wevYTrvveverYeryYYtYFFYTYYYTEY yYrevreryeereeve vv ov vyvY vv t 1 ON 960 Onsdagen den 9 mars 1 . TT rs det. tal "FINFÖR HÖSTENS VAL har - olika ats mycket om ett .ge- mensamt' . borgerligt alternativ för, att vikt ska" regeringspolitiken. skapa en samlad mot- I den socialdemokrati- - ” 3 " Värdet med ett sådant vore naturligtvis stort, om det vore framisprunget 'ur eh-gemensam - Byn”, på alla väsentliga sam" hällsproblem: "Nu är det mera partiet "te me "9" MARS 1960. En väg eller tre: oppositionspartierna att i försöka jämka sig och åstadkomma ett gemensamt re- geringsprogram, förutsatt . gi- vetvis att det blir ett sociald Vv i har många stormän Märta Lei, jon: naivt att skylla 'det på smöret. Var= je tänkande människa borde kunna j mån också många små , som der mycket väl skulle kunna und- » vara. De jverkligt stora blir. sällan - mokratiskt nederlag. -' " Vid en sådan sammanjäi k ning måste hänsyn tagas/till +. diskutabelt att försöka "måla "+ högern, "centerpartiet och folk- i samma färg. Det mås-. d nödvändighet bli en camouflagefärg, som dock san- nolikt att hu inte. täcker : bättre, än- vudparten . av. väljarna kan se, att' bakom :den finns tre "partier: med i flera irågor > starkt "ning. Även diverge rande" upplatt-. med alla taktiska. synpunkter' anser vi; att: ett -:gemensamt borger- ligt regeringsprogram”' fraralagt före 'vå let” vore ” olyckligt. Det vore att beröva väljarna en del ' av" deras, inflytande -på den. framtida politiken.' Varje röst-' cialistisk” och icke "> regim berättigad bör ju ha rätten, in=' te.endast att välja mellan. so- ialistisk bortscende från väalutgå Blir det 1 vis en 'stor framgång f - gerpartiet "måste givetvis” den "blivande regeringen bli ganska högerinriktad i sin politik; Gör däremot ”centerh ett segerval blir" regeringens politik mera - centerbetonad osv. - - DESSA SLUTSATSER. bor- .de' vara : självklara för-värje politiker. och ' de borge liga ' partierna" borde föra sin 'val- "kampanj . med. :utgångspunkt "från detta resonemang. Ingen politiker har i' dag rätt att på- stå att den eventuella borger- liga regeringens” politik blir - högerpolitik: — som :socialde- mokraterna älskar att göra — eller. tenter-" resp. mittpolitik som centerpartiets. resp, folk- partiets talesmän 'gärna. gör. < "Den framtida” politikens" in- riktning skall avgöras av väl- jarna i höstens val; inte av po- utan'” också ' mellan. de, skilda former av sk. borger- . lighet,'som” de..tre: nuvårande . oppositi onspartiernå företräder, ' FÖRST NÄR. väljarna har | litikerna :- i - propagandan före "detta: väl "eller i några slags : borgerliga. gemensamhetslöften. J: sagt sitt ord” är det tid för de :« "Tuari ju "vid. finsk regeringsbreddning ippmanade han de problem så fall gés partiet chan enom sitt ordförandeva mindre tydligt marker: demokratiska riksdagsgrupperr ätt ' sin vilja att «finna en”väg ut vi under': händ frånvaro begrunda : "den nre schism som splittrat par... tg ”storades - riksdagsgruppen och några” daga innan. s hade man sitt svar klarts Att; in-:'. börjat nehållet skulle 'bli:negativt visste :, också tidingspressen' redan den 26 fi " ruärl, ä .der'de "hösten förts i ämnet-har inga.mi framkommit. för en sådan: i Di — politisk lösning;' som 'enligt" der. P5! avstå socialdémokratiska gruppens åsikt. i Med i. borde eftersträvas i rådande läge." " beräknin Socialdemokraterna anser att fort- ten” och i. satta diskussi ligheter : även skött, Régeringsfrågan disku ministern gavs officiellt : Riksdagsgruppens uttaland kort och innehåller följande: ”Un- om "en. ventuell.. dmbild- « tiet' ända sedan 1956. En lång rad . préssuttalanden visar. hur"allmän n"i Finland-betraktar en enad: |: "har . "i'den. socialdemökratiska statsministerns + återkomst - ven