r TIDNIN LAHOLMS YvryvvvY FrerFryvtvveverryvYyveYryYVY i u a od "Fredagen den 11 mars 1960" : ; Lla soc acceptabla lösningen består i a ” förneka själva viljan till liv, den=. na blinda drift som är -ett stän- ” digt . lidande... Arthur Schopen- pessi- den ' filosofiska " hauer, i främsta - är . ingalunda den förste att hävda den- . nå tes. Den bildar framför allt ett . -åv grundelementen i den buddhis- tiska läran, Först genom Schopen- - hauer kom emellertid tanken att gripa djupt in i 1800-talets allmän- na åskådning. Först genom hans be- römda filosofiska verk ”Världen som . vilja och föreställning” 181: blev detta pessimismens evangelium en inspirationskälla för diktare och tänkare i hela Västerlandet. Till sitt väsen . var « denna Schopenhauers mäkliga tankekomposition mer ett YÄitterärt än ett filosofiskt verk; me; besläktat med den religiösa sym- ” bolbildningen och den fritt skapan- de konsten än ”skolfilosofiens” ma. r | räc- ker inte självmordet som en yttersta konsekvens av hans livs- « inställning Tili och med detta ra- dikala steg är en halvmesyr varmed '- han söker undkomma att ställa pro—> . "+; blemet på sin spets. Den enda fullt -: tt 9 - r " har verkligen uppfyllt det som Zola krävde av en diktare, att skildra :. naturen sedd genom ett tempera- ment, Schopenhauer skildrade den- na natur sedd genom ett pessimis- . "tiskt temperament. Ingen har kan. " ske haft en skarpare blick för till- . varons tragiska element än han och di Ant 14; av den ARG KE Horla SCHUPENHAUER —- ett sekeliii få har djupare insett den "Den - Förneka k andliga si sentida psykologins jakt efter un- : dermedvetandets 'kaotiska innehåll förutsågs av Cchopenhauer med ge-. nial intuition och även om vi irte otfand, av den Ovan ett unikt fotogra e livsviljan ären buddhi. Litteratur a En konstmålares minng + 0 har nedskrivits av dekorationsmä-: Iaren och konstnären Yngve Lund- ström och utgivits från LT:s för- lag i anslutning till författarens i dagarna upplevda 75-årsdag och efter en mindre. vanlig tre kvarts sekel Ii händel: ut- våra huvuden och jorden un= der våra fötter har ett visst sam= band, Vad man lär om det ena kan delvis tillämpas på det andra. Me= it de stenar som ständigt veckling icke blott inom hans yr- .ke utan även beträffande den sam- hälleliga omdaningen, . non Sin yrkesbana började Lundström redan vid 14 år med att måla lok, Från uppväxtåren i ett av. Göte- borgs fattigkvarter har han avan- cerat till innehavare av en - utan "landets ledande firmor för konst- närlig dekoration, Han inte - blott skildrar sitt yrkes' föränderlighet under denna tid utan även. den förändring till det bättre som skett ifråga om arbetstid för yrkesut- övarna, värdesättningen ur. samhäl- lelig synpunkt och förändringen då det gäller konstnärlig produktion och stil. I detta avseende har ju be- träffande konstmåleriet skett en be- tydande omvärdering, alldeles sär- ra rester av småplaneter eller and= ra . himlakroppar som blivit sön. dersprängda, varför man kan före moda att deras sammansättning på- minner. om jordens egen. En del av dem, nämligen de s k'stenme- teoriterna, har 'en sammansättning. som liknar jordskorpans och på=, som bl a vid vulkanutbrott tränger M i - n- tan. Men man har anledning 2 laga att ' liksom stenmeteoriterna . - i "motsvarar jordens ytlager, har de liggande lager, De kallas stjärnmer teoriter och järnmeteoriter