| : « redan från början har klart för' sig N Trots 'den ökade” läslusten tycks en kritisk tid redan före gif- - ställning - till. familjebildandet, om "att komma .underfund ”med den " möjlighet, som mest. motsvarar de- : piskt exempel ett ungt äkta par När de båda unga gifte sig för två "åt henne; men Tommy är bara en . ga anlag, Tillsvidare innehar han ” rande., möjligheterna tala ut om LAHOLMS TIDNING : H Men de är ofta förvånansvärt ite” intresserade av politiska och » kulturella frågor, Det är i främsta : rummet ' de Något äldre ungdomar- DB SOM engagerar sig i dessa spörs- + "mål. Man -kan fråga sig om skolor- na inte ger ungdomen mer intresse "för det som sker i deras. samhälle? . Mer. intresse för. kulturspörsmål. Det verkar som om ungdomen var | minst lika rotlös nu som för. ett : Par decennier sedan. De fler åren i skolan” borde ju ge. ungdomen . "mer av eftertanke och lust att sätta . Sig in i samhällets maskineri, : Men så har på inget ' sätt blivit fallet. Man tycker i stället att'ung- domen förvildats. Av den ungdomen kommer mycket att krävas en gång då klimatet 'bistrat. till ordentligt. > -Hoppjerkornas tid är redan förbi Kanske'. behövs en depression för att” ungdomen åter ska kunna tro "på ideal, och få tillbaka kamplus- ten, . Välmågans & år här drivit ungdo- "men in i en: lättjefull tillvaro. Man » anser inte att den. politiska för- eningen har något annat berätti- " gande än som nöjesanordnare; Allt är ju bra som det är, Varför ska - man då ordna debatter i i skilda frå- gor?” : det som om få vore trakterade av de : goda , böckerna. Det-är pang- | . pang-häftena som går, Barnen lä-. "ser Kalle Anka, Fantomen, Dragos och allt. vad de heter. Kioskerna översvämmas av "nya bildtidningar "av skilda kulörer. Ungdomen läs- förgiftas av dessa magasin: De fär Cen snedvriden inställning till litte- raturen och samhället. - Man märker det så mycket tydli- gare då man blivit litet. äldre och - reser som föreläsare. ' Man kommer själv vid sidan om, Man hör de där - sarkastiska orden från de som står utanför." "Ibland. undrar jag - hur” många äv de som inte vågar gå in, som verkligen ville vara: med i för- handlingarna 'och debatterna? Jag” minns, min ; egen rädsla :— -minns den som något kallt som drog för- br Många ungdomar blir: utanför, inte av brist av intresse, utan där- ör att: de känner rädsla och osä- kerhet. Därför kan det vara befoz Jat att göra.som en pojke i denna eningen' som jag - inledde. med: Han gick ut och talade vänligt med de som väsnades. Han bjöd in dem, - ""rugade dem, Lät några försmäd- ick ett' par ”Ungdoräar a "sig. Jag kände den största sympati sch den innerligaste glädje över vojkens . handlingssätt, "Han visste a kommentarer. liksom rinna av "— Ungdomen och kaltörfrågorna . Så SF örfattare en Ja gvar.: Wahlén inleder i dag: äran un en sven artikelserie i vilken hån jar upp några ungdoms. och landsbygdsproblem = till debatt. Känns utgångspunkten för. da- gens artikel igen:”-.