At "> LAHOLMS TIDNING > '- — Skolbeslut 'med - FÖRRA VECKANS beslut i länsskolnämnden om Hallands indelning i enh kol ådi . är utan tvivel upptakten till den mest omfattande och i hallänningarnas liv mest in- gripande reformen på mycket DEN 8 MARS 1960 LT = konsekvenser på andra håll i Sverige är en sådan uppdelning vanlig >. ” "Om den nu beslutade indel- ningen är den bästa kan na- turligtvis diskuteras och kom- mer säkert att diskuteras, men önnersjö SLU fick ny ordförande. - j SLU hade i söndags a Getinge medborgarhus. Ordf. Gös- anförande en . återblick - på det betet. " Halmetad-Tönnersjökretsen av iv i årsstämma i ta Persson gav i sitt hälsnings- gångna året; som präglats av sta- bilisering av för 1960 kommer att a på medlemmarna genom höstens om inga överkl den 'kull- - kastar länsskolnä beslut F länge." På lång sikt k den antagligen att få större betydelse för det kommunala Livet än till och med storkom- munreformen. Troligt är för- resten att den så småningom blir denna reforms 'baneman. ATT DEN gemensamma sko- — och det har man nog ingen -anledning att antaga — har de sydhalländska kommunerna nu att verkställa länsskolnämn- dens beslut. Något att vänta på ” finns inte längre. Många prob- lem skall lösas, "en stor orga- isation byggas upp, och även lan, vår k lh dominerande utgiftspost i läng- den skulle undgå att inverka på de kommunala gränserna före- faller nämligen otänkbart. Nya kommunsammanslagningar med enhetsxkolesamverkan som bak- grumd har redan aktualiserats på många håll I vårt land, och flera följer säkerligen. . Inför detta perspektiv måste man hälsa med tillfredsställel- se, att Höks härad inte delats upp. på flera. enhetsskoleområ- . gå ihop med Båstad. Nya skol- om det är några år till enhets- skolan enligt lag skall vara genomförd återstår egentligen ingen tid att försitta. . Ett nytt -kommunaKörbund måste bildas för enhetsskolan, då det gamla ju också omfattar Karup, som i denna fråga skall "hus måste projekteras -och uppföras. I Laholm finns, i samrealskolan tolv . klassrum, arton behövs för enhetsskolans högstadi Ett omfattande den om man undantar de delar av” Karup, som skall gå till Båstad. - Evemuella kommun- sammanslagningar I vår del av Halland blir nu inte bundna av' att olika sydhalländska kommuner förts till skilda en- hetsaskoleområden. ANNARS ÄR detta med två högstadieorter inom ' ett en- hetsskolcområde mycket ovan- ligt, I vårt landskap är Södra Hallands högstadieområde en- samt om detta, och Inte heller skolskjutsnät måste läggas upp och hbringas i funktion. "Ett dussin bussar behövs, och kost- naderna blir i runt tal 750 kr om dagen. Dessutom —" och det får inte underlåtas — skall jämsides med enhetsskolan en fullgod. och' väl differentierad yrkesskola skapas i Höks hä- rad. Utan den blir enhetssko- Jans yrkeslinje en halvmesyr.; gp. «| met. en =; Tiden för. passionspredikan - i Att leda -förhandlingarna ut- sågs Gösta Persson och Karl Nils- son, Breared: 51 ombud från 9 avdelningar svarade på uppropet. När det blev. val av styrelse visa- de det sig vara svårt att utse ef- terträdare til! Gösta Persson, Rä- vinge, som bestämt avsagt sig ordförandeskapet. '. i Stämman enade sig om att ut- se - Allan Andersson, Snöstorp, men då han inte var närvarande blev för "säkerhets. skull Gösta Persson --ersättare.. Sekreterare Elsa 'Andersson, Breared, övriga i styrelsen blev: Irma Gunnars- son, Erslöv; Ingvar Andersson, Getinge, Bengt Andersson, Harp- linge,. Bengt Gustavsson, Holm. Gert . Gudmundseon, . Halmstad Bengt Bennysson - Kvibille, Alf Ingemanson,. Slättåkra, Orvar