Yyrr Onsdägen den 23 mars 1000 YYYTFFYTFFFEYETVY VT EEYTOT TU YTETYTE TY YET YT FFUVYYTYVPT FER TETYTYTYT TYS YTV LAHOLMS TIDNING TYYYYTYYYTYYYYYYFYYYYTYYFYTYFTYTTTYYYYYYY FALLA AA NANA AAAYYTYEYTYYTYTYYYYYYYYTYYTYYYTFYT TY A ' Som ni vet nn så med våren, är det litet si och ' . . Visserligen har en : fe or annan lärka" drillat i skyn, oc visserligen finns' det en och "annan kroki ” terna, Nu” 'blommar” det. us som spirar i räbat- . men kung Bore spirar ock- : "duktig karl, och hade vi fate haft "honom och hans lära, så” hade svenska folket gått omkring med både kulmagar och ”bilringar”. ;— Ja, nu vet jag, log jag, det var ju Ling som hittade på den h : > så då och då. Men visst bl där > Men "det... Hör bara .. : Moster Amanda är mycket för- tjust i blommor och alltsedan den i ska skötas med hälften kärlek och ' - hälften vatten har: hon ägnat: all ont sin lediga tid åt och för blom- mor. Visserligen avtrubbades hen- > > RES intresse för blommor en'li:en från en beiindrare, men nu har ; moster" glömt både rosorna och NN . beundraren. Nu tänker -hön ba- ra på sina krukväxter ... " "vill du komma upp till mej ett = litet slag, Jag har ' ett jobb åt " doji sr -— Tja, sa jag och suckade lätt, jag hade visserligen. tänkt att an= vända den här dagen för vila och ”.. gammal;.. -— Ja, det behöver du inte "tala, om, sa moster, men koppla nu av » det där med att vila och titta upp till mej. Jag har.4 en amaryllis som : : . blommari/3 : = Vad har du? Hrågade ja och » kände mig mycket oförstående, « : -— En « amaryllis, upprepade ' moster. : -—= Jag är ingen botaniker, er- : fn kände jag .och lät blickarna sve ' > på runt lägenheten med alla dess: > ” krukväxter. Det ;var längesedan jag: pluggade blommor, Men var: ' det inte en karl som hette Ling ; som s satte namn på blommorna. ' "Han kom hem till sin fru och . upptäckte en rykande cigarr på et! askfat, . Vit i nsiktet .dundrade han: oc | Mt REN Var kommer den där cigarres från? De Pr sr ' i = Hustrun teg lr - | .—; Var kommer den här cigarrer” ifrån?! Om. du inte svarar genast .' stryper.jag de! . 2 Al right, 'sa skon. den köm Oskar reser sig) på en stor mid- . dag för att hålla tal: — Jag ska be få kölle ett "tal ta kvennan, En 'del' di liknar henne Ve en lilja eller en ros, men je vill de inte va föruta, - -Tidnin gssidor i Japan sänds pe mikrovågor - Förr tog det två "dagar: för Tokyo- lidningarna att nå fram till Sapporo] . på den japanska ön Hokkaido men "nu får folk i Sapporo sin tidning 75. minuter efter det den tryckts i To- ; kilo, trots att avståndet mellan de båda städerna är mer än 80 mil och "någon snabb (flygtransport inte" an- vänds: ee - Man har funnit ett annat sätt - övervinna. avståndet, Så snabbt en «tidning trycks i Tokyo ”sänds” de « färdiga sidorna på mikrovågor till =; Sapporo. (Av de -kopier' man , får "yframi Sapporo gör man" 'offsetplåtar + och trycker en lokalupplaga av tid-: ningen, Det har blivit möjligt tack vare. en ny apparat för faksimile- överföring, som tillverkats av en «>. engelsk firma, Japanerna har köpt sex x transmit- « Aerings- och åtta mottagningsappa- - reter och nu arbetar 'dessa parvis "17 timmar.om dygnet. Man ger ut fem dagliga upplagor, Man spar inte 1 'endast tid utan också pengar. Då . man | använder . offsetplåtar behövs "inga: sättmaskiner utan”. endast en t'zotalionspress. es DA Överföringen går. till så att en | tidningssida sätts fast på en trans- +: mitteringscylinder. Ett litet öga fo- tograferar sedan bit för bit av si-' ” åan och sänder elektriska impulser "7/ till: mottagaren, på