- Inne "i bygdegårdssalen satt ett tjugotal ungdomar ; samlade kring ' långbord, : Förhandlingar pågick. Man hörde ordföranden dra : upp punkt: efter punkt. : Klubban. slog taktfast. i bordet, Utanför bygdegården var ovä- sen. Där hade lika många ung- domar etablerat sig intill föns- terna. Man kikade in och ropade och skrek 'sina små kvickheter om det som sk -dde i salen. Ing en ville gå in, Man tyckte på något vis-att det. var roligare” med nojset utanför; än att del taga i de allvarliga ' mötesförs handlingarna, >: Pojkarna övervägde, Några. tonårsflickor utgjorde medel- punkten :i ' sällskapet. : De var, klädda i spättans karakteristiska mundering. Egentligen hörde: de: inte hemma i föreningen, men hade 'sökt sig hit eftersom' on: dagskvällen saknade några and>- - ra: mera lockande evenemang." För den som från sidan -be-' traktade det som skedde, tedde det sig ovanligt trist. Man min- des -detsamma från: sin egen ungdom. I stort sett är det lika ännu. - Ytterst få vill 'vara med i det allvarliga arbetet inom en förening. Man länetar bara efter dansen och: nejset.” När ordföranden hälsade mig välkommen = till kvällens före- drag hördes mi lynta rop utan- för, : H "” Ack — skulle nu en att i barnen” dem utlopp för sin nöjeslusta. Mar I tycker att de i bilismens tidevarv skulle få nog av dans och nojs. Att de skulle se mer allvarligt på Problemen; : Det är underligt att det för: under ekonomiskt betryck skapas ett riktigt sambhällsintresse. Då tvin- gas ungdomen att engagera sig i; debatten. . Man står utan Pengar, utan möjligheter. . Under tider då : man formligen -höljer . ungdomen i: feta arbetschanser, blir de liksom förlamade psykiskt, och lever uti » en hektisk nöjesvirvel, De politis- ka och ideella sammanslutningarna "håller på att duka under av detta. Ungdomen vill: inte vara med : på | debatter och i kultursammanhang.” Det räcker med rock r'roll och ko- lererade veckopresshäften, Det räc- ker med motorcyklar och liftarfär- der, Samhället är något som man inte behöver befatta sig med, Det ; är samhället som ger" dem "alla chanserna . att tjäna "pengar. Man har' inga problem, Arbete erbjuds I från alla håll, 4.777 : Många gånger är ungdomens dolens något 'som är hemmens och föräldrarnas fel: Också i hemmet ä; problemställningen': - . den grkbst tänkbara. Man har sin TV, har sina syjuntekvällär med kval. Jer,. man har sin lilla dagstidning” (utan kulturartikel, utan litteratur-' ” eller '"konstdebatt) : och” mån har några kolererade veckoblaskor-z skölja - efter .med. > Föräldrarna - är Stapelavlöpning i Horten i lördags gPet blev en stor och ange- högtidsdag vid Marinens' : Hovedverft i Ilorten, Norge på lördagen, när den nya Europa-: fergen gick av stapeln för att förena sig med "sitt blivan- ' de". element,- - Stapelavlöpnin- gen "blev också ett:bevis för .. i vatt samhörigheten med de tre - nördiska : Norge och Danmark är de bäs- ta "tänkbara, vilket: också :un- - efler . .Stapelavlöpningen, '- Den övervars av ett stort antal 're- .- "presentanier från Varberg och : Halland "med ; landshövding - i Ingvar. Lindell i spetsen, samt av . representanter: från Grenå - och: Danmark, från > Hortens - Senterad liksom TV och radi ”från'de 1re länderna, De ;"Varbergsborna företog": :resan ' Uss till. Torslanda "flygfält, var-, . in man fortsatte ned flyg till ett flygfält "i närheten" av - Tönsberg, "därifrån fortsatte resan, till Horten ” På "samma "färd 'med- en: del inbjudna från itebörg.: På grund av" olika 'om- ständigheter, blev” "planet cirka en inte: engagerade ' på något. ideellt > halvtimme försenat och därför mås- eller politiskt håll.” + i "Barn som växer upp i hem där debatten blommar, tvingas tidigt ta: ställning, Ge också