; de oväsentlig garanti mot-överträ- " Vissa r'sker måste :melltertid alltid - 4 -— planerna , MALMÖ 5 (TT) a - Tanken a att una agit förefaller j syltade MMtrikesminister Östen In - måndagen, - re änder debatten ets förslag till reduk- ilitära, styrkorna. inte . betyder någon minskning i' militär effektivitet eftersom, Samtidigi väpr nen blir :älltnera fulländade. , Det är möjligt.” att denna, avpfattning är,'grundad. Men under Jnånga. år har det från västmaktsbåll ,Sagts att dö: ildiga ryska arméerna utgjört styrkan. i Sovjets, Militära apparat. " Vidhåller” man"; alltjämt : : | ståndpunkt: borde : det från: väst- tmakternas” ståndpunkt ' vara - väl kommet: ati Soviet vidtage. en. be- tydarnde" Minskning. av: sina arméer och: skjuter" .dexna åtgärd] i för- er unden i .nedr stoiogsprogrammet, |- Jinierna för eri nedrustning åtmin- stone att börja med: måste "vara att "de. inte medför någon väsentlig för- tsktjutning, i de: militära maktläget. "Annars skulle" det. finnas. små ut- sikter att”vinaa enighet. ”Den' ba- lans 'som antages råda. för närva- ', rande skall ftersträvas” på em be- tydligt lägre Fustningsnivå än "den nuvarande, ar HUR SKALL MAN HINDRA ”. ma z SMYGRUSTNING? ' "Problemet om nedrustning kom- - Pliceras i hög grad av det i prin- ecip av alla parter godtagna kravet en kontroll som"ger säkerhet för /att staterna” inte. i hemlighet rustar trots avtalsförpliktelser. Un- der "mellankrigsåren kunde Tysk- Jand "rusta upp 'utan att mycket |” hejdas av de. allierades , inspektio- ner "och andra slag av kontrollåt- gärder, Men det gällde då en på- tvingad avrustning och "dessutom visade de allierade med tiden fö- ga intresse för att kontrollera ef- » fektiviteten av ”avrustningen. 'Haär en frivillig överenskommelse träf- fats, måste varje deltagande rege- ring säga sig att en allvarlig över- trädeise av godtagna bestämmelser skulle för !ång tid omintetgöra fort- satt nedrustning. = ' ER « Medvetandel härom" utg T. en in- delser : och' utgångspunkten är ju alt alla. önskar minska sina rust- ningar redan av ekonomiska skäl vara förbundna med avtal på det- ta område. Kravet på kuntroll kan inte dzivas därhän att kontroilen i praktiken blir ogenomförbar och att i varje uppgörelse” på förhand ter sig omöjlig. "Trots de stora svårigheterna an- ser inte stormakterna en avtals- reglerad nedrustning vara ett verk- lighetsfrämmande programi.. Det framgår - därav att deras. ledande politiker allmänt hänvisar till ned- rustningen såsom en av de främs- Re ol I adkomma en Totar” av a Slaget kan ge en iupuls till att motför. siktande till en Successiv n fioårsper lod, i förbundets : denna I: istning inom några få är > u inte särskilt realistiskt men för- slag framlägges av andra res edrustning: under exempelvis 'med ett vettigt” kontrollsystem, -iett föredrag i. -Mabt " på dé mellan ”atomklubbens" lemmar ' avse. gen, nämligen ins' vapenprov:; Dessa till. någon över enskommelse, ÄN INGET "ALLS u: detta: ; Läget dock är relativt tillfreds ande, ganska avsevärd styrka. pörsmålet - om mat. sig varandra, Det är. inte yt- terligare teknisk adl Storbritannien tre med- indirekt , också de mindre staterna men gäller lott en begränsad aspekt än äv nédr ustnini landet av kärn- e handlingar har pågått länge men alltjämt inte lett ir D, LIGT ATOM-AYTAL .B. TTRE Sovjet går med på ett avtal som kanske” ur kontrollteknisk "synpurkt alltjämt ir. något ofallkomligt men som Ett sådant "avtal 'borde i varje fäll vara bättre än intet avtal ä'l; eller ett avtal. som lämnar fältet” fritt för underjordiska prov upp till en -inställandet - av kärnvapenprov. har på - det : mest grundliga sätt undersökts och "dis- kuterats, De tre stormakter som, är representerade vid. konferensen" i Geneve. har fill slut väsentligt när- komplicerar v i nedrustning ; 'stadsbildningar "STOCKHOLM (TT) De nya "stadsbildningarna. .Eng- land är mycket trevliga.” Industri- områdena. tävlar faktiskt" med .ho- starlsområdena När det gäller att bygga upp sa- tellitstäder med eget liv kring stor- städerna är landet. . verkligt fram” synt... 5" Till det: resultatet. ar” en dele- gation” bestående" äv landshövding Erik Westerlind, regionsplanedirek- nämndens i Märsta ordförande Tho- nen har "under en. vecka: studerat satellitstäder runt London: möjlighet i lande, Satellitstäde ett "antal : gemensamhetsområden som grupperar sig kring' ett större centrum. .-. Varje gemensämhets- område ligg er i anslutning till nå- gon industri och omfattar ca 6.000 äder med butiker och skola, In- utån: ett. ställningstagande, . en po- litisk :viljeakt. Kravet på ett i alla avseenden . perfekt avtal: får inte I tillåtas hindra en lösning som är inom räckhåll. Det vilar ett tungt ansvar på de tre makterna om de försummar de! psykologiska ögon- blicket för cn uppgörelse; slutade utrikesminister Undén, "=>. och utdragna debatter. som behövs vånarna i de nya satellit städerna förefaller. att ha funnit sig äl tillrätta.” ve "Senator Cesare Merzagora, nyligen ' påtalade korruption inom det politiska livet, har avgått” som senatens president, » meddelade" se- natens generalsekreterare vid "en ens på I Reuter). - KERERESA s; Vinterns och vårens beredskaps- arbeten skall i år avvecklas i snab- baré takt än tidigare" om åren det- ta för att' man skall , kunna möta den” ökade efterfrågan på årbets- kraft som nu börjar göra sig gäl- lande: . Arbetsmarknadsstyrelsens beslut härom har emellertid väckt blandade känslor hos "länsarbets- nämnderna, av vilka många tycker att styrelsen går" väl hårt fram. Den unika situationen kan uppstå att man visserligen har överefterfrå- gan på arbetskraft men samtidigt svårt att placera en del ärbetslösa. "Det är klart att det kan tyckas vara en hård beskärning men /vi har ansett den här åtgärden nöd- vändig som läget nu är, säger by- råchef Ferdinand Lidgren i'styrel- sen. Den efterfrågan på arbetskraft, som nu finns, syns tyda på att kon- ökad efterfrågan på folk Svårt pläcera. arbetslösa: Den efterfrågan på s arbet som nu : finns gäller "företrädesvis yrkesutbildat folk, Tyvärr ' tillhör inte ”alltid de som Pläcerats” vid beredskapsarbeten:; de ; efterfrågade kategorierna. Om man därför går alltför bryskt till väga, kan: det in- träffa. att. de som. permitteras från beredskapsarbeten blir "utan arbe- te, Vi har nämligen den underliga situationen 'just nu säger byråchefen att dét råder stoi efterfrågan på vissa håll. men ' att. det. ; samtidigt är svårt att placera arbetslösa. : : Hur skall man råda bot på den situationen? . Och : man : tänker. ju importera arbetskraft från Finland? Ja, vi. skall. söka få in i första hand träarbetare, svarar byråche- fen. Genom dem kan vi får syssel- sättning åt. arbetslösa grovarbetare. I övrigt satsar vi mycket hårt just nu på yrkesutbildning, omskolning och ' vuxenutbildning som ett. al- vernativ till beredskapsarbeten. Det är givetvis en fråga om resurser ta punkterna på dagord "vid kommande storpolitiska, sörhandlin- junktur blir i än som tidigare beräknats: Därför har styrelsen ansett det angeläget gar... TRON den rs Problemet om en inskning- av att tidigare än vanligt företa den de k ella r na är i av be- i första stadiet en fråga om hej- dandet av slormakternas, kapprust- ning, : underströk utrikesministern. Förhandlingarna i i Geneve i mars redskapsarbetena, Redan ' nu' skär man ned arbetsvolymen i södra Sverige och sedan fortsätter minsk- ningen successivt norrut med av- i Norrland” på senvåren Nytt ( förslag = -till skydd mot” "-skördeskador | - SIMRISHANN (TT) ST . Ett nytt förslag till si de- skadeskydd begränsat till renod-" Jat