och mot= skilt vad beträffar d leriets föränderliga riktningar och värdesättning, + > « Aa Synnerligen intressanta är skild- ringarna av förhållandena inom må- leriets yrkesgrenar, där kunskapen om olika nya hjälpmedel i hög grad bidragit till förlängd varaktig- het, 'ej minst 'då det gäller glas- måleri. Utrikes studier har. därvid fördjupat svenska konsthantverkare till att öka värdesättningen även i vårt land av stilriktningarnas för- änderlighet. För de inom målar- konsten verksamma : bör . författa- rens upplysningar vara av särskilt värde liksom skildringarna om hur de på alla :samhällslivets " områ- den skedda förbättringarna gagnat av . Först genom den tyske « filosoofen . Arthur Schopen- hauer blir emellertid denna den absoluta ' pessimismens lära en | ”inspirationskälla för diktäre och tänkare i hela Västerlandet, ' 1 store filosofen, ." : : helt kan instä; i hans att världen alltid förblir sig lik och att varje ny generation bara uppre- par den förras brott, har vi ändå avgörande argument för att "den blir bättre, Schopenhauer bru- inga kade peka på tio miljoner negersla- var som. bankruttbeviset på -mänsk- lig slycksalighetssträvan;, vi i : "Livet är en" | "> Arthur » Schopenhauer”, födde Danzig 1788, Han tillhörde en gam? mal ansedd köpenhämnsfämilj med On viss motsvarighet till Huset Bud- denbrook,: vars skildrare, : Thomas Mann, -, också skrivit" den" känske t främsta .schopenhåuverbiografin. En ; klor del av sin barndom och: ung- " dom tillbrihgade Schopenhauer ut: omlands, i Frankrike, Holland, Eng- land och Schweiz, Fadern. ville ge|l+- - . å&onen möjligheter att ”läsa. i. värl- defis störa bok” och önskade helst]; se: honom :som"” köpman, Unge” Ar- thur hade emellertid tidigt valt sin "egen väg! "Livet är en vansklig sak, . men jag har beslutat tillbringa det » "med alt tänka över det,” Han bör- « jade också tidigt förbereda sig. för sin filosofiska bana först. i Göttin- gen och sedan i Berlin, Hans. väg blev cmellertil 'allt annat: än jämn sedan fadern förlorat en. stor del ' av sin förmögenhet och" som följd » därav gripits av sjuklig ..melankoli. kulle «känna: tillägga sex miljone judar. genhet, vilken ytterligare samman- smälte' genom en krasch .på: 18202 talet, Här förde nu Schopenhauer: en anspråkslös ungkarlstillvåro till- sammans med sin trogna pudel, Ha beskrives 'som en liten, men kraf= tigt. byggd nan. med "yvigt linblont hår, : kring”, huvudet; lysände. .blå ögon och "bred panna. L d -"Utan "någon "som:helst' uppmunt- ran från yttervärlden författade han här. huvuddelér ”av sinå filosofiska verk, ' bland. dem” "Die" bet Grunäprobleme de Ethik”, ra bändet av ”Världen som vilja och |, föreställning”. samt, ”Parerga., och paralipomena”, Först efter det se-: | nares..utkomst. 1851. började: hans rykte sprida sig över Tyskland: och Europa. Men då- var han'redan: en gammal man. Ham dog 1860, tia Mat ban ina filosofisk skninj kunskapste mycket fri ställning, äder för mitt sinne och:rnitt förstånd —- detta ansåg Schopenhauer vara Kants lä ra. Han delade'emellertid inte Karits] tes” om” att" vi: aldrig: kan. nå fråm till ”tinget i.sig”, S lkar: denna "Denne: dog vid 58 års ålder, kanske "för egen hand. RN ens Schopenhauer promoverades till > doktor i Jena 1813. Under de föl- jande åren bodde han i Dresden och skrev. där sitt huvudverk, "Världen som « vilja och : föreställning”, 1820 