Bengtsson,.: Rävinge,- Inga Lars- son, Snöstorp, Bengt-Olof Bengts- son, : Torup. -Revisorer Karl Nils- son;. Breared, och Britta Moberg, Halmstad, Programledare Nore Nilsson, ".: Kvibille. - ” Representant vid , kretsens: -programråd Nore Nilsson. Sångledare Nore Nilsson. Kretsledare för sparklubbsverk- samheten .;: Nils .Alexandersson, Enslöv. Ledamot för Förbunds- lotteriet : Karl Erik Karlsson, Halmstad. | Representant i: CP kretsstyrelse Ivar Bengtsson, 'To- rup. Ledamot i SLKF distriktssty- relse , Britta "Moberg. Ledamot i förtroenderåd Ivar Bengtsson, Torup. Ledamot i distriktsstyrel- sen blev ordf. Förbundsstämme- ombud Bertil Göransson, Rävinge och Bengt-Olof Bengtsson, Torup. De avgående styrelseledamöter- na avtackades med blommor... Vid det samkväm som följde svarade Hasslövsavdelningen för program- a SN - Hishal od kyrka har, som :fram-. ht LJUS ÖVER Ät " 2 tv vå vt fastetider,, då vi. följa: Mästaren vc går av annons,. ändräts till onsdag . Wilhelm Tun kl. 18,30 :i stället för kl. 19,30, som «n' KORSETS EFS-förlaget, |och. Frilsären på hans lid förut. angivits i predikofuren. An- | "+ | väg... Korsets: härlighet, korset. ledningen: till ändringen” är, att iv. Häft. Bio, inbol2:,, CA Öknens ropande röst. Johannes Döparen, pekade på Jeaua och ut- ropade: +"Se . Guds, Lamm"! Don: berömde tyske ungdomnpräs- ten Wilhelm Busch låter I sin ny- utkomna; bok -"Ljua över korset händelser: och utlryck ur Gamla Testamentet : peka 'framåt- Josu kors. Dot är on djup uppbygglig bok, central I förkunnelsen, mo: dern 1 formen, Hutläst men. med ett Iovande, :gripbart Guis rittfärdighot talar den om men också om hans nåd och kilr- lek. Som en röd tråd går genon|' alla botraktolsorna do ord ur vår Bibel, vilka Luther kallade "Lila Ribeln":; "RA Hlskado Gud" vär den att han utgav sin onfödde Ron sn” aa NN En förnämlig bok att fisa sklld . människa och för. hela milnskligheten lyser fram &A varje Innehåll; |: styrelsen: 1: Kalmar förordata till som enda räddningen för'var. en- sida I boken, En verkligt god: bok bade för vär egen "del och som gåva At goda vinner på högtids- dagar...” "vy ria fri, Fölliskolornu: ven » "Småskollärarinnan : Ingegerd Gajbert, Eldsberga, har av skol. 2 Ahla SLU-avd, den först: bestämda tiden samman- faller. med tiden kretsens årsmöte,” > för” Röda körs- Folkskollärare Svensson, ”rektorsförslag. "> >. a +. Folkskollärare. Lennart, Svens- $on, Hjehult, förordas av skolstys relsen I, Hjorteda kommun. samt länsskolnämnden 1 Kalmar län i tredje rummet till rektorstjänsten vid det obligatoriska skolväsen- nio medsökande, + s det I Hjorteds kommun. Han har — sarlribän en småskollärartjinst PRE där, "oo ocv. HPRKA. Md : " gagården onsdag kväll, "har: mött och tävlingsafton i La- Se annons! + . . .”. a Dragning i 1943. ov " 8 ge sr års premielån STOCKHOLM (TT) : " Dea 33:e dragningen I 1943 - års premleaobligatlonslån förrät- tades på måndagen Inför nota- Aus publicus Blanck varvid "vinsterna utföll på följande hunmmer: (Reservatlun för ev tel) 250, Ber Yt nr IN, Premier på 5.000 kr: 8er 2321, 1322, 1323, 1925, 1328, 1927 kr: med ordnlagsnummer 731 100.006 kr: Ser 10 Nr 1462 50.000 kr; Ser 1030 Nr 67 200 kr: Ser NI Ne TE ' Ser 1320 Ne 1270 , . bd kn Ser 830 Ne 1219 Ser 14 Nr 728 I NAR . 