ALM vyvYvr LAHOLMS TIDNING > På hr A i Dahla interpellation nde de handikap- ipade, barnens vård, undervisning m m redogjorde inrikesminister Johansson i sitt. svar för de åtgärder som är vidtagna och som plå-. neras för att förbättra vården och undervisningen av dessa barn, - Inrikesministern omtalade, att om | att han redan vid interpellationens | - en närmare bearbetning "av den i|avlä de- var .väl med om pressen publicerade örebrounder- äran - iu N att terna sökningen skulle motivera en yt-''7 Ne terligare utredning i något eller örebroundersökningen i stora delar några hänseenden är. han beredd | varit överdrivna, men ansåg likväl att den är en larmsignal som visar att medverka härtill. Tidningsupp- gifterna angående den nämnda un- [att man har anledning noggrant föl= ja utvecklingen: Allt är inte så dersökningen var inte i alla delar korrekta. Sålunda var de i-under- | välbeställt på området ifråga. Först -Histrien om Therese Neu- : | mann eller undret 4 Konners- reuth har vetenskapen ännu in- te kunnat förklara. Under fast- -lagstiden i 33 år har hon råkat i extas och blött ur stigmati- seringssår. Men i fjol uteblev undret. Hur kommer det att AL Kläder bör vila Hur handskas ni egentligen med éra kläder? -Siänger dem över en stolskarm helt slarvigt på kvällen och låter dem ligga där till morgo- dj . . oe sökningen omtalade " barnen inte |och: främst är en upprustning av Ur mänga är har folk från hör okända. för de hälsovårdande myn- |de direkta vårdresurserna'nödvän= nen? Ja, sånt händer, och i de fles= : "ag och fjärran strömmat till den digheter Undersökni ia- | dig; fo Me ost 2 ta fall är det väl herrarna som för + H . lilla sydtyska staden Konnersreuth £ "på öppgifter sa eat orsa ta åt sig. Och h mår kläderca! . ; fö . 4 Z ES på Uppgl 'm er-)-- Hr. Antonsson ' ansåg det vara åt sig. Och hur sat 4 för att'se och uppleva, påskundret hållits éfter 'hänvändelse till tjäns- beklagligt 2 anela ning HON efter den behundtingen? Inte alls , bra — oberoende av kvaliten »i plaggen. Nej, man skall ta till vana . att hänga upp kläderna på gelge, = - / " os "där, Det var år 1926 som stigmati- - seringsmärken började visa sig hos en ung kvinna i'staden. Therese teläkare, ”distriktssköterskor och förebyggande vården sjunker i de 'barhavårdseentralen etc. "| högre 'förskoléåldrarna; d v & när När det gäller frågan om att ord-J barnen : närmar sig skolpliktig ål- : : Neumann, och sedan dess har hon varje fredag under" fastlagstiden "7" råkat i extas och blött ur stigmati- seringssåren, Men i fjol fick 5.000 människor besvikna resa därifrån. Undret uteblev för första gången pås3år, oc lena NN .- De: :troende henne för den heliga Therese”. i Andra har frågat sig om det är världens största. svindel eller om det kan vara sant, Vetenskapen . har inte ansett sig kunna förklara . + mysteriet, Det anses dock bland : . "vetenskapsmän att medvetet bedrä- geri' är: utéslutet. Man talar i stäl- « lef”onv religiös hysteri, .. i "= Det sägs 'att' Therese ; Neumann « inte intagit någon fast föda sedan 1922.:och att hon-:sedan 1926. inte " förtärt- annat än bitar av hostian i vatten, Hon säger också att:hon sgedari 1930 inte: sovit mer än - ett "> par timmar i veckan, När extasen kommer på 'fredagarna anses hon uppleva ' Kristi lidande. Hön sitter i sin säng med armarna utsträckta händer, bröst och fötter, :.