|[0 [OD | ja [a [| |G [AR TT AA AT nn nns tARANARAAARNAAENEAE ANNES RAR : | ne = Nee Sn moa CN > Fredågen den 26:febroart 1960” TR —KAHOLMS TIDNING oo mL - | Koltrasten - | Vi möter våren 1 ljus P astell .. nos mna se Lättviktspoplin favoritmaterial, i rg , ” : Skarpskyttecorps 1 Eldsberga - - | > förra seklets hemvärnsstyrkå mma I me : Äl d med talgoxen en av de första fåglar a ärnsrö i kom i samband me som börjar sjunga om våren. uvarande hemvärnsrörelsen, som uppkom i samba | ga om oo : Å kså vid den tiden var . IrRedan i januari börjar han | alande äl i fanns i vårt land för bortåt. 100 år sedan. Ocl vi Å i ja i he s : tilltalande vär : andra världskriget, f nte minst var faran stor för vårt land, när Danmark kom sjunga lågmält, när solen vär- och ”. sommar oltektion — har , det oroligt ute i Europa och dsdelarna Sleswig-Holst som det förstnämnda landet ville mer upp naturen. Han är all- pros isars av Melka I äter. helt Sokorpore joritet i provinsens norra del. | Å å fanns en stark dansk majori' helt inkorporera, trots att det En genomgående kvalitets- + hög, snygg och tilltalande vår- En motsvarighet till den n män i hela landet och är en läckra och mjuka pastellfärger, : - L synnerligen tam fågel som dar medan herrarna kan glädja sig 3 af si ”- HEFEN ars lhäst i rker och trädgårdar, åt et de, som smidigt för- - . Att af sistnemde personer ;j "KOMPANIC: Y äst i parker Tf; | åt ett mode, ridigt . Tidens oro och oklarheten det AG A as Corpsens bleckin- Stendahl. var "son till prosten | gar han reder sitt bo. Ofta blir enar elegans med - ledighet, | - det egna försvarsläget Vä strument jämte den vid mål-)Stendahl'och på senare år stads- [get förstört genom ' de allestä- Några, revolutionerande nyher som gav upphov till skarpskytte- |strume 4 tående flagg-| fiskal i Stockholm. (”Lasse medl des närvarande- skatorna och ter” kommer man inte - med, i ärför i del betala å is starkt, vilket kanske lav härför influtna me: e färger berodde på sådana Corpsens skulder, — Aterståen- idégivare och' ledare som Viktor |lde behållning öfverlämnas . till kd till Skolrådet för att emot god- Rydberg, 5. A. Hedlund, Aug. + - - Nå, hur gick det sen, kanske någon: undrar. Jo, den 2 mac 1872 lät "utredningen höra" av sig... Kompaniets . skulder. till näktergal, ' en riktig mästersån- gare och hans fylliga, varieran- de sång är en fröjd för örat i noterar vi lättviktspoplinen som ett alltmer: dominerande maie- rial .i herrockar, och. -jackor. Det består av 67. procent Dio- örelsen, - tidens stången för af dem på ända-|påken”) 'och som sådan riksbe- lzyen kajorna är svåra mot ho- utan låter de små men nor så nn | omkring ” - - : - 2 örsälj h I kant. cc : rom. - ST etyda : udie . Denna folkrörelse växte för- | målsenligaste sätt försäljas oc a "öltrasten är annars Nordens | modetendensen. "Med glädje Blache och Aug. Sohlman, Dessa | känd säkerhet göras räntebä- försommarkvällarna. Han är an- | Jen — "en" polyesterfiber — " namn hade starkt folkligt reso- Här gällde det liksom för våra rande, hvilken ränta Skolrådet prosten.- Stendahl ”(trol; en v öreni: initiativtagare) - var ger att efter godfi de ut-j! dela som ofvan i 8 3 nämdt är, till flitga, och snälla Skolbarn, 649 Riksdaler Riksmynt och till klockare": Kjellberg ”ej under dagars hemvärn hemortsförsva- :h någon militärism torde ]jdock med förbehåll att om nå- Inte ha insmugit sig i detta folk- | gon Skarpskytteförening fram- försvar, Men f. ö. var det hela |[deles inom församlingen skulle ordnat på ett ganska militärt | komma till stånd, denna före- sitt. Staten gav ekonomiskt stöd I ning då skall hafva rättighet till liksom naturabidrag. Är 1867 uppbärande af nämda ränta, så- skarpskytterörelsen över 40.000 vida den är på ändamålsenligt medlemmar. Men rörelsen sak-]sätt organiserad att den vinner nade central ledning. Detta lik- Kommunalstämmans . gom allmogens trötthet