TIDNING = LAHOLMS Tisdagen" den 1'marg.1960' no f Laholm 'av-Direktorn i: Sven- ; ska . Kyrkans" Diakonistyrelse " pastor Ingmar 'Ström omnämn- de han å sitt intressanta före- « drag "én nyligen slutförd "un= > dersökning av det industriali- $erade : samhället” i vårt: land ” och : som. samtidigt - förelåg "i ? bokform” ”Kontakt ; med" kyr- "kan", författad av ” teoL-- lie, + Karl-Mardred : Olsson" och'.ut- "given på/ LT:s" förlag. ' Bakom " detta ' arbete;' utfört av Socia- ; letiska :delegationeri 'i:Diako- '-nistyrelsen, låg: ett förslag av Svenska Landsbygdens Studie- "förbund ' att: en. bok i. antydd riktning skulle utarbetas, »..;' > i T:SAMBAND "med besök i Stort, "att bli:av;allra största bety- . "delse i den'aktuella' debatten och då den skastar nytt' ljus över: något som angår oss älla, kommer LT i en 'serie artiklar "att behandla de spörsmål, som : nämnda bok tar upp, till”be- handling.” Säkerligen 'kommer i z den att följas av flera liknande ” arbeten. Svenska Kyrkans Dia- |” ..konistyrelse3 stora beredvillig- tgångspunkter vara våra folk- ”; rörelser och organisationer be- > hjälpliga att klarlägga proble- men är något som lovar :gott "för framtiden. UN het., att från : kyrkans: egna; "En bilägare brukar få en massa oda 'råd .om hur man skall star- ta och varmköra sin bil på" vin- tern./ Dét; smärkvärdiga 'är' bara att räden från olika håll kan ha olika ' innebörd... Följande regler? står. sig i,alla vinterväder. säger man .på. Motormännens Riksför- bunds tekniska- avdelning i Stock- hol . . ” Använd lämplig olja i vev- » husets. växellådan 'osv. enligt. bi fabrikantens: föreskrifter." 2. Tillsyn av Kylsystem och el- system "jämte andra 'vinterförbe- redelser: brukar:-beekrivas i vag- nens "Iinstruktionsbokss! == . —'Vet ni hur choken skall skö- tas? En ”vanlig choke”. skall t'ex : » & on Kontakt med kyrkan av teol. "UH Kan-Manfred "Olsson, "LT, förlag. pris' 10:— kr. - FÖR.EN- DEL Af sedan utta- lade en-erfaren, from och: högt uppburen. sjillasörjare stray före sin bortsAng de nästan profetiska orden; Måtte. vi t kyrkan, :vltken stilllning vi in”har som förkun- nare, 'kunna möta; de stora folk- klaror utanför: den, d&' de: kom- . mer och klappar på, med 'ett bud- Kkap, som ger dem något att leva för. Han Uksom ala fromma gch erfarna ” kjälasörjare hade". för- stått, aft budskapet — dat .fullö- älva — Hr det, viktigaste, ce Jan läntifgbykd AU flek de" RojngA: några: prov: bl: är läsa ja nåpt 115 Stygokteh: såg, hype 'ångik- töna "droga -Ihop;ehur'sfunnårni ärbokado, och stavade Inustån | 1 tamning, och läsningen kom" åtöt- vis:/ochImed sle"” löjligaste; innan- Jäsnipgaret här, och var.s Ao Mend plötsligt); blov : studenten allvarlig] Det var. jukt. tt ör dot stora rönt littsreförm nh betydande upp, som. Mite; kundo "isar, och "Hthnu, gtörro, "kom "Inte kiuide "aktiva och 1 tden? flinande? korpralens. Usta antecknades " som » 1 ”någorlinda Bvads' svar: dock 'hilvande, med. borgarna I,ett'samhälle;; som: var värt. Var dot mesta,, höm : 1örde svonsk folkupplvanläg,' Rlon; och bmadvetot', bodrilkori 2 JDoaej och niångi andra 'orforenheter av atydenten, en "djup, känsla av etrygghot, Det, var bara en sak, såm var alldeles stiker; detta. folk var bada” så tolkade don! -kilnde falkhbitdaren | doktor; Carl: Cedor- blad Wtt möto' med mlinnlakorsvia. nnkalskaftets början: Atan-Fksom) den djupt religiöse skånske kjäla- sörjaren, förstad, att skulle.något Konomgripande : . Astadkommhbs, måsta de ödmjukt tjänajoch: hes fria ej betalt, hilrska 'oltor: binda. Bhda förstad en sak, som betvdér mor, 'än' alt -annat och som "nat kan hjllna människor: til] befrlel- AA cr. KjlllnVÄrd. en ort 'V Daktor. Carl. Cedarbladsa undér- Aäkningar. bearbetades. av. Emil Fagelklon-Norlind och utgavs 4 tryck: 1934. Det blov boken "- Vad man tror och" tänker inom fpyvaska . folkrörelser. Professor och acdermera biskop Tor Andrae skrov I ett förord till nimnda bok följandar Mer än on av öss pris. ter har längtat ofter en bok som denna. För nedskrivaren av dessa rador, har daktor Cederblad .be- rättat, att den :som framför. allt uppmuntrat och stött honom I delta arbete och som gav honom möjligheter: att slutföra det go- nom att rekomendera till anstag ur tillgängliga fonder var just är- koblskop Nathan Söderblom. Han var då bl, a. ordf. I Svenska Kyr- kana Dlakonistyrelse, Den — om man sä vill — förutseende tradi- tion, som han här skapat, har på ett ypperligt 'aätt fullföljta av Svenska Kyrkans Diakonistyrel- Fas, nuvarande ordf; ärkebiskop Ounnar. Hultgren, dess direktor Ingemar. Ström somt dvss sär. sklit tlilsatta Soclalotiska delvga- tlan med biskep Ruben Josefson såm sordfö, ärkeblskopon som" Vv. ordf tel le: K-M., Olsson som verksam medarbetare och pastor I Rtoalta'som sekr, «JUST I DAGARNA ligger som Vi får hoppas ott I raden. av opok- bildande arbeten på -boklådsdls- karna äver hela vårt land, Den är. författad av tool, le. "Karl Manfred Olsson och har fått nam- net Kontakt ied kyrkan. Med'do synnerligen fina och I atort sott säkra nutida metåderna att bear- beta olika undersäkningamaterial, kamrer säkerligen äsyftade ar bete att du ut ovärderilg hjälp för dem, som vill tränga probl men I Nutkisaveriga Inpå . livet. Taken — Kontakt med kyrkan — kommer säkerligen att räknas till de klassiska. Vilken förmån är det ej för förkunnare ock Präst, ungdomslalare av olika slag och för varje tänkande människa att ha tillgång till ett sådant arbete. Pen är ett glädjande utslag av det verklighetisinne inom sådana ansvarlga organ inom den sven. ska kyrkan som just desa Dtako- Pityrelsces. Den är också frukten kring en.epokbil som. ;kännetecknar Diakonistyrel- sens insatser under inte minst de saenaré åren. sect este »: Det är på sin plats att nämn något" om tillkomaten- av denna bok; Vid allt oftare återkomman- de” kontakterna "mellan ' Svenska Kyrkans. Diakonistyrelse,- . våra folkrörelser och stora organisa- tioner, varvid håde parter eller alla. öppet och ärligt redogjort för gina " synpunkter, ståndpunkter, visade:det..stg,. att man framför allt var intresserad av att få samhället — omvandlat genem en långt gående industria- nä venska; Låndsbygdehs burid, ellér SLI kom bunden direkt-enhål nimnddasför | 1 utöver tillbakä-) Klickar ocksä-kunde skissereaubt ett "kyrkligt :program.> Man” vite. halt "enkölt ”74-'en. kyrk titkå er: bok, som eit'Intrösso” längt: utöver » fack milnnehs "krets 'och "den bjudöt”pÅ HA aktuellt "stoff, kommer den -att | bli. föremål för utförligt omnäm- nandeo t det, följande: +. 