19-09 20— KR JA 187 FI-1645 — Tr Six TS RO-ND Ko 39 23s6--1248 ra $t00 kr: Ilon 352 16-129 NA 3 INA RL011 + 3123 UNI AN VINN KOR Sir da M-33 NI Iw8-— 722 100 RM 1078-1308 la ve NA vo ran JEN 1198 Sodlrimterna > 100 kr bar I samt Å - falla på: a serier Ut 108 133 $0 kr har I sauce ata på Liga sorter ut. Hut or aan 103 23 ke bar EF emtga allt på: RH I LT Len serier ut. | I Normal temperatur i. mars | Riklig nederbörd--förutses N Övervägande för årstiden kyligt väder I norra' och mellersta Sverl- ge samt riklig nederbörd i'större delen av Svealand, Götaland ' och Som temperaturkartan utvisar förutst?" en för årstiden kylig vä- derlekstyp dominera i större delen av Skandinarien. Undantag utgör sklra Götaland ech delav av. Väst. k ådet, där medel Mt l sr ena sl södra Narrland förutser den ameri- kanska väderleksbyrån i sin långa | tidsprognas för mars månad, or kortare sikt kan En endast de dag. liga rapporterna lämna besked. Prognosens säkerhet är störst inom temperatur- och nederbördsområ- denas centrala delar samt under tr fen förutses bli för årsti Ra årstiden unge=- ' Som framgår av nedtrbördskar- fan tyder prognosen på rikliga snö- och UIYgnmängder I större delen år södra och mellersta Skandina- YND Upp mol Barra Norrland. Över- skottet kan dock väntas bli mått- fullt Inom de berörda delarna av Sveriges östkust. år ingen förutsågelse I vanlig me- Worolagisk mening utan en På z'o- bala observationer rundad be dömning av den dominerande väder leksty pen under den tid. som Prog- Avenn omfsttar. Om Uulikterra AR iodens första ca 3 veckor, — Fem lkedande ind iska politi. ställa stora krav -lärda ka arbete ”Religionen och. roller- na”, som utkom förra året och till- vann sig välförtjänt uppmärksam- het både i Sverige och utlandet. Barnens och de ungas religiösa liv. är för närvarande föremål för en intensiv forskning både i Europa och Amerika, och Sundén redovi- sar de resultat, till vilka man kom- Den tyske barnpsykologen Vogel anser, att det finns ett slags 'reli- gion hos barnet, redan innan detta har tillägnat sig språket. Redan un- der de två första Ievnadsåren kan man spåra ett slags ”modersreli- gion utan Gud” för att tala med Vogel Modern är under denna tid rågot . mer än . moder,;: och . man " kunde kanske säga, att hon repre- senterar verkligheten överhuvud. Sundén : finner -i Viktor: Rydbergs "ra rader, som kan illustrera detta « tillstånd...” fa PLN "Vi sågo oci go på varann a - allt annat i världen än hon försvann ” och rummets oändlighet slöt sig då tillsammans i hennes ögon blå, :. "och tiden stod: i min moders blick jag in i det eviga skåda fick. - Då barnet börjat tillägna sig språket och lärt sig sin första bön, börjar Gud och: barnet att gå i' sär, Barnet blir självständigare, och dess bundenhet vid modern avtar; Den- na andra period varar t o m det åttonde levnadsåret. Nu uppträder . de första . religiösa ; föreställnin- garna, vilka dock ligger mera på det känslomässiga än på det be- greppsmässiga” planet. Just det är verkligt för barnet, som uppleves intensivt, och styrkan i tron på Gud "är beroende "av. denna känslans in- tensitet; Vogel. menar,', att barnet l allvarligare och hetare söker Gud " än flertalet VUXNA. ae I Vogels" hypotes 'om "denn myc- ; ket tidiga förekornst av religion i barnets liv kan synas djä rv. Frå- ”gan” är : ju vilken ' innebörd” man ger . ordet ' "religion”, ..Vanligen åsyftar .vi .därmed känslan av. ett beroende, av en högre övervärlds- Ylig "makt. Vogel fattar tydligen or- det i en ännu vidare mening.:För- modligen menar han, att då :mo- - depyn. representerar livet överhuvud Psykologens syn på |liskt stort och riktigt, nämligen vil- dikt ”Vadan -och varthän?”: någ-|” v kyrkoherde I Nilsson ja till sanning. ”Vid pubertetstidens slut har tvivlen hos 'ett stort antal barnatron ] konflikt mellan tanke och känsla. Ena dagen tror. man, andra dagen tvivlar man. Tro och tvivel står fö dlade