på exer- | nande, men då stämman anser cisövningar torde ha varit orsa= Skytteföreningen ej längre vara ken till rörelsens tillbakagång |deraf förtjent, återgår räntan till och upphörande, Är 1877 fanns |sitt förutnämnda ändamål. $ 6. För närvarande uppdrogs ELDSBERGA skarpskytteföre- |åt N. P.' Erlandsson att förvara ning bildades någon gång på |Corpens fana och trumma, Skul- 1860-talet. Men redan år 187211e ej inom 10 år uppstå någon var det färdigt för upplösning. |Skytteförening som gör sig för- Föreningen orkade inte leva vi-|tjent af att uppbära förutnämn- dare, Protokollet från dess sista |da ränta och begagna dessa sa- sammanträde den 26 december |ker skola de i likhet med Bleck- instrumenterna till Skolrådet öf- | Protokoll hållet vid Tredje |Verlemnas och i penningar för- Kompanlet . af Södra Hallands |Yandlas,. hvilka penningar an- sit fn vändas på sätt 8 5 föreskrifver. frivilliga — Skarpskyttdförenings 8 1. Målskjutningstaflan öt blott 12.000 skarpskyttar kvar. lyder sålunda: " summanträde 1 Eldsberga den 300 Riksdaler; S:a Skulder:. 949 Riksmynt;> i" Tillgångarna voro 471 Riksdaler. DA TT . Många. pengar det rörde sig om -den..tiden. Men någon för- säljning' av. instrumenten : som förut omtalats, behövdes inte. Fordringsägarna voro williga att ävstå från "sina 'fordringar "på vilkor ”att Instrumenterna och Companiets öfriga tillhörigheter blevo” '- Eldsberga + -församlings egendom och ej fingo försäljas utan Prosteri Herr L. O. Sten- dahls medgifvande eller” Kom- munalstämmans . enhälliga. be- slut”. . Kassasaldot,. 11.30,. gick enl. föreningens önskan till de flitiga skolbarnen. ' Det : blev Xlockaren C. M. Kjellberg: som fick "äran" att förvara de efter- lämnade ”instrumenterna” ” och det andra från skarpskytteföre- ningens stolta och minnesrika cs NÅGON vv skarpskytteförening uppstod ej. Men väl en livaktig träffad så långt norrut som, i Lappland och är tämligen tal- rik i våra trakter... Han. går gärna till fågelborden i vinter- tiden om man lägger dit äppel- bitar eller något liknande. Få- geln får ibland skulden för rö- verier . bland jordgubbar och körsbär men är oftast oskyldig, då "det är staren som är: den skyldige. Den som lärt känna koltrasten som den svarte mäs- tersångaren med de smäktande tonerna, kommer att älska ho- nom kbögt. Gunnar. Svensson, « CEN ÖVERRASKNING Det finns folk som lever isole- rat äver i det tättbefolkade Hol- land. Det berättas att en 65-årig lantarbetare Hendrik Bally måste föras till . sjukhuset i närmaste stad. Det var hans första kon- takt. med medmänniskor. utanför den gård där han hade arbetat de senaste 50 ären. Bland mycket annat fick han veta att arbetslö- nerna hade stigit åtskilligt utöver de (omkring fem "kronor i veckan som han på sin-tid började med. samt 33 procent bomull. Roc-: - ken är fantastiskt lätt, och vi kan ' med lätthet : tvätta . den själva. Impregneringen håller. Dam- och: tonårskappan känne- tecknas denna säsong av riklig vidd, : 2n något breddad och markerad - axellinje, en lite bredare krage och . ”fattig” halsringning, samt' uppvik- sar: ärm, Modellerna "rena i lin- serna, stickningar och utsmyckninz - sar är alltså på retur. I stället är : det någon liten detalj: knappen, skärpet eller" bandkanten :i:avvi- kande färg, som så att säga sätter. pricken över i.: Jackor i 3/4-längd håller sig fortfarande pz modet, > från'” den alltid lika . omtyckta trencheoatmodellen ':(Melka tar fram den ordentligt i rampljuset i år) till den eleganta men äudå re- jäla vita jackan i kraftig smärting. Tjusig var också den italieninspi-/ rerade jackan i pärlrosa. Och ton- årskapporna ' i pernod och. melon, som. tippas bli vårens favoritfär- : ger, är förstås mycket läckra att vila ögonen på — men ack så öm=- tåliga! . an Nytt för: 1" år” varje mårskap 26 december 1872, verlämnas till församlingen så- skytteförening med intresserade | Någon