vars cylinder man slutligen får ett fotografiskt a av- tyck av hela sidan. : tit kan överföring ske i dagsljus .. och-framkallning äga rum, när hela .' fotosidan är belyst, Det finns en särskild apparat med vilken man Bela tiden kan kontrollera" överför ringen så att man' slipper ifrån - chebagliga överraskningar. De som egöter om apparaterna står i stän- dig kontakt med varandra genom diotelefoner; + « . a Telefonnyit i Wien ” Sedan en tid tillbaka hade Wiens <<, tdefonverk .en enastående servis. "Man slog nummer 52999 och lyss- dagen hon lärde sig att blommor a » aning, då hon en dag fick mot- - 11 vc "fega en bukett med, röda rosor . :-— Hej, sa, moster i "telefoner; . avkoppling: ' Man börjar ju bli. likne na ve en potäta, " för de kan|'? "| konstverk : det. här, utan; en livs- Då. mottagningsapparaten är Ijus- NH « Dade : på sötungivande sagor förel, vad var de.nu som blommade, .-- : 7 En amaryllis, 'skrek moster. Det är en sorts krukväxt," som tillhör en fin familj. ” ”.4— Jasså, sa jag, det är en'så- dan där adlig blomm.. Men hur har du det med dina pålargoni- er? bör -£ Tack, de mår utmärkt, gen- mälde moster. Men skynda nu på | sås ska du få se.en jättetjusig biomma, .. —'Sa du jättetjusig, 1og jag. Det är ju' på pricken samma egenskaper; som du brukar ge di- na' hattar. Det finns väl andra » adjektiv som lämpar, sig bättre för "blommor... ". - — Kalla" det vad du ” vill sa moster med barsk ton; men jag tycker att det bara finns ett ad- ” jektiv. Och det äx jättetjusig ... '— Ja, men bästa moster, yttra- de jag, du skall väl inte vandra så "långt utanför botanikens ' värld, och jag tycker inte att det passar satt låta samma egenskaper som man kan sätta på hattar skall a an- vändas på krukväxter. :— Nå, vad ska jag då säg: "min amaryilis, suckade: moster . och stampade otåligt i golvet. ' "ie Tja, sa jog. Man kan ju "sä ga att: blomman ; är lång, reslig; vacker och ståtlig. Precis som jag... "— En sån jämfi else, suckade moster... Men . jag hoppas : på att « min amaryllis aldrig, kommer att se lika vissen ut som du! ;:: : "+ Som 1 sagt, det blommar" ibland! =. Bu de Rang.v ? Plats för en åsna - På den tiden, då bussarna äl nu inte hunnit bli så allmänt fö- rekommande, gick en liten ång- båt mellan” Kungsbacka 'och Gottskär. Bofälhavaren ombord hette händelsevis Noak. En varm dag, när båten, full med badgäster, just skulle avgå; kom en handelsresande sprin- gande från göteborgståget. Han skulle "göra sig kvick och ro- pade till kaptenen: . — Finns det plats' för fler Noaks ark? . Ja. Vi 'sakhar en åsna, så det går bra att hoppa omborsi ge Stefan. får alltid hjälp av sin bäste vän — hunden Rory — här det är baddags; Rory väntar tro- get med handduken tills husse badat färdigt. Men:så kan, det gå som på bilden här ovan om mamma inte är med: och övervakar hela. tiden, I stället för. att, själv använda barn- pudret. får Rory. här” sin. beskärda del: ur: burken, Kanske Stefan tyc- ker det är en lämplig väntjänst. som tack. för hjälpen: med handduken; or ett konstgalleri, i New. York v vi? sas tavlor av. den unga och mycket vackra tyska konstnärinnan" Ilse Su- . Publiken och;kriti- nämligen :med läpparna, respektive så' att. artisten kysste dukarna, en” ligt uppgift :700—1.000 gånge kvadratmeter,- varje kyss sät- ter hon på ny färg på läpparna med vanliga läppstift. : Henner; fä skala -omfattar” 23 - färgnyanser” som 'kan köpas.i ialla afförer :som säljer läpp- Z ; inte: något ” natiralistiskti Uevande liten apa som. placerat sig sså verkningsfullt inom ramen. Det är fö en brasiliansk