VA y E M VE ET Sn - Lexikon för. en var av dr IVAR' EK: sär ”kockorna" = a Vv 8 koker- skorna '— började laga maten och ordna en del andra saker i skogs- arbetarnas kojor, vilket skedde på 1920-talet, blev dessa: kockor snart förlovad med någon i laget — om hon inte var förlovad eller gift re- Italienska" språket [Ev "då folkets obildade och från det: : fyller tusen å år: ROM (AEP) EES I' Rom, Capua, i det Berömda kenediktinerklostret på Monte Cas- sino, i radion, televisionen och på många håll firas under denna vecka italienska språkets 1.000-årsdag. Det var den 27 'eller 29 mars år: 960 | Juridiska > i - spörsmål | Under denna rubrik: besvaras ridiska frågor av allmän intresse mor en ersättning av 2 kr i frimärs ken. Frågor 'som krärer ett. meva ” ingående eller enskilt svar betingar ; . - M e ett: något högre arbude ' Alta brev + dan förut, vilket dock inte ofta var klassiskå' latinet avvikande "språk t ladres: ra tll Hallands Nyhetérs fallet, : Dessa: förlovningar är väl för. första gången 'figurerede, i, en Juridiska avdelning, > kända” Vad 'som däremot inte är så bekant är att den: som på detta sätt. blev" fästman till en) kocka i . allmänhet fick till ”straff" att en- . sam 'sköta' om -vedhuggningen - till uppvärmning «och ' matlagning för - hela Jaget: "Tidigare hade. lagets alla "+ män / fått: sköta den saken knder en vecka var. I Gamla träd o det kanske inte så många I Sverige, men-det finns - dock en hel del. Särskilt är Stock- holm "hemvist för några "av våra äldsta ekar'samt förmodligen också äldsta alm. Den senare står officiell text. Dokumentet på per- gament är ett dekret, ”placito”, som gjorde slut. på långvariga rättsstri- der om en lantegendem, Den. gem- la texten innehåller följande vitt- nesed : som 'avlades av. tillkallade vittnen i "målet: Sao ke kelle terre, per kelle fini'que ki coniene, trén- ta anni,le- possette parte , Sancti Benedicti”, vilket onekligen är" på italienska, fastän 'självklart med :en annan ortografi. Uttytt lyder)téx- om de gränser som står beskrivna i detta "papper sedan 30 år'tillbaka ägs av benediktinermunkarna”; Det n: ”Jag vet, att .detia område in- | utan större sämvetsl örebråelser ta- forg, 4, Stockholm: F äga: Jag hyr tré rum | Betalar byran kvårtalsvis, 'S; att komma: ut med: kvartalshyran, Det skulle- vara en:stor lättnad för mig att få betala hyran månadsvis ". i stället: Värden. vill. inte gå. med på det. Vad är att göra? . : nligt "ad rätt / "att, så önskar, betala hyran Är egen förelagare med Norrimalpis= rr” AGA: en affär på landet, betalar B-skatt. ” Min" hustru' och: ett biträde sköter densamma, Jag. själv är:reseombud : för ett - försäkringsbolag I med endast , .' provision "på. skrivna, försäkringar =. och tjänar mellen' 12—14.000 pr år, . 1): Är:jag berättigad til: semeste ersättning 'då jag arbetar: mera än 16. dagar pr. månad?. 