+ "+. ringen "skulle lämpligen bestå av!” skal i miljens « Nyligen > skatter: till muséet i Toronto. Där >, konstaterades det att de indianska : smarte: indianhövdingen i reserva> "tet, Indianen sitter nu i rannsak- — 4 > Måndagen den 2 Yrvtv vv " TYFEFYFFPFFFFFFTp YYYVEFYFPFPFFYT Tv mars 196007 Rn H TR VV RR .” - . | Sländig Ryska- vetenskapsmän hyser Planer på att förskaffa jordklotet ständig sommar, ytterst vällovli- ga planer för vilka inte minst Halland med sins badorter utta- lar sitt livliga gillande. Fjolårets ljuvliga sommar har ännu inte "> fält ur minnet och på många lär det inte ens ha gått ur skinnet ach med dylika somrar allt fram- gent skulle åtskilligt kunna. bli " gjort på stranden. Man "kunde kanske till och med räkna. med ett intensifierat badande, 2 : Med sommar året ränt i rniot- | sats till vad som. vanligen är fal- Jet höst och vinter även vår. och sommartid öppnade sig ofantliga perspektivfönsier' mot framtiden. Den ryska planen ingalunda invecklad det gäller ” bara alt förse jorden med glori- an a la Saturnus, stoftringar vil- ka uppsamlade solenergin.i rym- den och vidarebefordrade de. till, '' SOM Ovan antytts, bl a hallands= - kusten. Endast . en sådan ring skulle reflektera solenergi av en är för övrigt '. BYNS Sommar :' | : den. Därigenom skulle människor- na hinna uträtta så mycket mer. Stlatsöverhuvudena skulle hinna med dubbelt så många toppmö- ten, luncher och middegar, man kunde spela på lotterier, tips och V 5 dygnet runt, fotbolien kun- de, sparkas utan avbrott och rag- Barna organisera fitt orgieliv på ett kontinuerligt sätt och slippa ifrån att endast ägna sig däråt >»Under veckoskiften. Det finns nästan inga gränser för hur upp och ner hela tillvaron skule bli om det blev sländig dag och stän- "dig sommar. De besvärligaste pro- blemen att lösa blev när” folk skulle sova och i så fall varför och julen firas för att inte tala om hur konstigt det skuile bli med Lucia och fastlagsbullar mitt i sommarvädret. De två sistnämn- "da aggremangerna fick kanske helt läggas av, något som när allt - kommer omkring inte vore. så svårt, Vid det här laget har i alla fall rent statistiskt sett nig av tio pod ” hängd som motsvarade 110.000 gånger vad Leninkraftdammen le- vererar, on NS "++ Det är sannolikt bäst att ryssar. na. utför det här arbetet där det ånte lär finnas några tekniska svå- " - righeter-”och" där. det: finns ett - flertal, glorior från de senare de- " cennierna' som /f 'n' är Vundan- slängda någonstans men som kun= de plockas fram, putsas upp och . komma till änvärdning på ett för . människorna lyckligt sätt, Stoft- "vitt pulver, säger en rysk veten«" N och detta" innebure' at! . det skulle bli ständig dag på jor- i "" Visste bättre ; sa a > Det är egendomligt, att det fort. " 4arande finns. vuxna människ 5 .som undervärderar here Där satt t ex en mamma och jal- rade med — Vad skulle Putte säja om Putt« fick en: liten syster i present p sin födelsedag? frågade hon. Lille Putte svarade torrt: | - När du frågar på det vise. får jag henne nog vare sig jag vil eller inte. - : LÅ pbedrägeri Kontorschefen Emile Moulinard i "Toronto var sedan 15 år besatt av samlarnit., Han ville äga 'skalper, många ”skalper, ' historiska, färska och äkta, som Kanadas indianer tog från sina fiender. Han. offrade ”fa- besparingar och : mycket därtill. Hustru och barn fick: för- saka då han av indianhövdingar i reservaten -- köpte skalper, faktiskt för vilket belopp som helst. Mouli- nards samling omfattar 72 skalper från tre århundraden. Ägaren vär- derade dem till 25.000 dollar; insjuknade