” meyvvvrevyvvveYeYYT er FE rTYSY VET TR PP VV YR AA revet vv vv Ses VR LK YV KA verrv Mon . . [3 "> LAHOLMS TIDNING. Trvw rer rr TTT SY NTITYTT , se fr NM to od Torsdagen den 17 mars 1960. ” rn - s "Mitteilungen der Deutschen Land- "> Fantbiykssällskapet): i" början. av "ska "böhder med <sina infelligenta tan tvivel har svenska lantmän «allt för små möjligheter att föl- ja med den utländska fackpressen. '. Väl kan man läsa ett eller annat reportage — rätt ofta av tyivelak- tigt värde — om enskilda utländs- ka jordbruksföretag och driftsme- toder, speciellt från USA, men hur ofta händer det att utländska iakt- tagare får tillfällv att redovisa sina observationer och intryck av vårt jordbruk för en svensk publik? Av "ros". bjudes vi emellertid, särskilt - på husdjörsområdet, mer än nog. Men det är säkert så att vi i läng- | den 'är. mer betjänta av en smula fås” med nya kritiska och tanke- väckande aspekter såväl vad angår växtodlingen som husdjursskötseln. | - Vid ett besök på Gröna Veckan I Berlin i bör:an av februari kom i gkrivarens. händer bl a nr 44 av wirtschafts — Gesellschaft av den 29 okt 1959. ”Bitte schön, mein Herr — en svensk måste vara. in- "Det svenska jordbruket. icke.. Vanligen håller man blott så ga mjölkkor som jordbrukaren kan ' sköta om och bedriver ämte slaktdjursuppfödning;an- ledningen är att mjölkarna har'un- gefär samma avlönirigar som. rege- ringsråden hos oss. En lantarbetar- timma kostar ca 3.20 DM och man tillämpar 45 timmars vecka. . .. I de stora, tidigare fullbesatta ko- ladugårdarna stod nu massor av svin. Och därtill är det, redan .de långa späcktunna hoiländska svinen. Dessa svin har — som jag fick se icke endast på lantbruksutställnin- gen utan även i de besökta besätt- ningarna — icke blott mera kot- lettkött utan även goda skinkor. De är friska och med stor fruktsamhet. . Såsom neutral bruksdjursuppfö- dare av Bondeformat har jag blivit övertygad om att. dessa svin' trots alla "fördomar 'och' allt motstånd kommer att göra sitt segertåg även hos oss, Det. är efter min” uppfatt- | :del även på den storar- tade jordbrikskooperationen, vilken svenskarna' uppbyggde under kris- åren" på 1930-talet. Nära '90 proc av produkterna avsättas genom för- eningatnaéj. =: X - ON - Det 'ändörvånande att av det pris som konsumenten till slut skall be- talar erhåller jordbrukaren ”säger och 'skriver”. 60 proc; "detta kan lä- sas-i de officiella utställningsupp- gifterna från : Hushållningssällska- pens: förbund mern”). och från: Sveriges Lant- bruksförbund + (”Zentralverbandes der 'Schwedischen ' Landwirtschaft- licheå"” Genossenschaften”. Hos oss i Tyskland, är denna andel så vitt jag vet 29 proc. -— Naturligtvis bi- drar.d rierna svensk; dischen ; ora svenska andelsslakte- å:.ett. avgörande sätt till .ejonparten” (”Zum schwe- enanteil”),. = 5. . Den svenska agrarpolitiken effektiv ning nödvä ens, tresserad ' av' en. r t från Sverige", sade den. unga damen i ” montern och pekade på en rubrik ”Eindräcke" von einer Schweden- : reise” (Reseintryck från Sverige) i det hon: överlämnade ett par ex- den europeiska ländarna. : oo Ensk sd. emplar av tidskriften, - tens ' författare : var Landwirt 'K Moest Boos Kreis Memmingen All- " gäu, och: han , berättade där vad fortsättningsvis här återges i över- >. sättning. Herr. Moest hade deltagit i flentav