föreläste han som docent i Berlin, men hans åhörare blev efter hand allt färre, framför allt beroende på att han uttalat sitt förakt för den berömde filosofen Hegel. Från 1831 till sin död bodde Schopenhauer i Frankfurt am Main och uppehöll sig på återstoden av sin ärvda förmö- DAGENS NTE-MANING uu på vägens högra oldel 0 Möt trafiken. jordisk”. väg," Vi” behöver bara. så in i oss själva, I vå; 'självbesinning finner vi att vårt väsen i grunden är ”vilja”, i'betydelsen "drift, strä- van.'Vi är en del av 'världens vä- sen, och hela världens väsen är vil- ja till liv. Men denna vilja” är en- ligt sin natur tragisk, den är ett ständigt lidande. 'Vi är dömda till slavtjänst under denna "vilja", den-. na - drift, denna strävan efter liv. För några korta stunder kan vi vis- serligen - tillfredsställa- den, ' men strax uppstår nya begär och 'vi är åter inne i ”djävulscirkeln”. Och det! mest fruktansvärda; denna ”vilja” är blind och utan mål. Den tar in? telligensen till sitt redskap och den väljer de bästa medlen för sina syf- ten, men i sig själv är den utan me- ning. Finns det. befrielse från . brand”? Jo," svi fot kör uu traktelsen' av. li känslor som ut; vår. medkä hon '- ser: "ana Jon sej | den :som' sitt eg | vända sig bort från detta menings= lösa skådespel o nåd. H den.kristi sar " hans”. filos härma heten, som står mismens livsfö 2 > Jorden är 4,5 der för: exakta (Sverige, ur; viljan: järngrepp; . rnekelse. : nr då inget sätt att nå denna". ”sinnenas arar. Schopenhauer, en väg finns där; den konstnärliga k I den konstnärliga be- vet kan vi dra:oss men”) idare'-fram. till. de ir. det moraliska li> vets väsen; Intuitionen kan väcka | slå för andra lidande va- refsér; Människan. inser då att te är samma" väsen som hon. Hon får. då den underbara vetskap som 'den'in- diska filosofin, uttrycker med orderi: su "Fat tyam jasi” "detta :är . du, "hon |. utgår :; Schopenhauer./ fråri Kants] är. På vi E.:”Det lidande Sår henne nästan. Jika mycket ”"sörh' hennes. eget."— Hon inser, att klyftan mellan henné och ra; som för den onde är 'så stor, blott tillhör -en förgänglig illusorisk r alla väsens lidan- et kommer hon' att ch förneka världen. Men till detta, mål når hon inte en- bartViSéhorm- -egna, ansträngningar; detta: är något som hon undfår av rv sig Schopenhauer na frälsningsläran. Här vi- ofi framåt mot den hoppfulla möjlighet; för. mänsklig- fjärran från pessi- Olle W Nilsson. miljarder år gam= mal, säger, enligt Tass ryska veten- skapsmän som utarbetat nya meto- beräkningar av ål- dern' på” urberget i Fennoskandia Norge, : halvön och Karelen). (TT-Reuter) Finland, ' Kola- > Båstad Båstadsbo dömd till tre mån. fängelse, mtr Vid onsdagens rättegång i Äng- elholm förekom bl, a. ett mål mot en reparatör och en värnpliktig från Båstad samt en fabriksarbe- tare från Skövde vilka var åtala- de för, reparatören för misshan- det, förargelseväckande beteende och ' hot mot tjänsteman. Den värnpliktige för förargelseväc- kande beteende, främjande av flykt, våldsamt matstånd mot po- lis och fylleri, 'Skövdebon fick Svara för förseolser mot vägtra- flkförordningen och underlåten- het att stanna vid stopptecken, Målsägare var en studerande från Svenljunga. Denne hade nat- ten mellan den 9—10 juli förra året i sällskap med en kamrat på Köpmansgatan i Båstad mött tre med knuten hand. Målsägaren mötte seénar2 en polis som körde ika