Moulinard och måste skaffa pengar till opera- tionskostnader. Han erbjöd "sina segertroféerna härstammade. från en skicklig perukmakares verkstad. Denne = tillverkade" skalperna på uppdrag av” ”Gula. Pilen”, den ningshäkte., . Mouliard ligger på sjukhus; men är inte bara sjuk, han är en psykiskt bruten man, Över- läkaren har lovat att utföra det ki- rurgiska ingreppet. gratis, == > i elli 17 sin femårige pojke i'ku- >; försiggå på" våren i Paris. "svenska flickor varit Lucia, : Vid närmare begrundande "inser man ; att fastlagsbullarnas; avlä d ur det dagliga livet skulle: inne- ära. ett långt ;allvarligare av- » bräck, Sedan numera omsen in- :. bakats i fastlagsbullen tom extra '. smaksättning har 'den blivit en i ordeis - verkliga mening , mycket uppskattad godsak, som ingen vill vara utan,. Den” saluföres” också numera nästan året runt och kan därför tänkas även kunna förtäras den gång vi får ständig sommar. Då blir'det för övrigt andra bul- Jar av även i många and: . enden,: ON "> Soliman' Göbbels tar emot GR ev SR Är emot en känd skådespelerska fram- för der Fiihrers porträtt. Scenen är hämtad ur en ny rysk film; ”Gu- darnas' älskling”; som skall skildra den tyska stjärnan Renate Millers liv: Göbbels spelas av Willy Krause, Renate Miller av Ruth Leuwerik och den andra nozistkoryfén av rv Harry Meyen. 00 os — Jag undrar: hur krukväxterna klarat sej medan vi, varit borta? : Ingrid Bergman > Pmagnetstjärna” . Under: ledning av! fransmannen Raymond Rouleau och 'på ett”ame- tikanskt: TV-bolags. uppdrag. skall + London inspelas den första ”mag- netiska filnten efter den, tyske för- fatfaren "Stefan Zweigs berättelse "44 limmar ur.en kvinnas liv". : Den kvinnliga huvudrollen! spelas av; Ingrid sergman.' Hennes imoa- t;€? blir tyske skådespelären Carl Schell, bror'-till filmstjärnan ' Maria Schell; ' Utetagningarna -- plåneras å k Ingrid Bergman spelar en's50-årig: kvinna. "Magnelisk” — film + inspelas enligt eft: nytt tekniskt, förfarande. med sk . ”polaroid-kamera”. TV fil mens speltid blir 20, ininuter, nära så lika Jång som” en vänlig” spel- Äl, fr ot Väldigt vad. du ser "ee Kan sag få en sjötungsjild utan be . sett ben Jo då. Han gav eld, . en ut. , la TT a ”— Ja, jag mötte.en gangster och bad om en fändsticka, «os avisn — Och ov ; Ur yrkeslivet Det var i Chicago, — Jimmy, min vän, sa in- : brottstjuvens fru till sin man, då han gav sig ut på en nattlig expedition — var nu snäll och försök gå tyst när du kommer hem! — Ja visst, älskling, svarade han — väckte jag dej när jag kom hem i går? - — Nej, inte mej, men mam- ma. Och nästa gång hon hälsar på pappa i fängelsct, så vill jag inte att hon ska kunna säga att jag har gift. mej med en amatör! « - Vet ni Under de sista tio åren har värl- dens hästbestånd minskats med 7 procent, 'samtidigt som siffran för traktorer. har stigit med 70 procent. De "länder som kan uppvisa den största ökningen av. traktorparken är Turkiet och Förenade arabrepu=- bliken:: : -"Ännu -inte allde- les utdöd." Antalet hästar i världen -|— Sovjetunionen och Kina undan- tagna — anslås till 62,4 mil; Förtroliga' stunder ” i ”Blyg 20 år”. Människans. eroti- ska liv: är så oerhört beroende :av' -psykologiska-”tTaktorer:,att::kropjs- byggnaden i och för sig". är huvudsaken. Det är så många unga män som lider av samma min- dervärdeskomplex som' ni —"utan anledning. Men känner ni er olyck- lig så tala med en rar och förstå” ende läkar? som säkert kan lugna er. Ta också och köp den utmärkta boken ”Hos läkaren” av. Stone så får ni svar på de flesta frågor an- gående : sexuallivet. : Med