löneförhöjning. hade han & 1. Till roviderandet af årets |5om dess gemensamma tillhör medlemmar '— nu .sammansla- | aldrig fått. -— 5 vr rikenskaper utsågos Nils Petter "eg Utsåg , N. P, Erlandsson gen dage inge. Och + till a enn I Ey ? Se » Ulsags N. FP. Er »Isist. bildadea Eldsberga hem- NN sr due ” : Er landsson och Nils Petter Pers Gullbranna, Thorsten Jönsson, ärnskår, rea hen Och.så var det spökforskarkon- I son från Gullbranna, Mu ? Jakob B värnskår,, .. rok . gressen som sammankallades I 82. Beslöts att Kompaniet |Tönnersa, 'Jakol engtsson, |, , rk rs Charles. "med kort varsel, = 1 — U ga trevliga set finns slacks' och" short > smak; enfärgade "shorts till rutiga | are : slacks'o s v. ' es le lättvikspöplinen är den” nya " ”|-- kvaliteten 'Osa-Atmos''den mest sov futigtoch randigt ;I fjol var: det; en: blommig som? mar för alla évor,; I år däremot mö-' er vi a tiden: i'ran- ramför ” allt ; det från Dato skulle upplösas, Eldsberga och Skolläraren Sjö . : NES a -& 3, Efter kortfattad revidaos|holm i Tönnersjö, att insa a : ee Ile or RM - SN fåne beslöts att Arets kassabe- Jorå fä förrådet met arte Scan-direktören ser fläskberg -.:: i hållning utgörande = Riksdaler äng nana se vokerifrån - tills WIR oo AA Re Nea 11:30 öre skulle öfverlomnas till |'äns erhållna ”etlekter. "CM sip Åse RE - - församlingens skolråd . att av): $ 9 För att för framtiden] -. a Vaxa Upp på svenska marknaden. 4 | dem cfter gottfinnande utdelas |kända till efterrättelse , önskas a I . rens poplinrock för! mr | i Adain;; en . mjuk". men > ändock. ac . centuerad ;'acellinje,” som” också : gi- KE fre on lea Sn 3 ov : i vit namnet "till kollektionen: "Mel- :— Mina herrar kanske tycker att jag målar hin på väg-. Anmärkningsvärt är jomohektion, ka Accent, 'I övrigt är att, märka ve : Kö M : . . . al , [ ” gen alltför mycket i dag. Men jag undrar om det någomsin |nan i år:inte nöjt sig" med att!de”senäla,” rätt korta slagen;: ele- varit: så behövligt som just pu att göra det. Så sade verk-, impregnera - allt i kapp-, rock- och | gant :rundade ärmuppslag,' och "sist ställande direktören i Scan, W. Björneman, när han i går jackväg, utan också kjolarna!!! ;..' | men inte :minst' en' helt ny mode- höll "ett anförande vid årsstä med. Ängelholmrortens |: Sist :men inte minst, att notera detalj, : nämligén snedställd ficka slakteriförening på Röda Kvarn i Ängelholm. | ' "| på spinnsidan är de olika'set förutan lock; Gemensamt för rockarha Ag Tr : sa - - 00 | fritidsbruk, vilka” säkert blir en|som + övervägande haj Orden yttrades efter den re- gjorde om fläskproduktionen un- modefluga hos fråmför allt tonårin- knäppning; ”é de tre rggla dovisning > direktör Björneman | der år 1959 och framtidsutsik- | garna." Här. finns' variationer i all | da fodren' i randigt eller 'rutigt'si- SN — terna -inom produktionen. oändlighet .— slacks, shorts, ' top, äm densadel. ade med en Sa . ne > oc | kjol, Plaggen. kan köpas var för|desidensadeh. "ln. ce. 7 . Som Nharstugeägare är 1959 har framförallt varit sig och varieras allt efter sinne och| ' Och modet går alltså mot allt ." Ifåp An ere ett överproduktionens år, fram- |. . olet " ve får skattelättnad gick det av dir. Björnemans an- såsom premier till fattiga barn |att detta protokoll måtte blifva som Tlugt bevistat Skolorna. . I: Kommunalstämmoprotokollbo- $4, Att med Herr Kjolberg ken intagit; NA N uppgöra sluträkning emellan ho- 1." 404 .Som-ofan : - nom och tredje kompaniet för| : + ...Lars Stendahl. | den tld han varlt dess chef ut- Companichef. o.' Ordf, I sågs C. Pettersen på Krontorp, |”: vom. "Justerat | A. Andersson Eldsberga och M, | : 'N. P; Erlandsson ' Nilsson, Tönnersa, . . wool OM, Nilsson, Tönnersa '- > Europas hvslinje går I kollektionen "var. 