4 Under: de. senaste, ären h kan: förlorat, den'.ena, positlontn efter: den andra, Det"är ett fokt turn, som VvE-gör klokt tatt accep- tera, Men: kyrkan har också fått sin -domiherandö "ställning så' före ändrad att den knappast'kan fyl- lå "sin röllglöst-etiska uppgift. på. tt tiljfredsställande.sätt; Kyrka, och 'döse”förkunnelse har » blivit något för. slora grupper; söm Ug- ger. vid aldan- om dess, normala lv; Orsakerna" hävtjl) är mänga. Don : viktigaste :är- "måhända ; act si Eenöigripande. industriaNserin, en, 'Den”i'sin tur har” ges: helt" andra möjligheter att”lövå. Och detta:visar sig även I män skörnas "sätt. att reagera... - » För att få. den rätta bakg i den till den utveckling, som skott I vårt land från typiskt -bonda- sämhälle-till ett alltmer Industri- elt"betonat samhälle, tär det nöd- vändigt att studera familjen och byn före detta genombrott: under Artlonderna' närmast - före sckel- skiftet; . s : Se 5 FAMILJEN hade nu betydligt fler medlemmar än nu. Den be- stod av en ganska stor arbetsre- menskap, :som. räknade inte blott föräldrar och 'barn utan också i regel far- eller morföräldrar och ofta andra närstående släktingar. Då 1870-talet "utgjorde den jord- ruksidkande her av..de alltmer. ökade kontakter, åstkter» och lå dessa: kanferen-1 v nå att Diakonistyrelsen skulle l+ dände bok'="' m. "m.. Familjen” var 'helt enkelt en organisk enhet. I familjen fick också” varje -medlem' det som gav normer" för tro'.. och ; handlande, vilket" präglade "såväl; yttre: söm inre beteende. iv ur o. . : DEN! NÄRMASTE större ge- menskapen var byn, Att.den spe- lat: en; betydande" roll” framgår! bl.'a. av att på 1870-talet blott 1370 av vårt lands totala: befolk- satt.i städer.. Gran- . saken. närmare skall man finna, att många av de s.k. städerna 1 stör utsträckning för- sörtde sig stälva på jordbruk och de min em. med vär | ningen "a tare, inhyser, og horidson” att gifta :si 1. båckshigustttares dött ta” hindraite ”emevertid ej att rädde' t: trädgårdeskötsel, 'och att särskilt 1 "Roms sedan handhas "litet "annorlunda ”än' en ”svartblandare".: Läs igenom vad vagnens instruktionsbok säger! - — AHa. glidkabelreglage skall vara" rena, ' väljusterade. och gå lätt på vintern. Smörj dem inte, | då går de trögt i stark kyla! ".. >.3.':Studeta- hur-'er >motor ha' det meå-"koppling id kall- start. Stl Tramnar: ni.ur: kopplingen vid: strat” försvinner växellådans cliemotstånd. "Man" kan. och: bör ra ' sekunder :efteér s'det « motorn startat; vävelepaken skall” natur- ligtvis då stå i neutralläget: "= Men -på: en: del :småmotorer är det. bättre att starta ” utan att trampa. ur: kopplingen. fasad - 4, Omkring fryspu:Zcten' brukar + det gå-bra att. starta med: hälvj. > choke. Just i'stårtögonblicket kan man på en del bilar: ge, motorn ”snaps”.: med . accelerationspum- pen génom att lungt trampa gas- pedalen” t botten två-tre gånger. +" — Men observera att med start bländarchoke får "man inte-röra gaspedalen under starten, då slu- tar genast stärtbländaren att ar- betal:s vn an Is vr TYPDA :' 5. .När det är verkligt kallt, ge full ”ehoke, " Tänk”, dock » vå” att ”överehoknine" är:ett-vanligt' fel. DA blir tändstifften blöta och ger ingen gnista: ”Vädra ut”, motorn om ri tror-att ni-har. överchokat; då. skall choken. vara halt inskju- ten och gaspedalen:; helt: i'botten tills - motorn tändel Låt inte motor rå "länge på: tomgång!" Det” cnödig cylindernötning, in "CM. Kör. vagnen "stillsamt / tills kyltempmätaren. nätt. Btminstöne | 60”. C. Det betvder måttligt varv-| tal 'och' måttligt. gasrådrag, cis som när man' kö oljedimma .