barnen ' möjlig- ' "heter att "själva fatta beslut. redan på ett tidigt. stadium. Inom lantbru= ' Nr ket kan barnen” själva få ha hand som djur. Här har klubbodlarverk? > "samheten uträttat mycket gott. Bar= nén ska själva få ha ansvar för sa= -ker och ting. Först då "lär .de' sig att "de . måste” engagera "sig i det "att stå utanför och -föra bus. då de andra ungdomarna. försöker ordna trevliga sammankomster. och kultu- rella evenemang. va Föräldrarna måste också - se, till idiot och dans-dito. Nu kan man faktisk säga att ungdomen drivs mot' en kig fan upp och prata och mer. om ungdomens "vånda än de flestai-Tvekan.— ett ord somrhärtt ger samman 'med ungdomen... Landsbygdsungdomen bjuds 'ock- så nu på så mycket som kan ge förflackning, som. sedd på lång sikt kan vara samhälleligt fårlig. Ge ungdomen mål att.se fra emot, något att kämpa för. Än finns -| domen får upp' ögonen .för detta har de redan vunnit mycket. Vi har bara ungdomen: att: hoppas ' på NN och det är väl inte så bara :.. Viktigast är ej att finna” so Atan. att. vara ”den rätte”. ” . " Amerikanska experter på äk- tenskapet påstår. att det finns. termålet. Den börjar så' snart . de. unga kontrahenterna gör närmare bekantskap med var- ” andra. . Joseph Brayshaw, ledare för en amerikansk byrå för äkten- " "skapsrådgivning, påvisar att de . hotande faktorerna i äktenska- pet spelar en vida mindre roll, om det unga paret. redan på förhand gjort klart för sig, vad de egentligen väntar, av äkten- skapet, -- Bägge, parter, måste. tala ut om sina religiösa åsikter, om. sin in- ekonomiska problem. Andra män- niskor kan råda de bägge unga be- träffande dessa saker,, men avgö- rfandet- måste de själva träffa... Det finns inte blott en utan ett oöver- skådligt antal möjligheter att byg- ga upp ett lyckligt äktenskap — och det är varje ungt pars uppgift ras väsen. En psykiater förklarar ”Det all- ra viktigaste, är att det unga paret hur högt det vill stiga på den so- ciala stegen”. Han anför som ty- som han kallar ”Jean och Tommy”. år sedan, var hon övertygad om att .”Tommy skulle ta ner. månen , med li- varje par ingående borde dryfta, innan man vandrar till altaret. Där är först och främst fördelningen av uppgifterna i äktenskapet. Tenden- sen: är ofta att man är. enig om allting; om arbetet inom de egna - | fyra väggarna, om förtjänandet av pengar till levnadskostnaderna, om de summor som skall avsättas: till sparkapital, Den alltför stora enig- hetens fara består i att mannens och kvinnans roller är så hopträss- lade med varandra, att iman inte längre kan dra några klara skilje- linjer och allt blir ett. enda virr- varr, . Anne och "Boll är "ett exempel härpå. Båda har ett yrke., Barnen — en pojke. och en flicka — tas hela - dagarna om hand av: Annes mor. Anne och Bill har alltid varit ense .om matlagning, om städning och rengörning och om arbetet i trädgården, men nu .käbblar de ständigt om vem som skall göra in- köpen, vem som skall sköta värme- pannan och om vem som skall trös-: ta 'den lille sonen Johnny, när han skriker om natten. Ingen av de bå- da unga -makarna. vet ännu,. vari bans eller hennes, huvuduppgift :i äktenskapet egentligen hestår,. För : det andra: Vilken. partner skall dominera i äktenskapet? Mån- ga kvinnor har en. viss böjelse här- för, men i själva verket är det blott få som önskar bestämma ”var