hjärtlig hälsning... ens Nn " ve ”Gallie” . - ”Ada och Beda”. Tyvärr kan vi inte ge personliga upplysningar om andra personer än sådana som står upptagna i'”Vem är det?” och lik- nande 'uppslagsverk;" Men nästa gång ni går och' hör sextetten så varför inte samla mod och fråga direkt vad violinisten och klarinet- tisten heter. Det är ju bara smick> de, eller hur? Och hjärtligt välk na med andra fråg Sä » ”Qviss”. Vid nattvardsgång i mis- sjonskyrkor : är, det vanligaste att nattvarden utdelas: i » bänkarna; "av särskilda församlingstjänare. I. vis- sa kyrkor: finns en" särskild knä- fallsbänk,. där nattvarden utdelas ä i slatskyrkani + = ungefär som i atsky PGallie”.? ” Svensson s ade in p ”småsta- dens apotek och ropade: ”. Vi: ; — Snälla ni; ta hit något snabbt verkande ' medel. mot hickal 4,0: ”— Det finns bara elt' snabbt ver- kande medel mot: hicka, och det ska ni få, sa apotekaren, varpå han slängde ett glas kallt vatte i:sy- nen på Svenssoti, .. ...< ARA Aan' sea, bli arg. då' går -hic- kan över, Ni är bra nu, ler, hur? sa den stolte | apotekaren... — Det var inte jag som egot deg hickade, så herr Svensson: Det var min fru som, sitter där ute i bilen. rande för dem att ni är intressera- i omsättningen : producera Öknens skepp JCamelen som transportdjur håller på att råka ut för samma öde -som redan drabbat hästen: den slås ut av bilen. Afrikas och Asiens öknar genomkorsas inte längre av romantiska ' karavaner” utan” av jeeps, bussar och lastbilar. = : Men, i. stället har; kamelen fått en större roll än tidigare i' ett an- nat avseende; nämligen som pro- duktivt husdjur, Det gäller särskilt i "Afrikas torra stäpp- och öken- trakter.: Där ' stiger” folkmängden oavbrutet trots de magra försörj- ningsmöjligheterna. Och intet an- ” |nat djur utom kamelen kan av den ytterst - knappa vegetationen där Producera det kött och läder eller den mjölk och ull som behövs. Faktiskt 'är kamelen i dag ett så viktigt husdjur, "att amerikanerna, som är intresserade av utvecklings- möjligheterna i Nordafrikas öken- trakter; "Tåtit. företa en systematisk undersökning av' detta märkliga djurs sätt att leva och livnära sig. Den har letts av professor Kurt Schmidt-Nieisen vid Duke Univer- ; Att'kamelen skulle gå omkring med "något, slags 'vattenbehållare invändigt som den anlitar som' re- servförråd är inte annat än en fa- Bel. Men att djuret kan klara' sig otroligt länge utan att dricka har visat sig nog så riktigt. På karavan- resorna under vintern — somrarna är för! varma för långa, färder — kan "den 'undvara vatten därför att ökenväxterna är mycket saftiga till följd, av -vinterregnen. Även” en människa kan klara sig utan vatten om: dieten . uteslutande : består av saftiga frukter. in sy, : dagar "leva: på enbart torr föda — torrt gräs .och torrå kameldad- lar;';en träaktig, hård och besk frukt. Och trots att de inte får nå- got vatten till den dieten håller de likväl ut en lång tid. Hur kan det- ta vara möjligt? Liksom alla andra djur” förlorar ju kamelen ständigt vatten” med urinen och avföringen och genom svettning och avdunst- ning från lungorna och från mun- néns och näsans slemhinnor. Den- na ”vattenförlust måste: ju: ersättas förr. eller senare. Men: ökendjuren har "en särskild förmåga 'att hålla avdunstningen nere på lägsta möj- liga nivå, De :flesta gömmer sig om dagen på någon plats där det finns litet: skugga och helst i hålor i jor- den;,: Andra, t ex kängururåttan, är ånd att i samband 'med ämnes- "vatten genom "oxidering av väte i födans kolhydrater. ' Kängururåttans ' äm- nesormsättning är med andra ord en liten porlande källa... 