-". -' katolikerna 7 kallar medan blodet strömmar -från ögon, . Therese: Neumann. ne att: ta ”på sig andras Kdanden. I ..april. samma ', år återfick "hon plötsligt sin syn och två år senare pm ön nt + jna” en betryggande övervakning och kontroll så att, de handikap- pade barnen i göd tid får vård er- inrade inrikesministern om att man från förl i lmässi; I 1 därmed skulle, påstod hon, den he- liga Teresa ha uppenbarat sig för henne. Tre "läkare som följt hen- nes. sjukdom har samstämmigt er- känt att de' inte kan lämna någon förklaring till :-hennes tillfrisknan- de: Enligt 'deras .. mening skulle sjukdomen ha Jett till döden' inorå ettår se TU - Vid” påsken "1926 - flög 'Therese Neumanns' namn” för första gången ut över: världen. Hon föll i extas fick. sår "på kroppen : på: samma korsfästes. Hon blödde. från. ögor nen, från .pannan, där' törnekro- nan satt, från bröstet, händerna och fötterna. - På 'skuldrörna hade hon märken som om hon burit ett kors och såren 'på händerna och fötter- na såg ut som om de' framkallats ställen" som” Kristus," då. han” bar | 77 korset : till. Golgata : och. då "han |- Lom "den: anmäler, till barnavårdsorganen om. ett nyfött barn är. behäftat .med missbildningar. samt om den 'åt-. gärd, ' operation. eller " dylikt ' som vidtagits med anledning därav. Vi- dåre åligger: det barnmorska som skött "hemförlossning att göra lik- nande. ånmälan - till tjänsteläkare, De flesta:synliga fysiska -handikapp och näven. vissa " grövre - psykiska Å den. förebyg- gande” vården är" fortfarande god beträffande " 2—3-åringarna, "men sjunker sedan i de' högre förskole- åldrarna, sade inrikesministern, Det frivilliga system som tillämpas in- örebyggande : barnavår- den :har: sålunda haft en god an- lutni och 'inrik ini: n: an- av spikar. , Såren blödde vålds trots. att de inte .var öppna. utan såg att det därför inte' skulle vara der, Det är väl då barnets. men- tala utveckling. når sådan nivå, att man säkrare. kan utläsa om det är behäftat med ett handikapp. Då jag i min interpellation ifrågasatte en" eventuell obligatorisk hälsokon=- troll av. barn i förskoleåldern syf- tade jag på den stora mellangrupp som "närmast ligger : på särskole= och hjälpklassklientelets nivå, som det är. angeläget att medicinskt kartlägga "så tidigt, som möjligt, åpekade hr A - Oo ” Läcker variation av” köttfärsen: Plommonspäckad färs under pota- rn Deras "a -otismostäcke. SN sor Användbara'katrinplomrmon- - Katrinpl är ett klassiskt om dessa barns framtida möjlighe= ter! beträffande” vård, skol- och talar starkt för önskvärdheten av: en allmänt fö rekömmande” hälsokontroll av barn i åldern 4-6 år. 73 I ara ” Praktiskt erfarenhet ger anled< ning anta att: sådan hälsokontroll kunde eliminera: en hel del av de misshälligheter ', som -. uppstår, . när ett barns handikapp upptäcktes för sent och barnet härigenom place=- ras i, fel skolform.”Inte ' minst när det gäller hörselskadade barn. Det finns. nämligen exempel på barn, sont. genomgått". : regelbunden kon- få nan bläddrar i gamla kokböcker Änner man. en. massa 'recept, där illbehör till kött och' fågel. Om satrinplommon är den. givna in- ”rediensen. Då berodde det kanske velvis på att färsk frukt var en nya metoder under mottot: Ä ni vill — och bli slank, ' > Det hela går "ut på att minska på kolhydraterna (socker, bröd, potatis, gröt, mjöl och liknande) och koncentrera sig dels'på fett- ;ynthet, meri de har envist hål- sig kvar” på matsedeln. Trots -ndrade