2) sÄr. Jag: en= ligt yrkesskadeförsäkringslagen oh för vå git emot under sin storhetstid, Sina i sju : återstående levnadsår tillbrin- gade', denna ” en » gång förförande väckra kvinna. på, sitt slott Anet, övergiven. av. nästan alla ”som un- der. maktens” dagar > .smickrat och krösat :henne i det. '"oändliga. Det sägs, att hon under dessa ensam- hetens dagar grundade en rad sjuk- knappast. populär: bland sin; sams tida i 1500-talets :Frankrike, man | kan nog säga att hon var hatad.av folket utan att därför: ångra några överord. . Men : hon. var: djupt 'och varaktigt älskad. av" frånge kön: gen: Henrik: IL: troligen också av hans 'far Fråns I och, kan man förmoda, av sin man, adelsmannen finns yt ige e 3 per ment från. år. 953 som innehåller liknande: - vittnesmål.” med nästan samma ord .och enligt samma rätt- "I skrivning. De kloste, som stred om godset var Capua, Sessa och Teano. Originaldokumentet : ligger: i klost- ret på Monte Cassino och. betraktas " Den är visserligen lagad med betöne! men anses kunna kla- ra sina friska delar — som varje a - Sommar fortfarande bär | väldiga ” fövmassor — en hel del år ännu. >, I Centralbadets park vid Drott- « ninggatan kan besökare 'i' Stock- TED NOERE - Sagostader i '"< holm hitta' ett päronträd, som är närmare trehundra år, men ännu bär frukt. Där finns också ett par yngre, fortfarande bärande päron- träd, av vilka "ett är omkring, 230 det:andra omkring 200 år, +: 1. "På" Djurgården i Stockholm kan . besökäre' finna inte. mindre än 76 stycken fridlysta ékar med en ålder av 700 till 900 år, samtliga visserli- "gen lagade med både betong och . järnbeslag, men 'dock | förtfarande med liv i växande, bladbärande de- lar. Äldst bland dessa anses en ek : på "prins ' Eugens Waldemarsudde vara, Den kallas numera Prins Eu- gen-eken och har en vidd runt om stammen «av inte mindre än åtta meter och tio centimeter. I Solna, förstaden till Stockkolm, . finns två "äldre ekar. Den" ena av .dessa, som dock bara har omkring 350 år på nacken, står inringad av 'det nya kanslihuset i Råsunda och kan' ses av alla besökare av fot- bollstadion. '—. dock "endast ännu en liten tid, ty dels trivs den inte "mellan höghusen, dels kommer den att- försvinna på grund av nybygg- : na på platsen. Den andra av Sol- nas "äldre ' ekar finns på marken - vid krigsskolan Karlbergs slott. Den - kallas Carl XII-eker' därför att -den inte är äldre än från den tiden, men nära 300 år är 'ju ändå en - ganska lång tid. Väd' har” inte den - som tillryggalägger eken sett och hört! "> Pannkaksmästerskapär något som vi inte — så vitt vi' vet — har i Sverige, men i staden Bucking- »"hamshire i England har man ett. » dylikt ända sedan 1400-talet. Hela fävlingen går bara . till så att de ; deltagande springer en sträcka av ” omkring 400 meter bärande på en stekpanna. i vilken en 'pannkaka « Jligger. Under springandet får man naturligtvis "varken tappa eller på annat sätt skada pannkakan, Den sträckan på kortaste tiden med pannkakan snyggt liggande kvar i stekpannan / vinner. Den bästa tiden håller sig några sekunder över minuten. Hur ” tävlingen uppstått och varför. den > kom till är det ingen som numera . vet, men stadsborna fortsätter ändå med stort nöje att anordna tävlin- gen varje å år på våren. . Skafan anses fortfarande på mån- ga håll i vårt land som en gårds- fågel, som man icke får skada, ty då 'kommer det att gå illa' för går- , den... På .många håll använder, 'man fortfarandé det gamla skrocket' att hänga upp en död skata vid stall- dörren för att skydda hästarna mot ofärd. Många natur- och fågelvår- dare anser” emellertid skatan ,nu- mera vara ett så stort skadedjur att man måste göra 'mer för att ut- " rota den, än vad som görs. Skatan ”, tar småfågelsägg ur bona och