N kå - ko + Måndagen eh wu mars 3 1000 —77 » och obehindrat läsa uti bok samt 14 a, SS, SR, he LAHOLMS TIDNING — U: det visitationsprotokoll som | upprättades i samband med den biskopsvisitation som förrättades i Värö den 11—13 augusti 1860, då ' den nya kyrkan jämte orgel invig- des till, dess heliga bruk, Jämnas en utförlig skildring av skolför- hållandena inom församlingen” vid ingången av 1860- talet. Att desam- ma i påfaliande' grad var mycket försummade och bristfäl:igå : ger även. ämbetsberättelsen ett talande bevis för; Sålunda framhåller bisko- pen, att få föräldrat' skicka sina barn i fölkskolan utan istället för- litar ” sig på "roteskolan, scm al ternativt hölls på de olika gårdarna inom. socknen. Folkskolan” besökte barnen' däremot endast under någ- ra få dagar per år och kunde ge- nom en sådan ofuilständig skolgång undér frenne månaders -lästermin inhämta en högst ringa " kunskap. "' Enligt, "skolreglementet. borde bar- "nen: börja sin skolgång i 7 eller 8 års. vålder ' och ' sedan icke lämna skolan förrän vid uppnådda 13 och . 14 år. Som förhållandena nu är i församlingen, fortsätter . biskopen, sluta barnen sin skolgång redan vid 10 och 11 års ålder. . Av. de barn. som ' anmäla - «sig an " beredelse: för sin första nattvards- gång, framhålies det vidare i be- rättelsen, fordras att de kunna rent Luthers -:mindre katekes med. den "däröver antagna förklaringen, vil- ” ket kunskapsmått dock saknas hos många barn. 1859 vär, det 60 nattvardsbarn, varav 6 fick sitta kvar och fort säfa a fed sin Konfii "visning ännu ett år. NH ”Pastoraiets fasta folkskel ) var. uppförd strax + utanför.-klöc- Follakolan i Backa byggdes 1865 och var i bruk fram till år ten Elias Wallén tjänstegjorde som lärare vid denna skola. Den upp- fördes ,1847 och var sedan i. bruk fram till 1866, då en grundiig för- bättring av skolväsendet inom pas- toratet företogs efter en 'skarp re- primand 1864 till församlingen av då - tjänstgörande .skolinspektören Åberg... Skolrådet nödgades därför gå i författning om en betydande föl bättring -av 'skolförhållandena inom pastoratet; ' a Kyrkostämman - beslö anled- ning av detta klander från ' skolmy- digheternas sida att tre fasta folk- skolor skulle uppföras inom pasto- ratet; ”bämligen i Backa, Norvära och Stråvalla, "Alla tre skolorna stod färdiga att tas i bruk: hösten 1856: Samtidigt nedlades skolan vid klockaregården och organisten Elias Wallén avgick ' därmed även som lär are inom pastoratet.: ställdes utbildade' och examinerade lärare; som i årslön erhöll 400 riks= daler jämte fri bostad, kofoder och bränsle. Denna löneskola gällde se= dan decenniet ut, Som förste lärare vid Backa folkskola tjänstgjorde Angust Petersson, som. dock: avled under samma år som han tillträdde sin befattning. Till: hans. efterträ- dare valdes Carl Magnus Petters- son från Vallda. För det norra di- striktet, som omfattade: både Nor- vära roten och Stråvalla, anställ- dés en lärare vid namn” Anders Steinart. Han stannade dock kvar lott under ett.läsår, varefter han åvflyttade från Värö; Som ersättare lyckades skolrådet, anställa..som lä- rare för skolorna i Norvära. och Stråvalla den intresserade” och framstående ''skolmanhen CA Fagander, som blev. mycket om- - karegården och dåvarande organis- tyckt av ortshorna under sin 30- åriga tjänstetid i Vär Ö " Vid 'de nyuppförda skolorna” an=.