DIG (der deutschen Land- Man betjänar sig dt , TN gårdar På "svenska ' jordbruks digt att våra tidigt ” inser " detta förhållande och icke: först när de snart nog är fullständigt slagna: på marknaden av hol- icke så många och så mångahan maskiner och. redskap som hos.oss, istor utsträckning : Statencgaranterar icke blott vissa minimipriser på huvudprodukterna utan medverkar även till en bättre strukturrätionalisering .. därigenom att "man köper på marknaden ut- bjudna gårdar för ått. därmed för- stärk; K - an da er och av. måskinhållni; + wirtschåfts-Gesellscheft — Tyska "+. juni ! månad" anordnad > studieresa vilken" Kan inledningsvis förklarade vara en vacker" ochi oförgätlig”upp- levelse.'” Vi "har. bott' på :bästa. hotell och. ätit"god « nat:' Och : mar »kunde "knappast :se sig mätt 'på” det mel- 1 ka :. landskäpets .-skönh ; "med 'dess"många sjöar, dess orörda skogar .samt”dess mossar och:klip "> piga berg, emellertid landets folk? 2 Våra: värder" har : mottagit | ' älskvärt och: gäst "vi framställde, Redan på' RiLa'den : stora svenska lantbruksutställning, Bom : äger "rum ” vart 10:e år,” slog det.osg' att dessa stora slanka svens- "ansiktsuttryck tillhörde ett-Kögför- "ädlat ' och genomavlat Cdurchge- vår: allt anmärkningsvärt att defna 1 Sverige — 'särskilt . norna, det finns nästan enbart me- . delstora, och mindre sjordbryk 3 L . åcke till utseendet visade” .sig vara 9 så nedsliten (”abgerackert”) ”öch så tidigt förbrukade som fallet" är Kos ' 0s3, Safningen är att man' där sti” ger upp en halv timma senare och. "att man även hållet tidigare kvälls. ledigt ("Felerabend'). Den höga ni- vå på vilken bostadskulturen be- linner sig försatte oss i stum .be- undran, Detta förhållande kunde ; rächteten”) folk... Det var för mig t leja för. pl vudvikten vilka" skördas ga' egendomar många skifi grund av' den över al tesordningen 6 man "låter 'sålunda ing och tröskning:. Hui sgér: man på någon f driftsgrenarna eller man 'speciali rar. sig "nästan helt" på "denna; dennaranledning är! det variligt med eridast: ett fåtal. odlingar och; man | Prisut driver" sålunda: blott en odling häckrensning'" eller., blott i; något fjäderfä: eller: också "gariska mycket, : Det var "anmärkningsvärt att grönsaksträdgårdar saknades vid] bondgårdarna mén i.stället'såg ma blommor och ' vårdad Avd ski Detta ber Ilandet' att medan Klingen i långsamtistigand kets:prisnivå eftersli ipande, "Våra, egna bekymmer, är prisutvecl peiska; marknaden (6-statsuniorien) införven; hård konkurrens och ' med, inför sämre prite mf se 7 hembygden ”med'sina små kringspridda 'skiften;kän "man: inte . skall vi 1 avs vilk; ngar; skall det kräväs lantbruket .'b "Dess är. hittills'liten::och ' den: bönden' har "inkomster som' mot-' svarar 'det övriga närin, te 'gårdarnas stora sk 80'-proc har. egen' skog '— och en effektiv rådg ning beror, detta till störs”), I det lyckliga "Sverige: lig- ger; gården i. centrum :av,'mar= NN s inte byar; I dukter : nästan genom- lägre,” att' konstgödsel va sait "att. skatter betydligt" högre big "det 's fuld. 