katastrofskydd har utarbe- tats” inom” jordbruksdeparte- mentet, sade jordbruksminister - Gösta Netzén i föredrag på . ”m ndagen vid jordbrukarmöten : amn och Ängelbolm. a > Förslaget skall inom? kort 7 're- ” mitteras till "jordbrukets organisa- tioner och andra "behöriga instan- ser, Den form' av skördeskadeskydd - vid katastroffall som det nya" för- slaget innebär: avser, närmast ; att "ersätta det begränsade skydd som den nuvarande modifierade fyrå- procentregeln utgör. > — Det är nu bara att hoppas att detta. nya förslag skall! möta stör: re förståelse hos de olika remiss- instanserna "än det'hårt Kritiserade förslag Bom, skördeskadeutrednin- gen på "sin tid lämnade. Flertalet av -jordbrukarnas organisationer Bksom berörda . myndigheter synes, vara överens om att någon förm och fö - Vissa” und görs nautrligtvis - — bl a'skall be- redskapsarbetena” för vissa ”svå placerade” fortsättas, i o omfattning. ” Färdigställningsjobb i i sommar . De dagsverken som avsetts för beredskapsarbeten ' under "andra kvartalet skall enligt styrelsens di- rektiv förbrukas i största ' möjliga utsträckning under april och måj. Efter den 1 juli skall arbetena be- gränsas till li nöd- och > utbildni öjligheter. För och vi ins gen anordnar vi olika kurser bl a fyramånaderskurser, 1-- samarbete med yrkesöverstyrelsen,. På "så sätt kanske. vi kan ge folk chanser till annat arbete: I Januari hade vi om- Irolni kring 5.000 man på yrkeskurser av > olika "stag, : varav drygt 3.000: på omskolningskurser.”. Mere In = Men jag är- angelägen att be- tona, ' säger byråchef Lidgren "till sist, att. det inte är meningen” att genom ' ;de här begränsningarna ställa "folk. utan sysselsättning" och därigenom öka arbetslösheten,.: ” T ” Dixon Dansk skördeminskning |: med 14 proc 1959 kr .STOCKHOLM (TT) : - Den danska skörden 1959 beräk- vändiga ' färdigställningsarbeten. Det kan t ex gälla vägarbeten, där ett avbrytande kunde innebära vå- då för trafiken. Det är heller inte ekonomiskt försvarligt att. avbrytå årbeten, som det kanske bara tar några veckor att avsluta helt. Som en, riktpunkt skall gälla” att arhbets- volymen i sommar inte får uppgå till "mer: än 10-15: procent av vo- lymen i. januari och [ebruari. Det tiondelar, , s Nu finns ung 13.000” man i beredskapsarbeten eller: lika "mån- aa som i fjol vid samma tid.” Fjol- årets" sysselsättningstopp nåddes i slutet av mars med omkring 16.000 man. "I år tordé man kunna. räkna med 4.000 .man mindre vit samma tid "och i sg ttet av 'upril torde av skördesksdoskydd erfordras, slutade der da uköministörn, / sv .styrkan inte uppgå till. något me - än hälften av fjolårets, ne ; blir er” fedskärning”m med” inemot nio ; lör tesrika - ga om” snygghet. i tör C:F Ahlberg åch kommunal- |: re" Jansson kominit; till: Delegutio- | som Enligt rapport har Eg ; centr '— Planeringen av -satellit; äder- KR. na sköts'av staten, berättar hr Jans- |: sori för TT, Kommunerna" "har dock |" STOCKHOLM (FLT-Press) « . > «På den tiden källskatten var :. tämligen 'ny -hände det sig att : en "restaurang sände” in ett i : Sj attebeloop, som dragits på lö- "nen för en tillfälligt anställd ' vinna: På talongen' stod. rätt "och slätl ”Lisa”. Men vem kun- ' de: identifiera” henne? I varje "fall inte' skatteverket och pen- . "garna gick "därför. till -skatte- - sumpen,- uppsamlingsplats fö obeställbara - kattebel en” dragit. sanim. tödjepunkterna El Arish och :Abu. Oj Ia trupper nen: På kartan visar pilen området d, id d geila i utkanter av Sinai-ö Yr, truppånho nin eräts. pringarna k ” | presentant - för , skolan," De oftast förekommande från gor som ställs i den liv! liga de- ” har" skolan upphört att ställa . "krav på eleverna? Vågar man inte, får man inte längre kräva - ordning och hyfs och gott upp” - ”. självklara. beteendet från > elez..: vernas sida? > "Vi har betten framstående + re- undervis.” rådet :Kärin Lundström, . 