dödskalleapa, kallad så på grund av att ansiktets färgteckning påminner ” starkt: om en dödskalle. öv IA sängdags.”, Servisen” har nu” ytter Ligate utbyggts; Då numret slås kan meddelås åldern och könet; varefter en röst av motsatta könet berättar | = sagor, anekdoter och ger råd som bäst passar den sörmnsökande abon- nenten. Telefenservisen kopplas för 6 minuter. Om man 'då inte somnat ifrån får man 1 Iyssna ytterligare 5 "| i smaken. >> konstnärliga skapande” ungefä läppstift per tavla. Med munåvtrye- ken kan. den orginella konstnäri nän målat : 22 tavlor genom pp na på duk... var' väldigt noga med' färgen, inte för "mörkt, inte för ljust; inte för pråligt; inte för” "dystert" V. i tade slutligen något som fkmnd Det' var: bra, så hon, då kan ni noz också ge mej ett mönster till jackan jag ska sticka åt Putte: P te. är min lilla tax, se — Då är det nog bäst; s s damen kommer hit me Putte, kan ta mått. 5 gr su a — Nej, snälla ni, det går inte; alls det, för jackan skå- ju bli en stor -= minuter, delsedag, :' 7: KÖ överraskning för Putte på hans fö- Tel a ALLA VÄGAR BÄRA TILL... . Stig neka, lämnande Campidoglio (Roms 1 vådhasj omedelbart efter det de pp Sida förklarats. man och I hustru, . rel ses här med sin nyblivna. > Tavlorna' målades | I I regitubildning? - säger ironiskt) .. En regissörs ett år, en X la i andra hand. Det är ett medel. miljoner åskådare, men skriver man en dikt når man kanske tio fusen, en minoritet. Har jag ett väsentligt ämne som i min' krigs- film ”Bron”, vill jag nå, dem fil- men gäller, i delta. fall ungdomen, die Halbstarken, raggarna, inte ba- ra en intellektuell elit. Den schweiziske regissören Bern-. hard Wicki är kanske förut mest känd för sin kraftfulla insats i den tyska filmen ”Den' sista bron”, där han ' spelade partisanledarens roll, men är nu högaktuell genom sin regidebut, ”Bron”. Han' är en yt- .|terst vänlig och , tillmötesgående: -man, med en slags försynt. aukto- ritet. som ' inte, undgår. att.; göra verkan på de frågvisa. : - — Det var faktiskt en'ren "tm fällighet /som fick. mig” att välja. Jag fick erbjudande" att filma bo- ken, läste den, fann den inte sär- skilt filmatisk, men jag greps dock av ämnets inneboende styrka och beslöt mig för att göra filmen, - > Det är bara två, stycken. av de sju". huvudrollsinnehavarna, + som har: någon liten 'teatererfarenhet. De övriga är: rena amatörer,. Av 600". ungdomar , 'mellarn 15-17 - år valde han ut 120 stycken som fick provfilma. Slutligen gallvade, han ut de sju som fick rollerna. ; ; Han" skrattar; och. litet generat: , ;— Jag var grym mot "dem! De första två veckorna” av "inspelnin- gen var allting spännande och nytt för dem, men sedan blev den dag- | liga; rutinen, "uppställningen ijun Ber! k inské längtade” lillbaka .till;”sl .| Jag höll greppet om” dein, och när. vi så småningom ”börjäde ti de oer-' hört "svåra och känslomässigt, lad- dade scenerna i. filmens senare-del, kunde jag faktiskt använda mig av mina ungå vännerslättirritabla till- ds För'vatt till: exempel få en av idödsskräck var jag tvungen att "få honor ii. ett. tillstånd jav. affekt genom att överhuvudtaget, skälla grym. "Men det var ju en grymhet i -humanitetens intresse, för” att nå domar gjorde - verkligen sitt bästa Bernhard ” Wicki ket "populär skådespelare i Mel- laheuropa -—" men har. han någon oo Jag” hämtade" : He Käutner när jag arbetade" som: re- giassistent på ”Monpti”! - Men .det gav ju inte så mycket. Däremot har ” jag - på '. beställning 7 gjort en smalfilm som : behandlar ungdoms- problem; Den heter ”Warum