yngling. arna vilka bl, a. kastade en tom. flaska framför Polisbilen, Polieen fick fast I de två bråkstakarna Fen Den värnpliktige finka- ” es och reparatören smet, r . i vå Vid tvåtiden återkom den sena- Outer Ekon. Major 0 ve LET re till polisstationen medfö sin schäferhund och bad att of tala med sin finkade kamrat, Po- lisen bad honom Få varvid han zengälde "om nl rör mig så vet ,. SARADIA, ni hur det går för ni känner min hund”, Den ' åtalade bestred .att han slagit till "målsägaren, han hade bara fört undan honom med armen, Skövdebon hade kört mo- torcykel "med reparatören :som |: ; passagerare och blivit stoppad. av polisen "för att han haft dåligt ljus och för hög fart men stanna- de ej vid tecken vilket han -sade sig ej ha sett. > . - a ö I jull förra året hade repara- tören och den' värnpliktige "med bil farit till Hälsingborg för att resa till Helsingör och medan .de väntade på färjan hade de gått krogrunt samt på överresan för- tärt sprit, likaså vid återfärden tills reparatören blev nekad me- ra. I Hälsingborg fortsatte festen och när man senare skulle köra hem hade den värnpliktige som var utan körkort satt sig vid ratten medan reparatören : sov. Strax utanför Hälsingborg fick de punktering och hamnade i di- ket varvid polis tillkallades - av Personer som sett händelsen. Det blev blodprov i Åstorp vilket ut- visade 1.46 promille. Reparatören dömdes till 2 månaders fängelse samt skall utge 50 kr i skade- stånd till målsägaren. Den värn- Pliktige fick 3 månaders fängelse samt skövdebon 50X3 dagsböter. Reuter-Eko). Major C, W, Mer- cer har -avlidit i Umlali, 72 är Zammal. Han var mera känd un- der pseudonymen Dornford Yates — åv den engelska tidnin, i- mes vid ett tillfälle betecknad oa. ma SYTT TEN | Våxtorps - Efter: tredje 6: poäng..och hela resultat:. 1) lag 4 yr i mycket. hög grad liksom många framåtsträvande' konstnärers studier i främmande. länder. : nt "”Penselstråk” "är titeln på den kulturhistoriskt - intressanta skild- ringen, som . därtill "är illustrerad med ett åttiotal. teckningar, mål- ningar och intressanta. fotografier. Häftad 22... 0 > Urk Knut B Westman och Harald von” svarar. ial i jordens näst in- nersta, resp innersta - kärna. Men ”man kan också gå motsatta vägen: Genom att forska i vår planets in- re, kan man” dra slutsatser även ' stjärnevärldens strul | lunda kompletterar kunskap ; om ett förnämligt sätt varandra, något tforskandet "av himlen | ovanför regnar ned på jorden, antages va=-. minner särskilt om de bergarter =; . upp från djupare lager till. jord= .: övriga sin motsvarighet i djupare; ' tur. Så- > himlen och kunskap om jorden på”. LÄGRET « Det. är inte bara det universum, som omger vår jord, som ji våra dagar mer än någonsin tidigare är föremål för människornas - forskningar, Även inåt, i riktning mot jordens medelpunkt, riktas "" intresset, och ny teknik har gett skorpan och vad som "jords lagerskift, Ju längre från jordens yta man s d som gör abt intresset för ast och intresset för geologi gärna, så som i vår tid, samtidigt kulminerar, I betraktande av att jorden är oss människor så nära, kan man nog säga att vi hittills vet anmärknings- värt litet om den. Dess väldiga ine re är en fascinerande hemlighet och naturligtvis har den lockat fantasin. Att "den är glödande längst inne har ' man länge haft på känn, vilket även återspeglats i religiösa före- ställningar så som. t ex om helve- tets belägenhet därstädes. En fan- tasiskapelse; som på sin tid inte stred "avsevärt mot vad man då trodde sig vetå om jordens inre, var Jules. Vernes roman ”Till jor- Sicard: Den kristna NT " histori / . : Detta är ett stort och vetenskap- ligt arbete "närmast avsedd såsom handbok i missionshistoria för dem som vid "universiteten studerar det- ta ämne.