4" Skolöverstyrelsen, att närmare ut. veckla skolans, synpunkter på des- så sa frågor och hon säger: > .— de nämnda kraven på elevéra tta kraft bakom orden? rårö: At som betalas i tillbaka finns inte" men belopp. År. 1955 var, 'ett rekordår för. skattesumpen. Då - kom” det sån 1.6 milj kr i omkring 28 000 "pos- ter..' Av" dessa ' pengar "har. 278. 000 sénare identifierats , och... tillgodo- förts”. skattebetalarnas" debetsedlar: Skattemyndigheterna kontrollerår då om det finns: för; "mycket inbe- tald skatt och finns det pengar.som skall. återbäras - får” skattesumpen -.Sedan dess har tusen' och åter i > tusen skatleanvisningar hamnat - "här. Man har inté kunnat klara : ” ut för vem 'skatteavdragen gjort - Atskilliga har väl .senare iden- ifierats . men de" utgör endast; jen liten 'minoritet,' ;: + Många tror att. de miljoner: som nu: finns. i; skattesumpen: tillhör skattedragarna,. d-v s' att det är för: mycket ' inbetald skatt, som lig- ör «att, ägarna inte kunnat : påträffas. ” Intet: kan "vara felaktigare.,'De' pengar . som finns där är skatt som avdragits” vid lö- heutbetalningar mer. sor sinte kun- nat. placeras" på rätt ställe, därför att. man sinte..vets vem: :som haft inkomsten” eller . känner till: var han finns: Det. allra mesta tillkom: mer; säkert det allmänna.; Det kan naturligtvis hända att för. stora skatteavdrig' 3jorts. för en, del. De . fall tillbaka vad som, be- reslsen "i" Stockholms, "län. och hit skickar? länsstyrelser och; lokala Uppbördsverk in skattepengar. som de: inte. kan. "placera": Först gör man: emellertid +. undersökningar, plöjer. igenom sina och andra” re- gister och tär kontakt med arbets- givare,” Äret : efter. det pengarna och där stannar "de i sju år, Un- der den" tiden identifieras" endel skattebelo NN is övri till); state; Det. finns” eirka;5.5. "milj skattesumpen. just. nu: och "de. har kommit in." i mer än. 100.000" pos- ter” från :1953 "ock framåt, : berät” tar fröken Eida Samuglsson som sl ter det hela. Det” går :tack vare ett]. bra system. Där finns eff arbets- tagare- och ett arbetsgivareregister där: alla" finns” på kort; F n'är drygt 200. 000 kort aktuella, mest "finländare ”och ändra: utlän- ningar, som. haft tillfälliga arbeten här och: så förstås" svenskar : som inte haft fust bostad eller inte va- vit mantalsskrivna: eller ,taxerade nas preliminärt till ; 11.900 milj och - inte . fått. . några . debetsed- skördeent enligt en översikt i lar; Många; namii är felaktiga eller k M ofullständigé. . Adresser :saknas' på Jordbr den. Den var därmed u proc min- re än" 195 års tämligen; normala skörd, vt Hö och rotfrukter har inskat kraftigast, eller med ca.50 resp 30 proc. Nedgången] för fodersäd' ut- gjorde 10 proc medan brödsädsskör- den stigit: med 14 proc, : , Den totala animaliska produktio- nen i Danmark låg 1958/59 (okt/ sept) 4 proc högre än. 1957/58. För- säljningsvärdet har . på grund av prisstegringar stigit mera eller med 15 proc, För mejeriprodukter slog värdet med 30 proc och för fläsk med "16 proc, Den: inhemska kon- sumtionen av smör beräknas 1959 ha sjunkit medan exporten» ökat, Iråga om "produktionen beräknas smör och" ost ha ökat med vardera 5 proc och fläskprodu fionen med 20 proc jämfört med 2958, en många kort, 1. en. del:: fall kan arbetsgivare” hå slarvat. men dét finns säkert "arbetstagare, som” med "avsikt uppgivit. felaktiga namn En de) ident ievas så småning' sm. Åtskilliga. hör. av :åig. själva” eller: genom "myndigheterna; Sedan de= ras fall utretts kan det hända att de , får. tillbaka "en del :Men de är, inte många; och oftast rör det sig om något hundratal kronor, En lidingöbo fick nyligen tillbaka" 534 kr. men det var ett, ovenligt högt