sind sie gegen uns?”:och: är framförallt av- sedd : som- ett diskussionsinlägg.' I den ' filmen : arbetade jag mycket formellt, lät kameran spela huvud- rollen. Det fanns ju ingen historia som i talade för sig själv. :Regiut- bildning? Nej, men man lär'sig ju en,-hel: del också när. man står framför kameran.” : ekonomiskt lönar. det sig betydligt . "bättre att vara skådespelare: Ett år — fyra filmer — mycket" pengar, Som regissör — ett år — en film — ekonomiskt vågspel. Hans nästa film ska bli. komedi, Baserad på. ”en "I rolig historia om en munk, uts pe- las i Skottland och poängen är att munken efter en trettioårig vistelse i kloster plötsligt befinner sig ute i livet av 1960. Författaren är Bru- ce Marshall, i : Det är hårt ekonomiskt klimat i Tyskland för alt göra film, bola- | gen har inga egna biografkedjor : etc. ”Den' nya vågen i Frankrike |" är närmast en reaktion mot de sto- ra regissörerna, som blivit komer- siella. Styrkan hos de nya;. unga begåvningarna ligger nog i.alt de har allt, att. vinna och ingenting att förlora... (Wien. skrattar och — > För mig kommer det forma” rg Med filmen som medium når man” | rens fantasi arbeta, man: kan Su; | ga: och låta g pojke att ge: illusion |; på 'småsaker, vara” lite elak och lite | 5 elt positivt . mål, och dessa ung-]: 2 Tyvärr måste jag s säga att t rent H dern? I Tyskland har man | till och med nämnt mig som'en ”ny”'våg” men jag är då över fyrtiot su” z — Ni ' har väl. som de flesta gissörer 'en personlig uppfattving om hur man ska göra film? Kan ni säga något därom? Ja, jag anser att det” svartvita åt både regissör och åskådare. kan ännu inte använda färgen i fil den,” Skogen -blir alltid grön; den kan tyvärr aldrig bli röd, om man De svartvita 'bilderna låter åskåda- gerera på eft hélt annat” sätt, men skuggör kan" man göra ;sahåde fekter skögen -kan faktiskt nästån bli” Sedari anser "jag ock; personligen att en film Börfr. amläc ut:kontentan, idéinnehållet.:Je inte i filmen säga att krig | hatligt, Jag vill att - publiken själv som för: närvarande gästar” "Stock holm.iTrots', sin inga ålder — 24 Yr => har hon: varit med. länge met, Hön' sjöng första .. gången of: fentligt.. när.-hon var 13. år. Seija sjunger. med: förkärlek på frauska men även engelska, tyska" italienska och till och med på arabiska; men naturligtvis svenska. Hon har ju 200,.grammo= foninsjungningar. bakom ”- Daniel Gélin som” Paris spelar Erik. XIV' i Strindbergs dräma "på Theatre National. .kände' mitt. sun- der en replik'-att. lösskägget' lossna, , Den "skicklige skådespelare och rev, skägget från! ansiktet, Pu- bliken. fascinerades av. scenen. och det dröjde en stund innan man kom i underfund med :'att den - svenske kungen knappast kunde ha rivit .av sig sitt skägg. Gelin fick kungande appläder, E Tidlöst > moral och sedliga vandel, och där. för frågade ett ungt par; som köm mit för att ta ut lysning:. > '.— Är det månne bråttom? Den blivande brudgummej «fess sönda” Mss — NR nog. får det fälle” va |. RAR och sänd dem: till Fedale -Joch därför hänvisar! jag Er till en Sve men som man vill, inte kon! rolleka || - ni! vill: det." Färgfilmen "låser fast åskådaren . vid :en' färgupplevelse, |125 i trängningar, Populära sängerskar Seija” Lampilä, |. jäven ; på: finska'ock' som han är; tappade. inte modet. Han Ål: "a Under denna rubrik besvarar R svensk” legitimerad däkare , ”kostnadsjvitt. medicinska frågor s "från iäsekretsen. 