bredvid varandra. Psy- unga k i-det. ödelagt barnatron. Många kommer heller aldrig längre..; Men många kologerna tycks överhuvud vara av den meningen, att en fas av tvivel är nödvändig för att det skall kom- också så små fram till en ny och levande tro. Rämke förklarar, att enligt hans erfaren- het tvivlet i och -för sig icke ären orsak till otro och att det genom ovist- nit från uppfostrarnas--sida framställes som en synd, som ådrar den tvivlande skuld, .Gästrin me- nar, att ungdomens tvivel mindre gäller Guds existens än den religiö- sa lärans detaljer och att den 're- ligiösa + problematiken för övrigt kännetecknas icke i så hög grad av ivlandet "som" av ' frå det och grubblandet.. Enligt Gästrin hänger detta samman med att under bryt- ningsåren behovet av Gud är myc- ket stort. Hjärtat ' vill ha "trygghet, mening i tillvaron, men den i 1o- gik tränade ' tanken: motsätter sig detta, :Därav följer "en "smärtsam ma till uppbyggnad av en fast re. ligiös personlighet och till en egen religiös övertygelse. : > Då vi i våra dagar står inför en omläggning . av hela vårt skol äsende och kri d di ningen med all säkerhet kommer att bli ett brännande ämne, torde Sundén genom sin digra avhand- ling ha åtskilliga bidrag att ge, Själv säger han sig ha intryck av att skolålderns religiositet samt frå- gan om” hur. religionsundervisnin= gen "påverkar det växande släktet måste upptagas' till: förnyad pröv=- ning över hela linjen. Då detta är uttalat av en lärd religionspsyko- log, som samtidigt är en erfaren vis- skolman, bör .det bli en "allvarlig tankeställare. : (Jbservationerna "från "det "geoky. 7 siska året bearbetas nu på vez tenskapliga "institutioner världen runt. Inte mindre än 60.000 forskare från 66 nationer "deltog i detta världsomfattande ' samarbete, - Där- för är det ännu för tidigt att yttra sig om resultaten och vilka av dem igt" 'av :forskarmödan "har dock. 'redan "avsatt "resultat, Man har lyckats. att :genom. studiera v satellitbanorni.: få en'noggrannare bestämning" av . jordens" form.. Det rätta "avståndet mellan polerna: har visat 'sig vara 42,8 km kortare än jordens diameter vid 'ekvätorn. Ti- digare' hade 'det beräknats till nå- göt över 43-km. ">. sen NNE NA s'Genom mätning "av. jordskalv har man lyckats få veta litet" mera om berggrunden funder "Antarktis, Det här: visat” sig ”att-största: delen av urberget. där -sorå. har: en "yta" av ca"10 milj kvkm består 'av ungefär samma bergarter'!som urberget: i Europa; Asien och övriga kontinen- ter men skiljer sig från de basiska bergarter, :som: finns' under. ocea- nernas;' botten.” Det :är därför fullt a blitiden trygghet" barnet: fö, "ia Mer, hos, -modern en trygghet ”in- för: det totala. livet. ' Barnet .upple- "ver tillvaron harmoniskt och bäres ', av'én trygghetskänsla, som psyko- logiskt "'sett kan sägas vara av ligiös art, apella a a -" mellan: r och begåvning är ett annat intres- "osant men -svårlöst problem;' Ter- > men ”religiös nivå” är hämtad från ---Ragnar. . Rommetveit. En hög re- ligiös nivå innebär, att en individ . har en religiös inställning, accep- terar . centrala. religiösa : trossat- ser. och "i: sin livsföring. genomför de "personliga: konsekvenserna av trossatserna. Han vill t ex gärna vara i: gemenskap med Gud, ber «till Gud, tror att Gud hör böner, En låg religiös nivå.innebär ett förkastande av de religiösa +tros- .och beteendenormer, som den väx- ande individen fått kunskap om, Enligt Rommetveit skulle den in- dividuella religiösa "nivån icke i särskild mån vara beroende av den intellektuella, såden den låter sig fastställas