'venska Fa tippol tills "dess.”de' und sam valltför! många” vilka ” Så-långt herr Moest enligt under- tecknad"efter bästa. förstånd gjorda översättning, :Ej minst vad "hän. an- g' för:som är ägnat att gö- gslivet, Jäm.! ke'] ra:;, Oss; ieftertä. E a. Trots , allt i; det nog ganska. bra: ställt and. Och. vi -gläder oss. åt de han ger åt de sven- Jordbrukarnas -; : samarbets- strävanden”-och åt. våra . organisa- (”Verbanden' der Schwedischen Landwirtschaftskam- Fk | ska: svinens roll.i vår, svinavel "är | endast är. ett'par år. sedan en mind- undkomma" en känsla” av: betryck.] rda | Vilka. nödtid örd. , | skymtar. ett "tänkande "som" måste Bot mot dålig - ; > bösplöjning I höstas var det på många håll en prestation att över huvud ' taget genomföra en plöjning. Resultatet blev också därefter... Någon , före- dömlig plöjning kunde det inte bli tal om; Ojämnheterna blev; stora och det är knappast tänkbart, att de rättas till enbart genom vinterns söndersprängning av de 'stora tilt- kokorna. Speciellt på lerjordarna; där ojämnheterna blev störst, är det angeläget att man avhjälper bris- terna så långt det är möjligt i wår, Är man tillvöckligt påpasslig bru- kar.man ha några hektiska vårda- gar på sig för det. Det är just, när tjälen ' släppt i tiltkammarna, men finns kvar: på djupet. En körning med traktor : och harv på, fälten då medför 'ingen : förstöring : av jordstrukturen. "Men ' den. åstad- kommer ' en. mycket värdefull ut- fyllnad av, svackor och håligheter, om harvpinnarna inte sätts ner för djupt. ”De dagar, som denna harv- ning är. möjlig, är emellertid lätt räknade. Det gäller därför att noga följa förändringarna på fälten just i-vårbrytningen så att man hinner jämna. till så stora arealer "som möjligt.. Genom "att. någon nämn- värd" upptorkning ännu inte skett, blir - fuktighetsförhållandena i ett på detta staaium planerat fält gans- ka jämna. : Förutsättningar' för en jämn - groning 'av. utsädet. kommer därför att finnas trots den dåliga höstplöjningen, : ; DAGENS NTF-MANING us . . rannsakan,. Ifråga om de" hollän han ju felinformerad, eftersom. det. re import därav: gjordes'i vårtland, '. Mest-beklämmande' är ärligt talat hans syn på det svenska" folket. och vår ”" folkförädling, "Där = b ryckas ,upp med; rötterna. I syn-, nerhet som. vi: här hemrnia rätt ofta möter liknande uppfattningar såväl i fråga; om Ju: tiseminism ' och ” rasdiskriminering, varom, vi beklagligtvis än i dag kan läsa rapporter från istan alla håll i: världen. Vill man icke inse nöd- vändigheten- av -att' underordna, sig de: stora orubbliga' sammanhången längre sikt; bestående fred på jorden. ; man finna såväl hos bondejord- brukarna som även i lantarbetar- bostäderna, Jag fruktar för att det kommer att kosta mig mycket pen- Sar, allt vad min fru där har fått . se avolika ting! . De svenska jordbrukarna förmår icke — med undantag för svinen + > framvisa någon bättre nötboskap och icke heller några bättre. växt- bestånd "på åker eller betesvallar. De är emellertid avgjort bättre hus- hållare emedan de arbetar mer ra- tionellt, Man ser överallt hur man inriktat. allting på minsta möjliga ; arbetsförbrukning med samtidigt mesta möjliga arvändning av:ma- skiner, Nötboskapen får om möjligt beta dag och natt, icke medelst tjurdring för portionsbetning elle, ' på en mejad betesvall, men På sto- ++ Ya permanenta betesvallar utan al. 18 konstigheter, Någon riktig stalls Födselvård — existerar synbarligen & lägre pris per kilo kväve —" FR na kväve per kilo rödselt FL RUNAR SN I samband med skogsveckan de- tonstrerar man ute på Järvafältet AN ny typ av