om beskedet till ståts. tälne SN diskusst 1: H : ciala; politik. under >1960-tale slag Program ; för ; söcial-- .demokraternas.ekonomiska och so- t för : 4 Å nas. 5 ; och sociala politik under 1960-talet; : här. nämligen utarbetats. Förslaget ' skall betandlas: på: partikongres=" . som nu inte mot: sen lock? hartredan "publicerats: ätl'ingår'en passus” or "att. man stället. övergå till: år- rar sitt ändamål, men förklarar sig ocheredda att i. ett senare skede Pröva, nya " förslag, om ' sådana skulle framställas”. ” Innehållet 1 det socialdemokra. « tiska sv aret var som sagt känt re- dan innan det överlämnades" till” ” adressaten : och . pressen var li- "ka snabb med sina kommen tarer, Akrartidningen; Ilkka i Vasa vars nade till exempel den 29 febru i socialdemokraterna för alla even- tuclla "planer på att störta. rege- vingen, ningen, lersträvas, vara på det klara med xt att ansvaret för sakernas skötsel : då kom "Man bör”, skriver tid- "ifall en sådan lösning ef- mer att falla På 'regerin- -8ens.störtare och att agrarförbun- det inte har någon anledning att” ” sådana. under omstäridigheter medverka vid den nya regeringens tillkomst", I den liberala kvälls- tidningen Ilta-Sanomat — lör att ta ett djup suck. Tidningen konstatera- . exempel till — drogs en de att man hoppats att partikon- fresserna denna vår och litiska andra po- händelser ' så småningom . skulle "bidra till att läget klarna- de. "Nu förefaller dock möjlighe- ferna att reda ut härvan sämre än väntat Tjurskalliga som vi är”. "IHtå-Sanomat nämer ”partikon- resser”, men torde väl närmast tänka på en kongress, nämligen det . socialdemokratiska = partiets möte I påsk, Det har ju redan förebådats att Partichefen Väinö ligen, a Prisförhand-. - ltigar, såsom skett på andra om-.". råden av arbetslivet sedan lönerna . dexbundna. upphört "att "vara i | ”utexåmjingra -:De kom öwere: i Det är så Uippmärkå; de som de. för- "tjänar men de små skriker själva desto.: högre, särskilt. de som sålt "sig.i rFeklamens. tjänst. . Under kri- "get, förklarades äggen i bann. Man derförkalkning av dem, på- istods” def. Man fick blodproppar i kratiskärlen ”kring hjärtat 'och en ;för tidig död. Nu har någon re- :klamagent' för majsoljan 'slagit på trumman. mot” smöret, Nu är det smöret, folk,. dör! av i' förtid. Tro den som kan. Min far levde nästah hela sitt liv på en vegeta- risk diet. Kött smakade han nästan "aldrig men! han använde smör, ost och ägg; Han levde till sitt: åttio- femte. år: Han hade inte åderför- kalkning en; enda dag av sitt liv. Han” hade, ingen" åldringssenilitet. Hans, kropp krympte" inte på ål- derdomen. .De kläder han använde i midelåldetn var lagom åt honom också "när han, blev garhmal Han 'gick sur! tiden genom .en njurbäc- keninflammation och var sjuk i fem "dagar; Smöret. kunde absolut inte knäcka honom och jag är viss om "att "det, inte knäckt någon .ånnan haller. TI MÄSS ” boven: i det. mänsk- ramat: är" tobaksrökningen, som hu går, över alla rimliga grän- ser. Folk; röker till och med när » de äter. middag, de röker innan de stiger upp'och' röker sen de lagt sig på kvällen.” Världen förpestas både för, den rökande och den icke rökande 'av' välståndstidernas ohej- 'dade tobaksrökning.. Docent Ejdrup säger i en intervju i tidningen Vi för inte så länge sen att han ald- rig ger, rökare medikamenter mot kärlkramper, innan de” slutat röka, Det tar, tjugofyra timmar för ni- kotinet”att lämna kroppen och me- dikanmenter” kan inte göra: någon å länge det. är; kvar, Då man bättre varför så. mån- - ga, av denna världens store måste knall -och "fall redan' i ganska förstå att det inte är bra att leva i en atmosfär av nikotinrök både dag och natt. En skorsten är svart inuti, Luftrören blir också -svarta som. skorstenar