skå- pet skall, stå”, Psykiatern säger: De allra flesta , kvinnor föredrar en man, som exakt vet vad han vill. Om en man är svag eller åtminsto- inte den anställning med jättelön, som Jean drömde om, tillsvidare har de ännu inte någon' bil, inget eget hus, inte en gång en' TV- apparat. Jean är övertygad om -att "Tommy har lurat och förrått henne. | . Båda har gjort det felet att inte på. grundval av de förhandenva- framtiden. Jean har ingen grund för sina luftslott. Hon väntar sig ständigt mer, än Tommy kan ge ne gare än kvinnan, uppstår all- tid oenighet, ++ os cnsra För det - tredje: I vilken "Yatsfräck- ning kan man räkna med att ändra sin äktenskapskåmrats karaktär .i äktenskapet? Som grundregel kan man lugnt 'utgå ifrån att människan knappt ändrar: sig efter' fyllda 30 år. , Denna. omständighet ' gör det oerhört viktigt att välja den rätta partnern. Var och en som har djup- gående psykisk defekt — t ex för- kärlek för hasardspel eller alkohol — betyder en” stor risk i äkten- henne «. Det finns tre: viktiga saker, som | skapet, - Utpräglad, egoism är ett synner- . : höjdpunkt". ' ligen svårt handicap i i den” äkten> ; Varberg, y. Lena” verkliga livet: Det blir inte. bara "7 "att följa med strömmen. Inte bara” Da "inte . blir -TV-idioter, | det bar; rikader att-storma! När ung-—+> » te';rsjösättningen -uppskjutas lika lång : tid: tills .hallänningarna till- sammans med 'götel orgarna hunnit anlända. h öga dö er dig till Europafergen Som vi förut meddelat har tid- . dingarna i + Varberg,” Grenå : och -Horten nom en" tävling utvalt dmödrar för! gen och "dessa "var Kate. Jobson från Andersen - från skapliga . gemenskapen - och: utgör överhuvudtaget det största faromo- mentet.: Mestadels härrör detta fa- - tala karaktärsfel från barnd 4 Alvin framför allt om 'vederbörande , äk-. tenskapspartner varit enda. barnet. Den egna "barndomen spelar därför : en stor roll för ett äktenskaps be- stånd. Har make och: maka växt upp under harmoniska "familjeför- hållanden så kommer det själsliga klimatet mestadels att bli gott även i det egna äktenskapet. Många män-;' niskor tror, att. äh k : än skow;" har åstadkomtalt en ”de- ; kaljrik” skildring "av. en. bland de största fortygskatastroferna i i freds- tid, "då: Svenska ” Amerika-linjenz Stockholm kolliderade "med Italia- linjens Andrea. Doria. Alvin. Mas- kow. började” konstruera händelse- förloppet genom att. utfråga' befäl, el och beror på att man finner den rätta Men i själva verket beror den på. Den farliga I pe oden När ett tenskap är cirka 0 år. gammalt, : börjar en farlig "period. Man och' bustru är då mestadels i' mitten eller slutet av. 40-talet. Vid ' denna tidpunkt går påfallande mån- ga äktenskap ,sönder.. Ofta finner mannen en annan kvinna eller till-" bringar sin fritid utanför de egna” detta lätt till känslor av ensämhet ” och skapar bitterhet, Barnen för:sitt. eget liv och ger sig ofta 'av hem- » ifrån. Makan 'har måst försumma szker som förut intresserat henne," emedan hon måst använda sin tid till barnens uppfostran 'och nu för- | seområden till nytt; liv.: Men just hustru "bemödar , sig at på nytt upptäcka gemensamma :' intressen, likgiltigt vad de rör sig om, + .:- ,: Psykiatern säger: ”Jag känner en kvinna, som skaffade" sig . ett in- bringande kvällsarbete,: då hennes barn var. vuxna. ; Men hon slutade åter sin