barkningsmaskin. Det ir en relativt liten transportabel WParat av finskt rusprung, som nu Provas på olika håll i Skandina- andra (se bilden vien, i Sverige vid Lessebo pap- På varvets snickeri Man gärna med varandra Kr inga pikar tas Ma upp, "Smale- Carlsson” har Just planhyvlat en stor hög trästycken och han tar upp en och en och mäter tjock- leken och undrar om de klar i Ä ar blivi genomhyrling till. Just då passe- du blitt rar verkstades tjockaste man, finsnickare av den gamla goda a stammen och säger: N AR AA AR ANA. — Det tjänar oc! bitarna blir väl eet. står där och mäter oc I inte tjockare för väl inget till att | börja bli lite för h mäter, alla tågolyckorna. Svaret kom omgående; Säg inte det du, hade du inte Fa Sånger som hade du nog inte varit Is : tjock som du . Järnvägen? tt så mån; e! = Jo seru, han tyckte att det . persbruk. Meningen är att den:skall byggas i Sverige på licens. Den är avsedd för barkning av massaved. Stockarna. inatas in På ena sidan och körarner väl barkade ut på den mycket snabbt, Maskinen duiae med livsfarligt me — mm gör han nu då? — Han jobbar ve ett i - sande menageri. kringre — Nahan djurtämjare ? — Nä aktarej, de e han fö kraj tilll Han bara skrubbar krokodilerna, kammar lejona aå borstar tänderna På tigrarna. du å simulerar? Pneumatisk luft och dess meka- nik är enkel, vilket gör att den blir billig. i tillverkning. För barknin- gen behövs två Tran, en som matar i stockarna och 'en' som tar emot dem. - D eo : Större stationära maskiner av Samma typ är att vänta, oo Under första världskriget tia : ng, t - gjorde vid Stockholms Södra statronskarl, Som : var Mycket läng - nära två meter. z > En dag när hai ä | från vågen i avgående mn de gods avgå a tittade en. - räng av gandt Stammen på hon a la förvåning: OM med en smu- — Är du så dä r Jång eller står Goda resultat , med svart plast "till jordgubbar | På en jordgubbsodling vid nors= ka'statens. försöksgård i Kise har försök gjorts med att täcka jorden mellan plantorna med svart plast=- folie. Resultatet, blev mycket' bra, vilket också konstaterats i svenska. försök. '- Färna ] se I de norska försöken prövades tre olika . täckningsmetoder, svart plast," halmtäckning ' och - täckning med -' kutterspån, Plantorna sattes” 1958 och resultatet från första året är nu'klart, Innan ett slutgiltigt omdöme kan ges måste erfarenhe- terna av ytterligare ett'år tagas med i undersökningen. Slutresulta= tet kan inte redovisas förrän hös- ten 1960." 0 : - Erfarenheter vid odling med : . plasttäckning ee Det. verkar som 'om användandet av svart plast har 'många fördelar. Plasten lades ut innan plantorna sattes våren 1958 och har nu ile- gat i snart två år utan att gå sön= der. Detta för med sig att det inte finns några ogräsplantor i de plast- täckta ” odlingarna. samtidigt 'som jordgubbsrevorna hindras att slå rötter och därför lätt kan avlägs- nas, Plasten hindrar jord att stän- ka upp på jordgubbarna, när det regnar och därför minskar också risken "för angrepp av röta något. Temperaturmätningar har visat att jorden under plasttäcket blir be- tydligt varmare än under täckning Lö oo a a som är jobbarkompis det hela går rätt till. or -- flygburen traktorser Genom de stora avstånd, som man alltid har att räkna med i det skogrika Jämtlznds län, kan .ett mankemang med traktorn innebära långa avbräck