| r 1954 då skotvi isendet blev centraliserat "Tillkomsten '. av de nya ”fotk- skolorna medförde en avsevärd för- bättring ” av. skolundervisningen inom ' hela ' pastoratet... Visserligen hade folkskolan ännu många svå- righeter att' övervinna ifråga om bristande intresse och förståelse bland befolkningen för sin bety- delsefulla utbildnings- och fostrar- gärning, ..men. grunden var i alla fall lagd för en ordnad och regel- mässig skolundervisning inom Vär rö pastorat. i Vanskött livlina betyder mestadels 'olycka till. döds : STOCKHOLM (ITspec) - . Gång på gång visar. det sig att dödsolyckor inom vår bransch skul- Je ha kunnat undvikas om. livlinor använts. Det är tyvärr så att allt- för” många av "våra. medlemmar struntar i att använda dessa säker- gar, säger ordfö i Bieck- och plåtslagareförbundet, Karl Grimfors, vid samtal med tid- skriften Byggnadsarbetaren,': Men det händer "också att plåtslägare, |. som, ' använder livlina,” förolyckas eller skadas svårt" på grund av att linan inte '"motstår påfrestningarna utan. brister, Lika. viktigt 'som det är att propagera för att linor: an- vänds, ' minst lika . viktigt I 'är det därför att" fästa uppmärksamheten på att. deti.säkerhetsmateriak nyttjas skall vara tillförlitlig Två faktorer ävgö. erhetsma- teralets pålitlighet: "dels "att :linor av lämpligaste. konstruktion: an- vänds, dels att materialet kontrol- : Jeras och sköts omsorgsfullt. En sä- kan vara aldrig så;bra Bokens egentliga hemland anses vara Egypten, men namnet på ”Bö- kernas Bok” härleder från den fe- niciskå ståden Gebal, Här lärde man sig först” använda papyrus att skriva på. Det grekiska namnet på " staden Gebal var Byblos. ”Ta biblia betyder böckerna och ”biblian” kal- : lådes en liten: bok eller « en "del av en bok. os Den första som I Bibeln omtalas som författare till .en bok 'är Mo- ' ses. Han hade blivit. uppfostrad i Egypten, och där fanns det redan i . gamla tider stora bibliotek. Böckernå - hade i forntiden inte samma form och, utstyrsel som 'i vår tid. ['Assyrien, Babylonien och andrä länder skrev man på lér- tavlor” Papyrus "och läder började emelle att användas tidigt. Pa- pyrusgräset växte både i Egypten och Palestina, framför allt i, trak- ten' av Hulesjön. Av detta sump” gräs'- framställde man ”pabper” SN (Jag hade. väl mycket annat at! skriva till eder. .n,en jag "ville inte 1 göra det med papper och bläck. heter det 'i Johannes "andra brev) ora + de från märgen. Denna skar man i remsor, som lades bredvid varand- ra till ett ark. Två sådana ark lades ovanpå varandra, så att remsorna |” på ena sidan löpte på längden, på den andra på tvären; 'Materialet fuktades . och pressades . samman mellan . två bräder för att sedan torka. Den bokrulle med profeten Jeremias tidigare tal, som, kung Joakim kastade i elden var av papy- rus. Pergamefit, som började till- verkas omkring 200 år f Kr har fått sitt namn av staden Pergamon i Mindre Asien. . En skriven bok bestod av "fek- tangelförmigea - pergament — eller papyrusstycken. På dem skrev'man i kolumner uppifrån och ned. He- breiska skrevs från höger till, väns- ter och:-grekiska från vänster till höger. Ett fullskrivet ark rullades samman till en : bok. Gällde det större arbeten fästes rullens bådr ändar vid trästavar. Rullen öppna: nades då man började läsa och rul- lades ihop allt efter som läsninger förtskred. Detta är förklaringen till tiltycket! om himmelen, söm” hop- Stiälkarna blöttes .upp'' vatten så as det gröna ”skalet lossna- rullas liksom en bokrulle i Jesaias bol, : : från början men : ändå” bli ; livs- farlig så småningom om den inte kontrolleras . och ' vårdas noggrant. Och viktigast. av allt: kontrollen bör ske varje gång en