-Men den kan förvisso an- vändas även 'i andra sammanhang, dens delpunkt”, där han skildrar hur. en professor jämte två med- hjälpare gick ned i kratern av en slocknad vulkan på Island och un- der 'vådliga äventyr. trängde ned i jordens 'innandöme, där de fann en faritastisk djur- och växtvärld och ofantliga: håligheter med floder och då den ju: trots 'sin' v k karaktär är skriven på ett för alla tillgängligt 'språk. -De båda förfat- tärna "är mer "än, väl skickade för sin uppgift. Westman har varit. det stora. namnet på området under fle- hav,' för att slutligen av en vulkan åter slungas upp. till jordytan. Så mycket vet man i dag att in i jor- dens innandöme kan ingen männi- ska I de tränga in. Då har Ju- ra. årtionden." Då etenska- pen ; är: något jämförelsevis nytt, från”slutet av 1800-talet, är West- man en av de ytterst få på områ- "det i vårt land." Sicard har i -mån- ga år varit aktiv missionär i Syd- Rhodesia” och har förut skrivit en fn del. mycket: lärorika, och ;.in-t 'ressanta böcker från sitt verksam etsfält, Genom :' ett mycket. in timt samarbete har de åstadkom- mit en"verkligt värdefull gåva till missionsintresserade. + > Md " Då det inte är möjligt att genom mn les. Verne ' kommit sanningen när- mare i:sin skildring av utflykter i universum; ".—- Ove ne . Vad: vet man då i vår tid eller tror sig veta om vår planets inre? Fy vandrar på ett tunt skal” Även om det är alldeles för litet, är det dock alldeles för mycket för att kunna" sammanträngas i. en li- ten artikel, ..Så mycket kan dock shematiskt sägas, som att närmast en skyndsam återge ens det allra väsentligaste, skall här endast ges en varm ,rekommenda- tion åt boken, så att människor får ögonen på den redan nu, .. « Gladh-Widmark: Religion i : I : våra dagar oe ; Boken är avsedd till bredvidläs- ning i kristendomskunskap för en- hetsskolans högstadium och mot- svarande, 'stadier'.i andra skolför- mer. Denna uppgift: torde med all säkerhet boken fylla. Ja, den kan, användas av vem som vill lära kän-. na'religionens värld. Ett stort antal förf "har -medverkat med : bidrag. Boken. omväxlar med ' dikter och. prosastycken, Olika. religioner och sektbildningar — och de är legio — får i väsentliga delar sin be-' skrivning och 'sedan får vederbö- rande religion själv tala genom ut- drag ur dess" urkunder. Märkliga ting avslöjas. Så berättas det om buddhi: issi i vår. vä ldsd I och .. även i Sverige och om svenskar som övergått till denna sällsamma -religion, ' Intressant, . lärorik ; och upplysande i högsta grad kan "bor ken på det varmaste anbefallas," NN Inför botdagen har, kyrkans leds ning utsänt ett brev om tio Guds bud författat på biskopsmötets upp- drag av biskopen i Karlstad ' Gert ' Borgenstierna. Brevet ger viktiga lärdomar och visar att budens in- nehåll är rikt" och aktuellt inte minst i våra dagar. Här: gäller i sanning -Pauli ord: Det -är ett fast ord: och väl värt att på allt sätt idg lubb - M onigången i fyr- mannatävlingen leder lag -4 med 56 matchpoäng, G. Carlsson /B. Johansson—A. Johansson/R. Jo- hansson 6 59. SON /S. Johansson—S, Woxmark/ 2) lag 1.E. Carls- K..O. Börjesson 4 +25. 