för förare och' fna- skinägare, i synnerhet under .sen- " vintern och våren, då drivningar- ha pågår som bäst i skogarna. , Det säger"sig självt, att det är en ' angelägenhet av stor vikt att ordna servicefrågan på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt. Ge- nom ;att ta flyget till hjälp har man för Ferguson-traktorerna lyc- service, - från luften till kunderna på enskomna platser. Härigenom maskinservicen. ' Jämtlänningarna har fått / - Dm Serviceplanet har landat. Snart är felet på traktorn avhjälpt, Grålle, med traktorn i skogen, är med och ser till att "och effektivare men också billigare fun- gerar även under den varma års-. tiden den. flygburna traktor: och med halm eller k' ån, Skill- naden i temperaturen mellan halm= och plasttäckta - odlingar . kan en varm "sommardag "uppgå till. 8-9 grader.” 1--lugnt : väder blir, också | lufttemperaturen -:i ” plantskiktet högre 'över : plasten: och” detta. för med sig: en något tidigare mognad, 1959 var? skillnaden mellan" plast och halmhack 4-5 dagar. Detta är självfallet. beroende på. väderleks- växlingarna från år till år, er "Vilken plasttyp. användes? -. : Vid försöken användes 'svart po= lyethylenplast med "en tjocklek: av 0,04 "mm - och "130: em "bred." Denna' Jades 'ut med-15. em: avstånd och plåntorna sattes med 100 em radav- stånd.;" En vanlig" trädgårdshacka' användes tt "sticka hål i plas- ten så ati "planta kunde stickas ned och planteras, Plantoraa tog sig till nästan 100 procent, =. -.0 Även” om en "sådan 'plast-odling har många fördelar är det givet=- :| vis priset på plasten som avgör. om "denna "odlingsméötod' kan bli mer allmän: Täckningen kostar: i ge- nomsnitt 250 'kr'per 'år och 1.000 kvm. Då det inte finns några upp- gifter" om vad: ogräsbekämpandet och halmtäckningen kostar är:det svårt 'att säga hur kalkylen ställer sig i praktiken, + «0 Co NA - För: dem. som - bara. odlar : jord= gubbar: för "eget bruk är det: för= delaktigt att använda svart "plast, Här "betyder den obétydliga utgif. ten för. plasten ingenting mot de fördelar som uppnås., Yrkesoldlaren bör nog först pröva sig fram i mind- re. skala. ' Att man kan slippa ifrån all. jordbearbetning, äsbekä kats åstadkomma en både snabbare Brita. Olén kallad/Svenska'sköts” till:prästtjänst ” "Fru. Maria" Domeij, maka 3 Fndanact i av- indonesisk": -militärpatrull - -till "ingenjör Jan" Dömeij- vid L.M: : Ericssons dotterbolag i Bandung - n "blev" på" tisd: - skjuten Patrull. e till döds aven militär. "Den bil i' vilken fru! Domeij fär-: dades blev beskjuten". omkring 60. - km nordväst om Bandung.' Anled-= ningen .pppges, vara patt . bilen” ej. - stoppat vid mi tärernas' anrop. Ena > hade :fö På onsdagen till Bandung. -. Fru Domeij var född 1932, s Nioåring drev. Brita Olén, : ' - Domkanitl E "beslöt. på onsd; kalla läroverksadjunkten Brita Olén- I Van-Zijl. till: prästerlig tjänstgöring |”. a i Lunds -stift : under - förutsättning | : YSTAD (TT) Av. = att hen. avlägger godkänd prästexa> En nioårig ystadsp. ojk + men. Då biskopsämbetet för närvas | På tisdagskvällen från'att.ien, . H : " -J ja driva till. havs" från stränden - rande". ; vakant har domkapitlet uppdragit åt domprost Yngve Ahl: berg ”att med biskc a sammades av :personalen :vid ning : och - halmtäckning måste ut= göra en' stor vinst, Plast-odlingen "ser ;ut att