lina tas ut! Det säger sig kai.ske sj vb att kon- trollen måste vara utförd med yt- tersta noggrannhet. Ingenting får lämnas 'åt slumpen. Några råd om förvaring och underhåll av livlinor är på sin plats: Gör rent repet. innan det hängs undan! Ett torrt, icke" upphettat rum med fri fteirkulation är bäs- ta förvaringsplatsen:, Idealtempera- turen 'är 20 "plusgrader. Låt inte repslingor ”ligga ' på golvet utan häng upp dem på träpinnar — ald- rig på järnkrokar. Häng aldrig un- dan våta 'rep. Då angrips de näs- tan säkert av mögel, Låt dem hel- ler inte komma i kontakt med vär- meelement, 'ångrör eller" liknande, som kan torka ut oljan ur repets fibrer. Förvara aldrig linor, där de kan utsättas för syror, syreångor eller alkalier, Linolja, batterisyra, Fiid olf Den 6 mars 1935 arled na synt förnämlig människa skedde i blomman av konst att ge. — din och lämnade efter sig ett bestående m n och ex stor humorist. På några . få år hade kan blivit hela svenska fall; : kanske ingen före konom, och hanrs- beundrare så mycket » hans ålder. endast 39 år gammal och borde ha RR turskådespelaren Fridolf Rhu- . inne av en så ets stora favorit som bortgången kändes för alla tera betungande som den haft mycket än av sin " Vari ligger hemligheten med publikframgång? Mycket har grubblats över den saken utan alt något allmänt svar kunnat . ” ges. För Fridolf. Rhudin torde det ligga till så, att han både på scenen och i: filmen var så helt . sig ' själv utan några choser. Någon skådespelare i - egentlig mening. blev han väl aldrig riktigt. Dén roll han så - många gånger spelat i olika va- riationer spelade han också i li- vet, Fridolf Rhudin var sina roller. Och han var sådan som svenska folket vill se sina tro- hjärtade, blåögaa svenska poj- " kar: alltigenom äkta i sin ome- delbarhet. T.honom fanns intet . ” svek. Fridolf Rhudin kände för de figurer han framställde, - - ' Han var son till en skräddar- "mästare i Munkfors; och här. föddes Fridolf den 10 oktober + 1895. Snart nég fick han börja verk och han 'satt troget med benen. i ' kors under sig på skräddarbordet ,' och byxor och västar medan hans, tankar alltmer" kretsade' kring " värld." | än så El ge hade” det. bara” blivit framträdanden vid ama- törspektakel hemma i Mun fors. Men' han hade visat så- ' dana takter ' och, talanger att ” «han allmänt ansågs som en ;.förstklassio tillgång vid de . lokala muntrationerna. förl "Samtidigt "verkade den se-: gissören' Gustaf Edgren som åmatörteaterchef = 1 Kristine ”harn, dä gick under nam- ehamns-Griffith”.' r-1917 att Nar: ra Råda amatörsällskap vid ett ; gtidligt” tillfälle-skulle upp-- "föra Frans Hedbergs ', "Majo- rens döttrar”. Fint skulle man bjöds Fridolf Rhudin och Gus- tat "Edgren att vara med oc ”gästspela”. Bägge hade. på var sitt håll nått en viss tokal berömmelse. : Fridolf ; spelade : + baron: 1923 kom filmupplagan hjälpa fadern i dennes hant- ' lagade | teatern och”. dess. underbara 3 '» allt "hade > Fridolf : Rhudin hu: ha det: och för" den skull in- - majoren och det med den: äran. De båda männen knöt en väns skap som skulle Täcka - många. år och genom många filmer. - "Fridolf fick också chansen att vara med i resande teater- sällskap, där han var äömsonm. -Inspieient, statist." Tillsammans med Ed. gren ”staterade han i folksce i nerna i den petscklerska film-: versionen av Värmlänningar- Ra, och det. var vid den tiden": ; som de båda gemensamt beslöt" ha roligt. Han var en av vårt » erövra Filmen. . " ”Flickan från” Björnebor hette den första film Edgren