2 vv Förse: trågorna med lämplig - F. signatur och uppgiv helst ålder ' . och kön! Det är givet att envars ” anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven! DOKTORN SVA- "tionen. . " "Fröken ”A rinct thebaica är samma som .opiumtinetur och riktar sin verkan "bl.a mot ångestsymp- tom som Ni tydligen lider av, ner- vöså spänningar och obehagskänsz lor” i magtrakten.- Några speciella mediciner kan 'jag inte rekommen=- dera här; utan att ha undersökt Er |. kare igen, älpen ” heter "tvål i te frågat & före”. Oves- trin är ett hormonpreparat,. som.an= ändes vid rubbningar bero förtndringar i hormonella förl äh antbrukare”. T rekonimer vid för ' | vägarna av komplicerande slag t ex)” låskatarr;" en, infektion, som | "försämrar deras utgångsläge; En VINT agan N i Lå vi iveot, SN . Göteborgare” är ofta" ett kvickt släkte; åtminstone har då rykte om sig att. vara "det. vilket inte ” "känd . advokat och politiker gammal ' fin | göteborgsk årgång fick en dag besök .av en tiggare, som högtidligt och 'siratligt utlade uti mitt: hus", Farpå advokaten” OS r tusan och köp bröd garna!” (Men känner jag advokas | - ten Yätt, så gav han nog'den bröd. löse en” hacka ändå". -— efter sin replik; : . Härom . dagen hörde jog också, hur en äldre, dam satte. en yngre - herre på plats, Han sjäde sig över en . kvinnlig . släkting; "som han tyckte.var grinig och snål och slå-' .tade sin. tirad:: "Man kan, verka "ligen bli arg på tant Elisabeth, men -hon "är ju också så förkalkad”, - Varpå den garnla damen "sköt in - ' sin lilla enkla fråga: "Varför bryr "du dig om vad hon säger, om hon: . + är. så gaggig?” Den yngre herin fick något av ”skadskjutet rådjur . i blicken medan hans hjärta 'vis= "kade ohörbart och dock tydligt ”Satkäring!” | Ni ju också -m sstänkt, .Det behöver | eraellertid: inte. föreligga en dylik för satt: Ni skall ha ideliga 'urin- det, finns "ju: "kanske. anledning att & en, och efterhöra om Ni' inte kar få mediciner, -som ' hjälper, Er .nå- got" i detta fall. Förövrigt synes det” mig: tänkbart,. att Ni nu,: om. inte infektion föreligger, skulle hr bästa hjälpen av: operation. 4 En ren. blick: en daläsöcken kom en gård farihandlare,' "som inte , besökt. trak- på ett helt är, En gubbe” frå- 5; var” gårdforihaälaren had: hänt hus: så länge. en olycks - Förresten kan ni avgöra vilket som. 2: finns Vv läkaren > undersökte": honom. med sc tv » kjulben. Detzä Den? Konservativaste konservativa : klubba «England heter ”De”som lever. före-år 1400"; Klubbens valspråk är Galilei! var ” en: åsna: jorden: är visst. flat”, Som medlem i klubben: antas: eå= dast' personer i; som på :hedersord förpliktar sig att icke använda tek." niska - uppfinningar. och : civilisato- riska. påhitt som. uppfanns re: eka "tive tillkommit: efter-'år..1400: : ' Klubbens 7 lokaler ”: ligger i ” gammalt hus, byggt. år .-1288, "varken ' vatterilednirig' "eller : andra bekvämligheter: :Khibbmed-«= lemmarnå"' såmmanträder vid- det bleka skenet ;-av 'handstöpta- ljus. är finns "varken tidningar” eller böcker." ; Medlemmarna” pratar" om 7 >" korstågen och - slaget 'vic: Hastings, De dricker 'ur horn och skåla Men : häromdagen , intapportera- des förfärliga ting till Styrelsen. En; av. klubb innan" av, ögon rr den "elektriska :-dörrklog.«; kan hos en läkare» Han medgav att 'dji vulska instrument," såsom 7 åte= ”modernisterna”- "uteslutna - Ur. Inte enbart ädre snurtiga "herrar"; mn. tillhör "klub- : Bland: medlemmarna finns; -.Den moderna tonårsflickan be- traktar med en viss tveksamhet ott - par mycket smala "långbyxor. i— «. Hur i all. världen; skall BF ESEA sitt "elände: ”Jag haver inget bröd - u
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.