av allmän brukad intel- ligenstest, Sundén finner den av Rommetveit framställda tesen pro- blematisk och synes snarare vilja ansluta sig till Hollingworths tes: de flesta de har i intellek D a Fr band. i sin" ordning att betrak V Antark- tis som, en' egen kontinent, även om man får anta 'att-urbergets yta lig- ger under havets yta, s Font : Z orska kusten oroshä "Det finns'en annän' form: a i jordytan. än den:som yttrar sig'i jordskalv, nämligen”deri mikroseis- miska oron och deri har också stu- derats under ;dét-'geofysiska "året. Enligt ryska 'mätningar härrör det mesta av'denna oro-i Europa från norska kusten.' Det kan till en. del bero på hävsvågornas inverkan men sannolikt "också "på att det -torde finnas ett. djupgående -brott i jord- skorpan vid.Norges kust; Det mås- te betecknas 'som en' lycklig "om- Geofysiska året här gelt - forskningen: tärktis: har konstaterats. att nord- gående tungor av kall luft bestäm- mer .. väderlekssituationen på det södra ' halvklotet. Men också. för väderleken på norra halvklotet spe- lar " väderleksfenomen i Antarktis en viss roll, Möte Att lufteirkulationen : är av. glo- bal karaktär har bekräftats genom att man funnit radioaktivt ' avfall från amerikanska vätebombsförsök år -1952 i det översta snölagret i Antarktis och genom att man läng- re ned i isen påträffat stoft från Krakatauvulkanens. utbrott år 1883, -Med ledning. av 'dessa', observatio- ner. har man" kunnat få en. upp- fattning om "nederbördens . storlek under der: mellanliggands perioden, lösio: Akiiemarknadens svaga tendens har accentuerats ytterligare "under den gångna veckan, som även kän- N netecknas av - blygsam affärsom- ' slutning. Ett flertal nya lägsta be- tal-kurser för året' har inregistre- rats och det är mycket länge sedan vi hade en så ihållande avmattning, som den nu sedan cirka 14 dagar pågående. Det är nedåtriktad ten- dens även på börserna i New York och London. Den brittiska indu- strien befinner sig emellertid i den kraftigaste expansionsperioden se- dan kriget, Produktionen under ja- nuari beräknas ligga cirka 10 pro- cent högre än samma månad 1959. Rimligtvis borde detta påverka ak- tiebörsen . positivt, Kursfallen hos oss, kan bero på att man väntar många och stora emissioner på kan- ske ett par hundra miljoner kro- nor om de föreslagna skattelättna-: derna för sådan kapitalanskaffning går igenom, Vidare har män en känsla av att inflationsskräcken överdrivits och drivit upp kursni- vån för högt. on DA Nedgången - under . den senaste veckan har utan tvekan drabbat skogspapperen hårdast. Billerud har ”t ex fallit 34 kr till 366, Bergvik och Ala 25 till 285 och Cellulosa 21 kr till 405. Ett undantag utgör dock Munksjö, vars B fria återta- git 15 kr av tidigare förluster och ligger i köpare 290, et ">. Verkstäderna har utvecklats ore- gelbundet — största djupdykningen svarar Scania-Vabis för med minus 25 till: 350. Separator noteras 11 kr lägre i 302 och Aeroplan stari mi- nus 12 till 228 medan dess pref ak- tier endast gått ned 2 kr till 87. Husqvarna och L'M Ericsson hål- ler sig kvar i oförändrat 162 resp Varuhusaktierna' har på köpkur- serna utsatts för en hård rekyl — minus 40: kr för Ahlén & Holm till 500, 30 kr för Turitz till 675 samt en tia för NK till 112, I övrigt lig-' ger Gränges i 340 eller 13 kr säm än för en vecka sedan, ': TAL - Industrivärden ” här ' aviserat "'en från 10" till "12 kr'höjd: utdelning samt fondemi: 1:2, Kursen har På samma sätt anses'ato nerna: ha: framkallat : :den svaga färgton som man på senare år kun- t. urskilja" i .skymningsljuset ” på . halvklotet . och som tillskri= ves grundämnet litium. "Under det Beofysiska, året har man iskttagit samma färgton över Antarktis. a '";Norrskenet oc + Man hör länge vetat att norrske- net”'uppträder d kilt: ofta under perioder då solfläckarnas antal ökas, Det "synes inte" bero "på sölfläckär- ha som. sådana utan. på "att: solen då sänder +. ut . elektriskt ' laddade atompartiklar, särskilt vätepartiklar, » | Solen: är "en. variabel :stjärna. 