Kos , rökaren. Och underligt vore det väl annars, Det ruskiga är att rökaren inte bara förgiftar sig. själv utan också hela sin omgivning. Friluftsmä som får sina lungor genomskfé da av frisk luft dagen lång tar inte samma skada som. den som arbe= tar dagen lång i ett hett dvädrat kontor ' där. det sällan "vädras så lång dagen är under. arbetstiden. Läkare säger att många" bilolyckor beror på att det rökats i den till- stängda bilen. Det är visst inte all- tid varken sprit eller normal trött- het som:är skuld till att föraren somnar och kör av, vägen.; Röknin=- gen förbrukar: syret i bilen. När syret är slut kvävs föraren lika sä- kert som om han haft huvudet ins ' stoppat i en plastpåse. eocotå Många "tror att de blir. lugnare och kan arbeta bättre när de röker, Lugnare blir de kanske men or- saken till detta är att röken. för- slöat "hjärnan, inte piggat upp den. Att röka under skrivningar i; sko- lan: eller "under tankearbete som kräver skärpa är att sabotera sin egen förmåga. Var och en som inte har sin hjärna förslöad förstår att man inte blir klyftigare av tobaks- rök. Man : skyller det på smöret! Man kan. förstå hur intelligent rö karen är just av detta. ve " Majsoljan. fördärvar 'nog ingen. Svenskar är ju svaga för det som importeras, Vill de ha utländskt så undergräver "de landets "ekonomi men de får inte kärlkramp av den. . Det får; de inte, heller. av smöret ' hur:många råttor de än 'pinar fö att kunna bevisa det. Men män-, niskor. som strider. så "hett mot en |nödvändighetsvaror betalar ”- med förtjusning en- mångdubbel omsätt. ningsskatt på tobaken; Deh mänsk-" ogike åtte:'vara” bedövad "mål av tobaksröken, ; ig. ”brevd uva”: jes:17 unga flickor från 1 Elsa Borg: orgonbön.i personalrestau- i :” polishögkvarteret. : på Mi önsled ys ingen , hol ra K ; m e om att. hålla brev- köritäkt' med: varandra :—! trots alt några” sav. dem: skulle "sor missi I, Märkligt. är ' också ” att de sjutton kamraterna livet, Den äldsta är 82 år och de:yngsta 70, ochi gruppen se e vargf. pastor primarius; Olle Ny-+ stedt,:; som valt" ett: för tillfället lämpligt ämne: Att vara ”gripen”; Poliskören "sjöng," och : polismästare Nils, Löning höll "ett. tal: Omkring . 200 polis hade mött upp. lyg till världsköngress. vid Bap istil ;. ånadsskiftet j juli i år samlas finns. kyrkliga, »: bap- "tister och "missionsförbundare. ” Ett 'par gånger om året får man:besök : dess skiftan- av. ”brevduvan” med de budskap; ; Sh liskapell. En syförening in- ;omNebokyrkan i Chicago har be- ; slutat bekosta. uppförandet "av" ett ;kapell i Mellätno," tio ” mil från sKvikkjokk in: mot norska gränsen. Frågan är såtillvida 'mycket ak. tuell, som giltighetstiden för nu gällande lag om lantbruksinkoms- ten utgår denna höst, +." 7. od För .:agarförbundet' > är - lant" . bruksprisen en ' central . Politisk . frågå, och, det, är därför inte på minsta vis ägnat att förvåna, att man på det hållet reagerat skarpt ”- mot ifrågavarande punkt i det so- cialdemokratiska Programförsla- -get, En tidning, Västra Nyland (Svenska folkpartiet) går så långt, att. den förutspår att det' spörs- mål som nu' aktualiseras ”är äg- nat att åstadkomma märkliga för- ändringar, utöva inflytande på re- geringsfrågans -' utveckling "> och spela en roll.i de kommande må- nadernas inrikespolitik”, . Ia Det förefaller som om re- geringsfrågans läge just nu kunde summeras på följande sätt: Kon- " versationerna' mellan socialdemo- krater och agrarer om en bredd- ning av regeringsbasen har tills- vidare avbrutits .i avvaktan på vad den socialdemokratiska parti- kongressens resultat kan bli, sam- tidigt som frågan om lantbruks- inkomsten trätt i förgrunden och accentuerat de naturliga motsätt- ningarna mellan de två par- tier, vilkas möjligheter