matvanor och stor tillgång vå färsk frukt är katrinplommon i lag lika aktuella som någonsin. Till nästan alla rätter, av fläsk- vött — från stekar till kotletter — ch till fet fågel såsom gås, anka, calkon och kapun använder man gatrinplommon både som fyllning denna - nya. kur och hur .den bäst ämnen (smör, grädde, ost, fett och fläsk etc)' och dels" på protein (kött, fisk, ägg, mjölk etc) helst i förhållande 1--3, Man bör med and- ra. ord 'äta allt man kan av kött, -"| fisk, majonnäs men däremot ge av- kall på gröt, socker potatis och mjöl «oto. oc ” Vi återkommer nästa 'vecka. om inte bara ytterplaggen i temburcn . utan också klänningar, kjolar, b.u- sarosv, 7 Hur skall man då sköta sin gar= derob . för att den skali hilles: snygg? Ja, första regeln är att inte använda samma plagg dag ut ocha dag in — det mår kläderna ine; bra av i längden. Det låter kansze” oekonomiskt att säga att man skall skaffa stor garderob, men på lång "- sikt är det vinstgivande, bara mån > nyttjar garderoben rätt” Byt ofta även om ni får höra maliciösa och avundsjuka gliringar om att "du - har alltid nya «xläder”. Kjol och bius ena dagen, nästa dag skjort= + "" blusklänningen, en' annan dag en ' ” annan, en tredje kanske åräkt och blus. Det låter mycket, men de flesta här nog de där plaggen, så ,... det är bara att byta, 0 ca oo . Har man exempelvis fyra eller fem ombyten, då dröjer: det lika många dagar innan man åter drar på sig samma plagg. Under tiden '.. ' har plagget hunnit. ”vila", det känns fräscht :och” skönt efter" vädringen" — för det skall. man göra med alla plagg så ofta som möjligt och inte > När extasen når sin' höjdpunkt kan praktiseras. fc . ” tälar: hon: arameiska, d v s'det och "till servering. Man kan också aröva att späcka hel köttfärs med lyckligt att nu göra ett avsteg från bara en gång om året. et överdragna av ett tunt hudlager. troll: . på >; barnavårdscentral , och denna frivilliga princip; och införa töm gått kad fö S under icke språk, som "talades i; Palestina på | Therese Neumann . har Haft 'såren N - anlig skola utan att Ar Av "rent praktisk : dj Kd tid, Småningom erg JE sedan, 1926 'och "på fredagarna 'blö- ligatorisk kontroll av:småbar«- Iohada äckt: tatrinpl n, som gör rätten saf- . . , U or neon äga! + ' Hö alltså, stigmatiserad | nen. Efter att ha redogjort för ut- igare- och : förhöjer smaken; Eller son fe byggnaden'..och "upprustningen . av. alanda frisk "sallad av' grönsa- : | er; katrinplommon 2 och " andra frukter” och servera ' den till varmt ifrågavarande vårdområden 'konsta- , | teraderänrikesmini «att det inte i | torde ' kunna bestridas: att.resur= ; vissa områden': alltjämt helt. tillfredsställande:""En E ömning' av omfattningen in lav. en ytterligare utbyggnad inom] ölet" med” 800 "| 8.0x-;och 200 g fläskfärs, 3. medel- | stora : kokta" och: mosade -potatisår;- | 1 ägg, ca.3'1/2 tsk "salt, 1/2 tsk "| svartpeppar: :eller" " "förklaring till detta"dödslikhande | sön "tillstånd (hat inte; kunnat-ges. Men I och". som »gör :dem ;jövilliga” att ac- ceptera i ' den .;, under O a kjolen” hela dagarna; trekvi otroligt skrynkliga jamaitapbeppar dessa om : torde inte: kunna son, att ' klientelet . ifråga . och" späd: med", 1: dl tunn: grädde] Ken :Os v. ske, utan utredning. om. det förelig- | ”"5” + 97 EN - : Ö ön vr en ra : : | gande vårdbehovet. Den" av. medi. | Mångsidigt och-differentierat ifrå= + Jock ca 1'dl vatten, Färsen. får; intet - En-aniian god H ” : . | öra. ett eldfast fat, sammanhangel ga” om” personliga" förutsättningar, '.uppsökande socialvård” i en utbyggd "kuratorsorga= h cinalstyrelsen; igångsatta undersök- rk FÖREG a ninge rebro .län : är. ett led i f de arbetet att åstadk forma färsen till” en: avlång limpa |Sså' fort 1män'; komi och" späcka den ganska tätt med |"hemmaklä svällda,” urkärnade katrinplommon. Un päsi e ör" första gången spå. »det på M or H - - 8 i har hon sin: egen för> Ar oa / ör en sv, | Nisation: ter sig' synnerligen, påkal.: långbyxor . ”klatring/till "detta Kri 1 ..jma, ett säkert underlag fören up P” | lad; ett, rådgivande foruii;' där "nian Bred. färsen "över: plommonen så att | det. "+ skattning av, detta vårdbehov: Så långt inrikesministern.” "Hr Antonsson påpekade i sitt an- T förande Pp inrikesministerns svar, de" blir, täckta, Stek färsen i'ea 250 | sjä grader "varm ugn 35-45 min och ös då och'då"under.stektiden med stekskyn, ev, spädd. med litet 'bul- jong.. Gör, under; tiden .i ordning en fast''potatismis äv: 10—12 ny- kokta :potatisar, mosade och blan- dåde med 2' äggulor, 3 msk smör, salt; vitpeppår .och 'ca '1.1/2' dl ko- | kande mjölk, Tag 'ut färsen 'ur ug- nen "då "dei stekt ca"45 min,: Bred moset över färsen som" et tjockt täcke,. pensla ytan med litet. smält smör och sätt. på nytt. in:färsen i ugnen, som' nu skall vara ca 275 grader varm, Låt rätter. stå i ug- IF-det 'enskildå:fallet och kan:. påvisa. föräldrarnas » befintliga: ch arbets- :" år gammal, säger.hon, Ni "upplevt :hans i lidande för” framtiden ' 'befri | mani inte änsett sig kunna ge. MIA H a : ar "Lök och:tårar| > :' Löken ,/ har , mången husmor , gjutit ',strida tårar :över, bok-: ”stavligt talat. Och många är de råd man fått för att skära lök uren' att' gråta: oss 'rödögda,: Ef- fektivast: är -'kanske ändå "ätt hålla ' löken under - kokande: varmt vatten "innan man skär den, Löklukt är inte heller lätt " att bli av. med, därför bör man LA skära löken antingen på särskild ” lökbräda eller på en upp- och. nervänd tallrik. ' Slutligen; Lö- ken hackar, man lättast om man |- delar den. på längden från roten | till spetsen, lägger halva löken med sniltytan neråt och skär s< den i tunna skivor in mot roten | ”' utan att skära igenom rotän- redagen "1898 och den | tio syskon. Från hennes barndom | finns intet anmärkningsvärt att be- rätta,';'Hon ; var; aldrig - allvarligt infödi ågc illem -Maree, | - sjuk:.I skolan ansågs hon"vara "ett :har 4/en cirkulärskrivelse- förbjudit , - -normalt begåvat- ehuru,, tämligen | slåtens. tjänstemän: att skaka' hand |: fantasilöst. barn. Hon slutade sko- ned negrer: Enligt" ministern har Jan:.vid 'M-årsåldern och fick 'är-|”oseden”: ofta lett till spänningar | : bete" på . en- gränngård, där hon |bland de-olika” raserna. Oppositio- skötte sig: ull' belåtenhet, Så drab-|nens ledamöter'i sydafrikanskä par- 4 . - .bades hon 1918 av en 'skräck = 11 har nu best att..de- 2 "ros, I samband ' med en' eldsvåda monstrativt avstå ' från 'handskak- ' . > och året därpå blev hon blind: Ef- ning : sinsemellan eller med: med-= ' +» ter ytterligare ett år blev hon för- Hlemmar av regeringspartiet. De li- lamad. 