dö- "dar småfågelsungar, den ger sig också på: hönsägg, som "den pickar sönder och äter upp.: Många kyck- | lingar som lämnas utan tak.på går” darna runt landet fallet också offer för skatans rofferi.. Man har gjort försök till uppskattning av vad en ".skata kostar varje år i skador 'ge= . skata, rom plundring av småfågelsbon och stöld av hönsägg m m och kommit till den slutsatsen att hara skador- na på småfåglarna kostar träd- . gårdsägarna minst 15 kr pr år och När rävhonan ska ha ungar mås- te' hon söka ett gryt där ungarna föds. Hon är därvid mer listig 'än vad man i allmänhet tror Hon sö- . ker nämligen mycket noga' innan hon bestämmer sig för den lyt där hon' ska lägga kullen. Hur själva grytet eller lyan ser ut är tydligen "inte, så noga, viktigare är att det har minst två ins efler" utgängar:; >, att det bar tak och. ligger ostört och så skyddat att det, är svårt alt "Nutida forskning har ställts in- för många forntidsgåtor, och de in- te minsta är de, som hänför sig till gamla, glömda kulturer, vars:antal tycks vara vida större än man nå- gonsin tänkt sig. Till de stora gå- torna hör. bland annat de: många begravda djungelstäder, "man: upp- täckt,” En av de mest berömda är Angkor i , Cambodia i i: Börtre In« lien." , »Denna stad var "urider forntiden huvudstad i det mäktiga Khemer- riket där det fortfarande ' i ureko- garna finns många ;byggnadsverk, som ännu inte blivit utgrävda, vil- ket kanske inte minst beror därpå, att fransmännen, som till för: några år sedan mer eller mindre” hade makten i dessa områden, avrådde alla skattsökare att. dra in i'djung- lerna för att finna 'de rikedomar, vilka enligt sägnen Kbemer-rikets grävt ned i djungeln, . --. tt Ruinerna av - staden ' består hu- vudsakligen av: tempelbyggnåder, och man har kunnat konstatera, att både bramansk. och buddistisk re- ligion förkunnats i dessa tempel Till de viktigaste ruinkomplexen räknas det i närheten. av huvud- staden liggande Ankor-Wat, ett. av .världens största 'tempel,' vilket. be-' tecknats som ett avivärldens fräntss ta underverk, Enligt sakkönskapen härstammar det troligen: från 1100- talet..'Templet reser sig i flera vå- ningar och i dess mitt befinner sig ett högt torn som" dominerar - hela landskapet. Det omges av: tre välv- da gallerier, mellan vilka det finns mycket stora" utrymmen, av vilka en del är "bassänger, som" troligen id rituella ” tvagningar. fyllt "av -skulpturer, översållade med bas- "Khemer-riket. fick emellertid in- te leva i' fred för. sina, grannar. Någon gång på 1200-talet blev det överfallet ”. av. ”'siameserna, ' som plundrade huvudstaden, vilket led- de till att khemerna övergav hela landet och flyttade i sydöstlig rikt- ning. De gamla städerna täcktes av den tropiska , regnskogen, begravdes och glömdes; ""Valigrav med krokodiler ot Det är inte särskilt mycket man vet om " Khemer-folket, : men de måste ha haft en mycket: hög kul- tur och ha ägt skickliga byggmäs- tare ' och " framstående. konstnärer såsom :- templen - viltnar: om; Vad själva staden Angkor beträffar så var den omkring:en mil i omkrets, och den var omgiven av över -25 fot höga murar.