öch sådan uppsi mattae, spm:äl fa FO nirde SS "De mre. förhållandena samhället röglerades” m : bestpd. ov. h som skulle-tillsäratt. då .mellan.-byborna; sem ofta. var, Släkt. med "varandra och, att ”den ensklidas e filttötfyspadesi. Bar öbh"uhgdom! hölls I tukt ett: visst- klockslar rkwätten fick ide häll Krephsäga. Srh-Iblarnd ”kvrkotukt var > de ;uppföstringsmedel;:. som brukades; uppeifter; fi Som'+7 gemensimrnia |, kf sbvalaget: räknades arbete -nå; lövängar,. allmäninsar, uenjäkkande a [ur 2 Älknine? Kgsrnd;. väg. tvigen 'OcK Anläggande: av vleckningi"av'. potatis. var också gemensamma lunpgifter:; Då - fa- miliesruppön:inte.räckte till samti vid. större: arbeten som att bygga hus , var. dot. en sjä'vklar. sak att bvalagét ”hjälvte. til.” SÄ” skedde Aackså; ”häTon > förlorat ' sina Adiur. Byalaret: var som .€n- stor fatkilt..:Det fostrade till. en sam- hörighet "av stor betyde'se. ” "KYRKAN hade: en mvcket stark stillning i ovan skisserade arbets: gemenskap» som a rv hbvalaget ' bildade, taätemakten hade”1 kyrkan 'ett värdefullt Or: fan" liksöm : också” kvrkan" hade ett' starkt. stöd I statsmakten, I kyr! från år 1685 står det bi ”om- kring 129; av folkmängden ti värt land, De senast tillgängliga upp- gifterna har reducerat detta tal till omkring 2064, Den Famla fa- miljecnheten var on tregenera- tionsfamilj till skillnad från den moderna tvågeneratlonsfamiljen: "Av: framför allt ekonomiska och religlöst-eticka skäl praktise- rades på 1870-talut ej någon fö- detsekontroll, vilket tydligt kan avläsas I dåtlda uppgifter. Anta- let fädda barn per är På 1000 gifta kvinnor 1 åldern 15-—45 år var då inte mindre än 301, Mot. $varande siffra, 1935 är endast 12? Man kan ganska tydligt spå. ra en "nedgång i antalet födslar efter 1880. Före detta årtal var antalet födslar I åldrarna 20—23 År så hög, att.nästan varannan Rift kvinna I denna ålder fick barn varje år. Man ansåg på den- na tid att kontrallerad truktsam- het var ett otillåtet ingrepp i na- turens' ordning och ett brott mot Guds försyn, Men det ger inte hela orsaken. Rehovet av mänsk- tig arbetskraft var enligt vårt sätt att sö betydande och under Stcjana förhållanden blev inte de £tora ullarna en on tillgång," . börda Man IT atort sett kan man säga att familka omspännver människans Uv från vaggan till graven, Fa- nmiljen ger dun huvudsakliga föst- ran, skolning till arbete samt möjligheter att anpassa sig till miljön. Där tillbringades fritiden och där lämnades skydd och värd som 'direkt!v för det kyrkliga livet -— I ,det rike, där ingen får be- känna annat än "den rena: läran, definierad” och" förklarad -£Åom gåmmalkyrkliga symboler arch de lutherska — bekännelséskrifterna. En :såk. som "ofta glömmes "bort I debatten om kyrkan är att det statliga” inflytandet” är religiöst motiverat. Konungen skall såsom kyrkans' främste medlem: enbet kyrkolagen ”infe bara” svara för vården av kyrkan utan'också slå vakt "om' de båda tavlornas