'år 1923 började hon få vi- berala ledamöterna hälsar 'varand- aioner, Hon hörde röster som en- [ra med bantunegrernas hälsnings- ligt hennes egen uppgift ålade hen-|ord ”Molo”, > ” M bellerna''och stirrat sig blinda på hur: mycket :. man bör väga om man är så och så lång”. Resultatet] åar ofta: blivit en sträng dietkur I s lå 1u sch Kalorikamp. Och massäge och |nen tills mostäcket fått vacker färg, " Servera . med. haricots : verts: eller motion om man har haft 'så myc- |? Å st vr ärter! era ket energi =. vo och c De tal: som står angivna i vikt- tabellerna är inte tal som till varje pris skall passa, er. Talen tar t ex inte alltid hänsyn till er benbygg- nad, och det är givet att männi- skor med kraftig t får väga mer än de som har klenare henstomme.. Men vikttalen är na- : Amerikansk sallad Strimla 2—3 stjälkar 'blekselleri ytterst”fint, Blanda 'med 2 endiver skurna i strimlor, 8—10 väl svällda, hal och urkärnade : katrin- plommony,' bitar av -: konserverad ananas, halverade, urkärnade grö- . Ed dopp 1 skogssjön. Nuj vr NOR kad. H [amen —L rr Övervägande kyligt väder i söd- ra Götaland och Västkus samt. sparsam nederbörd i Norr- rand . ådet | de högtryckssituationer med åtföljan- - utsikter ' till >» nederbördsfat- - tigt väder och: ungefär normala land: förutser den vä- derleksbyrån i sin. långtidsprognos för tiden. intill den 13 april, För övriga delar av. landet tyder prog- nosen på för årstiden ungefär nor- mala förhållanden, . Som framgår "av 'ovanstående kartbilder kommer ; väderleken i vårt land "alltjämt "att präglas av ” urer i-hela Norrland: och delar av "östra - Svealand. ' Södra + Götaland och Västk ådet be- ' röres, som . redan : nämnts,' av ett / område 'med värmeunderskott soni i övrigt omfattar hela kontinenten. ; Ungdomen går till jordbrukskassorna Sd ordbrukskasserörelsen har sedan åtskilliga: år haft god kontakt med ungdomen; Allt i allt finns runt om i-landet 760 sparklubbar med drygt 16.000 medlemmar, "som alla sparar i: jordbrukskassorna,. Kapi- ingen av detta d sparande uppgår till cirka 8.3 milj kr. På många håll går man nu också in för ett direkt målsparan- talbehål Kö. gera FEK de.i jordbr , t ex inom Svenska Landsbygdens "Ungdom förbund, vars medlemmar på så sätt vill förverkliga planer på en ut- landsresa — som avslutning på en 3 Jiekurs kila land. £ "Med sikte på England”. Sparan- det sker i särskilda sparklubbar. - Nu har också förbundet Vi Unga, som med bara” fem år på nacken redan har närmare 14.000 med- lemmar i åldern 12—18 år, inlett samarbete med jordbrukskasserö- relsen. Förbundets 1.600 ungdoms- lag kommer alla att få en klubb- journal och så småningom också en speciell kassabok, som båda fram- "ställs i samarbete mellan Vi Unga och Sveriges Jordbrukskasseför- förbund. ' Jordbrukskasserörelsen skall också svara för ekonomisk Anmärkning. Lingtidsprognosen är ingen förutsägelse I vanlig me- teorologisk mening utan en på glo- bala observationer grundad be- dömning av den dominerande vä- derlekstypen under den tid, som NOM RNA SAN Ne net Sc na på kortare sikt kan f n endast de dagliga rapporterna lämna be- sked. Prognosens säkerhet är störst inom temperatur- och nederbörds- områdenas centrala delar samt un- der periodens första 3 veckor. Tvrognusen omfattar. Om utsikter- inom det snabbt växande ungdoms- förbundet. Genom att spara i jord- bruksk kan d - anser man — både skapa en solid grund för sin egen framtid och samtidigt efter måttet av sin för- måga hjälpa till att främja lands- bygdens utveckling. ADRESS: 00' " Oo, ' Frankrike. Nej, platsangi- velsen på det här telegrammet är inte fel es ss - Det finns: verkligen en by i talas -som ett enda” svenskt ' 0). Den ' ligger." uppe i Pyrenéerna. Att vara hemmahörande i Oo har både sina fördelar och nackdelar. För det första har oobo inga svårigheter att få rum med nam- net. på hemorten i den vanligen minimala ruta franska blankotter brukar upplåta" för den saken. Men sedan brukar misstänksam- ma tjänstemän - lämna tillbaka papperet med anhållan om att he- na namnet fylls i. - So När en oobo tillfrågas om var- ifrån . han "kommer bereder har sig på en svår stund. Det franska ordet för "var?" (ou) uttalas ungefär som 00. a Det är emellertid en fördel att att det är svårt att stava fel till Oo. "även om man tar det bak- länges blir det rätt... , = oc MILJONÄRER PA VATTEN - OCH BRÖD. En sällsam klinik har öppnats i amerikanska staten Colorado. Där tar man in blott' miljardärer och miljonärer, som förslöats ge- nom det överflöd som de lever i. Med" alla möjliga psykologiska medel vill man uppnå att de åter finner ett nöje i att leva. Mot ett honorar på 50 dollar underkastar sig patienterna en kur som kallas ”"Avgiftning genom det absurda”. I början av uppehållet på klini- ken bjuds miljonärerna blott på vatten och torrt bröd som föda. I sjaskiga kläder och uttrampade skor måste de göra marscher på 20 km. Därefter får de en kall dusch. Sova måste de på hårda halmmadrasser. Efter denna »”fat- Frankrike som heter Oo (det ut- | tigmans-kur” lär patienterna se På livet från en ny, gladare sida! turligtvis en vägledning, och er vikt bör inte avvika alltför många ki- lon Från idealtalen, no Ni kan, lättast avgöra om ni är för . kraftig genom att titta "er, i spegelh. Sitter det överflödigt fett på höfterna är det orsak att göra något åt det — också av hälsomäs- siga skäl. Det är faktiskt så ati det är sundast att vara slank. - >. Frågan är då vilken kur ni skall välja. Motionskuren rekommende- ras, men 'om ni tycker den är otill- räcklig finns det ju kurer som för det mesta har anknytning till era matvanor. Den enda av dessa som dög förr var att minska kaloriför- Ibrukningen, Alla livsmedel blev. kalorimätta, man räknade och räk- nade och åt ogärna utan att ha en hushållsvåg till hands. ' Emellertid har det på sista tiden framkommit :- "Mot sömnlöshet ” Skatteverket i Köpenhamn” har öttagit "ett tämli, ligt brev från en dansk arbetare i Göteborg. Dansken sände, enligt BT, ett brev med 600 dkr. och följande skrift: ”Til Kgbenhavns Skattevaesen. Jeg sender Dem hermed 600 kro- nor, som jeg engang har snydt Dem for. Siden har jeg ikke kunnet sove PS. Saafremt jeg stadig ikke kan falde i sgvn 'sender jeg det reste- rande belgb inden kort tid”. na druvor och skivade hasselnöts- kärnor. Smaksätt litet ananasspad med pressad citron och litet vit- peppar och slå det över salladen, dan. Efteråt är det lätt att skä-" "ra tvärs över löken när man ; har stöd i den oskurna roten, J s ARA ARA AAA KFF KFN FIFFI ” Ve gla a å - LÄTTARE OCH BEKVÄMARE än på många säsonger är de nya värskorna som samtidigt är vackert sett lägre. 2 med handskar och skärp i sam- stämmiga . färger. Modellerna är ående rymlig än tidiga- Proporti d Läderklack har" kommit tillbaka i” förnyade versioner och finns i den bekväma stilen med varierande och graciösa JT former, Klackhöjderna är generellt Cynna LT:s annonsö re för att motsvara anspråken hos den moderna verksamma kvinnan, På bilden ses en serie i gwunam material . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.