- Vidare. har "man konstaterat, att det löpte en" djup vallgrav "runt 'staden, i vilken lev- de ' hundratals : krokodiler: - Dessa fyllde en stor: uppgilt ; som skydd mot objudna gäster, kats som "någonting sagolikt. Den kunskap man förvärvat om khe- merna har man huvudsakligen er- hållit genom relieferna i templen, Det finns, nämligen inga skriftliga urkunder, Några - historiska fakta känner man dock till. Under det första århundradet av vår tideräk- ning grundade en. del hindu-emi- granter ett rike vid Mckong-floden, om 'Founar ,grundade:- en annan hindustam, Kambu, ett »rike som fick namnet Kaimbudjos, fiuvårande Kambodja. Ättlingarha äv 'Kambu Jayavarman der andre besteg tro- nen år 809 blossade strider / upp med » Cham= och + laosstammarna, vilka slutligen besegrades och he; tördek söm slavar, Detta' lertde: still, att: Annam och Siam" blev vasall! staler, 'De fångar "man" tilfångata- se utlifram, Å fa undv > nionde, tionde, härskare och. präster > samlat. och | vudstad, men därtill: var. de alltför ]skiftar i blått och. grönt. Runt "om-. Angkor-Wat” har allmänt utpe- vilket fick namnet "Founan. Norr 17 utvidgade, i hög grad sitt välde yn- | der de följande seklerna, När kung, tolfte århundradet byggde upp den ena staden efter den andra, Rekor- det sattes av: konungarna -Indra- varman,, och : Yaconvarman;: mitt:i ödemarken framtrollade den stad och det tempel, vars” motsvår righet knappast . torde ha skapats på jorden... no: = "Allt" eftersom tiden gick föl ek. ligades ;emellertid khemerna,: och efter. striderna med siameserna tvingades' de. att överge. Angkor någon gång på 1300-talet och drå sig tillbaka till den” sydli; Den Praktfalla staden övergavs : Men även, siameserna hade blivit utmattade av kraftmätningen och allt eftersom" tiden gick tvingades de 'att retirera till sina egna om- råden." Under sådana förhållanden kunde män tycka, att khemerna borde ha' återtagit sin gamla hur försvagade. De, vågade: inte'. och följden blev, att denna: praktfulla skapelse : övergavs av - människor. Historien. om deras ”väldes förfall har sldrig skrivits, och urskogen döljer ännu dess hemlighet. Under 600. år har Angkors" byggnadsverk för en" förtvivlad kamp: mat: "den tropiska naturens. jättekrafter... Så= väl Staden som dess tempel låg fö fäfot ända. till 1907, när- fransmän- nen utsträckte sitt protektorat till” de herrelösa landsdelarna" i DOFT och västra Kambodja: Sedan: flera] decennier tillbaka har. franska ar-' keologer 'sysselsatt sig med att be-' fria de gamla templen och. tem- pelruinerna från urskogens' famn- tag” Genom dessa: Brävningar har man :funnit betydande' konstekat- ter, av vilka 'en hel. del förts till de franska ' museet Guimet 'i' Paz ris. Angkors”. storhetstid inföll från år 800 till 1200, och" de: många bygg- nadsverken, som trots allt är gahs- = gade' åt Brahma och Buddha, :De. äldsta templen är vigda åt Brahma. Angkor-Wat är "byggt på- en. två meter hög sockel. av limonit, en grå, "något rödaktig sandsten, som kring templet ' löper ett 800. långt galleri på insidan kle skulpturer. --Templet ' uppvisar! de utsöktaste prov på konst, och runt stempel- gångarna står statyer "av "Buddha och en del:brahmanska' gudomlig- heter, pelare 'och väggar är utskur- na i ytterst vackra. motiv, i” alls »; och. i ett grönt gräsbälte. och här. leder branta trappor upp till ett galleri, tredje och högsta terrassen ger in- tryck av ett: sagoslott. Detta är templets kärna. I varje hörn. finns ett