till inbör: des. samarbete regeringsfrågan 4 väsentlig grad gäller. | DA SMALT R UBINSTEIN Det be steln en att aldri, Han beklagade de och först de på ovänlighet re plani . händer. I atta liten flicka u han kom sträckte -— Jag neg hon, Men det rättas att Artur Rubin- gång frångick sin "vana &X skriva sin autograf. Nna sin vana den inte berod- — men den sto ste skona sina krade att sten må: fall stod där nu en söt tanför porten, när ut efter en koncert, och fram sitt block, ” vet mycket vä! Maestro, att era händer är trötta. är mina också, — Mitt kära barn, av vad då, undrade Rubinstein. | se > Av att applådera er hela kvällen, sa den lilla flickan. —. Den "komplimangen kunde den store inte stå för, Ta hit blocket sa. han lite tjock i rösten — och skrev, ” ent ”KONTORSAYVD, — Vad kon det Sig att anställ. j , att kapellet skall byggas i samma stil. som. en lapp- kåta. Det kommer: att rymma ett :50-tal personer och skall tjäna som :andaktsrunmi- för såväl lappar som +; turister; Kostnaderna för kapellet, som ”skall byggas 'på kalfjället, äv wa. att beräkna," eftersom det mesta äv materialet ' måste. trans- H porteras it upp med flyg, - star ;som är'/i behov av lekamlig. och "andlig hjälp; har Filadelfiaförsam- ; lingen i Stockholm invigt i Rönnin- ige utanför Stockholm. Hemrniet har ; kunnat komma till stånd genom en ; insamling på '190.00v kr till pastor Lewi Pethrus 70-årsdag för. några jår sedan, Medlen har förvaltats av "en stiftelse, Lewi Pethrus stiftelse "för | filantropisk verksamhet, . och "denna inköpte för en' tid sedan i Strandgården -i. Rönninge, som' nu : blivit: ett- hem. för hjälpbehövande > Ett hem "för alkoholskadade män, 1 den. baptistiska . världskongressen i. Rio de Janeiro, Från Sverige ämnar man söka ordna' chartrat flygplan till ett pris av omkring 2.900 kr per person, om antalet. "resenärer blir, 50," Vid kongressens avslutningsmö-" te, då bl.a "Billy" Graham; talar, räknar :maån med 150.000. åhörare. ”"16-åving: kyrkvärd. « En. ovanligt ung kyrkvärd har man i Gudmund- rå 'kyrka i Ångermanland, sedan 16-årige - affärsbiträdet” Kurt : Öst- lund utsetts "till biträdande kyrk- värd av kyrkorådet. Trägen kyrko- gång "och ingående , kunskap om kyrkolivet kvalificerade honom för tjänstel 800 musikanter från Svenska Mis- sionsförbundets "71 . blåsorkestrar r: under ;'pingsthelgen.: 1960 att invadera Jönköping. Denna jät- teorkester av blåsare kommer bl a att ge en 'musikfest i. Rosenlunds- in"gudstjänst "på ”utställningsområ- det vid hallen samt dessutom spela i parker och vid sommarhem, : « miljon ' besökare , har pastor John det startade för rem år sedan, Det' första korståget hölls i Sala, och på femårsdagen ” var' korstågspastorn'! och hans team på återbesök i ”sil-' verstaden” : : > " VÄRENS ALLRA första bud- ärarinna är lärkan. Hon ör en utpr äglad flyktsångare som bör- jar "sjuriga ”'sedan hon höjt sig några meter, allt: medan hon sti- ger "allt "högre på fladdrande vingar, stundom tills hon slår i- hop vingarna och kastar sig, till marken från ganska hög köid. on är den mest uthållande sångfågel under flykten — än. da till 15 minuier utan vaus — Finnes talrikt på få F 1 fält och ängar över hela landet. Hon har bli de en så ful kvinnlig Sekreterare? — Hon sökte inte jobbet hos honom. Hon sökte det hos hans fru medan det satt två dussin as- ivant i : nom! er på posten inte hos 'hoö- vit vår svenska nationalfågel som "vårens budbärare och hon följer troget' odlingen åt. Hon flyttar i regel till södra Europa men även till England, och hon återkommer i februari = eller i FNYS ÅT HANEFNYS! " . Hellre 26 000 'medlemmar av släkten Lindberg -—'så många är de i dag — än en enda av släk- tet Hanefnys.” ce on i :. GHT : FRIA. YRKEN . Författare jämte statsråd