet ”Skärgårdsflirt” skulle ha filmats, På talscenen hade den bli- vit en enorm succé, ! "Vad som. skapade Fridolf Rhu- dins framgång, kanske bäst sam. Själv sade den gamle så , att det var från den' stunden som han betraktade::”Du gamla, du fria” som vår nationalhymn, : tonal å t ister Au Lindh i dennes tal vid jordfästnin- gen i Engelbrektskyrkan: ”Var d g H t icke detta, det äkta löjet, den fina |" Eldande' bygger som regel på krigisk grund. Mest beryktad är väl utan gensägelse ”Marseljäsen”, denna stridssång för den franska revolutionära Rhenar- mén, som gjort den unge ingen- jörsofficerens Rouget 'de Lisles namn odödligt. Historien har beva- tillkomst i de spänningsfyllda a ril. dagarna 1792, då Frankrikes krig mot Preussen och Österrike nyss brutit ut, Efter nattliga samtal, där oron för. framtiden kämpade om Värmland, och i hundrata” gick de. fram till graven och lade ned sina blommor, += ce - - "Naturligtvis går det många anek= 7 doter om Fridolf Rhudin, och ofta ' är "han själv ”pappa” till dem ge” hom de roliga och fyndiga ordvänd— ningar han ofta kunde komma med, ty han hade inte” bara hjärta och humor, "utan var också en klipsk 2 karl. Från .en semestervistelse- i" Karlsbad 'skrev han till en tidning, som begärde ett uttalande, att han. talade tyska 'och tjeckoslovakiska" om vartannat, ”men det är märka” värdigt vad folk har svårt att fat= ' s ta”. Om det: är ett inslag i. en sketch eller något som, spontant. . framsprunget ur hans egen fatabur, vet jag inte, men han lär vid nå- got tillfälle ocksi;ha:talat om att han 'sammanträffat med den store italienske - dirigenten Toscanini <a voch vi blev' så goda-vänner - att. jag blev Toscadudu med honom”! Ännu 25 år efter sin ”död for sätter Fridolf Rhudin att via rad och grammofon glädja svenska fol- ket, Inte mindre 'än' tjugofyra av de sketcher, monologer "och. visor. han roade sin samtid med finns in» spelade. På en. del grammofonski- vor är han ensam, -på andra: upp=" -. träder han: tillsammans med Thor Modéen; Arthur Rholén, Dagmar ' Ebbesen eller. andra samtida skås'' despelarekolleger!, Den-- som hågon gång . hört > hans :. karaktäristiska ” stämma, kan i. sin fantasi med lätt. "> het återkalla den, blott man näm. ner sådana namn. som. YFinurliga s Fridolf”, ”Hos tandläkaren”, »på oo. landsfiskalskontoret> eller' någon av | kupletterna ”Waxholmsettan”, eller ' ”Om man inte har för stora Press oc NM herraväldet över revol Fertoar, Det vackraste ögonblicket rat utförliga skildringar om dess — tidningen fö nens hopp om ett segerrikt slut på tentioner”; För att nu inte tala om Lo den inledningsvis nämnda » . | (Forts. å sid. 3) . samma hunden” r sydhallännin v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.