gjorde tillsammans med: före” trädesvis värmländska amälö-”, "rer. Fridolf var med och fram ställde - då. en något! nipprig av ”Närkingarna”: och detta, betecknar "= Fridolfs egentliga genombrott. Han 1te-' : vandegjorde därmed, den fö sta äkta höndpojken' i svånak> ; film, Men mellan, sejourerna hos Thalia, återvände. hån, till z. ;skräddarbordet och sitt hänt- -. "verk... . ENE i för Fridolf , Rhudins talang. I | rask följd kom engagemang i > mindre roller i ”Folket i Sim- Jångsdalen”, ”Flickan från'P 'radiset” och? i "Styrman Kå " sons” flammor” ” tills ”G ” Edgren i ”Spökbaronen” bygg-z de upp hela filmen kring Fri dolf som huvudfigur Så följde ”Svarte : Rudolf”. : "Kronans hette:i en lång rad. Allt om vudrollen i 19 filmer och hans ""slidcé blev..s gånger TT '”, Jimsides - framträdde här! också på sceien i .”Sympatiska Simon” och i "Algot Sandbergs, amla folkpjäs' ”Yon Yonssop Ide! framgångar också här lik- som i de- revyer, där han i 'sketcher” lockade publiken” till? ”tejdlösa skratt. / 7. I början. av. 1930- talet. hadé;;' Frido"" Rhudin nått toppen av, Han var vid sin död ' |-- scenarbetare "och Poll som han livligt åstundade. " fulla ögon och inte minst den ensamma hunden” första Engagemang vid Ernst Rolfa Man hade fört upp: ögöndk "någon ytterligare, replik,. Och stod” endast :' "hos: PridoH Rhudin' bar. h många ” vänner .. med” "särskilt > ik - eftertryck" anfecknat hang. "an: 3pråkslöshet: Framgången steg is honom aidrig åt huvudet. Pu-.n dom, nog skratta den 101:a - n bana. Han var på vär att bli. hela Sveriges Fridolf. en : Hans gnäggande sk att, lek- lustiga, stora hakan ' gjorde succé överallt, Han behövde bara visa sig för att folk skulle Jands högst. betalda artister - h en enda grammofonskiva med "hohom = 'sketehen "Den — gick ut i 30 0007 exemplar. an hade med åren också utvecklats till en improvi, nens, mästare Redan 1925 hade han efter en viss tvekan fått. cirkusri evy' Hin hade tilldelats en "roll med en enda replik och den hade beräknats räcka högst : 30 sekunder : Men Fridolf var t: mannen, som 'vågaad trotsa en rfattavvitja För värje gång han framträdde lade han fill > "folk iskrattade. Slutligen hade han skaj ten hel liten sketch för sig" alv på väl över fem minuter. Och han, fick hålla på. Det ' Sar bättre att stryka nå: ;gon annanstans irstället så att ideschemat skulle: hälla. | 1927 spelades på Lilta . Folk. ': . teatern: lustapelet . "Vackra Ville” Fridolf hade: huvudrol- > dermera . uppskattade filmre- ' kavaljerer” "och. allt , vad .desclen men, författarna ansåg inte mödan lönt. att i rollhäftet ge honom några "repliker: Där "Vackra Ville gjorde Fridolf Pill stor glädje , ifön:både” publiken "och teater- "direktö H Bland ;,de ' vackrast dra blikgunstlingen - Fridolf ” var. Samma blygsamma pöjke under”? vr a DON ” idolf Rhudin stiftar en första de . konung” inför inspelningen a ve . ”Skräddarkärlek", - br tes också till de enklaste, vas relser. + bjudit. Fridolf kräftkalas på Mosebacke, Fris: dolf tvekade länge innan han i åt. Hadell frågade: " om kräftor? | > — Jo, men jag tänker på hur svårt dom hade det innan dom blev röda hemma i Munk fors, blev svaret: . ve - också; kantskap med ”Ökneng v succéfilmen berömmelsens dagar som vid såtärten på scenen, Det är ocks så omviltnat hur snäll'och om- tänksam han” antid var i det. privata, När han en ghng var nere I Cannes för "att - tillsammans med Ernst Rolf filma in "Styrs man Karlssons Ilammor" mås. . te 50 rent afr ikanska negrer "rekvireras för en scen: De blev alla