anställning för att tillsam: mans med sin: make kunna delta i föreläsningar” or nutidens, konst. Att jag kan tala med min man om dessa saker, är mycket viktigare än ; de extra pengar som jag tjänade om kvällarna” förklarar hon — och | däri har hon fullkomligt rätt. Om : ett äkta par: börjar sin samlevnad med kännedom om de faror 'som möta dessa faror med öppna ögon. Då kan just äktenskapets tjugonde och kritiska år bli en samlivets nya att man själv 3 är den rätta" klon fyra väggarna. Hos hans fru leder mår hon'inte mer uppbjuda, nog j. :.| energi för att väcka gamla intres- nu är det: på tiden att man: och" lurar på deras lycka, så kan de; l e på de bå- da fartygen. Efter tre års forsknin- gribhar han framlagt ett skåkande dokument, ”Katastrofkurs”;' som nu utkommit: från ' Bonniers Folkbi- bliotek. Man får där intensiva när-. bilder av' de ödesdigra ögonblick, då den italienska lyxångaren mötte sitt hemska öde, Berättelsen, kulminerar is nöret, då slipade jurister frår. öms: . håll sökte få motsidan att: framst som skyldig till det inträffade. Sor. bekant uppnåddes en : förlikning: varigenom” båda” parter kom över" .ens om att reglera sina egna ska- or och svara. för kraven "frår tredje. parten, - påssagerarna,” dera. anhöriga samt ägarna till fartygs I ven. Den omätliga :heroism,: so kom till uttryck i räddningserbett | her fått sitt monimmant I den före lag: ade boken. Iob." KH 50. 1 Indien finns en kast som ko” » las hrahmaner, Dessas gud kall 7 Vishnu, "Enligt . vita,: " som be. sökt. den indiska” 'staden .Benare har denne Vishnu inte mindre 'ä" "åttahundra -inkarnationer, ” d v £ han. har; uppträtt "och " uppträde. . fortfarande i åttahundra olika ge- ”stalter; Brahmanperna måste: känna till alla dessa åttahundra inkarnav "tioner, or Men Vishnu är inte brahmaniei nas enda gud, Utom Vishnu" anse” brahmanen "att: det finns mer.är » trehundra miljoner olika gudar, ' Brahmanerna anser öronen” he", liga. Särskilt : heligt är det högr : örat, ' ty i det: bor symboliskt set solen; månen, vattnet' och :elder. "En brahman - hyllar de gudomar som bor i örat genom att ständiet klia sig på den högra. öronspetsen, länderna :” Sverige, . ” derströks i ett flertal högtidstal . varv och: från norska rederier 7. m.fl, Likaså var pressen repre- |" , | ra minuter var: man” klär att lä ; [ na platsen för stort antal intr 3 — — Europafergen är nu” i sitt rätta element T v-Lena Längst. till Grenå Öch I Kari Syverseh från 'Hör-' ten, vilka var de första: som vid det högtidliga tillfället fick framträda och, fuligöra sin uppgift. Kate Job- son fick börja. med "att -uttala or- den:” "Jag" döper dig. till Earopa- fergen, 'Må lycka och välgång följa emplet:: varefter Kate Jobson åter fick' framträda. för" att. döpa. den nya: båten i "champagne. Men förs- ta försöket att få ch «| kan att) krossas: mot > båtskrovet | 1 misslyckades - men: det "andra: gick ättre. Och” därmed ..var den nya färjan färdig att'gå av :sin stapel” bädd, ' vilket" också ”skedde' under burrarop: och militärmusik. ;Musi- | ken spelade: den ' norska nationali' sången. .Och 7 edan. man beskådat den nya båten ute på: fjorden någ- lav] dig”, varefter de övriga följde ex-1-- Andersen, Grenå, Kate Jobson, detta- kan” dessutom ” läggas, att gudmödrarna "även". blev ”förärade Jen helt ny vinterklädsel från topp till tå, vari även