'naturligtvi: också . firmåns solokvalifet "Carlo gabardin” representerad "och äve så Stoffels Aqua, Perl "chängeåit- poplin.' Även herrarnas” å ljusnar, men givetvis finns' fö : "pojkjackan 'är. > vy, (Och. bekväm i den omtyckta edig berstilen." Raglanskärningen: är höj; aktuell"och det många gånger lågt ”- placerade oket ger en viss touche . SPN RESER LIRA - genom. SUFZKANALENS BETYDELSE för HANDELN N Suezkanalen po 60: - so NT AV DEN UTLÄNDSKA HANDELN, SOM SKEPPAS VIA SUEZKANALEN . ' . Export port "bare ra? ÅN var aa EGYPTEN 20 Sund J —LL va H & MAY operan ”Alda” och 433 milj I francs fick värld ven en kanal. Miljonerna för anläggandet av den- na farled och operan för att fira öppnandet av den, På frågan vilkea kanal, som är värd en hel opera, år avarel Suezkanalen, Det är den- Då Lessopa kanal, som allt mer och Mer börjar behärska Mellersta Os. terna politiska bild, Ty efter den festliga öppningra år 1869 har det blivit allt tydligare att en av Fu. ropas livshojer löper genom Suez- kanalen: på vägen Ull Asien är ka- nalen en dörr, som om den stängs, a Sdgonblickligen medför Prisstegrin- Kar på åtskilliga livsviktiga pro- + dukter och t om förorsakar brist På en del eftersom den långa res- talen runt hela Afrika för del mes Ningshist av frakta dessa produk- ter, vilka I så fall skulle bli alltför dyra fur den furopeiska markna. den Hur berocnde Furopa är av kurlensen äv och forhållandena dr. dl analen är framlör alt ningen kring kanalen för ett år andan och de vittgående ” derna härar I Eutopa och därmed Suerkanalen, Hhir framgår, ant 130 milj människor (Undien) är ber nalen, eftersom omkring 70 proc av Indiens export och import skeppas genom denna farled, Om Suerka- nalen skulle stängas eller bli obrukbar, så måste sjöfarten ta den långa omvägen via Sydafrika, vil- ket skulle medföra oundvikliga prisstegringar, vilka i sin tur skulle vara synnerligen katastrofala för de underutvecklade områdena, För övrigt, de ca 30 procenten av den engelska handeln skulle inte hetter klara sig helskinnade, om de inte hade en Suerkana! till sitt förfo- kande, ” Det är tydligt, att en dylik in- ternationellt — betydelsefull kanal måste vara en stor inkomstkälla för det land, som kan kallas dess ägare, Detta är också ett faktum, ty de årliga inkomsterna av tull- avgifterna från sjöfarten genom ka. malen uppgår till den modiga sum- man av över €00 milj kr. En liten nätt förmögenhet, och det är allt. så inte så underligt, att Egypten på sin tid lät blicken falla på Suer- kanalen för att få ihop det nödväån- diga kapitalet för att börja anlärg.- Ringen av Assvan-dammen, dam- men I Nilen, som bär försäkra Egyptens nya vällird, I egyptier. has Cgon var Pationaliserandet av kanalen rättfärdigt, däremot natur. lixtvis inte I de förra äxarnas ögon, svalde av Luttialkea genom ka. oh dessa ägare var ett interna- Unnelt bolig med Ht KO äv ak- STOCKHOLM (TTspee). .. - Ägarna till landets sommarstugor -—>de senares antal är. 177.000 — kommer att få en skattelättnad på ca 1.milj och de kommuner där stugorna är belägna kommer att få sina skatteintäkter ökade med 12 milj kr, om fastighetssakkunnigas förslag genomföres.' För sommar- tugeägarnas hemor skulle ; det bli en. minskning av skatteintäkterna med drygt 2 milj. | Ifråga .om sommarstugorna inne- bär nämligen förslaget att ägarna: avdrag för gäldränta skall göras i hemortskommunen och inte såsom nu i den kommun där fastighetern: är belägna. Gäldräntan å sommat.