så förtjusta i Fridotf Rhuts . din att de ville ta honom med hem till Afrika och göra ho. nom til hedershövding, Han atio-! var den snällaste vite man, de träffat. Hans känsla för djur var påfallande. Själv hade han en ' . stor, svart ulmeri 'dogg, som han ofta lekte med hemma i Brom- mavillan — Villa Franca kal- ad — och hans känala sträv ke Björn Hodell hade en gång Rhudin — på" — Tycker inte hr Rudin | Det var egentligen bara én ak. han fasäde för — fina middagar: Han fasade för att Få omkring .d ' ”, Själv bjöd han hetst hem dem rn bh. det... I he ELOeh. det. ”"méd' vilka han kunde umgås i "skjortärmarna: Nägon, gång klankades' act en högtidsdräkt. vå kr ÖA "att det, var gamla kvick som kom. igen hos honom, ” svarade: Se Har, dom. skrattat 100 dar gånger åt. en historia, så kan ar H Act >+>0 serorsorRRRORVG00 .«. "står 1 högt NEW YROK (AEP) Den nya upplagan ” av ”The . ” Social Register” har) utkonimit ” "i USA, Tiotusentals rika och an” sedda amerikaner är nu antin= '. " gen glada då de hittar sitt namn bland de utvalda — eller ock så är de djupt besvikna då de, misslyckats att räknas till high” society”. : Publikationen ” utkom - för första gången 'år 1890 och har sedan dess hållit standar- den 'samt fått ett anseende somi .. -.socitetens bibel! =" - Amer rikas "high , society” tvättmedel och oljefärg är: "också skadligt. " Örn anföll råbock GÖTEBORG (TT). mark anföll rådjuret mot strupe och hals, men skrämdes av lantbrukaren och gav sig iväg upp i skyn, Räddaren bar hem rådjuret och vårdar det på sin gård tills en djurskötare, från Slottsskogen” kommit” och tittat på det, "7 Lt Kamma NA : 2 . En; örn slog ned och anföll c en li- ten råbock som kommit: ut på en mosse i Hällesåker i Norra Halland häromdagen; men rådjuret räddades av en lantbr som hörde skrik från kerna och skyndade dit, Fågeln Rallaren Amål-Viktor 'var inne'i en butik för att köpa en kam, Bi- trädet visade, några olika kammar och förklarade: ”Här har vi en rik- tigt fin. Man kan tappa den i'vatt- net, och den sjunker inte: Man kan vira der runf handleden, utan att den går sönder. Man kan till och- med dra ut spik med den: Och man kan... — Nä, Jelie' fröken. ja vell hara ha an kam som en kan kamma sej Ing, sa Amål-Viktur. NS I denna. bok blir' man visserligen bara omnämnd cm man är rik och förmår. tävla med "andra miljonä- rer;, Man blir emellertid inte .au- tomatiskt upptagen” hur' mycket pengar och:hur fina affärsförbin- delser man än har. Utgivarna sål- lar: apsiranleraa enligt okontroller- bara" regler. Deras domslut” accep- ärdsregister Ien inledande text meddelas vi je gång de nyupp 'agnas namn. uppges också namnen på dem, som från "listan, 'Motiveringar. för, .ut- givarnas " "dom förekommer. ,. inte, Utesiutning "kan .drabba ”förnäma' pörsötler, som t ex Cornelius Vån- tidningarnas skardalspalter, En mil- jonär kan bli struken sedan han gift sig med en skådespelerska. Det kan emellertid :hända. att en skå despelare. eller en. filmstjärna upp: tas: bland de. "förnäma". 