var nästan det enda bemärkta man kunde bli i det svenska samhället utan att ha gått i skola. - . Ivar Lo-Johansson : — DL - mars, beroende på vinterns för. lopp vid denna tid, le "En del övervintrar i Skåne, Blekinge 'och :Hallan s tern ej blir för sträng och snö- täcket allt för djupt. Ännu är hon ej fervänd åtminstone" ej i större. format, men ja ) att när detta läses hon fs d om vin- sjunga allmänt i våra trakter. : Gunnar Svensson, omsättningsskatt på fyra procent för | hallen och medverka i'en drive- ! + 20 korståg med”omkring sem halv ' 2 Hedlunds korstågsteam haft, sedan ' R dfn + veriges:kyrka i en folkkyrka. " EN"AV/DE MEST centrala frå- gorna i vårt århundrades historia blev' hur den'svenska kyrkan I det, aktuella läget skulle" kunna ge "en klar och tydlig motivering för” sitt. arbete, sin uppgift och sin existens, Den som framför allt sökte ' komma till klarhet. härom var professor 'och 'sedermera bi- sköp ' Einar Billing, Han,. som myntat orden ”den.svenska folk- kyrkan”; "ville . inte. med: detta skapa någon ny kyrk 1 vårt land. oceono 3 me Ua ”" Han avsåg därmed den svenska kyrkan "så som "den "vuxit fram ur ”. reformationen "och särskilt 'manifesterats "vid ' Uppsala möte 1593 cch senare. Det viktigaste för denna kyrka är att:den är er folkkyrka och inte en statskyrka Det 'yttre-prägeln är statskyrko- organisationen och "den har en- dast' existensberättigande genom att den Ragnar folkkyrkan bättre än någon annan organisation. Så länge förhållandena är: sådana, kan man inte utan strid uppge denna "organisation. Först när förbindelsen "med ståten hindrar förkunnelsen av ' evangelium är det tid för kyrkan att bryta den- na. Detta bör man inte minst i dagens 'situation ha IF minnet. "Ett studium av den svenska kyrkan, dess olika organ och hur de arbetar ger vid.handen, att dess insatser som en levande ak- tiv' folkkyrkå undan för undan ökat. Nya arbetsformer kommer till. I stort sett har man rätt till eti. optimistisk syn på dagens läge och de ledande och tongivande i kyrkan känner. sitt ansvar. | 3 Den'svenska folkkyrkans gräns sammanfaller: enligt Billing med landets” geografiska gränser. Det övervägande flertalet tillhör den svenska: kyrkan. 'Endast ett obe- igt äntal har utnyttiat rätten | till utträde.” Billing "betonar; att 1 Skriftens' vittnesbörd förstår man i ' aldrig, om : man” isclerar .de en- skilda. utsägorna från det centra- "llainnehållet och:gör. Bibeln. till en';kyrkoordning och den nytesta- mentliga : församlingsorganisatio- nen; ' sådan. den är framsprungen ur" sin” tids. förhållanden, ' till: en normerande "förebild för: alla ti- der."+Då | blir ” Skriften och även bekännelsen ; förvandlad "till en ”lag” i ena”eller andra avseen- det." För” den 'scm lvhört "lyssnar till: det"cent i Skriften ligger i-öpj > vad den har att '; början : till. slut | händlarisdetta Guds nåd. så som" den "tar "gestalt: i" syndernas förlåtelse-iv Kristusi:g”. GUD ”TAR-'alltiq "själv initiati- vet"att möta människan' och upp: taga henne: i Guds församling ge- ral ej någon att skilja sig från henne, men siälv skiljer: den : ingen från sig. "Med ”denha ”folkkvrkans in- nersta '' motivering behöver 'I den inte riskera att förväxla sin reli- giösa” uppgift "med -allmänreligi- ösa, kulturella eller "sociala upp- gifter.' Folkkyrkans främsta upp- gift att förkunna. evangelium och" intet - annat, -hur.' kyrkliet, säkramentalt,:; ” diturgiskt. > let för om Kris- VE RRD va förkiinnelse,. som inte träf- nniekan i'det naturliga li- vvete. former, : riskerar inte: bara iatt. förfela sitt syfte. utan vad :värre. äv:. den; riskerar : att leda ;till falskiandlighet och motverka GAd ir siälv. som "+ sin. försyns skickelser närmar 'siv själv till människan: strävande efter att : komma .:henne så nära. att'han kan: =e, hepne sin: högsta såva, nämliten.. syndernas ; förlåtelse. :Vardassecoärningen Är, den : punkt, "Aärs Gud sam. Sbanare: och Gud som” Frälsare möts I omsorgen om "människa - - + FÖLKKYRKAN, VIT IL med he- lä Sn organisation. Omspänna he- Ja-.det naturliga livet i.alla dess ;.olika farmer, Den "kan Zör det i ; medvetande om: att. detta "livet "bhäretunniav Gude- försyn och så- Junda inte är nåronting, som står ntanför det gudomliga -handlan- d je Folkkyrkan: vil niskorna. inst i: der; i - tuation.. Vad som Sker, nära sl geliet träffar människan i vardagsgärning,' är ju ön för vandling, inte av är utan av dess dacsgärningen förvandlas till en , kallelse, Kallelsen är: den form : mitt liv får, iust om Gud får ge- NOM: sin svndaförlåtande nåd or- Sanisera det åt mig. Kallelsen gäller hela det jordiska livet, inte bara arbetet i' betydelse" av yrke eller förvärvsarbete.: För att träf- fas av evangeliet: öch. förvandlas till. kallelse är. intet för smått, intet. för erått, intet för tungt, intet för lätt, intet för enformigt och intet. för flyktigt, säger Bil- ling.. 'Ur'.. syndernas: - förlåtelse hämtas- klarhet över vilken gär- hing, som krävs av mig. I prak- tiken innebär detta, att vi med lydnad går in i den för oss redan anvisade 'vardagsgärningen och inte undandrar oss de dagligt återkommande - kallelseplikterna utan ser det som vår uppgift att Zöra' dessa till hela vår själs in- tresee samlande. plikter. Med Billings tolkning får allt sin rätta etiska innebörd. i ljuset av evangeliet, Äktenskapet, fa- miljen, . uppföstran, arbetslivet, socialpolitiken, kultursträvandena och samhällslivet - överhuvud ta- Reflexioner kring en epokbil dande bok - NS nom: dopet. :' Folkkyrkan :-hindrar- 1 träffa män- |. "geliet, .innebär 'att lagen också get förvandlas till kallelseliv för den . enskilde... "Inte 'bara ti sitt inre utan även i förhållande till medmänniskan såsom enskild och i grupp har han fått möjligheten till en ny etisk bedömning. Där- med har han också fått ny andlig kraft och ett nytt andligt mod för sitt handlande, : RÄCKER DET med att kyrkan förkunnar ' syndernas . förlåtelse för att vi sedan ska kunna be- döma, vad kärleken väntar” av oss '1 olika - situationer? Håller vi oss till Billings, uppfattning måste svaret' bli ja. Men söker vi oss till Luther för att närmare granska hans uppfattning och det är anledning att göra det, efter- som Billinge religiöst motiverade folkkyrkotanke är genuint lut- hersk i sin evangeliska anda, fin- ner vi något annat. Luther för- ankrar etiken i lagen. 'Det inne- bär intet annat än att vi tror os3 ha funnit en lag, som vägleder 088 och ger oss en norm för vårt handlande. Denna lag förutsätter att det hos oss finns möjligheter att bedöma, vad denna norm krä- ver av oss och när den ska tilläm- pas. Denna lag finns enligt Lut- her inekriven i varje människas hjärta. Den kallas därför också för den naturliga lagen. Tydligast har Jesus I sin Bergspredikan ut- format denna lag: ”Allt vad I viljen att människorna skola gö- ra eder, det skolen I och göra dem”, Vad Moses och profeterna lär sammanfaller med den natur- liga lagen! Det som skapar svå- righeter är människans dubbla natur; där hon å ena sidan har en äkta känsla för kärlek och rätt- färdighet: samtidigt som hon -&å andra sidan visar en inkrökthet och en själviskhet, som många gånger ter sig avskräckande, Den naturliga lagen i varje människas hjärta får sin. bästa och" tydligaste uttolkning i den uppenbarade lagen, framför . allt tia Guds. bud. Med tanke på kär- leken till nästan. måste man frå- ga sig vad man med förnuftets hjälp kan göra för iakttagelser och dra för slutsatser. Farligt är det att envist fasthålla vid gjor- da : tillämpningar : särskilt som samhällets. förvandling - varit ex- plosionsartad. I stället har alla anledning att fråga sig vad kär- lek : ocH. rättfärdighet kräver i varje situation, : En -fastlåsning till. vad ; kyrkan tillämpat tidira- re char gjort, att hen många gån- tmed kyckan Pp d 8 e t t ger' kommit till förvanskning av hålla sig till: Därför kan det mycket ' väl : "hända, att en män niska: vid sidan: om. kyrkan eller i rent av i konflikt. med henne kom- och tillämpning. som ur: kristen synpunkt : är | riktigare än kyr- kans. i : Ne mer fram till en etisk bedömning , det,:. som hon rätteligen . skulle .:- > MYCKET AV DET som åstad- kommits genom våra folkrörelser : ovan sagda. Att våra folkrörelser i vidaste mening. om detta eker öppnas också nya möj- Hgheter för evangeliet. Först ge- nom en kontakt; där ' människor- na själva är ansvarigt engagera- de, får lagen och evangeliet 'sitt rätta perspektiv och sin betving- ande kraft... co ocg t kommer behovet: bildning med det moderna samhällets och andliga problem, så nödvändigt med nya kontakter med människor i det naturliga Ni- vets former. Ett förtroendefullt samarbete mellan kyrkan och de - kollektiva storheterna i samhället är-en grundförutsättning för att kyrkan ska få en förnyad kon- Samlade frågor : - a « : gi e ” v vi demo- tergift åt tidens krav på kratisering . inom alla områden. Denna strävan är -djupare grun- dad. Skall den naturliga och up- nbarade lagen få det fotfäste en måste ha i allt vidare kret- ar, måste den få ett omfattande hgagemang från folkets sida 1, Samtidigt som Som + ett ' ofrånkomligt - krav av en prästut- större utrymme för byggnad Det är ock- akt med människan. produk- ionslivet. Ju mer kyrkan kan fö- ra över av sin egen problematik - på de i folket existerande gemen- skavsformerna, utsättningar ges för folkkyrkan att förverkligas och att lvftan mellan kyrka och folk utplånas. . desto större för- Boken ”Kontakt med kyrkan” bör läsas med pennan i hand. Den är späckad med synpunkter, som kastar nytt ljus över mycket; Den är ett ärligt svar på vad kyrkan försummat men :'också vad den vill i dagens läge. Och därför för- tjänar den vidaste spridning. Man får livligt hoppas att teol Karl Manfred Olsson får möjlig- heter att fortsätta med sitt i hög grad -fruktbärande arbete Det kommer att bli ingatser av oér- hörd räckvidd. Svenska Kyrkans Diakonistyrelses ledning kan va- ra förvissad om att deras arbete, - : som varit "något av 'pionjärens och som en framsynt sådan haft epokbildande' verkan inte minst med detta senaste arbete, öppnar dörrarna till" våra - folkrörelser. Nathan ord om att klockorna än en gång - skall ringa. samman i” Sveriges kyrka, kommer man osökt att; tänka på. För att anknyta till. ho-- nom råder det intet tvivel om, att han med glädie skulle" hälsat -en sådan undersökning, som nu :re- dovisats i Kontakt med kyrkan". lie. Söderbloms ' profetiska Sven 'A. Liljestrand. ”får-sansade svar Pastor Eric Grönlund besvarade ” under ganska lång tid frågor från ' första hand ungdomar i vecko- a en i tidningen Vår Kyrka. Sakligt och - utgör" ett talande bevis för det; öppet men.- sam : tidigt med präst .haft. en sådan & lagskraft och i så hög grad bidragit t anpassning i "det av industriali- seringen präglade samhället, tor- de i hög grad sammanhänga med deras anslutning till. det "demo- kratiska -idealet. zom de uppfat- tat. som. en etisk. plikt att för- verkliga. såväl inom som utom den egna rörelsen. Kyrkan måste befinna sig' i levande kontakt med 'det naturliga livet i all syn- nerhet som detta kan ge henne möjligheter att genom förkunnel- se, ' undervisning. själavård och annan - verksamhet levandegöra detta naturliga: livets innehåll: KYRKAN I EN MODERN TID Många präster. liksom lekman- nakrafter