3 i nen Så duktig är dock inte kamelen. Han är "tvungen att "tära: på sina många reserver: till, dess 'han åter kan: dricka 'och' fylla på. reservlag- ren igen, Fysiologerna kan lätt mä- ta. de. törstande ' djurens: vattenför- brukning. De behöver bara'se efter hur mycket : kamelerna' förlorar i vikt. Människor och" andra ' djur slutar upp 'ätt äta när de är törs- tiga: Men kamelerna äter som van- ligt'och" deras viktförlust är därför lika med vattenförlusten. H En -människa' som ”tFör övrigt klarar sig utan invändig vattentank Det är en myt att kamelen har en särskild vattenbehålla- re inombords. Dess förmåga att klara sig uian vatten beror på sträng hushållning med. varan och på förmåga att ”låna” vat- ten från cellerna, Kamelens roll som lastdjur är för övrigt snart utspelad. Öknens skepp utvecklas i stället till ett kött- och mjölkproducerande husdjur. Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad lärare kostnadsfritt medicinska frågor från iösekrveisen. Förse trågarne med lämplig signatur och uppgiv helst älder och kör Det är givet all envars anonymitet obrattsligt bevaras, ålärk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak- tionen, : ”Per B-n”, Tyvärr finns dot in- gen vederhäftig läkare, som på det sätt Ni anger, genom att studera ansiktets form och utseende kan diagnostisera olika typer av hjärt- fel och hjärtsvaghet, Något sam- band av det slaget med nerverna från onsiktet till hjärtat finnes ej. Det är rätt, att vissa smärtor i hjärttrakten kunna stråla upp i an= siktet, men någon skada på hjör- tats funktion genom en nervskada på annat håll i kroppen är knap- past " tänkbar, förändring på hjärtats funktion på basen av en ytlig nervskada är faktiskt otänk- kroppsvikten, blir han inte endast mycket törstig utan börjar må il- Ja. Tillståndet förvärras snabbt och när han förlorat 10 "Procent av kroppsvikten, "inträder = delirium, dövhet och okänslighet för smärta. Vid 12 procents förlust inträffar värmeslag i öknen, Blodet är nu så tjockt, att hjärtat knappt kan pum=' pa det runt längre, Det varma blo- det. kommer inte längre fram till hudens ytan och avkyles inte Jäng- re genom huden. Den inre tempe- raturen stiger så snabbt att värme- slaget leder till döden, I kall om- givning .- har däremot ' människor kunnat leva ända till dess de för- lorat en femtedel av kroppsvikten genom uttorkning, svett Liknande situationer klarar” ka- melerna " utan besvär, En. kamel kunde sålunda under vintern gå 17 dagar utan vatten. En "annan som utfodrades 'med torrfoder uthärda- de åtta dagars: sommarhetta” utan att äricka; Naturligtvis lät 'man vid bär. De band Ni ställer mellan ionen av Ert födel irke och hjärtbesvären föreligger fak- tiskt inte. Däremot är det ingen tvekan om att Ni har besvärligt med Ert hjärta, att det absolut inte rör sig om någon inbillning utan att Ni tydligen har hjärtklappning och känningar av. ganska plågsam natur. Sådana kan man emellertid hå utan att det behöver vara or- sakat av'ett fel eller en skada i hiärtat, utan vara som ett uttryck för. den rubbning av funktionen på grundval av andra spänningar i kroppen, t & nervösa spänningar och på detta sätt har man tydligen |. uppfattat Edra besvär, att döma av de mediciner Ni fått. Dessa riktar närmast sin verkan, möt spänningar i det vegetativa nervsystemet eller nervösa spänningar av annan natur. ”En ' bekymrad”, "Den" sjukdom, som kallas för sömnsiuka och som ofta benämnes på sådant sätt, bru- kar från början vara en infektions- .sjukdom med: en inflammatorisk förändring i centrala nervsystemet, vilket ger förändringar i detsamma, som sedermera ger upphov tili nya nderst inte" kamel dö av törst, utan försöken åvbröts när djuren” visade-sig” vara med- tagna. Kamelerna "utsattes" inte" för värre provfän' de är vana vid 'un- der: ökenförhållanden.