3) lag 6 T: Eriksson yK, tersson/H. Jönsson Paulsson—A. Pet- 3 +34. 4) lag 5 B-M. Johansson ;B, Petersson— F; Johansson/L. - Carlsson. 2 —12. 5) lag 2 Y, Johansson /B. Anders- Son—D. : Nilsson/H. Ahlqvist 2— 59. 6) lag 3 G. Eriksson ;H. Nils- son— L. Petersson/B. Håkansson 1.-50, I « klubbmästerskapstävlingen har ledarparet Pettersson-Börjes- son dragit ifrån Några poäng och har efter fjärde omgången 733 ot poäng. Resulta: t: 1. Arne Petteråson-—K. O. Börjes- Son 7533 poäng hansson—-Bertil (211, 3 Et Paulsson 734 hansson — Stig Woxmark - (216) 2. Arne Jo- ” Johansson 747 a - Carlsson—Kjell (204) 4. Sten JIo- 897 164). 5. Yngve Johansson—Bengt Andersson 688 ( Medel: 660 poäng (165 Som en författare rat ett maximum ning med ett värdighet. NYE 57). som kombine- n av underhåll minimum av tro- 4 NASAA. a . FE ' En raggare står inför rätta som svarande i ett trafikmål. Domaren frågar: Cen rie see — Har ni över huvud taget nå- got att andraga till ert försvar? ". -— Ja! Des MT — Vadå? är Att jag är fullständigt oskyl- ig! : t Ne Och så var det bilföraren som krockade försäkringsfirmans föns- ter: H — Förlåt, tecknar ni bilförsäkrin. gar här? . a STÅLFARFARSMÖTE. TEL AVIV (AP-Eko Sport 80). Attioåringen Yehuda Yohano- witz, som fortfarande läser ga- lant utan glasögon, startade på söndagen en 600 km lång vand- ring till norra Israel och tillbaka. Han har tänkt sig kunna gå 17 till 18 timmar dagligen, +. En av dem som infunnit sig att se honom starta, Var en annan Pigg åldring, nämligen 7T5-åringen Gustav Håkansson från Sverige, Stålfarfar kallad. Han förklarade sig fylld av beundran över. sin vandrande medbroders vitalitet, ; -|.ska.staden Crosby, I under våra fötter, liksom under ha- ven har vi dens k' jordskorpan, vilken ' i förhållande till jorden i sin helhet utgör ett synnerligen tunt skal, Detta framgår om man be- tänker att detta skal endast har en "tjocklek på”upp till 55 km, medan jordens diameter' mäter: 12.734 km vilket motsvarar ”3 mm på ytan av ett klot med 1 meters diameter. Det är. detta” -yttersta lager som bildar kontinenterna och är det en- da under våra fötter som . förtjänar "att: kallas” ”fast- mark”, Det kallas för. Sial-lagret;. därför att det mest består av kisel (Si) och aluminium (Al). Därunder. kommer ett lager; som sträcker sig ända ned till 1.200 km djup; och består av Yngre äm- nen,. framför . allt oxider av kisel och mangan (Mg). Det lagrét kal- las Sima och är av mera plastisk konsistens. Där innanför, eller ur vår mänskliga ” belägenhets' syn- punkt, kan man säga, där under kommer ' ett lager av ännu” tyngre ämnen, ' nämligen 'sulfidoxider som går ned på ett djup av 2.900 km. . Vad som: finns” där "innanför kallas kärnan, som . besiår av legeringar av järn och nickel, Kärnan "består av en yttre lel "som når ett djup av 5.000 "km "från jordytan. Den inre "kärnan som alltså även inne- fattar jordens medeipunkt har en radie av omkring 1.300 km, ÄR — RR tj En ' originell synpunkt på läpp- stifts "'användning har anlagts : av | hälsovårdsinspektören i den britti- -relse förklarar han: Sn Frog? ' Det stärkt ökade bruket av läpp- stift har från hygienisk synpunkt visat sig ha eri alldeles utmärkt in= verkan. Modet har tvungit värdar. Ma i våra pubs”att diska