lag. kV. 8. den kristna etiken, såsom den möter oss I' tio Guds bud. Lika självklart som” det var att tillhöra 'arbetsgemensk. Å Ä aven -I far miljen "och byalaget : lika : själv- klart: var "det att. deltaga "i: de kyrkliga "gudstjänsterna o. s. "vi Varie rote hade: också "sin. be: stämda plats i kyrkan: Försvni- melse eller avvikelse från kyrko- seden eher. vad. kyrkan lärde straffades med kyrkotukten, sam tillämpades ett stycke in På 1800- talet; Man bör i detta samman. hang ej glömma att alla viktigare meddelanden ”o.' d.' fick man ger . En viktig sida" i-det kyrklt arbetet var det 'sem gjordes lånet Inpan folkskolestadgan kom till "Det. s gällde + folkbildningen. Många "präster tog initiativ till sockenskolor - ofta > under - stort motstånd od . cförstående från ortsbefolkningen. Så kan nämnas att: enligt uppgift. som lämnades vid 1840 års riksdag fanns det i Så | därför man kö istängsel:; kring |. r. Bertdning"av ost och lin” liksom | ra'längsämt- vid låst varvtal när olfan:är>kall Det är.blar ie r "något fom. per & en frivöretse från -kyr- Rent 'orvanisatoriskt innebar at: är i -Ansva et för me människar.be- tonas tidiet i gällande kvrkolag. Fattigvårdén: var. en kyrklig. an- &elägenhet ' och. det" fastslogs'-en- ligt kvrkolagen, att;det:är kvr- koherdarnas.; skyldighet: att. för- mana! församlingén > att... bygga sivkstuga”och'ge underhåll åt de fattiga, :Denna ”träditionella' och andra arbetsformer "än ”de ' ur- sprungliga inte "minst" genom den starka; tillväxten av:den manliga och kvinnliga diakonien, där dia- konernas "och :diakoniesornas 'ar- mats och "utvidgats; Utöver detta må framhållas de betydande :in- satser, ::scm -stadsmissionerna ; i. Stockholm; Göteborg -och Malmö gör, -Men just: genom sin förkun- nelse och undervisning orå männis skovärdet'. och plikten att: hysa omserg "om .den behövande med: människan" kunde: kyrkan varna för. godtycke: och --ge den dåtida sacialvärden” en. betydligt. större räckvidd än som :svarar direkta' dåtida kyrkliga” satserna, "sc sfo le ON og : ER betydande roll. som vägled- Bing 'spelade förr den s. k' hus: tavlan. Såsom den utformats av Luther i hans Killa katekes består den. av -en. samling” bibelspråk, Ccrdnade I 11.gtupper; med sär. skild adress. till varje grupp för sig. Martin Luther har själv sagt följande om den” Hustavla "med några bibelspråk för alla het, etiga Ordningar och stån m vill ord den Ad, genom vilka [ ola förmanas "att På sitt ämbete och sin' syssla Den har haft en betydande roll 1 vårt folks andliga fostran. Men det är farligt med en kyrka, scm är låst I sin förmåga att följa med i det nya som värer fram. Att det inte är fraser alt säga så utan:att det har en ”skrämmande Vid sjukdom, olycksf VN Ederdom 1097 av landets 2303 försaralin, ar fasta ener flyttande skolor, Präs- -: bk fkall belysas fortsättninge släppa upp: kopplingen igen någ-| 3 -det-han | hävdvunna "sed har 'i våra dagar |. bete. "mer och mer-unppmärksam- | Konserver : Man fråg konserverna i skåpet står "svaret blir: mycket längré i regel 'tr å iddag och studerade .se- dan intresserat mal | d ” nä : ”Sen' frågade” hon:' Nå, hur kade korven? — Utmärkt, sva- + Sm = rade mannen, var det nåt Frun hade hittat en ällarén.' Den inne- ch. hade "glömts. kvar . av