torn. Sakkunskapen' förklarar, att, det måste ha 'varit ett oerhört. arbete som khemerna: presterat, så mycket mer som Angkor ligger mitt på en slätt och att varenda sten för ' ifrågavarande tempel, : 220.001 kbm, har måst dittransporteras berg. Det: berättäs; att” när Angkor nungar stod på höjden av sin makt så arbetade 500 artister” på ifemplet och att var och en”hade” 100 bild- huggare och. arbetare sunder sin ledning, d v,s 50.000 arbotäre., an kan "få lets dimensioner, ”om "mån: 'belän- ker att det högsta.torrét är 65:me- ter högt; pågot "högre: än Kun 3 nen I Stockholm, | : rassen, : som' är "klad" a git blev ' nu: den” arbbtskraft, som ar: elfte och Äsmattor; tr: den Wredié:stenlagd, men för utt inte besvär somd; ka väl bibebållna, är samtliga hel |” mänhet starkt. stiliserade blommor, ö Iof: : Templets' andra terrass är inramad | som ' går runt hela terrassen, Den | ; 'en före; ällning” om temp- - som' italienska språkets födelseur- kund; Det. dröjde 'emeller'id. ytter-- ligare 300 år innan ”volgare”, det gemena språket, d vs italienskan. verkligen bröt latinets monopol som litteraturspråk. Då skrev Allighieri Dante 'sinå;: berömda verk, ; bl. d "Gudomliga ” komedien”, . på - ett språk som , folket” talade. och för- stod. och som "vidgades av diktaren med. talrika språkliga nyskapelser. I detta: sammanhang :kan påminnas öm 'att' det äldsta kända dokumen- let på: ett annat. folkligt och av lä- tinet avvikande språk, nämligen på franska, är från .år 842, d.v.s 118 år äldre än italienska, språkets. fö delseattest. : DAGENS NTF-MANING Mörkertrafik — farlig tröfik, kräver Lonsvar, omdöme, hetta, som solen skulle frambringa i dessa stenar hade: khemerna gjort en bassäng av hela terrassen och över den ledde ett par broar: till' foten av trapporna: a N Överallt i nörra "och - nordvästra Kambodja '; på gränsen. mot .: Siam tempelruiner. seoch ; lämningar i av statera ”förefintligheten" äv ett. tal städer och inte mindre :ä ligger ännw filt i urskogen väldiga ä gamla städer” Mah har kunnat kon-]k Dy ina” rinna. för att rädda sin ' far. I så fall lyckades hon?” den: i under stor blodspilla - > Kungen: "av, Medi men omedelbart lämna hovet ochi Louis de Bréze, som fick den. före- | tagsamma . Diana till” hustri nä hon var 13 år. » Diana hör absolut till de 'märkli- gå kvinnorna i 1500-talets Eåropa, Hur” hon” kom i kungars gunst oklart, en kvinna i herines ställning får ju tåla åtskilligt. förtal” öch. . det =: idee och nästan. 20 år yngre Henrik, Och efter den-' nes: tronbestigning: 1547 fick" hor étt' oerhört inflytande på rikets sty- "| relse i kamp med drottningeri Kä- '|tarina av: Medici som hatade henne |. med hela hehöll. sitt inflytande över Henrik till hans död, hon n lidelsefulla själ Diån; sakadi åtskil- |gare hågra hundra å år: hus' så samvetet, lyckades väl- till slut sticka ' upp huvudet och göra dj sig påmint, i. 3 i Välgörenheten ” "ll trots: har hon hedrats med att figurera som hjält- inna i en av Alexandre Dumas 'ro- ligatoriskt'för: rad genom; min ar=- betsgivare? Oviss. SVAR; Ni. torde icke vara "att be. trakta.såsom arbetstagare enligt ses mesterlagen och ork jämligt. sjukför« mäner.” Så Diana 'av Poitiers obe- stridliga fjuskraft stod” sig yttérli- Avbetalningshändel H Douglas, när "motionerat. i den amerikanska kongressen och kräver