'och. 2 | särskilt aktiv ungefi art elfte år, Män väntade" sig! därför rikligt med solfläckar åren 1957: och ' 19358. Det antagandet- visade. 'sig också" riktigt och? man, :har. inte observer så många och "störa solfläckar "sedan år 1700. Solfläckarna är en sida äv solens aktivitet, en” annan är att den” orsakar" jordmagnetiska' stör- ningar och den "tredje "norrskenet, -” Men” mans 'akttog ' också .”könst- gjorda” "norrsken, Historiens fösta i av detta slag var ett svagt ändighet att i jord- skorpan här tar sig uttryck i mi- kroseismisk oro och inte som vid t ex Stilla havets kuster i ödeläg- gande jordskalv. ' et " På åtskilliga ställen på 'Antarktis is lät man sprängladdningar deto- nera i syfte. :tt mäta isens tjock- lek. Man mätte helt enkelt den tid det tog för skakaingarna att gå ned till urberget och tillbaka igen. "Det visade sig att istäcket över sydpolsområdet på sina håll var 5 km tjockt och på andra håll ca 3 km:”7 förstnämnda fall låg obser- M tuellt de ej k över na:3 km över havs- HM-årsnivån, och detta medför i sin tur, att de aldrig anfäktäs av några religiösa eller etiska problem, De går från skolan direkt till yrkesar- betet och ställer endast i undan- tagsfall det religiösa under debatt. Att de flesta ungdomar ej kom- : mit över 14-årsnivån i intellektu- el!lt hänseende är väl ändå ett allt- för djärvt påstående. Man kan ju fråga sig, vilka åldrar, som inrym- 'mas' under beteckningen ”de flesta ungdomar”, som synes vara alltför vid. Den kan ju innefatta åldrar från 14 upp till 20 år. Den som ej tagit del av de argument, som Hollingworth stöder sig på, gör väl klokt i att ej alltför tvärsäkert ta ställning i frågan, men mycket ta- lar för att Sven Lunner har rätt, då han talar om ett stegrat religiöst int under puberteten. Man har ker har tackat ja ill inbjudningar från Chrusjtjov att besöka Sovjet, Det gäller försteministern Diuanda, - en känsla av att Hollingworth för mycket betonar den intellektuella nivån som förutsättning för ett re- ligiast intresse, Att sedan sättet att ställa de religiösa problemen är beroende av den intellektuella pro- Cessen är en annan sak. Hur ser psykologerna på det tvi- vel, som olta sätter in och blir ett allvarligt hot mot barnatron? Lun. v ytan, vilket betyder att havsbott- nen på vilken isen vilade låg 2 km under denna yta. . Antarktis två kontinenter Härigenom skulle Antarktis vara delat i en mindre kontinent som ligger åt Sydamerika till och en större mot Afrika och Indiska ocea- nen. Istäckets tjocklek beräknas till i genomsnitt 2 km: Skulle all denna is smälta skulle havsytan stiga ca 50 m och därmed skulle många lågt belägna länder delvis komma un«- der vatten. Samtidigt skulle berg- grunden I Antarktis börja höja sig sedan Isens tryck lättat. . + När . Skandinavien - för 15.000— 20.000 år sedan upplevde sin sista istid var förhållandena ungefär de- samma som i Antarktis nu, Allt- sedan isen drog sig tillbaka har vadet höjt sig. I norra Skandina- vien På Västgrönland uppgår landhöjningen fn till ca en om år ligen, medan den på Spetsbergen är De stor som 2 cm om året, forsknå men dock ,tydligt lysande ”moln”, som i april 1958 