ingick päls. till en betydande kostnad, "Även gudmödrarna lämnade g Gudmödrarna framträdde häref- ter och tackade för vad de fått vara med om samt för gåvorna. Även nu fick”. simmarflickan '”Kate'”Jobson tack; till "chefen för "rederiet, . dir Jan-Erik Dyvi, och tackade å, sina egna vägnar för den trevliga fes- ten i samband med Europafergens stapelavlöpning samt - överlämnade till. honom "Varbergs" stads” symbol, en "stör. getabock i trä, Lena" An- dersen,” "Grenå, talade "och: över- lämnade ' till samma motiagare ' en tavla med .Grenå" hamn "och Euros Utom: inbjudna gäster hade”. gu "oljä' och, slutli över: + som på olika'sätt placerat" sig' 5 -Jatt kunna” se ordentligt på vad som | Gästerna "dirigerades? in till Ma rinens hovedverfts Iokaler, där man omdanat. en av dessa” lokaler till en de'rarbote”"p& - deköreringe: svenskä, norska och danska färger. na' lyste” mot en, och. vidare, hade man, symboliskt. ordnat en-färj- route” med en miniatyrbåt” som tro- ” get. gick: mellan de. svenska” och danska - flaggorna; ' vilka . symboli- serade, respektive länder, > är Sedan man bänkat sig kring de Trikt dukade, borden = det var över, 200 gäster” närvarande —: började tal rängdheten. att utlösas, och: det blev" en lång ' rad: tal "under ' efter= middagens lopp. En fördel med ta- len 'över lag var att de var korta. Administrativa direktören 'i Mari- nens hovedverft i Horten, 'J Firing talade" först: och ' hälsade . välkom= men samt” uttalade: sin glädje över att man nu” kommit så. långt att Europafergen är sjösatt. Senare ta- lade direktör O Hanche-Olsen' och överlämnade. till de tre gudmödrar- na varsitt armband, fillverkade av guldsmeder i Varberg (hos Gustav Albrektson),- Grenå och. Horten. Till "Kate . Jobson - överlämnades smycket från Horten, till Lena An- dersson,. Grenå smycket från. Var- berg och till Kari Syversen smye- Syversen, Horten, e en "Talen fortsatte skall” endast, omnämna - några av dem; Dir "Jan Erik Duvi, Oslo; gav en: redogörelse: för : gången ' 1 för- handlingarna .mellan -honom, Var: berg och > 'Grénå, " Han ; betecknade 1959 'som ' ett färjorna år, då "man ägnat stort intresse åt att komnmia i örbindelse ; med ; länder” på "andra ite” mindre än tre färjor från en- bart Halland och man kan ju där- |: för: vänta ” konkurre! kal emellertid från ;färjäns” sida vårt intrease. åt' att göra” den :eko- nomiskt bärlg,. "och. detta” tror, vi inte skall: innebära någon” svårig- het, sade. tal: Han: erinrade om den redan stora resåndéströmmen mel- lan' de" olika länderna; och möjlig- heterna att: resa med färjorna ökar bortåt 500 procent. .Dir" Dyvi” slu- tade:med'att uttala förhoppningar- na' att: färjan skall "ha förutsätt: ningar ' att - vinna framgång - och att: samarbetet: mellan de. berörda städerna skall bli det bästa.” . Rösandetrekvensen skall öka - "Direktör. Göran Hedin, Svenska Turistfrämjandet, :: gladde sig - åt att möjligheterna att resa blir stör-. re ' och " han ' hoppades att dessa möjligheter 'skall 'utnyttjas. Talaren |: trodde också att allmänheten skall utnytija" de ökade möjligheter, ty allt fler vil ut och 'se sig omkring: ”: Borgraästare Aksol. . Hansen, | Grehå, berättade om "hur man fört ket från Grenå.: liga smycken är utförda. efter. samma ritning med. Europafergen "vackert" mono- grafiskt utförd. Det. var' en "gåva som. flickorna satte