ölglasen' mycket, mera” Noggrant än tidigare. Det är i alla" fall skönt:att till. I struktur, Men på' senare" tid har inåt lpunkten, desto tyngre material blir det alltså, men det blir också hetare och övergår efter hand alltmera från fast- till flytande form. Numera tror man dock ej att det ingenstädes är helt flytande; .annat än där det annars oerhörda trycket i jordens innan- döme lättar, såsom vid krateröpp- ningar till vulkaner, Enligt en del moderna teorier skulle jordkärnan t o m ha slocknat helt, Tempera- turen stiger från jordytan och inåt ungefär 1 grad var 30:de meter. Med en sådan värmestegring skul- le redan på ett djup av 35 km råda en temperatur på över 1.000 gra- der, I jordens medelpunkt kan temperaturen vara ända upp till 100.000 grader, enligt vad bl a vår berömde fysiker Svante Arrhenius antog. - Un i Borrhål under havet / Förutom genom meteoriterna hår man hittills kunnat dra. slutsatser om . jordens inre : genom det som uppkastats .av vulkanerna,. genom de heta källorna och med tillhjälp av seismografer, med vilkas hjälp man lokali dbävningar och döljer sig därinnanför. — ' Bilde. visar vår "I detta rör verkar borr nya möjligheter att wtforska jurd- skorpan. för att på ort och ställe undersöka "dess "struktur! En del uppgifter "i "dagspressen har före-,' kommit om detta." Det gäller fränist amerikanska försök, vilka för öv-.” rigt just nu är i gång. "-. NA På havsbottnen har jordskorpan - mindre tjocklek än på kontinenter na och därför har man valt. ett borrställe utanför Västirdiens kust: i Atlantiska Oceanen, son man av j olika skäl funnit särdeles lämplig. Borrtornet placeras på en stor iast- M båt, och på andra fartyg har man de erforderliga drivaggregaten. Den ” borr som används, konstruerades 1958 och kan börra ned till-ett I djup sav 12 sn borrtornet . ned iv Oceanens ” botten". fasthållet . både genom sin egen tyngd och benom. > kraftiga. förtöjningar, ” och: genom ': Innän man kommit -ried till' själva jordskörpar måste ' man arbeta sig genom” ett skickt 'av lösa jordavlagringar- på 1,5 km.' Arbetet kan: endast: pågå då det är vindstilla. och havet .är . lugnt; > SES : Det är ett fariigt arbete, som blir / än. farligare - desto dj ipere. "man > k ned. Men man hoppas. på -' ar jor mäter de därvid "uppkomna ljud- vågorna. Man har funnit att dessa mycket karaktäristiskt" avböjs vid vissa s k språngskikt i jordens inre, varav man kunnat dra slutsatser om ' de - olika 7 skiktens - kemiska man kommit på en mycket radikal metod — att borra hål genom jvrd- ur. vetenskaplig synpunkt nå -syn= nerligen” värdefulla resultat, även om det ' bara är en mycket" "ytlig? > undersökning, om: mån tri be: traktande" så' relativt. litet. ändå 12. km 'är.Å. förhållande till alla. de 6.367: ki'ometerria” på: den medelpunkt; Lö sön "> Olov Carleso; Varning för. "som -bl i vet att ungefär vär tionde ung- Vv dom till arton års ålder på nå- got sätt måste omhändertas av so- ciala eller rättsvårdande myndig- heter. Ja, -inte sant, det är en lertid tänka på, att av dessa ung- domar är det många som måste tas om hand på grund av att deras för- . äldrar dör, eller att sjukdomar av, olika slag gör hemmet" olämpligt. Många måste tas om hand relativt tidigt, Det råder ingen tvekan om att det är lyckligast för dessa ung- domar. "vev SS Resurserna att'ta hand om den är mycket mindre, Ungdomsvårds- skolor och anstalter räcker inte. på