-'Efter.8 da- gars törst i:sommarhettan förlora- de en kamel 100 kg i vikt; vilket motsvarade 22" procent av kropps= vikten, ' Djuret "var : mycket ma- gert och såg verkligen uttorkat ut; Det. skulle ' heller inte; ha kunnat bära några större bördor om det blev fråga : om längre: di ” ptom, skakningar, stelhet i'mi- miken, ibland svårighet att tola osv, Sjukdomen behandlas med bl av den medicin” som NI tydligen fått, Pargitan och: sådan medicin finns inte någon definitiv; bot för .denna sjukdom, men ha goda resultat "med operativa in- grepp. Dessa' operationer, äro. ännu så lönge. inte helt utforskade, och endast elt fåtal patienter. kan be=,. handlas på så sätt. tutn va scher. Men djuren kan utan all- varligt men" tåla en viktförlust på 25 procent, vilket motsvarar om- kring en tredjedel av kroppens to- tala innehåll av vatten.” . ; : När :kamelerna ” efter en sådan period av törst 'åter fick lov att dricka satte de på :10 minuter i sig över "100 liter vatten. Och med ens såg de välfödda och runda ut. Alla celler och 'alla muskler drog till sig under, loppet av några minuter så mycket vatten" att de återfick den form' de haft. innan t 'stperioden började, "+ = « ee Pdf Skillnaden 'mellan "kamelen och -Jandra ' djur, inklusive människan, är att kamelens blod fortfar att va- ra tunt och lättflytande även efter stora 'vätskeförluster. Blodet suger till :sig nytt vatten från" cellerna, som synes uthärda ' en sådan ut- torkning. un BAN ”kan' kamelen konsten att hushålla 'med' sin kropps" tentillgångar. Djurets urin -har så- lunda 'en mycket hög: koncenhtra-' tion av salt och urinämne.. Kame- len" svettas dessutom "ganska obe- tydligt.” En människa" som vistas i tjockt. Men: åsnan svettas' som en peratur "Hill AL" grader. Först om kroppstemperaturen överstiger natten är det kallt i öknen och då sjunker" djurets. kroppstemperatur till: 33 å 34 gråder, Till följd av den stora kroppen och den isole- rande verkan som den tjocka ka- melullen och puckelns' fett har, dröjer det länge nästa 'dag innan kroppstemperaturen stiger till de kritiska ' 41 graderna. De flesta av dagens ' varmaste ; timmar har gått innan djuret behöver svettas." : Men det finns även 'andra öken- djur 'som har en aktningsvärd för- måga att klara sig utan vatten, Äs- nan som' härstammar från: de af- ikanska och asiatisk 2 tål en" så. stor . vattenförlust att kroppsvikten går ned med 25 pro- cent... Inte heller dess blod blir människa och måste därför vattnas var fjärde dag. I stället dricker den så ' häftigt att den redan inom två minuter. inhämtat vad den förlo- rat. n. et "Denna att, dricka 'oer- ökenhetta håller'” sin ! genom "att huden åvkyles ten "genom avd ning och s ning ! blir strax”;törstigöl I" nens' varma och torra luft kan 'man förlöra: upp till. en liter vatten i timmen. När 'en' person" på”detta sätt förlorat 4-5 liter" vatten, vil- "| ket "motsvarar cirka 5 procent av när "svetten avdunstar. "Men - det kostar 'henné' en liter svett i tim- men, Kamelen' har: en elastisk nor- ) iddasshettan atur. 7 I när sanden uppvärms till över" 70 hörda mängder. på otroligt kort tid sammanhänger '- "med «' att ” stäpp- djuren brukar dricka vid vatten- hål;: där rovdjuren lurar. på dem. Den som dricker” fortast har.den största chansen att överleva. > grader, stiger kamelens kroppstem- kan användes