r Ewopajergen på väg D ärde på. Til a gj jär siapelbädden ut i vurnet. : NYFFEESTN AAA MAMMAS PAA RAA a undert åt all man snatt skall få direkta berg och Sverige. Han betecknade a 4 NN. t framträda. "Hon" riktade sitt | | son, Varberg. in” vattnen. Det blir som" bekant I - och gladde sig |. förbindelser från Grenå med Var-|” ÅT Varberg, och Ka' MN dir Jan. Erik Dyot, Europalergen, Osto.: Kari + Sycersen, Horten, - framgång fö den nördiska gemen- skapen, + > » Ordf N Berntson i Hortens kom- munalfullmäktige höll ett spiritu=' ellt anförande. om samarbetet mel. Jan de nordiska länderna och glad- de sig över att varvet i Horten fålt uppdraget att bygga färjan. Han tackade ' slutligen å gästernas väg' nar. för maten, ” Blanä dcltagande "gäster från Varberg märktes borgmästare Axel Lindskog, - studsfullmäktiges ordf, Yngve Olsson, dkis ordf Nils: Nils. son, konsul G Almquist, . ingenjör Hans G Hansson, stadsombudsman Gösta ', Vennersten, - hamnkapten Benson, konsul Lennart Warborn, tullförv Helge Carming,. stadsfiskal Olaf Pettersson, kamrer Allan Kan- je, ingenjör Åke Wiberg, konsul Artur Jobson;' turistchef .G Lund- gren, Halmstad och kamrer J Benz . NE MIEAEE Från Grenå märktes borgemästa« re Aksel Hansen, driftsass, Jons A ' Udsen, provst H K-:Heln, 'verver . K: V: Petersen;:; .brundgarnsfisker: . AR Meldorf, Hadngenjör H Mad- sen m fl, Man räknar med att den nya "14 och. 16 milj kr. Nu fortsät- "ter inredningsarbetena och be- .. räknas vara färdiga i god tid före : premiärfärden,: Den mac; "-skinella utrustningen har re- dan inmonterats, ..N.ctu.sn ac + miärturen blir omkring den 8: .. okt. Man kan'sålunda inte vän- - > ta att färjan skall kunna starta ” den 1 maj, som man från bör- ; "jan hade väntat, FRE LE: > Slutligen må endast nämnas" alt sjösättningen och. festen därefter blev en. högtidlig och angenäm till. - "| dragelse för de närvarande, men : | däremot blev det ganska besvärligt för utlänningarna att återvända till ' sina "hemländer på .grurid av det ymniga, snöfallet. Flyget blev näm= Igen åtskilligt försenat, oo PERA Fullmo : Hallandstiskarena . och pensionen: . Kallandsfiskarena blev vid en - t på Stadshot slet | i Varberg på , Jördagen infor= : mérade. om allmänna «tjänste- t I . vad - beträff: "deras yrkesgrupp. För informa- "tionen svarade. docent ”Inge= mar "Gerhard, Göteborg och till . mötet. hade cirka. T5-talet fis- kare från hela linet mött upp. BI a upplystes att man .har att "fundera: på en anslutning fill Atp fram till 1 juli 1961. Äm- nar man begära personligt ut-" - träde . måste ., denna begäran ” framställas före detta datum. , - » Docent Gerhard redogjorde, ut- de för hur Pp N verkar på olika åldrar och avgif-" ternas storlek. Han meddelade ock= så att. fiskaren efter utträde ur Atp. | kan komma. igen: inom en tid av ' | fem år. Begär han sedan nytt ut I träde är emellertid vägen till AP stängd för vederbörande, Ordföran= ; de under 'mötet var ombudsman Gottfrid - Berntsson, - > Falkenberg, som också hälsade VÄ Aer locent Gerhards föran= de öde frågestund, .varvid fiska= rena fick ytterligare synpunkter "på Atp belysta. Ä YEN VOSS NES san | am | a] 000 | EREEeT Ragnar M : Nielsen, .foldförvalter . Förmlärtar I oktober EN .. färjan kommer att kosta mellan '". - garna kan man vänta att pre. : pl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.