dem”som bött i huset tidigare. : Den var 40 år i : Å . konser= "vens' ålder::vågade han sig” på, att säga, att den 'smakade ' lite" torrt. «Det tyckte också konservfabriken, som fick 'ett 'smakprovi Men "dess laboratorium '. undersökte korven ;-och fastslog: fullt tjänlig till män- » niskoföda även om. den förlorat en del Jav' sitt näringsvärde, . Det är ovänligt att något sådant kan sägas om:40-åriga konservér. Helt' enkelt därför. att . man; inte : drömmer om att spara en konservburk 40 år. = Men "alldeles bortsett "från: såda= na: sällsyntheter: har :konserverna i ' regel" lång ”livstid”. Utan' att för- sämras, kan köttkonserver förvaras minst fem-år. S kh t ex stora skinkor, böj Å lertid inte förvara' längre än 1/2—1 år, ; Också "grörsakskonserver står "sig fem "år,”ärtorna ”t” om "tio (Om 'konsei des: allti jar Men så mycket kan rgning skadar inte håret. och "kän många gånger ver- ka upplivande och förskönande. — - men märk väl att färgningen skall " företagas av: eller' i samråd . me en fackman. . ne "Börja exempelvis: håret en "aning: :ljusare', mörkare, knappast att lägga ' märke -ti och så kan ni vara dristigare nästa gång. Men kom alltid ihåg, att om ni ändrar er hårfärg bör ni sam- tidigt - ändra färgerna i er. make stämda efter håret. +. > ibland hur länge en + sig, Ochre den blir): AX rade för en tid sedan , hustempei 'atur arlar -förbittrade "som! om' dylika förändringar |; "Up, så att dessa fortfarande är av. | hållbarhet] den blir bättre och bättre ju äld- Fruktkonserver har kortare för-' är. syrlig. Den tar då. gärna åt sig metallsmok. Men i regel kan kon- serverad frukt sparas ett år. "; Helkonserverad :fisk och tonfisk t'ex.— b ras" i minst tio å halvkonserver, t ex. gaffelbit bevaras.mer-än ett halvår." " ” : Den.' moderna”, konservindust sardiner, vad sägs 'om detta: engelska veten-, skapsmän fann för en tid sedan i Jerikos ruiner rester: av "4.000 år och med ett visst näringsvärde. Att vi inté "funnit något ätbart i våra stenåldersboplalser beror. på att vårt klimat är alltför fuktigt. : ” Exemplet med danskans 400-åriga korv kan utökas med ytterligare ett par bevis för köttkonservernas tå- lighet vid kall och torr lagring. För fem år: sedan fann en kanadensisk forskare i polartrakterna "nordväst om Grönland en depå som: utlagts för Roald Amundsen år 1920. Han sände ..en” del" av ;livsmedlen "ill den; danska ””konservfabrik "som framställt. dem... Konservfabrikens direktör åt med stort välbehag de! 34 år gamla leverpastejen. : eV ” En amerikansk forskare fann 1957 en annan depå nära Sydpolen. Ock- så den innehöll, konserver från. en dinavisk ;" fabrik. ;; Köttkon-. serverna” var. fullt ätliga, även om de inte ;smakade. lika bra -som. de gjorde 1911:då fabriken :sän al v ärmeelement: elle I. .däg räkna | Därmed -förläng r en" ytterligare. Ju lägre :-temper »; "desto: långsammare förruttne e lyc- varingstid, i synnerhet om frukten här otvivelaktigs nått..långt.. Men” a gammalt bröd och kött, fullt ätbart | "I skivor "och? Ju + ug I Stjälp” upp Rulltårta”: tycks alla tycka om, och man kan inte bara använda den till kaffebröd utan' också" till" ef terrätt. Då skär man en. cm tjocka lägger” i-:en ring på ett fat några centimeter från 'va= . randra;. På första lagret läggs. ett "blir en liten i mitten kan rabarber- ' kan är uppstjälpt! ceptvariant; j 2 ägg, 1: dl. socker, kande ' vatten; : räkna". n Bred: den" jämnt" och "grädda i” varm” h,'..250 grader, "cirl p kaka ppa- des- |. Bj DIOR har levererat den och klack å la Pulcinella; Skon är " tigt verkar det som om Diors ski sin inspiration för hela vårkollelk ”feln. Till de nya materialen räkn . weed och krokodil i lavendelblått r pumpsen, ned uppå 4 öjd persi gjord i mönstrat. siden, Fö omakare - Roger. Vivier äm: tionen från den persisk as. textilmaterial och elfenben, . ne v- tat" a. toff.: som " sportig BRÖD FÖR DE SVÄLTANDE : Under nu' pågående: ”yvärlds- flyktingår” kallas vi-av' Förenta Naticnerna -— men inte mindre av Kyrkans Herre — att till lind- randet av nöden bland världens flyktingar -Köra ett verkligt offer. Där nöden är störst . .... det gäller framför allt de stora flyktingska-. roörna i:Frälsarens eget land, ä Algeriet, i Indien och Hongkong, världens «största flyktinganhop- ning juet nu.” sco. FORN När Lutherhjälpen som motto för våren 1950 satt: Bröd åt de svältande... har vi framför allt dem i tankarna, som tvingats ut- härda dag efter dag i flykting: slummen i Bortre Asien, Indien Pakistan, Nordafrika eller i Det Heliga Landets flyktingbvar, där svält, epidemier och umbäranden präglar + människorna :— våra medmänniskor, men där också Svenska Kyrkan bland andra hjälpare dagligen får utföra en livräddande Färning ' ( livsmedel kläder, "sjukvård, . skolor).: Av världens 2.800 - miljoner männi- skor lever i dag 2096 vid under själva svältgränsen I ASA ANAR AAA AAA, A. svälter "till" döds, 5676” 1 ett. till: gtänd äv ständig undernäring och bara 2470 har det så bra, att d regelbundet kar äta sig mätta: Det är siffror som tål, att vi tän: ker över dem och gör något, nej inte något men ett offer. För. ut. förandet av vårt hiälpprogram är vi beroende av Din gåva: Värjé krona är. av cmistlig betydelse, . Låt oss denna Passionstid över hela vårt land' genomföra ett of- ferviljans . korståg för världens fosiingar. Låt oss gemensamt 5 a Sv ER Svensk Kyrkans flykting- Bldrag kan lämna expeditionen med hi Lutherhjälpen eller Postgiro. 90 0; Stockholm, "st Elis Malmeström” Bo Giertz ” "Biskop -. > Biskop - Ruben Josefson. Ragnar Askmar! : Biskop - >: Biskop". . 18 På pastors- änvisning till insättas” Lutherhjälpen; [Ed FNDIANEN OCH COWBOYEN och POP Utmaningen, .” Uncas blev” vonné I- den - sistnämnda h - Sannerligen inte lottlös fast Jon förlorade » 10.000-kronorsfrä- Ean i lördags > så kan det kan-, fe) hela dagen had "blick: Ske passa att Berätta klotorlo, b orien om indianen och cowboyen som brännheta ' prärien - re om i Där fanns ju värken vått. eller orrt;'och i :de:: få: revliker. som cowboyen: fällde — indianen 'var stum mest: hela dagen ——skymta- ” de mat och "dryck Som ”huvudin- SR fLerser Till slut blev” cowboy- en irritera, indianens'tystna och frågade: :. ond ngrig? ia efterlängtade. måltiden kad” åt. sig. på '.framdu- : krögen; "var det ten. stu oWboyen, a -Slund. sen: på- stod al rig natt du inte alls var hung- . Indi: | H anen heidade:si och : sad. er Ingen-idé vara Minere hå en. Ingen mat gär, CSN På : LLA. den. lilla 'staden: och: fiek-den — -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.