iakttogs väster om Australien på ca 120 km:s höjd. Molnet "uppträdde omedelbart ef- ter det en brittisk. Skylarkraket avfyrats. Ljusfenomenet som en- dast varade 3-—4 minuter antas ha berott på lysande syreatomer, Nat- ten till den 1 augusti samma år observerades ett liknande fenomen vid Samoaöarna i Stilla havet. Det uppträdde strax efter det en ame- rikansk atombomb exploderat vid Johnstonön ungefär 3.500 km där- ifrån, Ett halvt år senare framkal- lade atombombsexplosioner i Syd- atlanten liknande fenomen vid Azo- rerna. Samtidigt konstaterades ra- diostörningar över stora delar av jorden, Fenomenen torde samman- hänga med att atmosfären plötsligt får ett stort tillskott av elektroner sonr rör sig med stora hastigheter på flera tusen kilometers höjd, Ge- nom observationerna kan man få en viss uppfattning om det sätt och den hastighet varmed elektroner= na breder ut sig, HH-n Den holländska kustsjöfarten i Östersjön och Nordsjön hotas svårt av åtgärder som vidtagits av andra länder till förmån för deras egen sjöfart, säger ordföranden i gronin= gens redarförbund, P E Beck, Dus- sintals holländska -kustfartyg har på senaste tiden sålts till utlandet, bl a till Sverige. (TT-AFP) Antalet offer för tisdagens brand kan glädja sig åt många värdefulla frön från det geofysiska året. Ob- Servationerna har i hög grad ut vidgat vår kunskap om hur väder- lekssituationer uppstår <h utveck. Na ser i dessa tvivel något mora- lar sig. Vid Observationer 1 An- ör att urslkomma lågorna. (27 Det lönar sig ätt annonsera i lT ien ifabrik i Pusan i Korea har nu stigit till 62, Ytterligare fem- tio anställda saknas och befaras ha omkommit i lågorna. Många > - des när de hoppade ut genom fönrt. "så mycket mer > min t fen dock. nedjusterats' en tia till 510 efter "att "tidigare: i-år' betalatsi högst. 545." Custos : och :Providentia ligger 15 kr sämre i.335 resp 650. , "> Det nya 7-procentiga SAS-lånet fick en strykande åtgång och över- tecknades redan första dagen. To- talt uppgår lånet; som utbjöds i Sverige, : Norge och Daninark, till 78,75 milj kr. Premielånen 'har gått , - upp någon 10-öring och ligger mel- lan 49:70 och 53:50-för 50-kronors valörerna medan 1960 års noteras I L ' 102kr.. 2. Zoo : re Lyft utdelning: kr kup Skaraborgsbanken 71 26 Wirsbo 1. 5-1 Östgötabanken ' "Vv 6: 21: Wermlandsbanken, pref ' 5 1959: Mee 10 "1959 dito, stam . E-d skadegörelser :: skall utrönas Ett bidrag på 16.550 kr av fiske= ” avgiftsmedel tillstyrks av fiskeristy- relsen . till undersökningar inom Lunds "universitets, zoologiska "in= stitution om minkens och utterns näringsval, I: undersökningarna =: skall också ingå relationerna mel- ' lan dessa båda djur i derag natur-- liga miljö med särskild hänsyn till deras utnyttjande av fisks och kräftbestånden, Styrelsen anser det angeläget att denna forskning stöds med allmänna medel, Detta gäller å som sådana grund- läggande Spörsmål som Vildminkens ekologi och etologi med: nödvän. dighet måste vara klarlagda, innan man av statsmedel bekortar en me- a anhållit om ningar. > Fiskeristyrelsen anser ej anled. ning föreligga att n ilj. bidrag u bevilja stats. föreligger att lämna edning ej ' 2 : statsbi er ändamålet, förklarar der 4 drag för rande till sitt ytt- Kmt öve gen, : F fram . nen | . r - ” 4 GIVMILDA — Ge honom lite bröd nan och — 3 bröd och ost! Han och ost! ättre dagar. — 2tt han har sett — Jaså, vett också. fe honom då en ser. . Om syster inte & a a e är nöjd med' ar Peratur, varför ara ster. då? SNS yst det är en tiggare där Vildminkarnas. «4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.