långt när till. Mer och mer har de sociala -myndigheterna förstått att man kan vinna mycket genom pri- vata fosterhem, Främst på»>lands- bygden räknar man med att de skrämmande siffra. Vi måste emel= |" äldre och missanpassade ungdomen =: - arbetsplats ” Då och"då hör man röster hö- jas som 'säger att'vi miste. sän< da ut 'vår missanpassade stad. ungdom till landei: Nå, det är" . säkert rätt tänkt, men i denna |: < artikel varnas för en del oarter. Författaren Ingvar Wahlén, som skrivit denna artikel, växte själv upp 'i' fosterhem från sitt 13:e "år . till.' dess "han fyllt sexion, Han.:kom. att "bli: oavlönad ach .agad ' dräng, som . barnavårds- "myndigheterna 'så gott som helt' glömde, vo. omer (LS - att jag äntligen på” nytt fått .e hem. ”'> fs x Men jag tog. ganska snart ur den villfarelsen.', Mannen var en sprit- ' missbrukare och. hemmet blev li- dande av det, Inger ville stanna på - gården och arbeta, Det var då tan- ken "uppstått hos :dem att faen Tanken är god. Men den fordrar en mycket nära kontakt mellan bar- navårdsmyndigheterna och :foster- hemmet. Detta ska vara en okon- trollerad kontakt, så inte fosterför- äldrarna vet när barnavårdsmyn- digheterna dyker upp. Ofta glöm- mes. fosterbarnet bort... Man "tror att allt är bra, och så sker bara någon telefonkontakt.' Under. såda- na förhållanden kan, fosterbarnet å psykiska skador för livet. =” py har själv varit med om detta, och vill berätta iitet om vad” som hände mig. ”X Oavlönad dräng | - Jag var 13 år då barnävården sän- - bringa ”en, kväll till; 6 . samman: z kultiverade människor. ae "— Ja inte sant! Som de som för- står” att temperera konjaken, Snopet . Litet snopen blev den eskilstuna- bo som På sin kupong inte hade ett enda rätt. Däremot hade han i ko- - lumnen . Över Treservhästar lyckats de mig ut på fosterhem. Jag kom fill en lantbrukare i Skåne. Hem- met var snyggt och jag kläddes upp. Maten var den bästa tänkba- ra. Det fanns ett litet bibliotek i hemmet. Jag fick eget rum med skrivbord, byrå och säng. l - Nu tycker väl alla att jag, o! någon borde varit lycklig? : missanpassade ungdomarna” ska k kunna återföras till hällets ge- menskap. It f som var gammal nog att hjälpa till, , . >. . IN ta . ; Det, dröjde' inte många stunder förrän jag visste ätt jag var "dräng, Men - med den skillnaden att jag var så gott som oavlönad. Jag fick” en 'krona i"'veckan som Ilon. Men jag kläddes väl och fick god 'mat, ' Det .var nog för barnavårdsmyns= > digheterna. som snart bara ringde" ': då och då för att höra hur det var med mig. +. I SNR Mannens häftiga" "humör gjorde. > sig snart gällande, Jag fick stryk" ” också sedan jag fyllt sexton år. Jag ”” ska inte neka till att jag ofta själv var orsak till slagsmålen. Jag kom att hata denna fosterfader som ald= rig gav ett vänligt ord, bara kräva . de och krävde, Han höll mig hem- ma 55 dagar för att arbeta i stället .- för att gå i skolan. Detta under bara en termin. : ne RE ” Som sextonåring rymnue jag. Jag - hotades med ungd ängelse om jag inte återvände. En släkting till mig anlitade en advokat, Jag fick intyg från min lärarinna ett par grannar till mina fosterför- Ja, i början. kanske jag kände " pricka in samliga vinnande hästar, [ något av. hopp. Kanske var det så äldrar. Efter fjorfon ” dagar kom, .. och från .: "> (Forts, å nästa sid). s .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.