en "lag .som 'skall pålägga banker och > handelsföretag';:/som . lämnar konsumentkrediter, - resp ' beviljar I liga? goda . "människors: död: genom åsa "under hans för följelser "I thotz kättarna och hon lyckades ges nom” ett" praktfullt :slöseri” i” hög. grad trassla: till. statens finanser — det slöseriet ledde tillen vad & svåra krediter, att till köpar- na”v och. kri edittagarna . detaljerat och: korrekt uppge "storleken. av räntan ; resp. tillägget och" klargöra för" kunden:hurt mycket denne för- Iorar' då; han köper på : avbetal- ning. och icke "mot. kontant betal- ning.” Féderal : Reserve. Board. och Federal Trade” Commission,; dvs iksbanken” och + . Kertiginna” av: Valenti r hon definitivi var för "att trolibinda (en: ny rivalen ' Kata- :60- åriga. da? ronjuyeler I hon ålsig för senator” Douglas' + hår Tr princip. uttalat initiativ. Samtidigt 'har -Wiliam .McChesney ”kotistaterat att efterfrågan Martin jr; chef. för "Federal Reserve |, älskare Henrik] rd. jankgaranterade - sköngument=9 och : lagarna. Ni synes sålunda icke; va= ra: berättigad till. ifrågasatt ”semeési terförmån eller till ersättning såsom arbetstagare ei gar. ' att jag skall betala. underhåll" ill barnet. Måste: jag det, då jag. er- bjudit mig att gifta mig med mo= dern, men hon inté. vill - Edert: er! judande att ingå friar, Eder icke från den. Eder; ålig. ge nde. ponderhållsskyldighete :genta emot barn jag, om jag flyttar,: fordi: ja någon Iön, då något. avtal.'ej finhs? :Äger jag ingenting av hemmet? Min far : Svar: Trot: äffats, torde Ni, få anses ha rätt att. fordra icke avgöra” utan närmare uppl Yi ningar i saken, - ; BARON FREDRIK von: DER” TRENCE "SPÅRRADES "LIN: PÅ” FÄSTNINGEN GLATZ .; FÖR SN KÄRLEK STIL FREDRIK / 18:-5YS TER) "PMEDEÅNG EE FLYDDE !:SPRINGANDE .. UNDAN”: VAKTERNA ein Ua MEN KAMRATEN BLEV: SKADAD” OCH TRENCK ”. MÄSTE BÄRA Honom” GENOM "DJUP SNÖ. NG i MILLE? HA "HONOM =S UR = VÄGEN A == JULRAFTONEN Th HOPPADE BRRONEN OCH S VALLGRAVEN "OCK. | rar äro döda, Hur delas .kvarlåten= | Därest- å Vi, är: fyra..syskon, broder till: 088: ar, ny! "såsom fgare endast hustrun... Våra" föräld« skapen, di testamente ' ej finne: Eder broders kvärlåtensk p tillfaller: hanå efterlevande hustru. emellertid. vid ; hustruns framtida frånfälle Ni .syskon eller . Edra ::' avkomlingar», leva,.-ärva NI: tillhopå ' principiellt hälften: äv "det - ren hellre, åter) imnär. den på avbe= januari månad "ökat: med 393 miljo= . ner dollar; möt- december månads nivå. De! uppgick : den 31” januari till 39,4 miljarder dollar, vilket var 5,3, miljarder mer: än rsamma. dag ett :år tidigare: Om. ämerikanska fölket ' årligen » ökar ; sina, 'avbetal= ningsskulder i såmma; itempo,' vilket är. mycket sannolikt; kommer korsumtion: årligen :till förfogande ' digh i dei Her som är ansvariga sföripenning- redan uu"in= - värdet -måste där j åtgär der. somm: :motverkartavbör s > ut de. Konjunkturens apilltel bör ot den. ; katastrof stående; Rationalinkomsteni.- Natio= skälig lön för: Bdert arbete: Om:Ni:' äger någon del av hemmet, kanivt + äk-ensl skap med barnets. mode; bes ' / ifrågavarande", dödsboets .egendoin. 2 talning” köpta” "varan: än” fortsä ter. pärna inom :10—15 år. att ha. lika" : -Istora''skulder..som. den "totala för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.