1>fallet Vanderbilt. upptogs dennes första namn bara på grund av' att 'hor tidigare värit gift med- -miljonären. Då Vanderbilt själv var rataå fick sedan den senaste upplagan strukits hustru Eleanor Seale under eget 5 derbilt som alltför ofta” figurerat äl": "Många har fått ångra att de inte "lytt goda räd i. vissa situa- tioner. Bland de ångerfulla i detta gende vär "Albrekt, 'av "Meck- den "f.d skåd lerskan - stanne kvar. Offentliga skandaler är 'alltid RS dn ' Meriter . är ' ätt förel i lterna som" teras emellertid av ” . In- gen vågar på allva opponer: sig mot ”Social Registe; Ta Boken ' omfattar 'enligt utgivar- nas definition namnen "på de fa- miljer som genom härstamning;' so- cialt anseende eller också :på grund av: andra . kvalifikationer självklart tillhör den ledande" sociteten i sina resp städer och stater”; En "mycket svävande definition: Där det dock inte finns adel. av börd, där dock alla som blivit rika änskar få till höra sociteteri, kan det knappast bli annorlunda om 'man överhuvud ta- get. anser det för nödvändigt att få! slå i en bok om 'vem som till- hör "den höga sociteten inlöper hös hokens utgivare 'om- kring 3.000 nya ansökningar om' att bli upptagna i listan, Bara omkring hundra eller ibland mindre nys få- -miljer. kommer in i registvat som publiceras”: oregelbundet. ett 'par- tre "sånger per utgåva omfattar .35.000 sann, ”, "Arligen 10 är Arets nya välgörare, hedersdoktor. eller stor affärsman. Medlemsskap" i. exklu= siva klubbar är. likaså en merit; liksom att' vara känd som typisk amerikan”, att ha.-sociala-och:-reli«: giösa intressen och visa givmildhet mot - vetenskapliga x institutioner: Har. man lyckats att stå i "social register” får mar inbjudningar: till de vräkiga och exklusivå tillställ-+ ningar, som dé” "amerikanska" :socie.l ten anordnar för att öv rträffa var randra.. Då blir; man :snart' beders- doktor på. något universiet.- och invald 'i religiöse föreringars” ningar. Om man 'så vil får" man snart "säte och röst t-o,m:i poli- tiska föreningars styrelser. Registret onifattar bara fumiljer som är:bo- satta j New York; Boston. Philadel- phia, Baltimöre. Chizsago. Washing-. ton. S:t Louis, Buffalo, Pittsburgh. natti, nen ” a I öydstaterna.. Miljonåiérua där al? " [som anfördes av. Erik 'Kettilssor, « lenburg. Hans” vägran att lyda en åv sina rådgivare ledde till” att hav fick sitta åtskilliga år i fö gelse,. berövad möjligheten att bä- ia Sveriges kron: i "Albrekt hade :en betydande styr- Ka, när han bFösten' 1339 kom till- baka "till Sverige föratt försvara sir ställning som "regent mat drott- ning; Margareta. Han landsteg vid Kälmar, och ::fick . förstärkningar från de. svenska kretsar, som hyl- lade "honom "Margareta "hade sani- "Hästarna sjönk i mossen , och hären blev ett lätt byte gör fienden. ch "Albrekt beslöt att a "mosse till anfall över denna "och nå ett snabbt. Avgörande, allvarligt - avråddes härifrån av en av 'de äldre riddarna bland sina anhängare. Albrekts' åtgärd vär i hög grad ödesdiger! Isen ' på den frusna mossen bar inte tyngden'av de bepansrade 'ryttafna,. Hästarna sjönk och kunde inte komma var- ken fram eller tillbaka, deras ryt= tare blev försatta ur stridsdugligt skick och i den förvirring som följ- dé i Albrekts led blev hans här ett lätt offer för Margaretas. trup= per.' . " Albrekt ”och hans son Erik blev lat jen” här äv”svenskaär; norrmän och danskar: De två härarna möt- för öster ”Orå ” Falköping: ” Albrekt kom” från Kalmar, Margaretas här, Ivar - Lykke. och - Henrik , Parrow, från "Axevalla: "Alorekte bestod av 10. | vår öserlälsen” Mellan abtlon riktiga" adeln”, ses Sä som äinbördiga" med den. jämte g "av Holstein och Ruppin samt biskopen av Skara.- "Albrekt : fick sitta fån- gen på Lindholmens slott I Skåne i flera år. och när han, slutligen blev' frigiven hade” Margareta. re- gehitskapet över de nordiska rike» . na definitivt säkrat. > Kära Evelina, jag eva på köksförklädet. — Du min sköpare, trots att' han | ot Ar rs = SREEE SEDEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.