har: förstått att kyrkan i en ny och modern tid får pröva om mycket, Det framkom tydligt i.en 'motion till 1958 års kyrko- möte av "herr Arndt Johansson. I en passus framhållef. motionä- ren, att folket i vårt land inte blott ska vara föremål för präs- terlig: påverkan utan att. folket siälvt skall. vara en :kraft, "som nåverkar.. I den utomordentligt fina behandling. som» denna mo- tion fick; sades bl. a. att 'en evan- gelisk folkkyrka . betraktar det som en naturlig sak, att lekmän- nens "medverkan får göra sig gäl- lande in i kyrkans innersta ange- lägenheter. one SR Sambandet mellan den naturliga och uppenbarade Jagen och evan- innefattar ett förhållande till Gud från vilket . människan inte kan frigöra sig. Gud är inte: en neu- tral kraft, som sedan han, givit oss siri lag drar sig tillbaka. Gud upprättar också gemenskap med den människa han skapat. En människa kan av en eller annan anledning skilja sig från en för- Kärskande kyrkoform och även från centralt kristna trosengage- mang, men det betyder inte att hon upphör att tänka och reage- ra etiskt och förankra sitt etiska tänkande i: något religiöst. Kyr- kan har i stor utsträckning bi- dragit till 'sekulariseringen i vårt folk, helt enkelt därigenom att örmått förkunna "lag och evangelium på ett sådant sätt att människorna i en ny tid känt kan Sig Själva och känt sig träf. e. Men vi får ej glömma att igaste .u da i sekulari fria människ denhet vid "STR, folket seringen och att be- Orna från deras hun- - det onda; >. ÄVAN EFTER att bereda lär inte'att het ökat inflytande i kyrkan ansvar mötte han "ung- -domarnas ömtåliga problem. Frågor? j om tro och tvivel, beteendemönster” j och moraliska värderingar, sexuella ; problem, synd och skuld och myc | ket annat fick Eric Grönlund be- i Svara. Ett urval. från «denna: spalt - har nu utkommit i en liten behän== - "> dig - volym under: titeln FRÅGOR: ; OCH SVAR (7:50, Harriers): Det ä man bara tacksam för, så ock för. Pp ib; li nm k i Pp ä k | Brafi. ki 2 e Lp rakta' som en ef. 0. Harriers) är titeln förkunnaren 0, själasörj Mangs” senaste bok. Liksom Grön>= lund: har ' Mangs ' under lång” ti relation - till suttit skrivbord: Med sin människan: och ”beredvilligh förutsättningslöst samt komma: henni han blivit den va ledande ordet, Religiösa tr allmänna livsåsk. prot som så lätt skapar konflikter för. dagens människor "behandlas med :: ansvar och sans, En bok söker en kristen .själ på : mån; frågor, samt, 80 hal förmögenhe Tankfulla -”T, såväl för . d ungt : folk . ” ÖPPET SVÄR 12:50, inb; 17:50. på den' kände” aren Frank Personliga — frågor. 'i "medmänniskor ersonliga problem har han lyckat YgBa broar av förtroende” t, vare sig han stått ide och till. ? sig han 1 predikstol, ' i själavårdsrum eller : id ärliga syn” på et" att e till hjälp h rmhjärtade män ed det kloka, väg. | Sfrågor, iskokännaren m bekymme som re- och " en, som ” 'Själavårdares svar ' ga av tillvarons Svårlösta ' 'ommenderas var +" Q, Lindström, - Halland har stad och 24 ersoner, ' därav . 1.37 Ber över 80.000 kr. Dora t är 235 Milj. kr. egentlig Yr, Konstigt : : en Sida eoda: ä i '- När svarta NE "Van kallas det etno- vin 5 allas det Pornografi. nn är det, s Ar vinnor är amt vig trött och utsliten ut, 0 J8, jag känne | Å er att jag nos m lite i fvungen att be hh nu R Jälp 1 hushållsarbetet, A "att Grönlund i förordet till. boken- ” betonar att den läsare. som alltför » lätt. känner igen sig i något svar" > bör .komma ihåg att-"”varje. svar - ursprungligen , är: skrivet . för en enda enskild människa”. Använd.. med förstånd har dock en sådan här bok sitt givna: värde, ungdomen. själv" som för var och : en äldre som har me att göra, och ' oförbehåll. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.