belopp. I en del fall är det frågå om "personer som bara arbetat en' def av året öch därigenom fått. för högt. skatteavdrag. Andra kanske inte på ett helt år kommer upp till sådan Iinkömst att” de. taxeras och de får då tillbaka vad som .be- talats ån, -; > ” Nfgon statistik ö över hur mycket "Iter. Folk har tydligen | fortsatte. en dan att sända b lopp Men det är alltså "endast frågå omv er ten del av. de 278.000 kronorna: det årets, Sedan .dess har. både: skati ter sjunkit år” från år. Är 1958 var rt att ma talsskriva sig ”Adresserna” har” bl vit noggrannare öch kanske 5 till fällighetsjobben :förre.> Efter. sju år går kvarvarande pengar: till staten: Den”1 mars:i år inlevereras” skvar- stående belopp: från 1952, Det rör sig om girka 5 00 kr, ningar, ': folk? ' .som : Jän är ;det. -ftast, fråga. mycket. "små. .summoj Jönköpings län "bidrog t e&x' kr, till .skattesump S ih till olika" myndigheter en Jista” på 16 personet; för vilka. under. årens eller mera, Man” ville göra "ett för- sök / att "få "dem sidentiferade” Det var imest svenska namn, på listan det - Tör sig somsagt inte .om stora | 1ä; beloppens storlek" och antalet. pos-' = lrår att gå. "miste om, sådana förmå 1957 "med; 233 fö anvisningar: som om vansklig lestadgan' hariskett i nya- .folkskolestadgan. av vilja ' till den andän måste anvisningar: söm om elevernas uppförande och. ord- ning: Det är. den. ena gning från resa, lex, "dylikt. På "den 'punkten -har ner som”. deltagande" i-en resa;, i | flykt eller” föst. Läraren? kan inte vid; Skolk åludernan har äch anvisat 'åtgärde placefing vid 'annät bord. kamraternas, eleven" kan > batten 'om” skoldliseiplinen ärv förande" som det ' normala och i lika akbiella' idag sor de all= . [tid varit, Och det gäller” både 'i och - utom skolan... Folkskolestadgans ord, På den. punkten är. fullkomligt klä- möjligheter: här. då Skolan Då? stadgan, kom, hegärde 15 et; säger" un- dervisningsrådet ” Lundström. "De framhöll "att läraren behöver det töd; som. ett- klart. uttalande från verstyrelsen - kan. utgöra :i en iåtion. :Skolöversiyrel- sens arbete” 'med. disciplinanvisnin« |" 7 j gar som komplettering till" folksko- kontakt med issa av de önskemål, 'som då fråmfördes, skul. le'ha krävt: ställningstagandon; som skolöverstyrelsen' inte har hbefogen- het att göra: Emellertid präglas den god omvårdnad "av": feleveine ” och ger: Det ä väsentligt att.frågorna ning inte bara ses som. frågor om förseelser med” påföljande bestraff- | .fidan av sa- ken, Den" andra ä ärlatt anvisningars bä Det .har' ibland blåst: upp dis- käussioner- kring sådant-som' att 'en elev; som" har: burit: sig illa åt, har ängts t exfrån en skolresa.el- överstyrelsen -gjert ett: klart ' utta=- lande; framhå!ler. undervisningsrå- Ala annän tid än kamraterna, han” kar | de t 0 m"av. måltidsvakten avvisas från måltiden; han kar: anmälas för rek- tor. ochi sista" hand. av ”rektor'; Mn ; ån mm. förleda en'lärare. ätt tro, att. andra lämpliga medel ä än de nämnda skul et ger hällre adm les vara ölillåtna: ser "också i ”mMycs Ket klara ord "äryren rätt att snabbt ingripa, om en kritisk: situatioy ' ins träffar, inte bara is klessrummet utan, också vid kritiska situationer under. råster och hållimmar, i kors ridorer'' eller; på skolgården,” Lärn= ren har fött. att ingripa även med kroppsligt våld; om "detta är höd- vändigt och: under. förutsättni ng att ingripandet ' inte får. formen : av kroppslig: bestraffnin; . Avslängning e, där en 1 elev misskö Våra disciplinanvisöingar har vi måst ge inom ramen för de möj. dervisningsrådet Lundström i forts 1 | sättningen, Men överslyrelsen " har > också :. upprepade .' gånger begärt med ”disciplinproblemen: : mindre ratorer.. Fi en frömställning om att timmar för. dervisningen ska kunna ställas till; förfogande för