ständigt, förutsatt att] man. följer "läkarordinationen. Ty-)h på scare tid i vissa enstaka fall haft | denna: siffra - börjar djuret svettas |: « | för att huden skall' avkylas: 'På . Sagt och rivet Det är inte bara Matz och Föga els som ansctt att äktenskapet år -slaverl för kvinnan och an do skiljer sig hån Prostitution alles nast däriger.om alt det ferra år köp, det senace är hyra! : "(Max Scharnberg i Perspektiv) Först och sist talade han emsl. lerud, talade och talade igen, I vaket tillstånd och när han mov, Ena kumpan till honom från den tiden berättade att det en natt hördes ett sådant oväsen från Richards rum på ett pensionat nÅgonstans att man måste se of. ter vad som 'stod på. Där stod Richard på knä 1 sängen, I pyja- mas och med raggen på ända och höll föredrag med vida Rester och Nammande sömngåryarögon, (Henning Petersson 1 Perspektiv) Vår etik var nog mera renhjäre tig på den tiden: vi gick på alla fyra och bar svans — om den 'också onekligen fått. mera raftis nemang med åren, : : q M : tVida I Se Dr Under sommarlerierna av var jag med på en skolrosa' till Tysk= land. Den leddes av en originell pedagog. Ännu I Sassnitz. och Hamburg tyckte jag det var fest ligt : med det eviga flaggandet Lastoilar med sjungande ungdos' mar i uniform förhöjde glansen kring livet. De jämnåriga eller något äldre gossar I putsade ben« läder som uppträdde på de Jus gendherbergen där den svenska gruppen bodde var oföränderligt vänliga, - vå Jag drog visserligen öronen åt' mig när jag bevitinade deras måls tid. En ledare skrek "ein", och de lade händerna på bordet, På "2wei” grep de kniv och Raflul, och vid "drei” högg de In på den ipplagda maten, : Nan so "(Jan Olof Olsson) Jag vek upp en kvällstidnings miltuppslag och visade. morfur att en enda veckas svenska TV= utsändningar kostade 700.000 kr, Han svarade att 'han lika fullt ämnade stänga av Eurovlaionens ” schlagertävlingar, kosta vad det kosta ville, - : ”. Därpå hitlade morfar monokeln i by 1. och till begav. vi oss ut' i trädgården och inspekterade snödrivorna. Ett opålitligt klimat I det här . landet. Numera kan man inte ens "> + lita på att snön går bort till Vusa= . loppet, a « Genceralkonsulinnan: — Den här minkpälsen fick jag av min man i förra veckan 'sen jag ertappat ho- nom, med att kyssa vårt hembiträ= der. + a . Ne : Väninnan: — Så rysligt! Du kör- de. väl. henne på samma? , Generalkonsulinnan: = Nej, Jag behöver lite nya hattar och klän= ningar också : t dörren med det= Mammas råd. =. Löjtnant Strum gick" över ka« serngården och mötte 29 Anders- (Red Top IDN) son, ' som 'envist tittade åt annat : håll. ” na > Ni där, sa löjlnant Stram, har ni inte lärt er hälsa? ' RE — Jovars, sa 29 Andersson, men jag gör bara som min mamma” sa när jag ryckte in, Akta dej för då< Egt sällskap, sa hon, sky starka drycker och när du ser nåzot son förargar dej så vänd dej bort," seem I ra DR ATA > Knapp tillgång: -,, ” Matts i öset hade fått en så en« vis förkylning, att han mot sin va na måste söka läkare, .:- - — Har ni gjort nånting åt för. kylningen? frågade doktorn. --. "= Jadå, senast i går tog jag ti korjakar. >; o- ” se TA -— Men snälla ni, ni väl inte,'att det kunde vara till nå gon hjälp?" 3 UA in — Ja men, ser doktorn, jag hade inte mera hemma: ":ö cc Ms = Man förstår inte at inte jur: skvddsföreningen irigri t för ; äng nbillår. een se, .a 7 : ALNYHETERNA — LOKALRE er NERO 1 [ PORTAGCET — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TI ae omer DNING : : FRYS IYFYTVYTITy TV” Fryvyvyv! 1 i i I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.