komma till "minst. lika stor användning sora metoden med halmtäckning.. vt '— Hela hemligheten: med min berghälsa är att jag äter lök och surkål, kollosalt mycket lök och SUFkåÅL «oa ft ll — Men hur i al världen kan, J du hålla. det hemligt ? s a om. hennes > väst- om den uppskärrade pojken, :..; andet. som ' ansökt om och: där hittat baljan.:-: Medan prästvigning. Hon är 33 år och dotz Sydafrika. Fru" Olén. är teol kand | ligt. tappade han döck. greppet "och fil mag och undervisar i Karls- finan, och baljan böriade: driva ckningen har. hos utrik inisteriet : be- gärt fullständig utredning 'snabb: möjligt. Attaché OF. Heyman reste. lades : bal-. "vid , Ystad. Hans rop på hjälp" uppmärk- op. i. annat stift | bensinstation.” Man; lyckades feta : - ee upp en. eka, rodde ut och tog'hand ; Nioåringen hade tillsammans med: en: 12-årig kamratlekt vid stranden den, minste'av de två äntrade -”ombord”. ter. till kyrkoherde , Gunnar Olén i och Pp å lek gav sig ut på" seglats ' Karlskrona samt gift med missionär höll den äldre kamraten baljan in... Jan Van -Zijl.som är”verksam 4 till stranden med ett snöre. Plöts- om, till: i krona i bl' a kristendom: 2." 5 oPhavsinnin sovr SOTETT ör jämnare spridning "> och säkrare skörd . | = + effektiv utmatning + jämn sprid- 2 soitpr avverkning "driftsäker + Pprisbillig 0 cr ss Finns i tre sforlekar: 215 ”—. 360 7.350 lit, struket mått. Meå omrörare och utmatningsan- ordning för såväl granulerad som Dulveriserad gödsel. - H DRABANT är provad vid Statens Maskinprovn. — se medd. nr 1389 N Riktpris ps - kronor i s fritt Imptgr H Av « Försäljning och service od Vallberga LANTMANNAFÖRENING rr LEJON PÅSTAN 0 | Ett lejon från Sudan sätter "sprätt På 'en liten folk barrikaderar' sig i husen. Hemvärn,- mil jagar högvilt. Men en liten pParvel - som vet hur man pratar fö . gömmer det under 'sängen. - M AN Y i - Petér och Simba (så heler le- jonet) "-spelår -huvudrolhlerna' i ”Lejon, på sta'n”. Båda kan bi- tas rätt bra om' dom blir retade, Peter" bet en oförstående 'pant- lånare så kraftigt under irspel- ningen att han tapade en mjölk- tand, Men Simba har för länge sedan kommit över mjölktands- stadiet.” Han är visserligen 'snäll men ingalunda ofarlig, Får han inte sina modiga 40:kg rått kött om dagen kan man aldrig vutlova en riktigt fridsam kväll Och när exteriörtagningarna gjordes fick man avspärra ett halvt landskap av säkerhetsskäl, Hursorihelst = Peter 'och Simba är kompisar på riktigt i filmen, Pojken för- söker" '-rädda , lejonet undan klappjakten och har så när kam- mat in 5,000 kronor i upphittar= tik och. Simba har. Dn Si . "varje. fål drig "haft KORNAD V GOD VÄ > Tel, 23260 = Laholm . Hön när alldeles oväntad drama- tter punkt för vänska RA MED. TKRAFT:" - gare 4 Svd ätter "Törnrosa, ' - stad någonstans i Sverige, Pan: år, 5 r stängs,' > st g verig ik uppstår; skolorna stängs, Här "och - polis A på sju år är den' enda stånd med ett Jejon och huv man : at apen, Peter Thelin är :filmdebutant 1 al: så stor roll fråniför Forts: å nästa sida: Flygservicen fungerar förnämli- - gast på vintern, men även sommar- tid flygs reservdelar till kunder i hela det vidsträckta lånet, Efter-: som man då har svårare att landa, förfar man i stället så att reserv- delarna väl emballerade kastas ned över- ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.