kortare ;tid än en' -I snabbt möta en akut situation, pt fondering av:t ex 'en promille: ' ligen” av statsvidragen till Jöner, högre” kommuna! Skolor. Dosd medel 'skulle överstyrelsén. få -an= vända för alt snabbt kunna sätta in, fälligt dela upp en'klass'med disel= plinsvårigheter, för att utvidga 'psy= ch: kuratorsverksamhelen, kem och skola 'och till a går, som” gör det möjligt. E Produktionen ', av (exkl: Sovjetunionen) uppgick” 1938. till 180,4 milj. ton enligt en. översikt 1. Jordbr ågon .uppskatining av. 1959 te.: Den antas dock vara betydande . om-pckså inte så stor som 1958, : Nordamerikas” veteskö ds uppatek méd 18 proc jämfört med 1958, Fö enta'Staternas produktion sjönk 1959 från 39,8 till 30.4 milj ton; Däremot ökade veteproduktionen i Kanada med”13 proc från 1958 och utgjorde 11,5 milj : ton. NT "Detta. krävs ä tig och .kubnig; "och van vid Häll- färder, :Fel är det också” att starta en tur sent på: dagen.” K1:12 bör man -ha avverkat. »hälva” dagsetap- pen, d' v” 5. man. r starta > lika många - timmars öre -12.' som "mån beräknar att färden 4 kall. ta' efter ig före”en tur i fjällen, att uppge namn och "adress, färdväg .och ”. . mål, utrustning 'm my, anser major, Olle Rim ' krävs. alt' man: :jakttar vissa . formaliteler före en: n, Det: tar sig éfter ”orts Den' snövnssla: sork: körA upp. till Sy- larna, från "Handöl hade på sönida- gen stannat. av det dåliga vädret. I Rundhögen blev de; fém ungdomar från' Stöck- holm ' som'- samtidigt startad färd mot Blåhammaren varnade för att ge sig iväg när "det var så då- ligt väder. : Härom” dagen "störtade ett ungdomar on att man, i Händöl varnade för den- na” färd. En del .av” gruppen. "stan" ird mot Sylarna trots |. ovånligt, stör 'och 'uppgick: £lll 54.6 mot 51,5 milj ton 1958; Kraftig upp« gång noterades "bl: a för Frankrike, där produktignen steg -med 2. milj > till 11,6 -milj ton.- "Jugoslav ns skörd ökade med nära'65 proc jäm; fört. med :1958. . Från! 'Västtysklarid räpporteras . en” " produktion av 4,5 milj ton mot 37 milj ton 1958. Där- örd från 9, till 8,5" milj: ton; > (ita, från ett flertal asiatiska länder: Junda » beräknas Indiens”s! 9,8 milj .tön 'mot 7.9: n "1958. För Iran, Japan och Pakistansupp- skattas ökningen till 187 MM resp 9 "vid fotén på Horst ss len j Ledarna har överskattat ungdomar- nas. kondition: ock; man. har : varit tvungen att rycka ut för. att hjälpa hem ungdomarna. - Det finns alltså trots” all propa- ganda starka .-skäl . att: varna, le- darna : för för strapatsrika att ge turer i ocksst; på” Stortorget i Hälsingborg. märksamhet' från en sentida släk- tings sida, - greve. Bengt-Magnus Stenbock i Stockholm och hans'ma= ka. Cecile, £ Ossbahr,: Denna krans bar svarta band med; texterna: "Med hyll« Två femtonäriga snglingar, . den ene son till den' kände munspels- artisten Larry Adler, har satt” mur ekord. nade i Storulvån men 18' a .Det blåste. 18. meter. i sekunden och. var 17 grader kaltt, spelade pianoduetter: i 12 timmar sehåll, ( P) - ning, Bengt-. -Magnus” samt "Med vördnad, Cecile”. Den "andra ”kransen var ; anonym, På dess band i blått och gult, stod dels "Magnus, Stenbock, - Helsing-' borg”. och dels ”Med Guds. hjälp " ska kunna avse även vett. ePpslaka ' ligheter som nu finns, säger una klasser, fler skolpsykologér och ku= . ör” närvarande förbere 's 7 ” vid mera akuta behov. T.ex' att til's = års världsproduktion. föreligger: in« " 11959 till 43,2 milj: for, en nedgång Ren europeiska skörde; n var 105 59 Ökad produktion rapporteras ven Den 'ena' kranisen var éR upp- . andra "medel att' komma. tillrätta - den s k- särskilda Observatlonsyn- > ; l termin, "Det skulle - möjliggöra att samma -syfte' har "vi: föreslagit! en 'ödja --samarhetet Umelbenerernr , körd till =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.