- [stuga står enligt sakkunnigas me- ning till sin natur mycket nära s: ' dan ränta som är hänförlig til ägarens personliga behav, exenipel- vis för förvärv av båt eller bil, vil ken ju får dris av i hemortskom munen. - Även taxeringen till kommunal- skatt av sommarstugefastighete, föreslås ske i de skattskyldiga: hemortskommuner. Ägarna skulle alltså i den allmänna självdeklara- tionen redovisa fastighetsinkoms- ten. Särskild självdeklaration skul le i fortsättningen inte behöva av- lämnas i der. kommun där fastighe- ten är belägen, Därigenom blir det betydande arbetsbesparingar för så- väl de skattskyldiga som för skat- temyndigheterna, Den skattskyldige behöver inte tillställas mera än en debetsedel å slutlig skatt i stället för såsom nu två, en i hemortskom- munen och en i Somrmarstugekom- munen, Och debetsedel å Pprelimi- när skatt behöver inte alls utsän- das. Skatten på det skatteunderlag som tillk ; munerna ”tillföres dem i samband med statsverkets utbetalning av kommunalskatt, —— Ln- terna I engelsk besittning, 26 proc i fransk besittning och de 3I0 reste- Tande procenten fördelade. För närvarande är det lugnt om- kring Suezkanalen, och sjöfarten i - än rå N Man får hoppas att lugnet båller i Sig, ty Svezkanalen är nu en gång Lia mel Europas livginje, förande, Från mitten av novem- ber och fram till jul tornade så- dana väldiga problem upp sig för slakteriföreningen att man näppeligen trodde sig själva om att kunna klara dem, Normal- slakten ligger kring 10.000 svin i veckan, men i december förra året var man stundtals uppe i siffran 20.000, ja t. o. m. 24.000. Det var inte frågan att arbeta fem och en halv dagar i vec- kan, det blev frågan om stt ar- beta högeffektivt varenda dag, söndagar inbegripna. Men hur kunde vi nu få av- sättning för denna jätteproduk- tion. Ja, vi har att konstatera att "allt blev mycket gynnsam- mare än vi hade anledning att räkna med, Vi . kunde klara överskottet genom export till England, Tyskland och Öst-län- derna. ” . Hur blir det då i fortsättnin- gen? Ingen vet vad som even- tuellt kan komma, Direktör Björneman var dock tvingad att meddela att staterna i öst inte är intresserade av det svenska fläsket längre. Tyskarna drar sig också tillbaka i stor ut- sträckning, Priserna i Tyskland faller och i England betalar man sedan förra veckan mindre - för fläsket, — Jag kan redan nu se ett stort fläskberg framför mig som vi inte vet var vi skall göra av, sade talaren. Det finns ingen an- ledning heller att tro att folk här i landet skall konsumera med fläsk under 1960, Hela si- tuationen i dag då det gäller fläsket är mycket omtål:g. sen, börjar stiga och vi är på TE Mot en utjämning no köttproduktionen, vilket ä bart glädjande, -8å en del andra "nyanser göra sig” . geantvävda 'likso; 5,6 italieninspirerad kappa med br fickor. Materialet är popli ee Cynna LT:s annonsörer åt plagget. Trikå återfinnes 'öfta i > krage "och. fickstolpar. Materialet . -framför 'andra i. jackkollektionen - vär. bomullssatin med ".silicontinish,' | vilket ger er elegant sidenlyster åt Plaggeta; "via on sr . ; "Vita skjottraditionen bryts Ne ” Det ser ut som” om 'den vita skjorttraditionen skulle" brytas: på + : allvar, Hitintills har den säsongs- mässiga — variationen - beträffande. - dresskjortan varit ganska så mini mal, . och slipsgarderoben' har "till största: delen fått svara för. kläd. ne variationen; Men' sedan ett år har! med framgång mönstrade skjortor | lanserats, framför allt i ”pencilstris - Pes” på vit botten. Nu kommer / - emellertid också ”block , stripe” 4 marknaden, en bredare randning, ' :: Vid sidan av den "enfärgade eller : Pastellfärgade" skjortan börjar” ock" gällande, exempelvis "oliv, ' sand grålila och grårosa. : Tygerha ' ut. göres av”släta popliner med kam- mad bomull som ledande material 1 vardagsskjortan — lätt att "tvätta ” ; och ingen eller endast lätt «stryk; | "den 'släta' Pop- shantungeffekt. Nr popliner, mel, Beträffande "fritids--" och: sport. skjortan Ser det ut som om jersey' slagit igenom på "allvar. Ett: mas" | terial att vara tacksam för, mjukt, bekvämt och lättskött.” Nämnas kan . att sportskjortan- har ' rundskuren rage "för. att den 'skall kunna bäras utan slips, I stället" "kan ” skjortscarves vara på sin plats här: ' en modenyhet 'som "säkert ”anam-= ne mas av. både junior" och - senior, De finns. i matchande färger . och är trivsamt prickiga, a se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.